Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Psykologi > Biologisk- och emotionspsykologi > Flashcards

Biologisk- och emotionspsykologi Flashcards

1
Q

Myelin

Vad är det och var produceras det?

A

Myelin består av fett. Myelinskidor omsluter och skyddar vissa axoner, vilket ökar hastigheten för överföringen av nervimpulser. Myelin produceras av gliaceller (nervsystemets stödceller). Oligodendrocyter är gliaceller som myeliniserar celler i det centrala nervsystemet (CNS) och Schwann-celler myeliniserar perifera nerver (nervceller i perifera nervsystemet (PNS))

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Schwann-celler

A

Gliaceller (stödceller) som myeliniserar perifera nervceller, dvs nervceller i PNS (perifera nervsystemet)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Oligodendrocyter

A

Gliaceller (stödceller) som myeliniserar celler i CNS (det centrala nervsystemet)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Gliaceller

A

Utgör nervsystemet tillsammans med neuroner. Har olika stödfunktioner för neuroner. Finns både i CNS (det centrala nervsystemet) och i PNS (det perifera nervsystemet). Finns olika typer av gliaceller, bl.a. oligodendrocyter, Schwann-celler, astrocyter och mikroglia.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Mikroglia

A

Immunceller som rengör och reparerar celler.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Astrocyter

A

Gliaceller som huvudsakligen finns i CNS (centrala nervsystemet) och ger näring och stöd till neuroner. Hjälper neuroner att hålla sig friska.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Membranpotential

A

Skillanden i elektrisk laddning över cellmembranet hos en cell. Uppstår på grund av skillnaden i koncentrationer av joner mellan insidan och utsidan av en cell. Är negativ i de flesta vilande celler (runt -70mV) - dvs cellens insida är negativt laddad. När joner passerar genom jonakaler ändras membranpotentialen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vilopotential

A

Skillnaden i elektrisk laddning över cellmembranet när cellen är i viloläge (är en typ av membranpotential). Vanligtvis är vilopotentialen runt -70 millivolt.

I de flesta celler är vilopotentialen negativ, dvs att insidan av cellen är negativt laddad jämfört med utsidan av cellen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Jonkanal

A

Jonkanaler är proteinmolekyler som sträcker sig genom cellmembranet och fungerar som portar i vilka joner kan passera genom, vilket skapar och upprätthåller den elektriska potentialskillnaden över cellmembranet.

Det finns olika typer av jonkanaler och de är selektiva för specifika joner, dvs tillåter endast vissa joner som kan röra sig genom dem t.ex. natriumjonkanaler eller kaliumjonkanaler.

Det finns spänningskänsliga jonkanaler (voltage gated) som öppnas/stängs beroende på skillnader i membranpotential.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Graderade potentialer

A

Graderade potentialer är små (och ofta kortvariga) elektriska förändringar i membranpotential hos en nervcell till följd av jonpassage, dvs när joner passerar jonakaneler över cellmembranet. Dessa når inte tröskeln för att generera en aktionspotential, dvs de är lägre än -55 mV.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad är aktionpotential och hur går den till steg för steg?

A

Aktionspotential utlöses när nervcellen stimuleras tillräckligt för att ge en graderad potential som är högre än tröskelvärdet -55 mV.

