Vetenskapsteori T2 Flashcards
Vad är epistemologi, vilka frågor behandlas inom området?
Vetenskapsfilosofin kan delas upp i olika delar beroende på vilka filosofiska fenomen som behandlas:
Epistemologi rör frågor om kunskap och kunskapsbildning. Det handlar om vad kunskap är.
Vad är ontologi, och vilka frågor behandlas inom det området?
Ontologi behandlar frågor om hur världen är beskaffad - uppfattningar om verkligheten.
Vad handlar metafysik om?
Metafysik handlar precis som ontologi också frågor kring hur världen är beskaffad, men om det som finns bortom sinneserfarenheten. Det vill säga det som vi inte direkt kan uppfatta, som filosofiska problem kring existens, tid och rum.
Beskriv ett vanligt filosofiskt svar på vad kunskap är
Ett vanligt filosofiskt svar på vad kunskap är i västerländsk filosofi är att kunskap är sann, rättfärdigad tro.
Sanningsteorierna
Det finns olika teorier om vad det innebär att en utsaga (påstående) är sann. De tre mest centrala teorierna är korrespondensteorin, koherensteorin och den pragmatiska teorin. Därtill finns även den performativa teorin.
Korrespondensteorin - ge exempel
Vilken relation som utsagan har avgör om den är sann?
Hur formulerar vi utsagor om verkligheten?
En utsaga är sann om den korresponderar (överensstämmer) med något i verkligheten. U
Exempelvis så är utsagan “det hänger ett äpple i ett träd” är sann om det faktiskt hänger ett äpple i trädet.
Utsagans relation till förhållanden i världen avgör om den är sann.
Vi formulerar utsagor om verkligheten efter att ha observerat den med hjälp av vetenskaplig metod och sedan antas verkligheten mer eller mindre korrespondera med dessa utsagor.
Koherensteorin
En utsaga är sann om den är koherent med andra utsagor som vi också håller för sanna. Utsagans relation till andra utsagor avgör om den är sann.
Exempelvis finner man en form av koherensteori inom matematik och logik när man menar att en utsaga är sann genom att hänvisa till tidigare satser som man håller för sanna.
Den pragmatiska sanningsteorin
Den pragmatiska sanningsteorin menar att de utsagor vi håller för sanna är de vars effekter fungerar i praktiken. Det som är sant är det som vi har nytta av att hålla för sant. En av företrädarna för denna hållning var William James.
Beskriv hur de olika sanningsteorierna skiljer sig åt
Korrespondensteorin, koherensteorin och den pragmatiska sanningsteorin har alla gemensamt att de bygger på någon form av egenskap hos utsagan som ska vara sann.
Den performativa sanningsteorin utgår istället från den språkliga funktionen hos påståenden om sanning, som hur utsagan används och om de rådande omständigheterna när utsagan görs.
Hur rättfärdigas sanningsanspråk, dvs hur ger vi stöd för våra utsagor/påståenden, genom en kombination av sanningsteorier?
Korrespondensteoretisk sanning behöver stöd av andra påståenden för att rättfärdigas, och liknar koherensteorin där man behöver hänvisa till sanningen hos andra utsagor utöver att hänvisa till verklighetens egenskaper. Sanningen hos de utsagor man förlitar sig på i koherensteorin behöver också rättfärdigas med hjälp av andra utsagor. I praktiken är en kombination av koherensteori och korrespondensteori ofta mer användbar än respektive teori ensamma.
Vad är en begränsing med praktisk användbarhet för sanning inom pragmatisk sanningsteori och konsensunteorin?
Den pragmatiska sanningsteorin säger att de utsagor vi håller för sanna är de vars effekter fungerar i praktiken. Det vill säga det som är sant är det som vi har nytta av att hålla för sant. En begränsning i denna teori är att olika människor har olika nytta av att hålla vissa utsagor för sanna. En kan tro på marxismen medan en del kan anse att det finns viktiga sanningar i kritiken mot marxismen.
Enligt konsensusteorin om sanning som är envariant av den pragmatiska sanningsteorin, är en utsaga sann om alla eller de allra flesta håller med om den. Det vill säga att utsagan är sann om den fungerar i gruppen och har social framgång. Social framgång är inte något säkert tecken på att utsagan är sann. Till exempel var jorden förmodligen inte platt trots att de flesta på medeltiden trodde det.
Relativism
Vad beror utsagor på?
Relativism innebär att utsagor (påståenden) är subjektiva, kopplade till enskilda individers förståelse. Utsagor beror på kontext, sammanhang och person.
Kunskapsrelativism
Kunskapsrelativism hävdar att det inte finns någon absolut kunskap eller sanning.
