Kognitions- och perceptionspsykologi Flashcards
Donders (1868) experiment på hur lång tid tar det att fatta beslut
Vad gick experimentet ut på?
Donders experiment från 1868 var ett av de första kognitionspsykologiska experimenten och han var intresserad av hur lång tid det tog att fatta beslut. Det gjorde han genom att mäta reaktionstid - hur lång tid det tar att respondera på ett stimulus.
Först mätte han den enkla reaktionstiden genom att låta försöksdeltagare trycka på en knapp så snabbt som möjligt när de såg en lampa lysa. Sen mätte han valreaktionstid genom att använda två lampor och låta försöksdeltagare trycka på den vänstra knappen om de såg den vänstra lampan lysa och tvärtom.
Reaktionstiden var längre under beslutsuppgiften än den enkla uppgiften, och Donders menade att skillnaden i reaktionstid indikerade hur lång tid det tog för deltagarna att fatta beslutet att trycka på rätt knapp.
Varför var Donders experiment på hur lång tid det tar att fatta beslut viktigt?
Experimentet är viktigt eftersom det visar att mentala responser (i detta fall uppfatta ljuset och bestämma vilken knapp man ska trycka) inte går att mäta direkt utan endast måste härledas från beteende. Han mätte inte de mentala responserna direkt, utan härledde dem från reaktionstiderna.
Vad grundade Wundt? Vilken skola lade hans arbete grunden för?
Wundt grundade det första psykologiska laboratoriet i Leipzig 1879, och hans arbete lade grunden för strukturalismen.
Strukturalismen
Strukturalism syftade på att förstå medvetandet genom att dela upp det i dess enklaste komponenter som kallas för sensationer (till exempel synintryck, tidsuppfattning) och förstå hur dessa interagerar för att skapa mer komplexa upplevelser. Wundt ville skapa ett periodiskt system för sinnet som skulle inkludera alla grundläggande sensationer.
Vilken var den huvudsakliga metoden för att studera psykologi inom strukturalismen?
Introspektion var den huvudsakliga metoden för att studera psykologi inom strukturalismen. Tekniken gick ut på att deltagare systematiskt skulle beskriva sina upplevelser, känslor och tankar i respons till ett stimulus och forskare skulle försöka identifiera de minsta byggstenarna i medvetandet.
Vad fanns det för kritik mot strukturalismen?
Kritik mot skolan var att den endast fokuserade på medvetna processer och inte omedvetna processer - kan vi verkligen verbalt redovisa via introspektion?
Vad lade strukturalismen för grund?
Strukturalismen lade grund för vidare psykologiska studier och empiriskt arbetssätt inom psykologin.
Ebbinghaus (1885) experiment på glömska
Ebbinghaus gjorde experiment på glömska genom att memorera listor med nonsens och sedan testa vid tre olika tillfällen.
Hans upptäckter inkluderade the savings curve, som visar hur minnet försämras exponentiellt över tid. Minnet försämras snabbt efter den initiala inlärningen, men att glömskan avtar med tiden.
Vad visade Ebbinghaus upptäckter om glömska?
Ebbinghaus upptäckter visade hur sinnet kunde kvantifieras och att hur minnet försämras över tid följer förutsägbara mönster.
Savings curve
Visar hur minnet försämras exponentiellt över tid. Minnet försämras snabbt efter den initiala inlärningen, men att glömskan avtar med tiden.
Vem anses vara grundaren av funktionalismen?
William James anses vara en av grundarna till funktionalismen.
Vad var funktionalismen en reaktion mot?
Funktionalismen var en reaktion mot strukturalismen och fokuserade på medvetandets funktion snarare än dess struktur.
Hur såg funktionalismen på kognition?
Man syftade på att förstå kognition som ett kontinuerligt flöde snarare än isolerade komponenter, och i flödet samexisterar minne, emotion och uppmärksamhet. Man bryr sig mer om varför och hur mentala processer fungerar.
Behaviorismen
Behaviorismen är en inriktning inom psykologin som fokuserar på observerbart eller mätbart beteende snarare än inre mentala processer, såsom tankar, känslor och medvetande.
Man är intresserad av stimulus-respons-kopplingar och betingningsprocesser som klassisk och operant betingning och ser på människan som att de föds som ett tomt blad (tabula rasa).
Vad var behaviorismen en reaktion mot?
Behaviorismen utvecklades som en reaktion mot introspektion.
