Utvecklingspsykologi T2 Flashcards
Utvecklingspsykopatologi
Studiet av uppkomsten till och utvecklingen av individuella missanpassningsmönster
Det utvecklingspsykopatologiska perspektivet på psykopatologi
Det utvecklingspsykopatologiska perspektivet på psykopatologi är beteende som en gång var lämpligt men inte längre kan anses vara lämpligt sett till barnets ålder. Huruvida beteendet anses vara normalt eller patologiskt beror på vilket utvecklingsstadium de inträffar i (eller inte inträffar i). Är beteendet normalt sett till åldern?
Exempelvis ett raseriutbrott i matbutiken när man är 2 år vs 11 år, eller att inte bli ledsen vid separation från förälder vid 1 år vs 15 år.
En generell utvecklingekologisk systemteori (Brofenbrenner)
Modell som bygger på idén att olika kontexter alla interagerar vid varje tidpunkt och över tid
Biologisk: Genetik, biokemi, hjärnstruktur, temperament
Individuell: Kognitiv, emotionell, anknytningsstil
Familj: Relationer med föräldrar (t.ex. sensitivitet), syskon
Socialt: Kamratrelationer, relationer med andra vuxna
Kultur: Fattigdom, socioekonomisk status, relativ deprivation, nationella skillnader
Riskfaktor
Ökar sannolikheten generellt för alla barn att utveckla psykopatologi, t.ex. fattigdom och föräldrar som lider av psykisk ohälsa. Är inte per definition kausala agenter, utan det är viktigt att förstå HUR de påverkar - dvs genom vilka riskmekanismer (vad som mediterar sambandet mellan riskfaktor och psykopatologi).
Enstaka riskfaktor
Har oftast låg prediktivt värde.
Multipla riskfaktorer
Har högre prediktivt värde än enstaka riskfaktor.
Sårbarhetsfaktor
Ökar sannolikheten för att ett specifikt barn kommer påverkas negativt av en riskfaktor, dvs sårbarheten förstärker barnets respons på riskfaktorn. T.ex. temperament, kön och lågt socialt stöd.
Mottaglighet/susceptibility
Faktorer kan påverka en generell mottaglighet för miljöpåverkan. Det betyder att barn som är extra känsliga för negativa miljöfaktorer också kan vara extra mottagliga för positiva miljöfaktorer. Sådana faktorer kan vara temperament (högkänsliga barn), sensorisk känslighet och dopaminrelaterade gener (DRD4). Individuella skillnader gör att vi påverkas olika av miljön baserat på vår specifika konstitution (t.ex. temperament). Mottagligheten kan alltså förändras av gener.
Skyddsfaktor
Hjälper ett barn att klara sig bra trots att det utsätts för riskfaktorer/sårbarhet, t.ex. intelligens, socialt stöd och goda kamratrelationer.
Motståndskraft/resiliens
Skyddsfaktorer inom barnet. Det betyder inte att det motståndskraftiga barnet är osårbart, utan negativa uppväxtförhållanden kan ge spår trots motståndskraft och t.ex. ge inåtvända och stressrelaterade problem i framtiden.
Utvecklingsbanor/linjer
Man kan beskriva hur psykopatologi uppstår och utvecklas under livsloppet i termer av utvecklingsbanor. För att få kunskap om utvecklnigsbanor krävs kunskap om olika riskfaktorer, sårbarhetsfaktorer och skyddsfaktorer och hur dessa samverkar över tid.
Longitudinella studier
Följer samma individer över tid under viktiga utvecklingsperioder och gör systematiska mätningar (observationer, labbmått, skattningar av föräldrar och lärare).
Vad kan longitudinella studier hjälpa oss att förstå?
Longitudinella studier kan hjälpa oss att första vägen fram till psykopatologi genom utvecklingsbanan som inkluderar transaktioner, riskfaktorer, skyddsfaktorer, sårbarhetsfaktorer etc.
De hjälper oss också att förstå hur psykopatologi förändras under utvecklingen. Att det finns en kontinuitet i underliggande svårighet/patologi, men hur symtom kan förändras med åldern. T.ex ADHD som ofta har mer hyperaktiva symtom hos barn med mer ouppmärksamma symtom hos vuxna, men fortfarande finns underliggande svårigheter.
Ekvifinalitet
Olika faktorer leder till samma problem, t.ex. gener, stressande miljö och kognitiv stil som alla resulterar i depression.
Multifinalitet
Samma riskfaktor leder till olika problem, t.ex. övergrepp/dödsfall som kan resultera i depression, ångest eller uppförandestörning
Multideterminism
Det är oftast inte relevant att leta efter en enda orsak eftersom det finns många olika orsaker i interaktion med varandra, t.ex. gen-miljöinteraktioner. Probalistisk modell snarare än deterministisk - den samlade effekten av en viss uppväxtmiljö är avgörande, och det är förenklat att tillskriva psykopatologi till specifika faktorer eller enstaka händelser.
Transaktioner
Utveckling beskrivs som en funktion av komplext samspel mellan barnet och omgivningen över tid (transaktioner), snarare än en linjär relation av påverkan och utfall.
De ingående parterna påverkar varandras beteenden och därmed utveckling: barnets egenskaper/beteenden är både föregångare till och effekt av förälderns bemötande och vice versa. Man kan inte urskilja en enskild orsak eller agent.
Individen är ingen passiv mottagare av miljöinfluenser utan påverkar aktivt sin miljö genom sitt beteende.
Vad kan transaktioner tydliggöra?
Mekanismer som kan ligga till grund för interventioner genom föräldraträning.
Hur ändras beteenden eller förmågor över tid?
De ändras som ett resultat av tidigare interaktioner.
När kan transaktioner börja?
De kan börja redan i livmodern, t.ex. moderns livsstil som kan påverka barnets tidigt förvärvade egenskaper, som i sin tur ger upphov till reaktioner hos föräldrar som i sin tur formar barnets fortsatta utveckling, och så vidare i ett ständigt utbyte.
Ge exempel på en transaktionell process
- Barnet föds för tidigt
- För att föräldrarna blir ångestfyllda
- Gör att barnet får svårt temperament
- Gör att föräldrarna drar sig undan
- Gör att barnet får en språkförsening
Gen-Miljö korrelation
Den traditionella modellen säger att miljön påverkar individen, men miljön är delvis ärftlig: i genomsnitt 27% av varians i olika miljömått kan förklaras av genetisk variation eftersom gener förändrar exponering för miljön. Det finns tre typer av gen-milö korrelation.
Tre typer av gen-miljö korrelation
Passiv: genetiska riskfaktorer som reflekteras i miljön t.ex. föräldrastil
Aktiv: att välja miljö som är överensstämmande med genetiska förutsättningar
Suggestiv: individen framkallar särskilda responser från sin omgivningen beroende på t.ex. temperament
Passiv gen-miljö korrelation
Genetiska riskfaktorer som reflekteras i miljön t.ex. föräldrastil
Aktiv gen-miljö korrelation
Att välja miljö som är överensstämmande med genetiska förutsättningar
Suggestiv gen-miljö korrelation
Individen framkallar särskilda responser från sin omgivning beroende på t.ex. temperament
Dimensionellt perspektiv
Att betrakta psykisk ohälsa från ett dimensionellt perspektiv innebär att typisk och avvikande utveckling ligger längs ett och samma kontinuum/dimension. Det är alltså en kvantitativ skillnad (gradskillnad) och inte kvalitativ skillnad (artskillnad) mellan typiskt och avvikande beteende (och orsaker).
Man utgår från att det finns en variation gällande beteenden, förmågor och egenskaper inom befolkningen och avvikelser/psykopatologi är värden som ligger längst ut på normalfördelningskurvan.
Avvikelse/psykopatologi
Värden som ligger längst ut på normalfördelningskurvan. Bör inte betraktas som en statisk sjukdom inom individen utan som signifikanta avvikelser från en hälsosam utvecklingsbana. Det är viktigt att förstå de underliggande mekanismerna för varför utvecklingen tar den ena eller andra vägen, samt viktigt att förstå typisk utveckling för att kunna förstå psykopatologi.
Varför är det viktigt att förstå faktorer/processer som bidrar till utveckling mot psykopatologi eller skyddar från utveckling mot psykopatologi?
För att kunna utveckla effektiva preventioner och interventioner.
Specificitet
Huruvida en viss riskfaktor har ett samband med utvecklingen av en specifik störning eller om den utgör en mer global risk för psykopatologi. Man behöver multivariata studier som samtidigt undersöker flera riskfaktorer i relation till flera olika typer av patologier för att kunna uttala sig om specificitet.
Vilket diagnosklassifikationssystem för psykopatologi används i Sverige?
DSM-5 och ICD-10 används komplementärt i Sverige
Psykiskt syndrom/tillstånd
Ett kliniskt psykologiskt syndrom eller beteendemönster som orsakar lidande nu, eller som orsakar funktionsnedsättning nu eller markant ökar risken för senare lidande eller funktionsnedsättning.
Vilka är önskvärda effekter av ett diagnosklassifikationssystem?
- Organiserar beskrivningar och observationer i meningsfulla enheter
- Differentialdiagnostik: vilken diagnos fångar barnets symtom bäst? Vilka diagnoser kan uteslutas? Orsakas koncentrationssvårigheter av ADHD eller av ångest? Det påverkar val av interventioner (dock vanligt med komorbiditet)
- Gemensamt språk vilket gynnar forskning och profession
- Statistik, t.ex. prevalens
Vad bör man ha i åtanke gällande psykiatriska diagnoser?
- Man bör ha ett kategoriskt förhållningssätt (barns svårigheter är individbundna) till symtom som ofta i verkligheten kan fördelas på ett kontinuum
- Kategorier är konstruerade med cut-off som inte är huggna i sten
- Symtom- och beteendebeskrivningar är inte biologiska markörer
- Säger i sig sällan mycket om etiologi (orsak) eller teori
För tidigt födda barn
Barn som fötts innan graviditetsvecka 37
Vilka tre grupper delas för tidigt födda barn in i?
- Födda för tidigt (preterm): födda mellan v 33-36
- Födda mycket för tidigt (very preterm): födda mellan v 28-32
- Födda extremt mycket för tidigt (extremely preterm): födda innan v 28
Vad lever förbättrad perinatal vård till?
Förbättrad perinatal vård leder till att allt fler barn som är födda prematurt överlever. Idag finns ca 100 000 barn mellan 0-18 som har fötts för tidigt i Sverige.
Vilka tre grupper delas barn in i efter deras födelsevikt?
Låg födelsevikt (low birth weight): under 2500 g
Mycket låg födelsevikt (very low birthweight): under 1500 g
Extremt låg födelsevikt (extremely low birth weight): under 1000 g
Barn som föds för lätta för tiden (small for gestational age): både prematurfödda och barn födda i tid som väger mindre än vad som är normalt för tiden.
Barn som föds för lätta för tiden (small for gestational age)
Både prematurfödda och barn födda i tid som väger mindre än vad som är normalt för tiden.
Vad är överlevandsgraden för prematurt födda barn?
99% av barn födda efter vecka 32 och som väger över 1500 gram överlever.
Är man född för extremt mycket för tidigt eller väger mellan 500 och 1000 gram är andelen mycket lägre, men andelen som överlever ökar.
Vad är målet med nationella uppföljningsprogrammet?
Målet är att tidigt identifiera:
- barn med misstänkt/tydlig cerebral pares
- påtaglig utvecklingsavvikelse eller utvecklingsstörning
- nedsatt syn och hörsel
- barn med komplexa syn- och perceptionsstörningar innan skolstart
- barn med lindrig utvecklingsstörning, mindre påtaglig utvecklnigsavvikelse eller påtaglig beteendeproblematik
- barn med bristande tillväxt i behov av vidare endokrinologis utredning eller nutritionellt stöd
- sammanställa uppföljningsdata som möjliggör kvalitetsuppföljning och vetenskaplig utvärdering
Vad är problemet med nationella uppföljningsprogrammet?
Det finns inget uppföljningsprogram när barn börjar i skolan trots att problem i många fall kvarstår.
Problemområden för prematurt födda barn
- alla system är omogna
- immunförsvaret är omoget vilket kan orsaka infektioner
- kan ha svårt att andras på egen hand ju yngre barnet är, och bör få andningssubstans berikad med syre
- kan ha kvarstående problem med landingen om barnet lever, speciellt i samband med förkylningar, kan utveckla astma
Problemområden med stor risk för prematurt födda barn
- visuella problem (ROP)
- problem med lungorna
- problem med hjärtat och blodcirkulation
- morfologisk hjärnskada (PVL)
- neuropsykologiska nedsättningar och störningar
- föräldrar kan få PTSD i vissa fall
ROP (Retinopathy of Prematurity)
Utveckling av ärr på näthinnan eller näthinnans avlyssning. Det tros bero på oorganiserad uppväxt av blodkärl i ögonen. Det finns i olika grader från 1-5, och den milda varianten kan försvinna med tiden medan den svåra kan leda till blindhet på grund av näthinnans avlyssning.
Vad är en riskfaktor och tilläggsfaktor för ROP?
Alla prematura barn är i riskgruppen för utveckling av ROP, men om barnet även har låg födelsevikt är det en tilläggfaktor.