  1. Innan aktionpotentialen uppstår sig nervcellen i viloläge med en vilopotential som oftast befinner sig runt -70 millivolt inne i cellen jämfört med utsidan av cellen (är negativ).
  2. För att aktionspotentialen ska utlösas måste membranpotentialen nå tröskelvärdet för depolarisering, dvs -55mV.
  3. När membranpotentialen når tröskelnivån -55mV öppnas spänningskänsliga natriumjonkanaler i cellmembranet (som är stängda under vilopotential). Positivt laddade natriumjoner (Na+) strömmar in vilket depolariserar cellen. Dvs membranpotentialen ökar och cellen blir mindre negativt laddad jämfört med vilopotentialen.
  4. När membranpotentialen stigit till över ca 30 millivolt stängs de spänningskänsliga natriumjonkanalerna vilket stoppar inflödet av natriumjoner (Na+).
  5. Förändringen av membranpotentialen gör att de spänningskänsliga kaliumjonkanaler öppnas istället, och kaliumjoner (K+) strömmar ut från cellen. Detta repolariserar cellen, dvs gör den mer negativt laddad. Under repolarisering är cellen inte responsiv, för att motverka att aktionspotentialen inte sker för tätt inpå.
  6. Ibland kan cellen bli hyperpolariserad eftersom kaliumjonkanaler är långsamma på att stängas. När den är hyperpolariserad är membranpotentialen mer negativ än vilopotentialen.
  7. Natrium-kalium-pumpar återställer jämviktsläget, dvs cellen återgår till vilopotentialen, genom att pumpa natriumjoner ut ur cellen och kaliumjoner in i cellen.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Spänningskänsliga jonkanaler (voltage gated)

A

Spänningskänsliga jonkanaler (voltage gated) är en typ av jonkanaler som är känsliga för förändringar i membranpotentialen, och öppnas eller stängs i respons på förändringar i membranpotentialen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Dendrit

A

Dendriter är greniga utskott på nervcellers kropp som tar emot inkommande information (nervimpulser) från andra nervceller via synapser. Ett neuron kan ha flera dendriter men bara ett axon.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Cellkropp

A

Cellkroppen bearbetar och integrerar information från dendriter. Baserat på hur stark signalen är bestäms det om den förs vidare eller inte: om signalen är tillräckligt stark - dvs om membranpotentialen når tröskelvärdet -55mV och cellen depolariseras tillräckligt - förs den vidare genom hela axonen via en aktionspotential.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Axon

A

Axoner skickar över elektriska signaler (nervimpulser - aktionspotentialer) från nervcellens cellkropp till andra nervceller, muskelceller eller körtlar.

Ett axon kan ha många dendriter, men endast ett axon.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Axonterminal

A

Axonterminal är slutet av ett axon där det möter en annan nervcell, en muskelcell eller en körtelcell vid en synaps. Där sker signalöverföringen, dvs nervcellen sänder sin signal till en annan nervcell, en muskelcell eller en körtelcell genom frisättning av neurotransmittorer, kemiska budbärare, från den presynaptiska cellen till den postsynaptiska cellen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Nerv

A

En bunt av axoner från nervceller. De kan vara väldigt långa (de längsta nervtrådarna går från tårna till förlängda märgen).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q
A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Jon

A

En laddad partikel.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Natriumjon

A

Natriumjon (Na+) är en positivt laddad partikel. Under viloläge finns relativt fler natriumjoner (Na+) på utsidan av cellmembranet än på insidan.

Skillnaden upprätthålls av natrium-kalium-pumpar, som pumpar ut natriumjoner och pumpar in kaliumjoner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Kaliumjon

A

Kaliumjon (Ka+) är en positivt laddad partikel. Under viloläge finns relativt fler kaliumjoner (Ka+) på insidan av cellmembranet än på utsidan.

Skillnaden upprätthålls av natrium-kalium-pumpar som pumpar ut natriumjoner och pumpar in kaliumjoner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Kloridjon

A

Kloridjon (Cl-) är en negativt laddad partikel.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Cellmembran

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Synaps

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Spänningskänsliga jonkanaler (voltage gated)

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Natriumjonkanal

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Kaliumjonkanal

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Tröskelvärde

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Graderade potentialer

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Natrium-kalium-pumpar

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Repolarisering

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Depolarisering

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Hyperpolarisering

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Neuron

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Det centrala nervsystemet (CNS)

A

Består av hjärnan och ryggmärgen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Det perifera nervsystemet (PNS)

A

Består av alla nervceller och nerver som ligger utanför CNS.