När var behaviorismen dominerande?
Behaviorismen var dominerande under första halvan av 1900-talet.
Vem anses vara grundaren av behaviorismen?
John B. Watson ansågs vara grundare av behaviorismen, som var en kritik mot introspektion och menade att psykologi borde fokusera på observerbart beteende snarare än att studera sinnet och inre mentala processer.
Vad var James B. Watsons kritik mot kognitionsstudier?
Han menade att kognitionsstudier var svåra att replikera, och inre mentala processer luddiga och svåra att mäta på ett tillförlitligt sätt.
Hur ansåg James B. Watson att psykologi bör vara?
Enligt John B. Watson borde psykologi vara en objektiv vetenskap likt naturvetenskap, där man mätte det som gick att observera. Medvetandet sågs som en svart låda som man var ointresserad av.
Watsons experiment (1920) “Little Albert”
I experimentet med lille Albert undersökte Watson hur rädsla kunde läras in genom klassisk betingning.
I experimentet utsattes en 11 månader gammal pojke Albert för stimuli som han inte var rädd för från början, råttor. Varje gång råttan visade sig så kom ett skrämmande ljud och tillslut blev Albert rädd för råttor.
Genom experimentet visade Watson att känslomässiga responser kunde betingas.
Vem introducerade operant betingning?
B.F Skinner introducerade operant betingning.
Operant betingning
Operant betingning handlar om hur beteende kan formas och kontrolleras av dess konsekvenser. Det kan antingen förstärkas eller försvagas beroende på konsekvens, det vill säga öka i sannolikhet eller minska i sannolikhet. Om det belönas är det mer troligt att det upprepas och om det bestraffas är det mindre troligt att det upprepas.
Vad var kritiken mot behaviorismen?
- Kan inte förklara komplexa fenomen
- Lägger en överdriven betoning på miljöaspekter, och bortser från medfödda och biologiska aspekter
- Bortser även från individuella skillnader och subjektiva upplevelser.
- Betingning är inte nödvändigt för inlärning. –> Kognitiva kartor skapas - råttan i labyrinten
- Chomsky och B.F. Skinner-debatten
Vad var Noam Chomskys kritik av B.F Skinner?
Noam Chomsky kritiserade Skinners teori om hur barn tillägnar sig språk. Skinner menade att barn lärde sig språk genom operant betingning, det vill säga att barn imiterar språket som de hör och upprepar det korrekt eftersom det belönas.
Chomsky menar att det inte stämde eftersom barn säger saker som de aldrig har hört och säger saker som de inte belönas för. Han menar att språk ter sig delvis biologiskt genom en medfödd struktur som är universal. Han menade att språk är en produkt av sinnet snarare än ett resultat av förstärkning.
Kognitiva revolutionen
Skifte som skedde inom psykologin (ca 1950 och framåt) från behaviorismen som tidigare dominerat, där man fokuserade på observerbart beteende och visade inget intresse för inre mentala processer.
Den kognitiva revolutionen ändrade detta och skiftade fokus mot de inre mentala processerna igen.
Hur såg man på hjärnan efter den kognitiva revolutionen?
Istället för att se hjärnan som en svart låda började man se den som en informationsbehandlande enhet, likt en dator, som tar emot, bearbetar, lagrar och använder information.
För att förstå komplexa beteenden behöver man mäta observerbara beteenden och göra inferenser om den underliggande kognitiva aktiviteten
Man kan se mentala processer som en rad sekventiella händelser och beräkningar - beskriv
- vi får sensorisk information från omgivningen
- mentala processer utförs på den
- det beteende som kommer kommer som en konsekvens av processandet
Vad resulterade den kognitiva revolutionen i ?
- Den resulterade i nya forskningsfrågor.
- att man använder datorn som analogi (t.ex. Broadbents filtermodell, Baddeleys modell för arbetsminnet)
- att det sker ett skifte från funktionella förklaringar till mekaniska förklaringar.
Funktionell förklaring
Vilket syfte tjänar beteendet?
Mekanisk förklaring
Vilken kausal kedja av händelser skapade det observerade beteendet?
Nämn tre vanliga modelltyper
Processmodeller, resursmodeller och strukturella modeller
Processmodeller
Teoretiska modeller inom psykologin som beskriver de steg eller mekanismer genom vilka mentala processer sker. Vilka komponenter finns och i vilken ordning gör komponenter saker? Ett exempel på en processmodell är modala modellen för minne eller Baddaleys modell av arbetsminne.