Värderelativism
Värderelativism hävdar att det inte finns några absoluta, universella värden (såsom etiska eller estetiska påståenden) som gäller oberoende faktorer som tidsålder och social grupp. Detta betyder att alla sanningsanspråk gällande moral är kontextbundna.
Kulturrelativism
Kulturrelativism hävdar att det inte finns några absoluta värden som gäller oberoende kultur. Det vill säga värden kan gälla enbart inom men inte mellan dem.
Skillnaden mellan skepticism och tvivel
Skepticism ifrågasätter att det är möjligt att nå någon sann kunskap och återfinns i olika former inom bl.a. postmodernismen och delar av hermeneutiken. Skepticismen utgör en grund för olika former av relativistiska ståndpunkter, det vill säga att utsagor är subjektiva och beror på sammanhang och person.
Tvivel däremot kan användas som metod för att finna sann kunskap - alltså som ett sätt att komma förbi skepticismen. Tvivel och ifrågasättande är en viktig del i den vetenskapliga processen enligt många.
Descartes
Descartes tvivlade på allt utom att han själv tänkte och drog därmed slutsatsen “jag tänker, alltså finns jag till” (cogito, ergo sum).
Vad är kunskapsteoretisk realism, och hur skiljer det sig från skepticism?
Kunskapsteoretisk realism tror att det går att nå kunskap, även om det är svårt och kunskapen kanske aldrig blir fullständig medan skepticismen ifrågasätter att det är möjligt att nå någon sann kunskap. Kunskapsteoretisk realism är därmed motsatsen till skepticism.
Rationalism
Rationalism handlar om hur vi kan nå kunskap. Rationalister hävdar att kunskapssubjektets (t.ex. forskarens) bidrag till förståelsen är det viktigaste att lägga vikt vid. Förståelsen av kunskapsobjektet kommer att formas av forskarens bidrag till förståelseprodukten.
På vilket sätt finns en lite mindre extrem form av rationalism inom hermeneutiken?
Inom hermeneutik finns åsikten att människors förförståelse ger de ramar inom vilka förståelsen av kunskapen kommer att gestaltas, vilket är en lite mindre extrem form av rationalism.
Empirism
Empirismen betonar objektets roll för kunskapen om ett objekt. Empirismen menar alltså att kunskap kommer utifrån, genom de erfarenheter som individen gör.
Vem var en tidig företrädare för empirism?
En tidig företrädare för empirismen var John Locke som menar att individen föds som ett oskrivet blad (tabula rasa) och alla kunskaper antogs komma genom erfarenheter.
Beskriv rationalism och empirism och hur de skiljer sig åt i synen på hur vi kan nå kunskap.
Rationalism och empirism är två olika synsätt som behandlar sättet vi kan nå kunskap på, och skiljer sig i synen på kunskapssubjektets roll i kunskapsprocessen.
Rationalister hävdar att kunskapssubjektetsbidrag till förståelsen är det som är viktigast att betona. Förståelsen av kunskapsobjektet kommer att formas av forskarens bidrag till förståelseprodukten.
Empirismen betonar objektets roll för kunskapen om ett objekt. Kunskap kommer utifrån, genom de erfarenheter som individen gör.
Deduktion
Deduktion innebär att härleda slutsatser med hjälp av accepterade härledningsregler från en uppsättning redan accepterade påståenden. Det vill säga härledning av slutsatser från givna premisser. Den korrekta härledda satsen innehåller egentligen ingen ny information.
När görs deduktion exempelvis?
Deduktion görs exempelvis i koherensteorin om sanning, där en utsaga anses vara sann om den är koherent med eller kan härledas från andra utsagor vi håller för sanna.
Vad kan deduktion kopplas till?
Deduktion kopplas till rationalismen eftersom deduktion utgår från vad vi redan vet (rationalismen menar att förståelsen av kunskapsobjektet kommer att formas av forskarens bidrag till förståelseprodukten).
Induktion
Induktion innebär att härleda slutsatser genom generalisering från tidigare erfarenhet till förväntningar på kommande händelser. Induktion bygger på att världen är stabil på det sätt att den kommer fortsätta på samma sätt som den gjort hittills.
Exempel på induktion
Ett exempel på induktion är eftersom solen har gått upp alla dagar hittills så kommer den säkert att göra det imorgon också.
Vad hänger induktion ihop med?
Induktion och empirism hänger ihop eftersom en viktig egenskap i empirismen är att omvärlden är en åtminstone delvis oberoende informationskälla för oss som därmed bidrar med ny information. Att kunskap kommer utifrån, och betonar objektets roll för kunskapen om ett objekt.
Varför är induktiva slutledningar mer osäkra än deduktiva?
Induktiva slutledningar anses vara mer osäkra än deduktiva eftersom de går utanför vad vi strikt kan säga att vi vet och därmed innehåller ny information, vilket deduktiva slutsatser vanligen inte antas göra. Deduktiva slutsatser sker från givna premisser och innehåller egentligen ingen ny information.
