Kognition- och perceptionspsykologi Flashcards
Beskriv uppkomsten av behaviorismen och hur detta har påverkat forskningen om sinnet.
Behaviorismen är en inriktning inom psykologisk forskning som lanserades av John B. Watson i början av 1900-talet som en motreaktion mot strukturalism och introspektion.
Watson ifrågasatte vetenskapligheten i introspektion och menade att den var subjektiv och svår att standardisera samt verifiera.
Istället lanserade han behaviorismen där fokus lades på observerbara beteenden hur de styrs och påverkas av yttre stimuli, samt fokus på hur inlärning styrs genom yttre stimuli och respons.
Watson menade att psykologi bör vara en vetenskap baserad på mätbara och objektiva data. Eftersom de inre mentala processerna inte var observerbara var de inte längre av intresse och en period när forskare undvek att undersöka abstrakta mentala fenomen inleddes.
I samband med den kognitiva revolutionen på 1950-talet och 1960-talet återupptogs intresset för de inre mentala processerna som perception, minne och tänkande och det var först då forskning om mentala processer återigen blev en central del av psykologisk forskning.
Varför är modeller viktiga inom kognitiv psykologi? Vad är strukturella, process- och resursmodeller och hur relaterar de till varandra?
Varför är modeller viktiga inom kognitiv psykologi? Vad är strukturella, process- och resursmodeller och hur relaterar de till varandra?
Modeller inom kognitiv psykologi fungerar som förenklade representationer av strukturer och mentala processer, som hjälper oss att visualisera och förklara strukturen eller processen. De är viktiga eftersom de hjälper oss att förstå och beskriva hur människor bearbetar information och utför olika kognitiva funktioner.
Strukturmodeller förklarar strukturen, identifierar olika komponenter och hur de förhåller sig till varandra. Exempel på en strukturmodell är att dela in hjärnbarkens lober och dess funktion.. Eller modalmodellen för minne som beskriver sensoriskt minne, korttidsminne och långtidsminne.
Processmodeller förklarar de olika stegen och processerna som är involverade i att utföra en kognitiv uppgift. Hur kognitiva komponenter förhåller sig till varandra och blir en process. Tex Arbetsminne modellen, uppmärksamhet mekanismer
Resursmodeller förklarar vilka resurser som används i kognitiva processer. Hur de används i kognitiva resurser såsom uppmärksamhet och arbetsminne, samt deras begränsningar. Till exempel kan en resursmodell för uppmärksamhet beskriva hur olika stimuli konkurrerar om uppmärksamhetens begränsade resurser och hur uppmärksamheten kan styras för att fokusera på relevanta stimuli.
Strukturmodeller
Strukturmodeller förklarar strukturen, identifierar olika komponenter och hur de förhåller sig till varandra. Exempel på en strukturmodell är att dela in hjärnbarkens lober och dess funktion.. Eller modalmodellen för minne som beskriver sensoriskt minne, korttidsminne och långtidsminne.
Processmodeller
Processmodeller förklarar de olika stegen och processerna som är involverade i att utföra en kognitiv uppgift. Hur kognitiva komponenter förhåller sig till varandra och blir en process. Tex Arbetsminne modellen, uppmärksamhet mekanismer
Resursmodeller
Resursmodeller förklarar vilka resurser som används i kognitiva processer. Hur de används i kognitiva resurser såsom uppmärksamhet och arbetsminne, samt deras begränsningar. Till exempel kan en resursmodell för uppmärksamhet beskriva hur olika stimuli konkurrerar om uppmärksamhetens begränsade resurser och hur uppmärksamheten kan styras för att fokusera på relevanta stimuli.
Beskriv fyra olika vardagssituationer där det är viktigt att förstå hur vi bearbetar information och kommer fram till vissa beslut.
Att köpa mat i matbutiken. En typisk vardagssituation där det är gynnsamt att bearbeta information för att sedan kunna ta ett beslut. Detta är viktigt för att tex kunna sålla bort den information som inte är nödvändig för i den situationen eller avgöra om informationen är relevant i förhållande till det jag gör. Exempel på att sålla bort reklamen om jordgubbar när jag ska handla inför middag. Rekommendationer av andra är något jag kan påverkas av.
Att plugga. Viktigt ta pauser vid inlärning för att kunna bearbeta informationen vi redan lärt oss. Speciellt vid plugg där ämnet är nytt då det kräver en kontrollerad bearbetning. Att skippa sömnen är heller inte effektivt då det förstör vår process att lagra informationen vi lärt oss. Att inte ta pauser och sova för lite påverkar alltså konsolidering till långtidsminnet.