Det delas in i det somatiska nervsystemet och i det autonoma nervsystemet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Det somatiska nervsystemet

A

Det somatiska nervsystemet är en del av det perifera nervsystemet (PNS) och ansvarar för frivilliga motoriska funktioner och sensorisk information.

Det somatiska nervsystemet styr skelettmusklerna - motoriska signaler skickas från hjärnan och ryggmärgen till skelettmusklerna för att initiera och koordinera dessa rörelser.

Det somatiska nervsystemet transporterar sensorisk information från kroppens yttre och inre miljö till hjärnan. Sensoriska signaler skickas från sensoriska receptorer i t.ex. huden, musklerna eller organen till ryggmärgen och sedan vidare till hjärnan för bearbetning och medveten perception.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Kärnor (nuclei)/ganglier (ganglia)

A

Anhopningar av nervceller

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Det autonoma nervsystemet (ANS)

A

Det autonoma nervsystemet (ANS) är en del av det perifera nervsystemet (PNS) och reglerar kroppens automatiska funktioner såsom hjärtfrekvens, andning, blodtryck, organen.

ANS delas in i det sympatiska nervsystemet och det parasympatiska nervsystemet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Det sympatiska nervsystemet (SNS)

A

Det sympatiska nervsystemet är tillsammans med det parasympatiska nervsystemet en del av ANS, som reglerar kroppens automatiska funktioner. Det är aktivt under stress, fara eller fight or flight.

Det ökar hjärtfrekvensen, höger blodtrycket, vidgar luftvägarna och pupiller, minskar matsmältningen och ökar tillgången på glukos till musklerna för att förbereda kroppen på snabb respons.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

Det parasympatiska nervsystemet

A

Det parasympatiska nervsystemet utgör tillsammans med det sympatiska nervsystemet det autonoma nervsystemet (ANS), som reglerar kroppens automatiska funktioner.

Det parasympatiska nervsystemet är aktivt under vila, feed and breed/resta and digest.

Det sänker hjärtfrekvensen, sänker blodtrycket, stimulerar salivproduktionen, ökar matsmältningen och främjar återhämtning och återuppbyggnad av kroppens resurser.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

Forebrain/framhjärna

A

Är den främsta delen av hjärnan. Består av cerebrum/storhjärnan (hjärnbarken, basala ganglierna, det limbiska systemet) + mellanhjärnan (thalamus, hypothalamus)

Är den som blir större när hjärnan utvecklas.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

Midbrain/mitthjärna

A

Sustantia nigra, tegmentum

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

Hindbrain/bakhjärna

A

Består av hjärnstammen, förlängda märgen (medulla oblongata), pons och cerebellum (lillhjärnan)

Mest primitiva delen av hjärnan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

Cerebrum (storhjärnan)

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
46
Q

Mellanhjärnan (Diencephalon)

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
47
Q

Grå substans

A

Består av nervcellskroppar, dendriter och icke-myeliniserade axoner. Spelar avgörande roll i bearbetning och integration av information, perception, kognition, minne, känslor och motorisk kontroll.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
48
Q

Vit substans

A

Består av myeliniserade axon.

49
Q

Cerebrum (storhjärna)

A

Är den största delen av hjärnan. Är uppdelad i två hemisfärer som kommunicerar med varandra genom ett tjockt band av nervvävnad som kallas hjärnbalken (corpus callosum).

Yttersta delen av cerebrum är cerebrala cortex (hjärnbarken), och består av grå substans som innehåller nervcellskroppar och dendriter.

50
Q

Corpus callosum (hjärnbalken)

A

Är ett band av nervfibrer som fungerar som huvudsaklig förbindelse mellan de två hemisfärerna i hjärnan och möjliggör kommunikation och informationsbyte mellan dem.

51
Q

Cerebral cortex

A

Är den yttre delen av cerebrum (storhjärnan) och består huvudsakligen av grå substans som innehåller nervcellskroppar och dendriter. Är den mest utvecklade delen av hjärnan och är ansvarig för många av hjärnans högre funktioner som språk, tanke, minne, uppmärksamhet, medvetande och perception.