Hur beskrivs synen på rationalism och empirism inom modern forskning?
Vilken betonas inom en hel del psykologi?
Inom modern forskning förespråkar de flesta någon form av mellanläge mellan empirism och rationalism.
Empirismen är stort inom behaviorismen som vill förstå människans psykologi genom att enbart studera empiriskt tillgängligt beteende. Det finns även en empiristisk inriktning inom kognitiv psykologi även om den är i mindre utsträckning.
Vad handlar ontologIsk realism och ontologisk idealism om?
Ontologi handlar om hur världen är beskaffad - uppfattningen om verkligheten. Ontologisk realism och ontologisk idealism handlar om vilken utsträckning forskningens studieobjekt existerar oberoende av oss som betraktar dem.
Ontologisk realism
Ontologisk realism innebär att man antar att det finns en värld oberoende av betraktaren.
Ontologisk idealism
Ontologisk idealism innebär att man menar att det inte finns en värld oberoende av betraktaren.
Beskriv hur epistemologi och ontologi hänger ihop
Epistemologi och ontologi är beroende av varandra och är svåra att hålla isär. Epistemologi ger förutsättningar för ontologiska ställningstaganden och ontologin ger förutsättningar för kunskapsteoretiska.
Hur kan vi säga något om vad kunskap är (epistemologi) om vi inte samtidigt har en föreställning om hur föremålet för denna kunskap är beskaffat (ontologi), och om vi inte vet vilka egenskaper den omgivning har i vars sammanhang vi skaffar oss kunskapen? Kan vi säga något om hur världen är beskaffad utan att ha en uppfattning om vad det innebär att ha kunskap om den?
Naiv realism
Naiv realism innebär att man antar att världen är sådan som vi upplever den. (Den antar en okomplicerad form av relation mellan ontologi och epistemologi)
Kritisk realism
Kritisk realism innebär att man antar att världen existerar oberoende av oss, och har egenskaper som är oberoende av hur de uppfattas av människor. Kritisk realism bygger också på att vi har begränsade möjligheter att få tillgång till denna oberoende värld. Det vill säga att våra sinnen inte ger oss direkt insikt om verklighetens egenskaper, utan för det krävs reflektion och eftertanke till exempel genom vetenskapliga metoder. Det är denna form av kritisk realism som dominerar inom modern psykologi.
Essentialism
Essentialism är ett förhållningssätt för att förstå vad som finns bakom olika teoretiska begrepp inom psykologi.
Essentialism innebär att man antar att det finns ett konkret och någorlunda stabilt fenomen som motsvarar det begrepp man använder. Om man talar om emotioner och förståelse så utgår vi ifrån att det finns ett antal egenskaper som dessa saker ska ha för att man ska kunna kalla dem dessa begrepp. Det vill säga att alla former av emotioner och förståelse har vissa gemensamma egenskaper.
Familjelikhet
Familjelikhet är ett förhållningssätt för att förstå vad som finns bakom olika teoretiska begrepp inom psykologi.
Wittgenstein menade att man skulle prata om familjelikhet istället för essentialism. Enligt det synsättet finns det sällan några egenskaper som är gemensamma för alla instanser av ett visst fenomen. En form av emotioner har vissa gemensamma egenskaper med den andra formen, som har vissa gemensamma egenskaper med en tredje men den första och den tredje formen av emotion behöver inte ha något gemensamt med varandra.
Wittgensteins syn på familjelikhet gör att avgränsning av studieobjekt blir beroende av den specifika situationen, och innebörden av begrepp är beroende av när och hur de används.
Hur skiljer sig det essentialistiska synsättet och uppfattningen om familjelikhet?
Det finns olika förhållningssätt som används för att förstå vad som finns bakom olika teoretiska begrepp inom psykologi, såsom emotioner eller förståelse.
Hur man avgränsar och definierar sitt studieobjekt skiljer det essentialistiska synsättet och uppfattningen om familjelikhet.
Orsaksförklaring
Orsaksförklaringar innebär att man hävdar att orsaken A ger upphov till effekten B. Exempelvis att det är en KBT-behandling som är anledningen till varför en patient mår bättre.
Funktionella förklaringar
Ge exempel
Funktionella förklaringar förklarar ett fenomens fortbestånd, det vill säga att det fortsätter att finnas, genom fenomenets effekter. Det vill säga hur fenomenet påverkar och vad det påverkar. Exempelvis att förklara religionens fortbestånd (att religion fortsätter att finnas), genom att religion leder till samarbete och gemensam strävan, vilket resulterar i samhällsutveckling och välmående. Därmed kan samhället bättre stödja religionen.