Att köra bil. När man är trött och full ska man ta valet att inte köra bil då det kan utsätta oss för fara.
Att återberätta något. En återkallning av minnet och där det är nyttigt att förstå att det kan finnas komponenter som stör detta. Tex: Jag var full under händelsen och minns därför sämre om hur det var. Detta är viktigt när vi ska ta beslut om huruvida vi vill vara vän med personen igen.
Att förstå att vi människor blir påverkade när vi behandlar / bearbetar information som sedan kan leda till ett beslut är nödvändigt för att förstå varför vi lägger märke till vissa saker och vissa inte. Detta effektiviserar hur vi kan rikta och kontrollera vår uppmärksamhet på ett mer effektivt sätt.
Att köpa mat i matbutiken. En typisk vardagssituation där det är gynnsamt att bearbeta information för att sedan kunna ta ett beslut. Detta är viktigt för att tex kunna sålla bort den information som inte är nödvändig för i den situationen eller avgöra om informationen är relevant i förhållande till det jag gör. Exempel på att sålla bort reklamen om jordgubbar när jag ska handla inför middag. Rekommendationer av andra är något jag kan påverkas av.
Att plugga. Viktigt ta pauser vid inlärning för att kunna bearbeta informationen vi redan lärt oss. Speciellt vid plugg där ämnet är nytt då det kräver en kontrollerad bearbetning. Att skippa sömnen är heller inte effektivt då det förstör vår process att lagra informationen vi lärt oss. Att inte ta pauser och sova för lite påverkar alltså konsolidering till långtidsminnet.
Att köra bil. När man är trött och full ska man ta valet att inte köra bil då det kan utsätta oss för fara.
Att återberätta något. En återkallning av minnet och där det är nyttigt att förstå att det kan finnas komponenter som stör detta. Tex: Jag var full under händelsen och minns därför sämre om hur det var. Detta är viktigt när vi ska ta beslut om huruvida vi vill vara vän med personen igen.
Att förstå att vi människor blir påverkade när vi behandlar / bearbetar information som sedan kan leda till ett beslut är nödvändigt för att förstå varför vi lägger märke till vissa saker och vissa inte. Detta effektiviserar hur vi kan rikta och kontrollera vår uppmärksamhet på ett mer effektivt sätt.
Beskriv idén om analysnivåer. Hur förhåller sig detta till att besvara frågan “Varför studera kognitiv neurovetenskap?”
Analysnivåer är ett sätt att skapa förståelse av ett fenomen på flera olika nivåer. Inom kognitiv neurovetenskap innebär detta att man betraktar fenomenet från flera olika perspektiv för att få en djupare förståelse.
Neurobiologisk nivå: fokuserar på att förstå kognitiva fenomen genom att undersöka dess underliggande neurala mekanismer. Det innebär att studera hjärnans struktur och funktion, neural aktivitet, neurotransmittorer och hur dessa biologiska komponenter samverkar för att producera kognitiva processer. Detta kan hjälpa till att identifiera specifika hjärnregioner och neurala kretsar som är involverade i olika kognitiva funktioner, vilket ger insikt om hur hjärnan kan generera tankar, känslor och beteenden.
Neurokognitiv nivå: integrerar neurobiologiska och kognitiva perspektiv för att förstå hur hjärnans aktivitet relaterar till kognitiva processer och mentala representationer. Det innebär att undersöka hur neurala mekanismer ger upphov till tankar, minnen, uppmärksamhet och andra kognitiva fenomen. Studier på denna nivå kan använda metoder som neuroimaging (t.ex. fMRI, EEG) för att kartlägga hur olika kognitiva uppgifter korrelerar med hjärnaktivitet och hur skador eller störningar i hjärnan påverkar kognitiv funktion.
Kognitiv nivå: fokuserar på att förstå kognitiva fenomen genom att studera de mentala processerna och representationerna som ligger till grund för dem. Det innebär att undersöka hur människor tänker, lär sig, minns, uppmärksammar och löser problem. Genom att använda metoder som experimentell psykologi och kognitiva modeller kan forskare på denna nivå identifiera kognitiva mekanismer och utveckla teorier för att förklara och förutsäga beteende.