Resursmodeller
Teoretiska modeller inom psykologin som handlar om hur våra mentala resurser används och fördelas vid olika aktiviteter. Det är en utveckling av processmodeller, och rör vilka begränsningar komponenterna har som kan påverka vårt beteende, och vilka komponenter som kan arbeta samtidigt. Ett exempel på en resursmodell är belastningsteorin.
Strukturella modeller
Strukturella modeller inom psykologin beskriver hur olika delar av våra mentala eller psykologiska system är organiserade och interagerar med varandra.
Bindningsproblemet
Hur kan olika egenskaper i ett objekt (form, färg, plats) som processas i olika delar av hjärnan kombineras till en enhetlig representation?
Utmaningen att förklara hur hjärnan integrerar olika typer av sensorisk information för att skapa en sammanhängande och enhetlig upplevelse av världen.
Treisman and Schmidt (1982) experiment om egenskapsintegrering
Deltagarna visades objekt med olika former och färger under väldigt kort tid. De fokuserade på siffrorna. Sedan blev de ombedd att rapportera objekten och dess färger.
De identifierade formerna och färgerna som var närvarande, men de kopplade felaktigt ihop färgen med formen - felaktiga konjunktioner. Om de fick instruktioner om att fokusera kunde de svara rätt.
Vad visade Treisman och Schmidt (1982) experiment om egenskapsintegrering?
Experimentet visade att fokuserad uppmärksamhet spelar en avgörande roll för att binda samman olika egenskaper till en enhetlig representation och lösa bindningsproblemet.
Egenskapsintegrering - Treismans feature integration theory
RITA EN BILD
Teorin beskriver hur vi binder samman olika egenskaper hos objekt (t.ex. färg, form, orientering, rörelse) för att skapa en enhetlig och sammanhängande upplevelse.
Den består av för-uppmärksamhetsfasen och fokuserad uppmärksamhetsfas.
För-uppmärksamhetsfasen
När vi först ser ett objekt analyseras det i dess grundläggande egenskaper som färg, form, orientering och rörelser, men de är fortfarande inte sammansatta till ett enhetligt objekt.
Hur sker för-uppmärksamhetsfasen?
För-uppmärksamhetsfasen sker automatiskt och omedvetet, och kräver ingen ansträngning eller uppmärksamhet.
Fokuserad uppmärksamhetsfas
Under fokuserad uppmärksamhetfas spelar uppmärksamhet en central roll för att de olika egenskaperna ska kombineras till en enhetlig representation. Fokuserad uppmärksamhet hjälper hjärnan att integrera egenskaperna.
Utan tillräcklig uppmärksamhet kan egenskaperna bli felaktigt sammanbundna - felaktiga konjunktioner, där hjärnan kombinerar egenskaper från olika objekt felaktigt.
Vad händer om det inte finns tillräckligt med uppmärksamhet under den fokuserade uppärksamhetsfasen?
Utan tillräcklig uppmärksamhet kan egenskaperna bli felaktigt sammanbundna - felaktiga konjunktioner, där hjärnan kombinerar egenskaper från olika objekt felaktigt.
Vilket problem presenterades egenskapsintegrering som en lösning för?
Egenskapsintegrering presenterades som en lösning på bindningsproblemet - hur hjärnan kombinerar separata sensoriska egenskaper till en helhet när vi uppfattar objekt i vår omgivning,
Balints syndrom
Hjärnskada som gör att man bara kan se ett objekt i taget. Man har svårigheter att uppfatta och bearbeta flera visuella objekt samtidigt.
Selektiv uppmärksamhet
Förmågan att fokusera på specifik information eller stimuli i vår omgivning och ignorera andra. Vi filtrerar bort viss information och väljer ut annan information för vidare bearbetning. Denna förmåga hjälper oss att effektivt hantera och bearbeta stora mängder information som vi utsätts för.
Vad hjälper selektiv uppmärksamhet oss med?
Selektiv uppmärksamhet hjälper oss att effektivt hantera och bearbeta stora mängder information som vi utsätts för.
Var sker filteringen i de tre olika filtermodellerna?
Filtrering tidigt i processen sker i Broadbents filtermodell.
Filtrering någonstans mittemellan sker i Treismans dämpningsmodell.
Filtrering sent i processen sker i Mackays sena filtreringsmodell.