Vilka relationer rör funktionella förklaringar? Ge exempel
Funktionella förklaringar handlar ofta om mer komplexa relationer, när det finns många samvarierande faktorer inom ett system.
Ett exempel på en funktionell förklaring är evolutionsteorin, som inte förklaras av enkla orsaksförklaringar utan genom komplexa relationer och många samvarierande faktorer, som förändring, anpassning och konkurrens inom ett system.
Fördelar med funktionella förklaringar
Ett argument för funktionella förklaringar är att enkla orsaksförklaringar tenderar att fokusera på för små och isolerade delar av verkligheten, och ger ofullständig bild av fenomenets många aspekter. Funktionella förklaringar tar hänsyn till tillvarons komplexitet i större utsträckning och har ofta ett mer holistiskt perspektiv, det vill säga att förstå delarnas egenskaper genom att förstå helhetens egenskaper.
Ändamålsförklaringar
Ändamålsförklaringar innebär att man förklarar exempelvis en handling med individens avsikter.
Fundera över exempel på olika slags förklaringar som du mött inom psykologin. Vilken eller vilka slags förklaringar verkar vanligast (inom olika områden)?
Orsaksförklaringar finns inom psykologin när man menar att en KBT-behandling är orsaken till att patienten mår bättre.
Funktionella förklaringar finns inom psykologin inom exempelvis familjeterapi där man betonar människors ömsesidiga relationer och beroendeförhållanden till varandra.
Vad menas med att forskningen eftersträvar enkla förklaringar?
Att forskningen eftersträvar enkla förklaringar innebär att om man har alternativa förklaringar ska den enklaste väljas, förutsatt att den stöds av data lika väl som de andra förklaringarna stöds. Denna princip kallas Ockhams rakkniv. Man ska välja den enklaste förklaringen om det finns flera, och man ska inte göra fler antaganden än vad som är nödvändigt. Den enklaste förklaringen är den som förutsätter färre antaganden.
Ockhams rakkniv
Man ska välja den enklaste förklaringen om det finns flera, och man ska inte göra fler antaganden än vad som är nödvändigt. Den enklaste förklaringen är den som förutsätter färre antaganden.
Objektivitet i samhällsvetenskaplig forskning:
Fri från värderingar
Förutsättningslöshet
Mångsidighet
Opartiskhet
Objektivitet i samhällsvetenskapliga resultat
Sanning
Fullständighet
Intersubjektiv prövbarhet
Objektivitet
Fri från värderingar och förutsättningslöshet: Omöjliga att uppnå inom forskning. Värderingar och förförståelse påverkar val av forskningsproblem, metoder och slutsatser, eftersom det exempelvis påverkar vad vi tycker är viktigt att forska på och hur det görs på ett rimligt sätt.
Mångsidighet: Mångsidighet kan fördjupa analysen.
Opartiskhet: Vissa former av opartiskhet kan vara godartade, exempelvis genom att verka till en svag parts fördel som barn. T.ex. genom val av forskningsproblem, som att uppmärksamma hur vi kan förbättra insatser för dem.
Sanning: sanningssökande är kärnan i vetenskap för de flesta forskare, även om det kan vara ett kontroversiellt begrepp för postmodernister.
Fullständighet: fullständighet är omöjligt, eftersom människan befinner sig i ett lokalt och begränsat sammanhang. Dock är mer fullständiga resultat oftast önskvärda.
Intersubjektiv prövbarhet: Intersubjektiv prövbarhet innebär att forskningen har en öppenhet som gör det möjligt för andra forskare att bedöma slutsatsernas rimlighet. Genom granskningsprocesser som peer review-processen kan bristfällig forskning undanröjas.
Hög intersubjektivitet, det vill säga möjligheten för fler personer att kontrollera forskares slutsatser, gör att felaktiga resultat kan korrigeras.
Fri från värderingar och förutsättningslöshet (objektivitet)
Omöjliga att uppnå inom forskning. Värderingar och förförståelse påverkar val av forskningsproblem, metoder och slutsatser, eftersom det exempelvis påverkar vad vi tycker är viktigt att forska på och hur det görs på ett rimligt sätt.
Mångsidighet (objektivitet)
Mångsidighet kan fördjupa analysen.
Opartiskhet (objektivitet)
Viktigt. Vissa former av opartiskhet kan dock vara godartade, exempelvis genom att verka till en svag parts fördel som barn. T.ex. genom val av forskningsproblem, som att uppmärksamma hur vi kan förbättra insatser för dem.
Sanning (objektivitet)
Sanningssökande är kärnan i vetenskap för de flesta forskare, även om det kan vara ett kontroversiellt begrepp för postmodernister.
Fullständighet (objektivitet)
Fullständighet är omöjligt, eftersom människan befinner sig i ett lokalt och begränsat sammanhang. Dock är mer fullständiga resultat oftast önskvärda.