Social och kulturell nivå: vidgar perspektivet från individens mentala processer till att omfatta den sociala och kulturella kontexten där dessa processer äger rum. Det innebär att undersöka hur sociala interaktioner, kulturella normer, språk och samhälleliga strukturer påverkar och formas av kognitiva fenomen. Studier på denna nivå kan belysa hur sociala faktorer påverkar kognitionen, såsom hur grupptillhörighet kan påverka minnesrekonstruktion eller hur kulturella skillnader påverkar kognitiva strategier och preferenser.
Neurobiologisk nivå
Neurobiologisk nivå: fokuserar på att förstå kognitiva fenomen genom att undersöka dess underliggande neurala mekanismer. Det innebär att studera hjärnans struktur och funktion, neural aktivitet, neurotransmittorer och hur dessa biologiska komponenter samverkar för att producera kognitiva processer. Detta kan hjälpa till att identifiera specifika hjärnregioner och neurala kretsar som är involverade i olika kognitiva funktioner, vilket ger insikt om hur hjärnan kan generera tankar, känslor och beteenden.
Neurokognitiv nivå
Neurokognitiv nivå: integrerar neurobiologiska och kognitiva perspektiv för att förstå hur hjärnans aktivitet relaterar till kognitiva processer och mentala representationer. Det innebär att undersöka hur neurala mekanismer ger upphov till tankar, minnen, uppmärksamhet och andra kognitiva fenomen. Studier på denna nivå kan använda metoder som neuroimaging (t.ex. fMRI, EEG) för att kartlägga hur olika kognitiva uppgifter korrelerar med hjärnaktivitet och hur skador eller störningar i hjärnan påverkar kognitiv funktion.
Kognitiv nivå
Kognitiv nivå: fokuserar på att förstå kognitiva fenomen genom att studera de mentala processerna och representationerna som ligger till grund för dem. Det innebär att undersöka hur människor tänker, lär sig, minns, uppmärksammar och löser problem. Genom att använda metoder som experimentell psykologi och kognitiva modeller kan forskare på denna nivå identifiera kognitiva mekanismer och utveckla teorier för att förklara och förutsäga beteende.
Social och kulturell nivå
Social och kulturell nivå: vidgar perspektivet från individens mentala processer till att omfatta den sociala och kulturella kontexten där dessa processer äger rum. Det innebär att undersöka hur sociala interaktioner, kulturella normer, språk och samhälleliga strukturer påverkar och formas av kognitiva fenomen. Studier på denna nivå kan belysa hur sociala faktorer påverkar kognitionen, såsom hur grupptillhörighet kan påverka minnesrekonstruktion eller hur kulturella skillnader påverkar kognitiva strategier och preferenser.
Hur registreras aktionspotential från en nervcell? Hur ser dessa signaler ut, och vad är relationen mellan aktionspotential och stimulusintensitet?
En aktionspotential är en kortvarig förändring av den elektriska potentialen över nervcellens membran. Det är den elektriska signalen som används för att överföra information längs nervceller och mellan nervceller i nervsystemet.
Innan aktionspotentialen utlöses befinner sig nervcellen i viloläge med en vilopotential som oftast befinner sig runt -70 millivolt inne i cellen jämfört med utsidan av cellen - den är alltså negativ.
Aktionspotentialen utlöses när nervcellen stimuleras tillräckligt för att membranpotentialen ska nå tröskelvärdet för depolarisering: dvs -55mV.
När membranpotentialen når tröskelnivån -55mV öppnas spänningskänsliga natriumjonkanaler i cellmembranet (som är stängda under vilopotential). Det leder till ett kraftigt inflöde av positivt laddade natriumjoner (Na+) vilket ytterligare depolariserar membranet och en aktionspotential genereras.
Under aktionspotentialen stängs de spänningskänsliga natriumjonkanalerna som stoppar inflödet. Förändringen av membranpotentialen gör att de spänningskänsliga kaliumjonkanalerna öppnas och kaliumjoner (K+) strömmar ut ur cellen vilket leder repolarisering av membranpotentialen. Då är cellen inte responsiv för att undvika att aktionspotentialer inte sker för tätt inpå varandra.
Natrium-kalium-pumpen återställer jämviktsläget, dvs cellen återgår till negativa vilopotentialen på -70 mV, genom att pumpa natriumjoner ut ur cellen och kaliumjoner in i cellen.
Stimulusintensitet påverkar hur många och hur snabbt aktionspotentialer genereras: en starkare stimuli kan leda till en större depolarisering av membranet och därmed en större sannolikhet för att tröskelvärdet för aktionspotentialen nås.