Ytan på cerebral cortex är veckad för att öka ytan och volymen, vilket gör att en stor mängd hjärnvävnad kan rymmas på relativt liten yta. Vecken kallas gyri (singular gyrus) och fårorna sulci (singular sulcus).

52
Q

Frontalloben (pannloben)

A

Frontalloben är den främre delen av storhjärnans hjärnbark (cerebral cortex).

Den innehåller primära motoriska cortex (hanterar motorisk kontroll), och är viktig för planering, problemlösning, exekutiva funktioner, språkbearbetning och talproduktion (inklusive Brocas område) och emotionell reglering.

53
Q

Parietalloben (hjässloben)

A

Parietalloben (hjässloben) är en av de fyra huvudlober som utgör cerebrum (storhjärnan) och är belägen högst upp bakom frontalloben.

I parietalloben finns somatosensoriska cortex, som hanterar sensorisk bearbetning. Dvs bearbetning av sensorisk information från kroppens perifera delar som t.ex. beröring, smärta. Parietalloben är också involverad i spatial uppfattning, kroppsuppfattning och hantering av rörelserelaterad information.

54
Q

Temporalloben (tinningloben)

A

Temporalloben är en av de fyra huvudloberna som utgör cerebrum (storhjärnan) och är belägen vid sidan av hjärnan nära öronen. Temporalloben är involverad i hörselbearbetning (här finns hörselbarken), språklig bearbetning (t.ex. Wernickes område) som är involverat i språklig betydelse, minne (innehåller hippocampus) och emotionell reglering.

55
Q

Occipitalloben (nackloben)

A

Occipitalloben är belägen i bakhuvudet, nära nacken och är involverad i visuell bearbetning och uppfattning. I occipitalloben finns primära synbarken.

56
Q

Basala ganglierna

A

Är anhopningar av nervceller i storhjärnan som är djupt belägna och är viktiga för verkställandet av frivilliga rörelser.

De basala ganglierna är substantia nigra (den svarta kärnan som producerar signalsubstansen dopamin), globus pallidus (den bleka kärnan sombromsar oönskade rörelser genom att reglera aktiviteten i thalamus och motorbarken), striatum (som består av putamen och nucleus caudatus). Striatum är störst av de basala ganglierna och fungerar som en “inmatningsport” för sensorisk information och bearbetar denna information för att modulera motorisk kontroll och beteende.

57
Q

Substantia nigra

A

ta upp parkinsons

58
Q

Globus pallidus

A
59
Q

Striatum (putamen och nucleus caudatus)

A
60
Q

Det limbiska systemet

A

Är en grupp hjärnstrukturer som ligger på gränsen mellan hjärnbarken och hjärnstammen, och är viktiga för många kritiska funktioner som inlärning, minne, emotionell bearbetning, beteende etc. Består av amygdala, hippocampus, thalamus, hypothalamus mm.

61
Q

Amygdala

A

Amygdala är en del av det limbiska systemet och är viktig för emotionell bearbetning och reglering. Den är involverad i att bedöma och svara på potentiellt hotfulla eller belönande stimuli, och den spelar en viktig roll i generering av känslor och emotionella reaktioner, speciellt rädsloinlärning. Fungerar som en ”vaksamhetscentral”.

62
Q

Hippocampus

A

Hippocampus är en struktur som är kritisk för inlärning och minne, särskilt när det gäller att konsolidera minnen från korttidsminnet till långtidsminnet och för spatialt minne. Hippocampus spelar en avgörande roll i bildandet och återkallandet av episodiska minnen. Nervceller kan nybildas i viss
utsträckning i hippocampus.

63
Q

Thalamus

A

Thalamus fungerar som en kopplingsstation för
sensoriska impulser från olika delar av kroppens perifera delar (t.ex. syn-, hörsel-, känsel- och smärtinformation), som sedan dirigeras vidare till rätt delar av hjärnbarken för vidare bearbetning och tolkning.