Dichotomic listening task
En uppgift där olika ljud eller meddelanden presenteras samtidigt i båda öronen via hörlurar, men att deltagarna instrueras att endast fokusera på innehållet i ett av öronen, och ignorera det andra.
Används för att undersöka hur människor kan selektivt uppmärksamma och bearbeta auditiv information i en miljö med konkurrerande signaler.
Vad används dichotomic listening talks för?
Dichotomic listening talks används för att undersöka hur människor kan selektivt uppmärksamma och bearbeta auditiv information i en miljö med konkurrerande signaler.
Broadbents filtermodell (tidig selektionsmodell)
RITA MODELLEN
Modell om selektiv uppmärksamhet som menar att informationen filtreras innan det är analyserat för mening.
Informationen bearbetas i dessa steg:
- Sensoriskt minne håller all inkommande sensorisk information från omgivningen (ljud, ljus, beröring etc) i en bråkdel av en sekund och för sedan över den till filtret.
- Filtret definierar meddelande baserat på fysiska egenskaper av stimuli, och endast det uppmärksammade meddelandet passerar nästa steg och bearbetas vidare medan resten filtreras bort och når inte medvetandet. Selektiv uppmärksamhet sker här.
- Detektorn bearbetar all information som passerat filtret för att bestämma högre nivå av egenskaper hos meddelandet, där den ges betydelse (tolkas semantiskt)
- Korttidsminnet tar emot resultatet från detektorn och håller information i 10-15 sekunder och kan överföra den till långtidsminnet.
Sensoriskt minne (Broadbents filtermodell)
Första steget i Broadbents filtermodell. Håller all inkommande information (ljud, ljus, beröring etc) i en bråkdel av en sekund och för sedan över den till filtret .
Filter
Andra steget i Broadbents filtermodell. Definierar meddelande baserat på fysiska egenskaper, och endast det uppmärksammade meddelandet förs vidare till detektorn för vidare bearbetning, medan resten filtreras bort och inte når medvetandet.
Detektor
Tredje steget i Broadbents filtermodell. Bearbetar all information för att bestämma högre nivå av egenskaper hos meddelandet. Där meddelandet tolkas semantiskt (ges betydelse).
Korttidsminne (Broadbents filtermodell)
Tar emot resultatet från detektorn och håller information i 10-15 sekunder och kan överföra den till långtidsminnet.
Vilka fenomen/experiment kan inte Broadbents filtermodell förklara?
Cocktailparty-fenomenet och Dear Aunt Jane-experimentet.
Cocktailparty-fenomenet
Vad visade experimentet?
Trots att man kan fokusera på en specifik konversation, kan man ibland höra sitt eget namn nämnas i en annan, ignorerad konversation.
Detta visar att viss meningsfull information från det ignorerade ljudet fortfarande kan passera filtret och bearbetas, vilket Broadbents modell inte kan förklara. Enligt Broadbents filtermodell kan vi inte bearbeta eller bli medvetna om någon ouppmärksammad information.
Dear Aunt-Jane experimentet
Vad visade experimentet?
Olika ord och siffror presenterades i varje öra, men deltagarna tenderade att hoppa mellan öronen för att skapa ett semantiskt meningsfullt sammanhang (t.ex. att höra “Dear Aunt Jane”).
Detta visar att människor inte strikt följer den ena kanalen baserat på fysiska egenskaper, utan kan kombinera information från båda kanalerna baserat på mening. Filtreringen skedde inte enbart på fysiska egenskaper utan påverkades av meningsfulla eller semantiska faktorer också.
Vad visade Cocktailparty-fenomenet och Dear Aunt Jane-experimentet?
Cocktailpartyfenomenet och Dear Aunt Jane-experimentet utmanade Broadbents filtermodell som föreslår att all icke-fokuserad information filtreras bort innan det är analyserat för mening, i ett tidigt skede av bearbetningen.
Dessa fenomen visade att viss information, särskilt betydelsefull eller personlig, kan tränga igenom filtret och bearbetas även om vi inte aktivt uppmärksammar den.
Vilken modell utvecklades som ett svar på de problem som fanns med Broadbents filtermodell (Cocktailparty-fenomenet och Dear Aunt Jane-experimentet )?
Treismans dämpningsmodell.
Treismans dämpningsmodell
RITA MODELLEN
Information kan filtreras tidigt, men också i ett senare skede. Denna modell om selektiv uppmärksamhet föreslår att irrelevant information inte blockeras helt, utan dämpas.