Dessutom kan en högre stimulusintensitet öka frekvensen av aktionspotentialer som genereras under en tidsperiod. På så sätt kan stimulusintensiteten vara kopplad till både antalet och frekvensen av aktionspotentialer som genereras av en nervcell.
Ge exempel på situationer som illustrerar följande: selektiv uppmärksamhet, distraktion, delad uppmärksamhet, attentional capture och scanning.
Selektiv uppmärksamhet: Ett exempel på selektiv uppmärksamhet är när man sitter i soffan och helt fokuserar på att läsa en intressant bok och är omedveten om omgivande ljud och konversationer. Selektiv uppmärksamhet innebär att man riktar sin uppmärksamhet mot en specifik stimulus och ignorerar andra stimuli i omgivningen; vi filtrerar bort viss information och väljer ut annan information för vidare bearbetning.
Distraktion: Ett exempel på distraktion är när någon nynnar på en sång samtidigt som man försöker plugga i biblioteket. Distraktion uppstår när ett stimuli stör bearbetningen av ett annat stimuli.
Delad uppmärksamhet: Ett exempel på delad uppmärksamhet är när man löser korsordet samtidigt som man pratar med en familjemedlem vid frukostbordet, vilket innebär att man delar sin uppmärksamhet på flera stimuli samtidigt; på mer än en sak samtidigt.
Attentional capture: Ett exempel på attentional capture är när alarmet går för att pastan har kokat klart när man lagar mat, ett snabbt skifte av uppmärksamhet som vanligtvis orsakas av ett stimuli som exempelvis ett högt ljud, plötslig rörelse eller ett starkt ljus.
Visual scanning: Ett exempel på visual scanning är när man letar efter sin tröja, en rörelse med ögonen från en plats eller objekt till ett annat.
Beskriv Broadbents (1958) modell av selektiv uppmärksamhet (filtermodell). Varför kallas den en modell för tidig selektion? Vilka typer av resultat kunde inte förklaras med denna modell?
Broadbents modell av selektiv uppmärksamhet (filtermodell) (1958) innebär att information filtreras innan det är analyserat för mening. Modellen menar att informationen följer dessa steg:
Det sensoriska minnet håller all inkommande information i en bråkdel av en sekund och överför all information till filtret.
Filtret definierar meddelandet baserat på fysiska egenskaper som till exempel ljudstyrka, tonläge, talhastighet och dialekt, och endast det uppmärksammade meddelandet passerar till detektorn.
Detektorn bearbetar all information för att bestämma högre nivå av egenskaper hos meddelandet, som dess mening och innebörd. All information som når detektorn bearbetas, eftersom det endast är viktig, uppmärksammas information som släpps igenom filtret.
Korttidsminnet tar emot resultatet från detektorn och håller information i 10-15 sekunder och kan överföra den till långtidsminnet som kan hålla information obegränsat.
Broadbents filtermodell kallas för en modell för tidig selektion eftersom den antar att information filtreras tidigt i processen innan det analyseras för mening. Att obetydlig information tidigt filtreras ut och inte når medveten uppmärksamhet eller djupare bearbetning.
De resultat som inte kan förklaras med Broadbents filtermodell är cocktailparty-effekten och Dear Aunt Jane-experimentet.
Cocktailparty-effekten innebär att folk kan uppmärksamma sitt egna namn även när de är djupt engagerade i en annan konversation, vilket inte var förutspått av Broadbents filtermodell som menar att eftersom alla ouppmärksammade meddelanden är bortfiltrerade bör vi inte uppfatta informationen i de ouppmärksammade meddelandena.
I Dear Aunt Jane-experimentet fick deltagarna lyssna på två olika röster samtidigt i varsitt öra och fick i uppgift att höra på den ena och ignorera den andra. Trots det var information från det icke-valda örat tillräckligt bearbetat för att deltagarna kunde uppfatta viss mening, vilket inte kunde förklaras av Broadbents modell som förutsäger att filtret endast släpper igenom det uppmärksammade meddelandet.
cocktailparty-effekten
Cocktailparty-effekten innebär att folk kan uppmärksamma sitt egna namn även när de är djupt engagerade i en annan konversation, vilket inte var förutspått av Broadbents filtermodell som menar att eftersom alla ouppmärksammade meddelanden är bortfiltrerade bör vi inte uppfatta informationen i de ouppmärksammade meddelandena.