Thalamus förmedlar impulser mellan olika delar av storhjärnan.

Thalamus är också involverad i regleringen av medvetande, uppmärksamhet, sömn och vakenhet samt vissa aspekter av motorisk kontroll.

64
Q

Hypothalamus

A

Ligger under thalamus och reglerar det autonoma nervsystemet (ANS), som reglerar kroppens grundläggande funktioner som hjärtfrekvens, blodtryck, matsmältning och andning.

Hypothalamus reglerar kroppstemperaturen, känsla av hunger eller mättnad, vätskebalans, sömn och vakenhet, och utsöndrar hormon via hypofysen.

65
Q

Hjärnstammen

A

Är den mest primitiva delen av hjärnan och utgör den nedre delen av hjärnan som är direkt ansluten till ryggmärgen. Den består av medulla oblongata (förlängda märgen), pons och mesencephalon (mitthjärnan).

Den reglerar icke-viljestyrda (autonoma) funktioner som andning, blodtryck, ögonblinkningar, hjärtrytm. Den sköter produktion av dopamin, serotonin och noradrenalin.

66
Q

Cerebellum (lillhjärnan)

A

Cerebellum ligger i den bakre delen av hjärnan, precis ovanför hjärnstammen och är en stor och komplex struktur. Den är kontrollerar och koordinerar rörelse och balans (tillsammans med basala ganglierna). Trots dess lilla storlek jämfört med den övriga hjärnan innehåller cerebellum nästan hälften av alla nervceller i hjärnan. Det är en komplex struktur som integrerar sensorisk information och samverkar med andra delar av hjärnan för att möjliggöra smidiga och exakta motoriska funktioner.

67
Q

Neurotransmittorer

A

Neurotransmittorer finns både i CNS och PNS, och är molekyler som förmedlar en nervsignal på kemisk väg och fungerar som budbärare för kommunikation mellan nervceller. De möjliggör överföring av signaler mellan nervceller genom att först lagras i vesiklar
(presynaptiskt), sedan frisättas från en nervcell till den synaptiska klyftan som svar på en
aktionspotential, resa över synapsen (utrymmet mellan två nervceller) och binda till receptorer på mottagarcellen.

68
Q

Receptor

A

Proteinmolekyler som binder neurotransmittorer till sig. De fångar upp och vidarebefodrar nervsignaler. Olika typer av receptorer är specialiserade till olika typer av signalsubstanser, men finns även de receptorer som binder till samma slags signalsubstans. Receptorn överför signalen till mottagarcellens inre. En signalsubstans kan ha flera stycken receptorer, t.ex. finns minst 14 st kända serotoninreceptorer.

69
Q

Hur går en synaps till?

A

En synaps är den plats där kommunikationen mellan två nervceller (neuroner) sker.

  1. Nervimpulsen (elektrisk signal som reser längs axonet - lång utskjutande del av neuron), når den presynaptiska nervcellen.
  2. När nervimpulsen når nervcellens axonterminaler, orsakar det öppning av spänningskänsliga kalciumkanaler och kalciumjoner flödar in. Kaliumjonerna binder till kalmodulin. Kalmodulin stimulerar exocytos av vesiklar, dvs frisättning av neurotransmittorer från vesiklar (blåsor) in i synapsklyftan.
  3. Neurotransmittorerna diffunderar genom synapsklyftan.
  4. Neurotransmittorerna binds till specifika receptorer på den postsynaptiska nervcellens membran.
  5. När neurotransmittorerna binder till sina receptorer på den postsynaptiska nervcellen, resulterar det i en förändring i membranpotentialen hos den postsynaptiska cellen. Kan antingen resultera i depolarisering (excitatorisk synaps) eller hyperpolarisering (inhibatorisk synaps) av den postsynaptiska cellen.
  6. Om den postsynaptiska potentialen når tröskelvärdet, genererar det en ny nervimpuls som fortsätter längs den postsynaptiska nervcellens axon.