Intersubjektiv prövbarhet (objektivitet)
Intersubjektiv prövbarhet innebär att forskningen har en öppenhet som gör det möjligt för andra forskare att bedöma slutsatsernas rimlighet. Genom granskningsprocesser som peer review-processen kan bristfällig forskning undanröjas.
Hög intersubjektivitet, det vill säga möjligheten för fler personer att kontrollera forskares slutsatser, gör att felaktiga resultat kan korrigeras.
Metodfetischism
När psykologin etablerades som ett empiriskt forskningsfält i USA så fanns redan från början en stark koppling mellan vetenskap och samhälle. Vetenskapen legitimerades genom att lösa konkreta problem i samhället, och för att konkurrera med äldre och mer etablerade vetenskapliga discipliner behövde psykologin fokusera på metoder för att skapa konkurrenskraft.
Metod
Metod står för det forskaren faktiskt gör när denne samlar in och analyserar sina resultat.
Metodologi
Metodologin är läran om metod, det vill säga den teoretiska bas som handlar om hur man kan hävda att experimentell metod är en god grund för att påstå något om orsaker, och som därmed legitimerar metoden.
Mätning - vad krävs?
En mätning är att uppskatta utsträckningen, nivån eller graden av en egenskap, för att få information om verkligheten.
För att man ska kunna säga att man mäter en egenskap krävs det att vi talar om vad vi mäter och att vi visar att vi kan ha en uppfattning om utsträckning, nivå eller grad av egenskapen vi mäter.
Varför är teorier så viktiga för att förstå beteendevetenskapernas fenomen?
Teorier är viktiga för att förstå beteendevetenskapernas fenomen eftersom de sällan eller aldrig låter sig observeras direkt. Det innebär att vi är starkt beroende av teorierna som avspeglar fenomenet för att förstå fenomenet.
Reifiering av teoretiska begrepp - vad är det en form av?
Reifiering av teoretiska begrepp innebär att man behandlar en abstrakt teoretisk beskrivning som om den vore en konkret verklighet. Ett exempel är när man tror att ett begrepp som motivation motsvarar något som går att återfinna, som en särskild struktur i hjärnan.
Detta är en form av essentialisering (essentialism: man antar att det finns ett konkret fenomen som motsvarar begreppet), men det syftar på att man tror att begrepp direkt motsvaras av ett oberoende fenomen i verkligheten.
Kartan som metafor för att beskriva teorier inom beteendevetenskap
Många teorier inom beteendevetenskap överlappar på så sätt att de behandlar samma fenomen men med olika utgångspunkter, till exempel minne respektive lärande.
Om man ser psykologiska teorier som kartor kan man förstå hur olika forskningsområden relaterar till varandra.Teorier om minne respektive lärande kan betraktas som olika kartor som visar olika aspekter av samma terräng.
Positivismen i relation till upplysningstiden
Upplysningstiden i Europa på 1700-talet är en viktig idéhistorisk utgångspunkt för positivism.
Upplysningsfilosoferna antog att vår förståelse av verkligheten kunde förbättras och att detta skulle ske genom kritiskt tänkande och inte genom blind tro (man trodde på människans förnuft som vägledare för att förstå verkligheten).
Man skulle istället för blind tro följa det påtagliga, informationen från sinnesorganen - det vill säga det positiva. Positivismen hade sin storhetstid under 1900-talet första hälften, men har sedan minskat i inflytande.
Positivism
Positivism kännetecknas av att information från omvärlden i form av sensorisk information är den viktigaste grunden för all vetenskaplig kunskap. Den empiriska hållningen är grundläggande i positivism. Vetenskapliga utsagors korrekthet avgörs genom sensorisk information.
Vad undviker man inom positivism?
Man undviker metafysiska antaganden, det vill säga antaganden om verkligheten bortom våra sinnesintryck, eftersom de är svårbedömda.
Klassisk positivism
Den klassiska positivismen kan sammanfattas genom dess betoning på:
Sensorisk evidens: upplever som är baserade på information från våra sinnesorgan
Betydelsen av välgrundade säkra slutsatser
Analytiska ansats
Humes syn på orsaksbegreppet
Klassisk positivism. Hume menade att orsak är närhet i tid och rum. Om boll A rullar mot B så att boll B rullar iväg ska enligt Hume förstås som att boll A och boll B vid en viss tidpunkt befinner sig intill varandra (närhet i tid och rum). Antagandet att boll A överför en verkande kraft på boll B så att den rullar iväg är en psykologisk vana och har inget belägg i vår sinneserfarenhet, och vi ska enligt Hume enbart utgå från vår sinneserfarenhet och inte våra psykologiska vanor.