Dämparen
Information analyseras hastigt för egenskaper såsom språk och mening. Därifrån kan info skickas vidare i varierande styrka. Den icke-fokuserade informationen dämpas, och är därför mindre sannolik att uppmärksammas, men viktig information kan fortfarande tränga igenom.
Lexikonet
Innehåller ord som har olika trösklar för att bli aktiverade. Vanliga eller viktiga ord har lägre trösklar än ovanliga.
Även om information från den ouppmärksammade kanalen dämpas så bearbetas den semantiskt.
Om viktig information dyker upp har den låg tröskel och aktiveras lätt även om det dämpats, till exempel ens namn som fortfarande når medvetandet.
Mindre viktig information har högre tröskel och kräver mer uppmärksamhet och bearbetning för att nå medvetandet.
Hur reagerar lexikonet på viktig information?
Om viktig information dyker upp har den låg tröskel och aktiveras lätt även om det dämpats, till exempel ens namn som fortfarande når medvetandet.
Hur reagerar lexikonet på mindre viktig information?
Mindre viktig information har högre tröskel och kräver mer uppmärksamhet och bearbetning för att nå medvetandet.
Mackays sena filtreringsmodell
All inkommande information bearbetas semantiskt innan filtreringen sker, när vi väljer vad som ska uppmärksammas. En tröskelvikt är inte nödvändig för det.
Selektiv uppmärksamhet handlar alltså om att filtrera vilken information vi blir medvetna om efter att den har bearbetats semantiskt.
Berätta om experimentet som stödde Mackays sena filtreringsmodell
Deltagarna fick höra två olika meddelanden i vardera öra. Ett som sa “de kastade stenarna mot banken” och i det andra fick de omedvetet höra ord som flod eller pengar.
Resultatet visade att ordet i det icke-fokuserade örat påverkade hur de tolkade betydelsen av ordet bank - om det rörde sig om en bank eller flodbank.
Informationen som hördes i det icke-fokuserade örat bearbetades alltså på en semantisk nivå, och den ignorerade informationen kunde fortfarande påverka hur deltagarna tolkade den fokuserade informationen.
Belastningsteori
Uppmärksamhet fördelar sig beroende på situationens belastningsgrad.
Hög belastning är uppgifter som kräver mycket kognitiva resurser. Det leder till en tidig selektionsprocess där irrelevanta stimuli sannolikt ignoreras, eftersom det inte finns lediga resurser för att bearbeta distraktioner.
Låg belastning innebär att det finns resurser som kan användas för att processa irrelevant information, och resulterar i sen selektion, och gör det mer sannolikt att distraheras av irrelevant information.
Hög belastning (belastningsteori)
Hög belastning är uppgifter som kräver mycket kognitiva resurser. Det leder till en tidig selektionsprocess där irrelevanta stimuli sannolikt ignoreras, eftersom det inte finns lediga resurser för att bearbeta distraktioner.
Låg belastning (belastningsteori)
Låg belastning innebär att det finns resurser som kan användas för att processa irrelevant information, och resulterar i sen selektion, och gör det mer sannolikt att distraheras av irrelevant information.
Bottom-up faktorer
Ge ett exempel
Bottom-up uppmärksamhet är stimulusdriven uppmärksamhet. Styrs av de fysiska egenskaperna hos stimuli snarare än av våra mål eller intentioner.
Dessa stimuli sticker ut på grund av sina fysiska egenskaper såsom färg, rörelse eller intensitet eller kan vara oväntade händelser, till exempel att blixten slår ned vilket aktiverar vår bottom-up uppmärksamhet.
Bottom-up faktorer fångar vår uppmärksamhet automatiskt och utan medveten ansträngning.
Hur fångar bottom-up faktorer vår uppmärksamhet?
Bottom-up faktorer fångar vår uppmärksamhet automatiskt och utan medveten ansträngning.
Top-down faktorer
Ge ett exempel
Top-down uppmärksamhet är en måldriven uppmärksamhet som är kognitivt kontrollerad, dvs vi väljer själva vad vi vill fokusera på, till skillnad från bottom up-uppmärksamhet som triggas automatiskt av externa stimuli.
Till exempel om du letar efter ett specifikt märke i en butik så ignorerar du de andra märkena.
Vad baseras top-down uppmärksamhet på?
Den är baserad på vår vilja, förväntningar och kunskap om vad som är typiskt för situationer (scheman).
Delad uppmärksamhet
Vår förmåga att fokusera på flera uppgifter samtidigt - vi delar vår uppmärksamhet mellan två eller fler uppgifter eller stimuli.
Varför kan delad uppmärksamhet vara utmanande?
Det kan vara utmanande eftersom våra kognitiva resurser är begränsade. När vi försöker utföra flera saker samtidigt måste hjärnan fördela sina resurser över dessa uppgifter vilket ofta leder till sämre prestation jämfört om vi koncentrerade oss på en uppgift i taget. T.ex. är det fyra gånger mer sannolikt att trafikolyckor händer när föraren använder sin telefon.
Schneider och Shiffrin (1977) experiment om automatiska och kontrollerade processer för informationsbearbetning
Experiment undersökte hur vi utför uppgifter, antingen automatiskt eller kontrollerat beroende på hur mycket träning och uppmärksamhet de kräver.
Deltagarna blev ombedda att komma ihåg en uppsättning tecken. Samtidigt övervakade de en snabb ström av testbilder som innehöll slumpmässiga punktmönster, ett mål eller distraktioner.
Experimentet visade att träning gjorde det möjligt för uppgifter att övergå från kontrollerade till automatiska processer, och automatiska processer kan göra att vi kan utföra komplexa uppgifter snabbt och effektivt. Dvs träning möjliggör att personer kan lära sig göra två saker samtidigt.
Vad visade Schneider och Shiffrin (1977) experiment om automatiska och kontrollerade processer för informationsbearbetning?
Experimentet visade att träning gjorde det möjligt för uppgifter att övergå från kontrollerade till automatiska processer, och automatiska processer kan göra att vi kan utföra komplexa uppgifter snabbt och effektivt. Dvs träning möjliggör att personer kan lära sig göra två saker samtidigt.
Automatiska processer
Snabba, ansträngningslösa och omedvetna processer som inte kräver uppmärksamhet.
När uppstår automatiska processer och vad gör de?
Uppstår ofta när vi tränat på en uppgift så pass mycket att den sker utan medveten kontroll, som att köra samma sträcka som man kör varje dag.
Automatiska processer gör att vi kan hantera flera sådana uppgifter samtidigt utan att prestationen försämras märkbart.
Kontrollerade processer
Långsamma, krävande och sker med medveten medvetenhet och kräver uppmärksamhet.
När sker kontrollerade processer och vad gör de?
Kontrollerade processer sker ofta när vi möter nya uppgifter, till exempel när man lär sig köra bil och måste fokusera på varje enskild rörelse.
Kontrollerade processer gör att vi endast kan hamtera en uppgift åt gången eftersom den kräver kontrollerad bearbetning.
Atkinson & Shiffrins modell (1968) - Modala modellen
RITA MODELLEN
Modell som beskriver hur minne fungerar i tre huvudsakliga steg. Modellen delas in i tre komponenter:
- Sensoriskt minne
Håller all inkommande sensorisk information från vår omgivning i några sekunder eller bråkdelar av en sekund. Kan hålla stora mängder information. Informationen förefaller mycket snabbt. Kan vidare delas upp i ikoniskt minne och ekoniskt minne. - Korttidsminne
Kan hålla fem till sju element i cirka 15 till 20 sekunder. Lagrar små mängder information under en kort tidsperiod. Skickar information till långtidsminnet. Är känsligt för störningar. - Långtidsminne
Kan hålla en stor mängd information i längre tidsspann.
Sensoriskt minne (modala modellen)
Håller all inkommande sensorisk information från vår omgivning i några sekunder eller bråkdelar av en sekund. Kan hålla stora mängder information. Informationen förefaller mycket snabbt. Kan vidare delas upp i ikoniskt minne och ekoniskt minne.
Ikoniskt minne
En kortvarig sensoriskt minne av det vi ser.
Ekoniskt minne
En kortvarig sensoriskt minne av det vi hör.
Korttidsminne (modala modellen)
Kan hålla fem till sju element i cirka 15 till 20 sekunder. Lagrar små mängder information under en kort tidsperiod. Skickar information till långtidsminnet. Är känsligt för störningar.
Långtidsminne (modala modellen)
Kan hålla en stor mängd information i längre tidsspann.
Sperling (1960) - Experiment om sensoriskt minne
En serie tecken blinkade snabbt på en skärm. Deltagarna fick återge så många tecken som möjligt från hela rutnätet eller en specifik rad i rutnätet. Det fanns en kort period efter uppfattningen där en större mängd information är tillgänglig i minnet än vad vi vanligtvis kan rapportera. Bokstäverna försvann från deras minne innan de kunde återge dem alla.