Dear Aunt Jane-experimentet
I Dear Aunt Jane-experimentet fick deltagarna lyssna på två olika röster samtidigt i varsitt öra och fick i uppgift att höra på den ena och ignorera den andra. Trots det var information från det icke-valda örat tillräckligt bearbetat för att deltagarna kunde uppfatta viss mening, vilket inte kunde förklaras av Broadbents modell som förutsäger att filtret endast släpper igenom det uppmärksammade meddelandet.
Sensoriska minnet - Broadbents (1958) modell av selektiv uppmärksamhet (filtermodell)
Det sensoriska minnet håller all inkommande information i en bråkdel av en sekund och överför all information till filtret.
Filtret - Broadbents (1958) modell av selektiv uppmärksamhet (filtermodell)
Filtret definierar meddelandet baserat på fysiska egenskaper som till exempel ljudstyrka, tonläge, talhastighet och dialekt, och endast det uppmärksammade meddelandet passerar till detektorn.
Detektorn - Broadbents (1958) modell av selektiv uppmärksamhet (filtermodell)
Detektorn bearbetar all information för att bestämma högre nivå av egenskaper hos meddelandet, som dess mening och innebörd. All information som når detektorn bearbetas, eftersom det endast är viktig, uppmärksammas information som släpps igenom filtret.
Korttidsminnet - Broadbents (1958) modell av selektiv uppmärksamhet (filtermodell)
Korttidsminnet tar emot resultatet från detektorn och håller information i 10-15 sekunder och kan överföra den till långtidsminnet som kan hålla information obegränsat.
Beskriv Treismans (1964) dämpningsmodell. Ange först varför hon föreslog teorin och sedan varför hon modifierade Broadbents modell för att förklara vissa resultat som Broadbents modell inte kunde förklara.
Anne Treisman föreslog Treismans dämpningsmodell (1964) som en vidareutveckling på Broadbents filtermodell (1958) eftersom hans filtermodell inte kunde förklara resultat från forskningsstudier såsom Dear Aunt Jane-experimentet och fenomen som cocktailpartyeffekten, där viktig information som ens eget namn kunde tränga igenom det tidiga filtret och fångas av uppmärksamheten. I Treismans dämpningsmodell kan information filtreras tidigt, men också i ett senare skede.
Treismans dämpningsmodell ersatte filtret med dämparen. Dämparen analyserar information hastigt för egenskaper som språk och innebörd. Därifrån kan information skickas vidare i varierande styrka till lexikonet, det vill säga både det uppmärksammade och det ouppmärksammade meddelandet passerar genom dämparen men i olika styrka. I lexikonet analyseras meddelandet, och den innehåller ord som har olika trösklar för att bli aktiverade. Vanliga eller viktiga ord har lägre trösklar än ovanliga ord, som till exempel ens eget namn eller ord som är relaterade till faror som “cancer”, “hjälp” eller “det brinner”. Ovanliga ord eller ord som inte är relevanta för den som lyssnar har högre tröskel vilket innebär att det krävs en starkare signal för att de ska aktiveras.
Treismans dämpningsmodell föreslår att istället för att helt filtrera bort irrelevant information vilket görs i Broadbents filtermodell, så dämpas den; den når ändå en viss bearbetning. Treismans dämpningsmodell kan bättre förklara fenomen som cocktailpartyeffekten, eftersom viss information kan tränga igenom den tidiga selektionen och nå medvetenheten och inte elimineras helt, till skillnad från ouppmärksammad information i Broadbents filtermodell som elimineras tidigt i processen och inte når medvetandet . Treismans dämpningsmodell ger en mer nyanserad bild av selektiv uppmärksamhet. Precis som Broadbents filtermodell är Treismans dämpningsmodell en modell för tidig selektion, eftersom de menar att urvalet av information för medveten uppmärksamhet sker innan den djupare bearbetningen av information inträffar, tidigt i informationsprocessen.
Dämparen
Treismans dämpningsmodell ersatte filtret med dämparen. Dämparen analyserar information hastigt för egenskaper som språk och innebörd. Därifrån kan information skickas vidare i varierande styrka till lexikonet, det vill säga både det uppmärksammade och det ouppmärksammade meddelandet passerar genom dämparen men i olika styrka. I lexikonet analyseras meddelandet, och den innehåller ord som har olika trösklar för att bli aktiverade. Vanliga eller viktiga ord har lägre trösklar än ovanliga ord, som till exempel ens eget namn eller ord som är relaterade till faror som “cancer”, “hjälp” eller “det brinner”. Ovanliga ord eller ord som inte är relevanta för den som lyssnar har högre tröskel vilket innebär att det krävs en starkare signal för att de ska aktiveras.