Synapser kan ske på många olika platser, inte endast mellan axon och dendrit, utan också mellan dendriter, axon -> axonterminal etc.

70
Q

Vesikel

A

En vesikel är en liten blåsa som finns inuti celler. I neuronernas axonterminaler finns vesiklar som innehåller neurotransmittorer, såsom acetylkolin eller dopamin. När en nervimpuls når axonterminalen, orsakar det öppning av spänningskänsliga kalciumkanaler. Inflödet av kalciumjoner leder till frisättning av neurotransmittorer från vesiklar (blåsor) in i synapsklyftan för att överföra signalen till en annan nervcell.

71
Q

Excitatorisk synaps

A

En excitatorisk synaps (kemisk synaps) stimulerar en nervimpuls (genererar en aktionspotential) genom att depolarisera den postsynaptiska cellen

Depolariseringen vid en excitatorisk synaps sker genom öppning av jonkanaler som släpper in positiva joner (vanligtvis natriumjoner) i den postsynaptiska nervcellen. Membranpotentialen hos den postsynaptiska cellen blir mindre negativ, vilket är närmare tröskelvärdet för aktionspotential. Om depolariseringen är tillräckligt stark och når tröskelvärdet, genereras en aktionspotential i den postsynaptiska cellen och en nervimpuls fortsätter längs axonet.

Excitatoriska synapser är viktiga för att stimulera nervceller och initiera signalöverföring i nervsystemet. De är vanligtvis associerade med neurotransmittorer som glutamat, som är den vanligaste excitatoriska neurotransmittorn i hjärnan. Genom att öka sannolikheten för att en nervimpuls ska genereras i den postsynaptiska cellen, bidrar excitatoriska synapser till att överföra och bearbeta information i nervsystemet.

72
Q

Var sker excitatoriska synapser oftast?

A

Oftast på dendritutskotten

73
Q

Inhibatorisk synaps

A

En inhibitorisk synaps (kemisk synaps) resulterar i en minskning av den postsynaptiska nervcellens membranpotential, vilket minskar sannolikheten att en aktionspotential ska genereras. När neurotransmittorer frisätts från den presynaptiska nervcellen och binder till receptorer på den postsynaptiska nervcellen, resulterar det i hyperpolarisering eller ökad negativitet av den postsynaptiska cellens membranpotential.

Hyperpolariseringen sker vanligtvis genom öppning av jonkanaler som släpper in negativa joner (t.ex. kloridjoner) eller genom att öka utflödet av positiva joner (t.ex. kaliumjoner). Membranpotentialen hos den postsynaptiska cellen blir mer negativ, vilket gör det svårare för cellen att nå tröskelvärdet för att generera en aktionspotential.

Inhibitoriska synapser är viktiga för att kontrollera och reglera aktiviteten i nervsystemet genom att minska eller hämma nervcellens excitabilitet. De kan fungera genom att motverka effekterna av excitatoriska synapser eller genom att sänka den övergripande excitabiliteten i ett neuronätverk. GABA (gamma-aminosmörsyra) är den vanligaste neurotransmittorn associerad med inhibitoriska synapser. Genom att balansera excitatoriska och inhibitoriska signaler förhindras överexcitation och överaktivitet.

74
Q

Var sker inhibatoriska synapser oftast?

A

Oftast på cellkroppen

75
Q

Små transmittormolekyler

A

Vanliga, snabbverkande, fylls
på snabbt. Verkar enbart i synapsklyftan. Delas in i aktiverande neurotransmittorer och inhiberande neurotransmittorer.