Vad visade Sperling (1960) - Experiment om sensoriskt minne?
Experimentet visade att det sensoriska minnet har mycket större kapacitet än vad man tidigare trott, men att varaktigheten är kort och informationen förefaller mycket snabbt.
Experimentet visade att vi behöver rikta vår uppmärksamhet mot specifika delar för att kunna behålla och bearbeta den vidare, det vill säga att uppmärksamheten spelar stor roll i överföringen av information från sensoriskt minne till korttidsminne.
Loyd & Peterson (1959) Korttidsminnets begränsningar
Experimentet undersökte hur snabbt information försvinner från korttidsminnet om den inte aktivt repeteras. I experimentet fick deltagarna memorera en sekvens av konsonanter, och efter det räknade baklänges med tre steg i taget i olika tidsintervall.
Vad visade Loyd & Peterson (1959) experiment om korttidsminnets begränsningar?
Experimentet visade att minnesspår minskar som en funktion av tiden som går och interferens av andra stimuli.
Experimentet visade att korttidsminnet har en begränsad varaktighet om informationen inte repeteras eller bearbetas aktivt, och det är känsligt för störningar.
Proaktiv interferens
En faktor som påverkar korttidsminnet: när tidigare inlärd information stör förmåga att minnas ny information.
Till exempel om du har lärt dig spanska i skolan och senare försöker lära dig franska så kan de spanska orden som du redan har lärt dig störa ditt inlärande av nya franska ord.
Retroaktiv interferens
En faktor som påverkar korttidsminnet: när ny information stör förmåga att minnas äldre information.
Om du först lär dig en gammal version av en programvara och sedan lär dig den senaste versionen så kan dina kunskaper om den nya versionen göra att du har svårare att komma ihåg hur den gamla versionen fungerade.
Alvarez & Cavanagh (2004) - faktorer som påverkar korttidsminnet
Alvarez och Cavanagh genomförde ett experiment för att undersöka hur mycket information vi kunde hålla i korttidsminnet och hur karaktären av stimuli påverkar minnesförmågan.
Deltagarna fick se en serie av olika visuella objekt med varierande grad av komplexitet som inkluderade färgade kvadrater, skuggade kuber, kinesiska tecken och ojämnt färgade polygoner. Objekten försvann och sedan visades ett nytt objekt som deltagarna ombads att avgöra om det var samma som någon av de tidigare eller om det var nytt.
Vad visade Alvarez & Cavanagh (2004) experiment på korttidsminnet?
Experimentet visade att karaktären av stimuli påverkar alltså minnesförmågan, eftersom deltagarna kunde hålla fler enkla objekt i minnet.
Det vill säga att korttidsminnets kapacitet varierade beroende på hur mycket information varje objekt innehåller snarare än bara antalet objekt.
Arbetsminnet - varför var korttidsminnet otillräckligt och hur skiljer sig arbetsminnet från korttidsminnet
Korttidsminnet är en otillräcklig modell för att förklara hur vi bearbetar information i realtid för att kunna göra flera saker samtidigt, till exempel prata och köra bil. Därför tog arbetsminnet fram som är en mer komplex modell.
Arbetsminnet skiljer sig från korttidsminnet på så sätt att det inte bara lagrar information kortvarigt, utan manipulerar informationen också.
Baddeleys modell av arbetsminnet
RITA MODELLEN
Består av:
Centrala exekutiven: Styrsystem som riktar uppmärksamheten och koordinerar aktiviteterna hos de andra delsystemen. Centrala exekutiven hanterar uppgifter, hämning och reglering (inhibering av distraherande eller irrelevant information), planerar och organiserar handlingar
Fonologiska slingan: Lagrar tillfälligt och manipulerar talat och skrivet material. Viktig för språkutveckling.
Visuo-spatiala skissblocket: Lagrar och manipulerar visuell och rumslig information. Tillåter mental bildskapande och visualisering. Möjliggör samtidig bearbetning av visuell och rumslig information.
Episodiska bufferten: Tillkom nyligen som komponent i Baddeleys modell av arbetsminnet för att förstå interaktionen mellan arbetsminnet och långtidsminnet. Många komplexa beteenden t.ex. planering verkar vara beroende av den interaktionen.