Humes fenomenalistiska filosofi
Klassisk positivism. Begriplighet och påtaglighet: filosofin skulle inte utgå från ogrundade antaganden, utan kännetecknas av hög grad av säkerhet i slutsatserna.
Humes naturalism
Klassisk positivism. Hume ville stänga ute alla övernaturliga förklaringar och antaganden, t.ex. om Guds existens.
Humes skepticism
Klassisk positivism. Man ska inte göra några antaganden utöver de absolut mest självklara. Kunskap ska i högsta möjliga utsträckning vara grundad på sensorisk information.
Positivismen utvecklades under 1900-talet, vad reagerade den mot och vad strävade den efter?
Positivismen reagerade mot ideologisk och religiös spekulation som de menade bidrog till första världskriget. Istället för spekulativ metafysisk filosofi och oklara teoretiska antaganden ville positivism öka möjligheterna för rationell och begriplig kommunikation i samband med utvecklingen av vetenskap.
Hur såg Wienkretsen på relationen mellan politik och vetenskap?
Wienkretsen i Wien var den viktigaste centra för positivism under 1920- och 1930-talet. Wienkretsen ansåg att det var viktigt att hålla isär politik och vetenskap.
Logisk positivism
Empirism är centralt inom logisk positivism är empirism, som innebär att ny kunskap om verkligheten erhålls genom våra sinnen. Man menade att vetenskapen ska ägna sig åt det givna, det positiva.
Vilka utveckla den logiska positivismen?
Wienkretsen utvecklade den så kallade logiska positivismen.
Vad var andra legitima former av kunskap enligt de logiska positivisterna? Varför?
Andra legitima former av kunskap var logik och matematik, som klassades som kunskaper om förhållandet mellan idéer snarare än om empiriska världen och var deduktiva i sin karaktär. Att de var deduktiva innebär att ingen egentlig ny information läggs till, och därmed kan logik och matematik anses som epistemologiskt ofarliga när det kommer till deras slutsatser.
Vad tyckte de logiska positivisterna om metafysiska påståenden?
Metafysiska påståenden, det vill säga antaganden om verkligheten bortom våra sinnesintryck, ansågs inte som avgörbara och var därmed ointressanta för vetenskapen och bör avhandlas inom konsten.
Vad var syftet med vetenskap enligt de logiska positivisterna?
Syftet med vetenskap enligt den logiska positivismen var att skapa värderingsfri kunskap om lagbundenheter, kunskap som möjliggör förutsägelser och därmed förändringar.
Beskriv hur och varför den logiska positivismen delar upp vetenskaper i empiriska eller teoretiska
De logiska positivisterna menade att vetenskaperna kunde delas upp i empiriska vetenskaper (t.ex. fysik, psykologi) och deduktiva, teoretiska vetenskaper (matematik, logik). Någon annan kunskapsform skulle inte finnas i vetenskapen.
Varför motsatte sig de logiska positivisterna kunskap som inte var grundad på sinneserfarenheter?
Eftersom de logiska positivisternas ambition var att skapa en kunskapsfilosofi som var empiriskt eller analytiskt avgörbar, motsatte sig de logiska positivisterna kunskap som inte var grundad i sinnlig erfarenhet, t.ex. moral som de motsatte sig.
Demarkationskriterium
De logiska positivisterna menade att det gick att särskilja vetenskaplig förståelse från andra förståelseformer som religion och konst. Demarkationskriterium är en skiljelinje mellan vetenskaplig förståelse och annan typ av förståelse.
Verikifikationkriteriet
Verikifikationkriteriet var ett försök att formulera ett demarkationskriterium, det vill säga skiljelinje mellan vetenskaplig förståelse och annan typ av förståelse. Verifikationskriteriet menade att en utsaga endast ansågs vara vetenskaplig om den kan visas vara korrekt med hjälp av empiriska data - det vill säga verifieras med hjälp av sensoriska data.
Vad är Poppers invändning mot verifikationskriteriet?
Karl Poppers invändning mot verifikationskriteriet var att vi principiellt inte kan verifiera uttalanden som rör alla individer i en viss kategori, till exempel att “alla svanar är vita”, eftersom vi inte kan veta om vi kontrollerat alla svanar som finns, och särskilt inte om vi vill inkludera framtida svanar. Popper menade att utsagan var induktiv, det vill säga att den förlitar sig på ny framtida information som vi inte kunde vara säkra på.
Vad föreslog Popper istället för verifikationskriteriet?
Popper föreslog att demarkationskriteriet skulle ändras så det istället handlade om falsifiering. Om man stötte på en svart svan var påståendet “alla svanar är vita” en falsifiering. Falsifikationskriteriet är deduktivt: har vi påstått att alla svanar är vita och vi hittar en svart är påståendet falskt, och falsifikationskriteriet är därmed avgörbart. Popper menade att forskning skulle sträva efter att falsifiera utsagor snarare än att verifiera dem.
Vad ansåg de logiska positivisterna om teori och empiri?
De logiska positivisterna menade att teori i så stor utsträckning som möjligt skulle översättas till empiri, och när teori och empiri relaterades till varandra så skulle det ske på ett konkret och tydligt sätt.
De skiljde mellan teoretiska och empiriska termer. Teoretiska termerna och observationstermerna skulle kopplas till varandra genom korrespondensregler eller broprinciper. Varje teoretisk term skulle ha en eller flera broprinciper som angav vilket empiriskt innehåll som motsvarade termen.
Korrespondensregler eller broprinciper
Teoretiska termerna och observationstermerna skulle kopplas till varandra genom korrespondensregler eller broprinciper. Varje teoretisk term skulle ha en eller flera broprinciper som angav vilket empiriskt innehåll som motsvarade termen.
Operationalisering
Operationalisering handlar om kopplingen mellan empiriskt innehåll till en teoretisk term.
Överskottsmening
Det meningsinnehåll i den teoretiska termen som inte fångas upp av korrespondensreglerna kallades för överskottsmening, och forskaren skulle sträva efter att minimera detta. Exempelvis det betydelseinnehåll i begreppet intelligens som inte fångas upp när man mäter intelligens.
Tes om enhetsvetenskap - vilka trodde på det?
Åsikten att vetenskapen borde hållas ihop och fungera som en enda vetenskap (de logiska positivisterna). Det finns två olika varianter av tesen om enhetsvetenskap.
Vilka är de två versionerna av tesen om enhetsvetenskap?
Den ena versionen av enhetsvetenskap menade att all vetenskap bör använda samma grundläggande metodiska ansats. Trots att alla vetenskapliga discipliner skiljer sig åt skulle de på ett grundläggande plan utgå från samma metodologiska grundprinciper.
Den andra versionen av enhetsvetenskap handlar om att ha en enhetlig vetenskaplig terminologi och begreppsapparat. Genom detta skulle man kunna jämföra utsagor från olika vetenskapliga discipliner, och de olika disciplinerna blir mer integrerade.
Vad går tesen om enhetsvetenskap mot?
Tesen om enhetsvetenskap går emot den hermeneutiska forskningsfilosofin som föreslog att man skulle skilja på naturvetenskap och humanvetenskap (Dilthey).
Beskriv hur de logiska positivisternas syn skiljer sig från Diltheys.
Dilthey menade att man skulle skilja på två sorters vetenskap - naturvetenskap och humanvetenskap. De logiska positivisterna tyckte att vetenskapen borde hållas ihop och fungera som en enda vetenskap - tesen om enhetsvetenskap.
Hypotetiskt-deduktiva forskningsmetoden
Den hypotetisk-deduktiva forskningsmetoden är en beskrivning av forskningsprocessen, som illustrerar de logiska positivisternas tankar om relationen mellan teori och empiri som åtskilda och för hur de tyckte vetenskap skulle bedrivas. De logiska positivisterna försökte göra forskningsprocessen avgörbar.
Först antas observationer och problem leda till en preliminär teori.
Utifrån teorin härleds hypoteser som beskriver förväntade empiriska konsekvenser. Denna deduktion (härledning) ska ske genom formell logik.
De förutsagda empiriska konsekvenserna testas mot empiriska data, och forskaren ser om data matchar hypotesernas förutsägelser.
Beskriv åtskillnaden mellan det som kallas upptäcktskontexten och berättigandekontexten inom forskning
En del av de logiska positivisterna förespråkade att dela upp forskningsprocessen i två delar, som kallas upptäcktskontext och berättigandekontext.
Upptäcktskontexten inkluderade till exempel problemformulering och hypotesgenerering. Denna fas var ointressant för vetenskapsfilosofin.
Berättigandekontexten var den viktiga och inkluderade objektivitet och intersubjektivitet. Här skulle man konstruera en så bra argumentation för slutsatserna som möjligt.
Hur ser de logiska positivisterna på orsaksförklaringar?
De logiska positivisterna tog i stor utsträckning över Humes syn på orsaksbegreppet, vilket betydde att orsak analyserades som närhet i rum och tid.
De logiska positivisterna talade om orsaksförklaringar, som menar att vi har att göra med en orsaksförklaring av ett fenomen när vi kan härleda det från en mer övergripande lag eller regelbundenhet.
Om vi ser att en metallbit expanderar när den värms upp så förklarar vi händelsen med en orsaksförklaring genom att se händelsen som ett exempel på en allmän lag. Det vill säga den empiriska regelbundenheten att alla metaller utvidgas när de värms. Denna syn på orsaksförklaringar skiljer sig från den vardagliga synen där orsak ses som en verkande kraft.
Beskriv varför positivismen, inklusive den logiska positivismen, betonar empirism inom vetenskap.
Empirismen skulle motverka mysticism och oklar kommunikation.
Ge exempel på positivistiska tankar inom psykologi
Inom psykologi är behaviorismen ett tydligt tecken på positivistiska tankars inflytande. Inom behaviorismen var det viktigt att forskaren skulle studera beteende och inte försöksdeltagares observation av sitt medvetande (introspektiva innehåll).
Beskriv hur man inom behaviorismen ser på introspektion vs intersubjektivitet
Inom behaviorismen ansåg man att introspektioner inte var intersubjektiva, det vill säga inte kunde observeras av flera personer, och därmed ansåg man att introspektioner inte kunde fungera som vetenskapliga studieobjekt.
Vad menas med att våra observationer är teoriimpregnerade och hur kopplas det till skillnaden mellan så kallad naiv realism och kritisk realism?
Att våra observationer är teoriimpregnerade innebär att det behövs begrepp (teorier) för att överhuvudtaget kunna uppfatta information från omvärlden.
Detta medför att naiv realism (att man antar att världen är sådan som vi upplever den) är svårt att upprätthålla vilket öppnar dörren för en mer kritisk realism (att man antar att världen existerar oberoende oss, och att vi har begränsade möjligheter att få tillgång till denna värld).
Beskriv vad som menas med att teorier är underdeterminerade eller underbestämda av data.
Att teorier är underdeterminerade/underbestämda av data innebär att empiriska data aldrig helt och hållet räcker för att identifiera en särskilt teori som den korrekta på ett visst område, utan det finns alltid flera teorier som kan redogöra för samma uppsättning empiriska data. Olika teorier kan jämföras med olika typer av kartor som visar samma terräng.
Vilka aspekter från de logiska positivisterna anses viktiga än idag?
Värdet av klar och även empiriskt förankrad kommunikation.
Värdet av ett empiriskt förhållningssätt,
Att operationalisera teoretiska termer vid empiriska studier.
Kravet på vetenskapliga teorier att de bör vara empiriskt testbara för att vara intressanta.
De fyra formerna av kunskapsbildning som människor använder (Peirce - pragmatismen)
Den första formen är att hålla fast vid de föreställningar och fördomar som vi redan har. Dessa föreställningar vi har och håller för sanna kan även förstärkas och fördjupas.
Den andra formen är att man litar på en auktoritet för att få kunskap - man litar på vad som sägs eller skrivs av någon i förtroendeställning. Det kräver minst ansträngning och ger trygghet.
Den tredje formen för kunskapsbildning kallas “a priori-metoden” av Peirce. Det är den kunskapsbildning som uppstår när människor med olika idéer och förkunskaper gradvis utvecklar sina föreställningar genom att pröva dem mot andras föreställningar och mot vad som verkar rimligt.
I denna form är logiska resonemang och att bli överens om vad som är rätt och fel centralt. Detta handlar i första hand om utvecklandet av gemensamma föreställningar på en kulturell nivå och inte om enstaka individers samarbete, till exempel ett gradvis accepterande av att jorden inte är platt.
Här utgår individen inte enbart utifrån att en auktoritet har rätt, utan analyserar det som förmedlas och prövar vad som är logiskt och rimligt. Denna form av kunskapsbildning ses som central inom universitetsutbildning.
Den fjärde formen för kunskapsbildning är den vetenskapliga metoden, där individens egna erfarenheter ligger till grund för kunskapen. Vi utvecklar gradvis bättre och bättre kunskap om det vi undersöker genom systematiska observationer som vi kan upprepa, kritiskt granska och korrigera.
Vad är syftet av den första formen av kunskapsbildning (hålla fast vid de föreställningar vi redan har)? Peirce- pragmatismen
Denna form av kunskapsbildning har vi för att skydda oss mot osäkerhetskänslan som uppstår när våra centrala antaganden ifrågasätts, och kan skydda oss mot att tvingas erkänna när vi har fel. Enligt Peirce är denna form av kunskapsbildning källa till mer problem än till nytta, eftersom den stärker fördomar och saknar en kritisk dimension.
Ge exempel på den andra formen av Peirces kunskapsbildning
Ett exempel på detta sätt att nå kunskap är barns socialisering in i kategorier och tänkande under sin barndom. Religiösa föreställningar bygger ofta på denna typ av kunskapsbildning, samt den kunskap studenter får i skolan och på universitetet av sina lärare.
Vad anser Peirce om den andra formen av kunskapsbildning?
Enligt Peirce är denna kunskap i stor utsträckning knuten till statens uppfostran av medborgarna genom olika kanaler som skolor och lagar. Enligt Peirce är denna form av kunskapsbildning källa till mer problem än till nytta, eftersom den stärker fördomar och saknar en kritisk dimension.