PVL
Skador på den vita substansen i hjärnan som orsakas av hypoxia, ischemia och infektioner. Kan ske överallt i hjärnan eller vara kopplade till ett visst ställe. Kan ske både på foster och nyfödda, men prematura barn är den största riskgruppen.
Vad är associerade problem till PVL?
- Cerebral pares
- epilepsi
- motoriska problem (både grov- och finmotoriskt)
- försenad utveckling
- störningar i perceptionen, nedsatt syn och hörsel
- inlärningssvårigheter, ADHD och beteendeproblem
Express studie
Nationell studie av levande barn födda mellan v 22-27 (extremt mycket för tidigt född/extremely preterm).
De följdes upp vid flera tillfällen av barnläkare, psykologer, sjukgymnaster etc och jämfördes med kontrollbarn.
Resultatet visade att de prematura barnen hade lägre IQ. Det var arbetsminnet och perceptionen som visade störst försämring. Prematura barn visade en ökad risk för emotionella och beteendemässiga problem, neurologiska och utvecklingsrelaterade problem som motoriska svårigheter och inlärningssvårigheter.
LOVIS projekt
Studerar bakomliggande mekanismer av långsiktiga utfall kopplade till mycket för tidig födelse. Resultatet visade att barn hade svårt med spatial perception och ansiktsigenkänning, och att det var vanligt att de utvecklade ADHD och dyslexi.
Rätt kunskap om problemen kan ge grund för utveckling av kliniska interventioner och mer effektiv hjälp. Barn med perceptuella problem behöver nämligen annan hjälp än barn med emotionella, förståelse- eller uppmärksamhetsproblem.
Skillnader i visuella ögonrörelser hos barn födda i tid och prematura barn
Barn födda i tid: kan börja följa rörliga objekt med ögonrörelser när de är mellan 2 och 4 månader gamla. Denna förmåga är viljestyrka och beror starkt på tidiga exekutiva funktioner och förmågan att använda visuell information för att guida sina ögonrörelser på bästa sätt.
Prematura barn: nedsatt förmåga att kontrollera och koordinera sina ögonrörelser, uppvisa oregelbundna ögonrörelser vilket påverkar deras förmåga att fokusera på föremål och följa dem.
Vad kan skillnader i visuella ögonrörelser hos barn födda i tid och prematura barn korrelera med?
De kan korrelera med senare utvecklingsproblem, såsom inlärningssvårigheter och beteendestörningar
Vilka tidiga markörer hos prematura barn kan vara potentiella prediktorer av senare nedsättningar i olika utvecklingsdomäner?
- Tidig motorik vid 10 månader som är kopplat till kognitiv utveckling och språkutvecklnig vid 3 år och intellektuell funktion vid 6,5 år
-Ögonrörelsemönster som är kopplat till neuroutveckling vid 3 års ålder samt nedsatt förmåga att scanna ansiktsuttryck vid 12 år som vilket är associerat med bättre social task performance, samt nedsatt förmåga att upptäcka biologisk rörelse vid 12 år, vilket kan ge sociala svårigheter
- Visuomotorisk koordination
Varför ska man studera emotionsreglering?
- Det är kritiskt för vardaglig funktion
- Det är kopplat till psykisk, social och fysisk hälsa samt till akademisk framgång
- Är en transdiagnostisk källa till risk eller motståndskraft/resiliens
- Är en del av den känslomässiga utvecklingen
Emotionsreglering är nära kopplat, men inte samma sak som:
- Affekt(reglering)
- Emotionsuttryck, emotionsigenkänning och emotionsförståelse
- Temperament
Temperament
Biologiskt grundade skillnader i reaktivitet och regleringsresponser hos människor.
Emotion Dysrefulation (ED) - Dysfunktionell emotionsreglering
Mönster av emotionella uttryck och erfarenheter som är för intensiva, labila, rigida, förlängda eller som stör det lämpliga målinriktade eller interpersonella beteendet.
Vad ingår i dysfunktionell emotionsreglering (Emotion Dysregulation (ED))?
Både överreglering (för reglerade - t.ex. ångest) ingår och underreglering (inte tillräckligt reglerade - t.ex. ADHD).
Var existerar dysfunktionell emotionsreglering (Emotion Dysregulation (ED))?
Dysfunktionell emotionsreglering existerar på ett kontinuum med emotionsreglering, där ED är onormal emotionsreglering (befinner sig på ändan av normalfördelningen).
Vad är ED en naturlig del av?
Dysfunktionell emotionsreglering (emotion dysregulation) är en naturlig del av utvecklingen, och blir bättre över tid såvida det inte hindras.
Trygg anknytning och emotionsreglering
Sensitiva responser från vårdgivare som svarar på barnet signaler –> barnets signaler blir besvarade vilket påverkar barnets förväntningar (internal workign model) –> leder till tryggt anknytningsmönster –> leder till öppen och flexibel (balanserad) emotionsreglering
Otrygg anknytning och emotionsreglering
Vårdgivare som inte svarar på barnets anknytningsbehov, är inte tillgänglig eller är inkonsistent –> barnets signaler besvaras bara ibland -> kan leda till otrygg-undvikande anknytning, vilket resulterar i att förminskande av negativa och positiva affekter dominerar
–> kan leda till otrygg-ambivalent anknytning, vilket resulterar i att maximering av negativa affekter dominerar
Internal working model/inre arbetsmodell för anknytning
Beskriver utvecklingen av mentala representationer hos barnet: synen på sitt eget värde och förväntningarna på hur andra ska bemöta en
Emotionsreglering
Förmågan att styra, bedöma och förändra sina emotionella responser för att uppnå ett mål.
Är ett intuitivt fenomen som är svårt att definiera och mäta.
Vilka slags processer är emotionsreglering?
Emotionsreglering är en rad:
- intrinsiska (reglera våra egna emotioner)
- extrensiska (reglera andras emotioner)
- automatiska
- ansträngninskrävande processer,
som styr, bedömer och förändrar ens emotionella responser.
Vilka element består emotionsreglering av? Och vad resulterar det i?
Emotionsreglering består av beteendemässiga, kogntitiva och fysiologiska element. T.ex. att lägga uppmärksamheten på något annat, ta djupa andetag, tänka om eller prata med sig själv och återhämtning av hjärtslag.
Det gör att ER är svårt att konceptualisera och mäta.
Vad har emotionsreglering för egenskaper? Och vad leder det till?
Emotionsreglering har både synliga och osynliga egenskaper, vilket gör det svårt att konceptualisera och mäta.
Hur existerar emotionsreglering på ett kontinuum? Och vad leder det till?
Emotionsreglering existerar på ett kontinuum från automatiska till medveten/ansträngande emotionsreglering, dvs kan gå obemärkt eller vara ett medvetet agerande.
Även känt som bottom-up: våra kroppar reglerar sig själva automatiskt, och top-down: medveten kontroll.
Det gör emotionsreglering svårt att konceptualisera och mäta.
Vad är emotionsreglering beroende av och vad leder de till?
Emotionsreglering är beroende av kontext och mål, vilket gör det adaptivt och flexibelt (men även svårt att konceptualisera och mäta).
Vad fokuserar emotionreglering på?
- Emotionsreglering fokuserar på sig själv och andra: intrinsisk emotionsreglering (reglering av sina egna emotioner) och extrinsisk emotionsreglering (reglering av andras emotioner).
- Emotionsreglering fokuserar på att upp- och nedreglera emotioner. T.ex. lugna ner sig själv när man är ledsen vs öka aggressivitet för att våga konfrontera sin mobbare)
Vad påverkar hur vi reglerar emotioner och vad vi anser är dålig respektive bra emotionsreglering?
Kultur påverkar hur vi emotionsreglerar och vad vi anser är bra/dålig emotionsreglering.
T.ex. är blyghet är problematisk ER i USA, medan disinhibition är problematisk ER i Kina.
Det kan finnas olika könsroller i olika kulturer för hur män/kvinnor kam reglera sina emotioner. T.ex. kan ilska vara mer accepterat hos män än hos kvinnor i vissa kulturer.
Synen på att framgångsrik emotionsreglering är samma sak som att kontrollera sina emotioner är en västerländsk syn - det är inte en universell syn.
Vad innebär det att emotionsreglering är multidimensionell?
Det innebär att emotioner, emotionell reaktivitet och emotionsreglering kommer i ett och samma paket.
Emotionsreglering består alltså av:
- emotioner
- emotionell reaktivitet (tröskelnivå, varaktighet, intensivitet av emotionalitet)
- reglering (olika strategier beroende på ålder och olika kontexter)
Emotion
En samling av psykiska tillstånd som innefattar subjektiv upplevelse (hur vi känner oss, t.x. glädje, ilska, rädsla), uttrycksfullt beteende (t.ex. ansiktsuttryck, kroppsspråk) och fysiologiska responser (t.ex. hjärtfrekvens, hormonnivåer, andning). Emotioner är centrala för varje teori eller förståelse av hur det mänskliga sinnet fungerar. Det finns ett kontinuum av perspektiv på emotioner.