76
Q

Aktiverande neurotransmittorer

A

Aktiverande neurotransmittorer orsakar excitation eller aktivering av den postsynaptiska nervcellen när de binder till sina receptorer. De depolariserar den postsynaptiska cellen, dvs gör cellen mer positivt laddad och därmed närmare tröskelvärdet för att generera en aktionspotential.
Exempel på aktiverande neurotransmittorer är
- Acetylcholin
- Dopamin
-Noradrenalin
- Serotonin
- Glutamat

77
Q

Inhiberande neurotransmittorer

A

Inhiberande neurotransmittorer är minskning av den postsynaptiska nervcellens excitabilitet när de binder till sina receptorer, dvs hyperpolariserar den postsynaptiska cellen vilket gör cellen mer negativt laddad och längre från tröskelvärdet för att generera en aktionspotential.
Exempel på inhiberande neurotransmittorer är
-GABA
-Glycine

78
Q

Acetylcholin

A

Acetylcholin i CSN är involverad i:
- Uppmärksamhet
-Vakenhet
-Minne

Somatiska nervsystemet (kontrollera viljestyrda muskelrörelser och bearbetning av sensorisk information):
- Aktiverar muskler
- Inhiberar motorneuron

79
Q

Dopamin

A

Dopamin är involverat i
-belöningssystemet (t.ex. motivation)
-motorik (produceras främst i substantia nigra och projiceras till basala ganglierna, en del av hjärnan som är involverad i motorisk funktion. Minskad dopaminproduktion är kopplad till sjukdomar som Parkinsons sjukdom, som kännetecknas av rörelsestörningar)
-kognition (inlärning, uppmärksamhet)

80
Q

Hur är parkinsons kopplat till dopamin?

A

Parkinsons sjukdom är starkt kopplad till brist på dopamin i hjärnan. En dåligt fungerande substantia nigra (producerar dopamin) kan leda till problem med finmotorik och till slut Parkinsons sjukdom. Nervceller i basala ganglierna (substantia nigra) bryts ner som gör det svårt att starta och kontrollera rörelser Behandling: L-dopa

81
Q

Noradrenalin

A

Viktigt för vakenhet och uppmärksamhet. Noradrenerg aktivitet anses vara sänkt hos
personer med depression

82
Q

Serotonin

A

Vakenhet/sömn, Inlärning/minne, Emotioner, Aptit/matsmältning

Selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI) ökar mängden av serotonin i synapsklyftan genom att blockera serotonintransportören

83
Q

Brocas område

A

Brocas område är belägen i den främre delen av pannloben och är viktig för produktionen av tal. Skador eller skador på Brocas område kan resultera i bristande förmåga att producera tal, även om språkförståelse kan förblir intakt.

84
Q

Wernickes område

A

Wernickes område är belägen i den temporalloben.
Wernickes område är associerat med språkförståelse och är viktig för bearbetning av auditorisk information och tolkning av språkligt material. Skador eller störningar i Wernickes område kan leda till språkliga störningar som kallas Wernickes afasi, dvs svårigheter med att förstå talat och skrivet språk, även om deras förmåga att producera tal kan förbli relativt intakt.

85
Q

Gyri

A
86
Q

Sulci

A
86
Q
A
87
Q
A
88
Q
A
89
Q

Interneuron

A
90
Q

Sensoriska neuron

A
91
Q

Motoriska neuron

A
92
Q

Afferenta neuroner

A
93
Q

Efferenta neuroner

A
94
Q

Förlängda märgen (medulla oblongata)

A
95
Q

Neocortex/isocortex

A
96
Q

Ventrala tegmentområdet

A
97
Q

Rafekärnor (nuclei raphes)

A
98
Q

Basala ganglierna

A
99
Q

Putamen

A
100
Q

Hippocampus

A
101
Q

Tinningloben

A
102
Q

Limbiska systemet

A
103
Q

Amygdala

A
104
Q

Parietalloben

A
105
Q

Occipitalloben

A
106
Q

Temporalloben

A
107
Q

Frontalloben

A
108
Q

Cerebellum

A
109
Q

Hjärnstammen

A
110
Q

EPSP

A
111
Q

IPSP

A
112
Q
A
113
Q
A
114
Q
A
115
Q

presynaptiska cellen

A
116
Q

postsynaptiska cellen

A
117
Q
A
118
Q
A

Psykologi (7 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions