Vetenskapsteori (2,5 hp)

Question 1

Vad innebär epistemologi?

Answer 1

• Epistemologi är läran om kunskap och kunskapsbildning.
• Epistemologi utforskar de grundläggande principerna för hur vi vet vad vi vet.
• Handlar om frågor som: Vad är kunskap? Hur får vi kunskap? Hur vet vi att vi har kunskap?

Question 2

Hur kan epistemologi kopplas till ett påståendes validitet?

Answer 2

Epistemologi (läran om kunskap) kopplas till validitet genom att epistemologi kan definiera vilka kriterier som används för att avgöra om ett påstående är välgrundat och trovärdigt (valid).

Validitet handlar om giltighet: Epistemologi hjälper oss förstå vilka metoder som kan användas för att bedöma om ett påstående överensstämmer med verkligheten, är logiskt sammanhängande eller fungerar i praktiken.

Teoretiska grunder: Olika epistemologiska perspektiv, som empirism eller rationalism, påverkar hur vi avgör ett påståendes validitet.

• Empirism: Validitet baseras på observationer och erfarenhet.
• Rationalism: Validitet baseras på logiska resonemang och koherens (att det hänger samman med andra etablerade sanningar).
• Praktisk användning: Epistemologi påverkar hur vi strukturerar forskningsmetoder för att säkerställa att slutsatser är giltiga.

Ex:

• Om en forskare undersöker sambandet mellan motion och mental hälsa, är epistemologin avgörande för att välja metoder (t.ex. experiment eller intervjuer) som bedöms kunna producera valida resultat.
  | Jfr. Med vanlig validitet (hur säkert vi mäter det vi avser att mäta), epistemologi hjälper oss genom att ställa frågor “hur väl kommer metod x att besvara frågeställningen?” “Vad innebär ett bra svar för vår frågeställning”.

Question 3

Vilka två typer av epistemologi finns?

Vad har de för fokus?
Vad är ett giltigt påstående enligt respektive typ?

Answer 3

• Empiristisk epistemologi:
• |Fokus: Sinneserfarenhet och observationer.
• |För att ett påstående ska vara giltigt måste det backas upp av konkreta observationer eller experiment.
• |Exempel: “Vattnet kokar vid 100°C” är giltigt eftersom vi kan observera det i ett experiment.
• Rationalistisk epistemologi:
• |Fokus: Logik och förnuft.
• |Ett påstående är giltigt om det är logiskt sammanhängande och kan härledas från tydliga principer.
• |Exempel: I matematik bygger validiteten på logiska resonemang snarare än observationer.

Question 4

Vad är induktion? Vad är dess begränsningar?

Hur relaterar induktion till vetenskapsteori?

Answer 4

• Induktion innebär att dra slutsatser från specifika observationer till generella principer.
• Vi observerar ett mönster och antar att det kommer att fortsätta gälla i framtiden
• Begränsningar: Induktiva slutsatser kan inte med säkerhet predicera framtiden då framtiden inte alltid liknar det förflutna.

Ex:

• Vi observerar att solen har gått upp varje morgon hittills, och drar slutsatsen att solen kommer att gå upp även imorgon.

Induktion används för att generera hypoteser.

Question 5

Vad är deduktion? Vad är dess begränsningar?

Vad används deduktion till inom vetenskapsteori?

Answer 5

• Deduktion innebär att dra slutsatser från generella principer till specifika fall.
• Man utgår från en allmän regel och tillämpar den på ett specifikt fall.

Ex:
| P1: Alla människor är dödliga.
| P2: Sokrates är en människa.
| S: Därför är Sokrates dödlig.

• Begränsningar: Deduktiva slutsatser är endast giltiga om premisserna är sanna. Ifall den allmänna regeln är ogiltig så blir slutsatsen felaktig.

Deduktion används för att testa hypoteser.

Question 6

Vad är ett vetenskapligt paradigm?

Vem introducerade termen?
Vad sa personen om att jämföra paradigm?

Answer 6

Vetenskapligt paradigm är ett allmänt accepterat ramverk inom ett vetenskapligt disciplin som bestämmer:

• Viktiga forskningsproblem
• Acceptabla metoder
• Kriterier för teorier
• Bestämma vad som är fakta
• Vad målet med forskningen är

Thomas Kuhn introducerade termen paradigm.

Enkl. Kuhn var paradigm inkommensurabla, dvs går ej att jämföra då de har olika referensramar och olika definitioner

Question 7

Varför sker paradigmskiften?

Answer 7

• Då vetenskaplig utveckling sker så uppstår ibland anomalier (sådant som inte kan förklaras inom rådande pardigmet).
• Uppstår för många allvarliga anomalier så kan det leda till en vetenskaplig revolution, där ett gammalt paradigm ersätts av ett nytt.

Vetenskap utvecklad inte alltid gradvis och kumulativt.

Question 8

• Vad är demarkationskriterier till för?
  Enligt:
• Logisk positivism
  och
• Karl Popper

Answer 8

Demarkationskriterier: Används för att skilja vetenskap från pseudovetenskap, metafysik och religion.

| Logisk positivism:
- Verifierbarhetsprincipen.
- Ett påstående är vetenskapligt om det kan bevisas sant genom empiriska observationer.
Exempel: “Vatten kokar vid 100°C vid havsnivå” kan verifieras genom observation.

| Karl Popper:
- Falsifierbarhetsprincipen.
- Ett påstående är vetenskapligt om det kan motbevisas av observationer.
Exempel: “Alla svanar är vita” kan falsifieras genom att hitta en svart svan.

Question 9

Förklara validitet

Answer 9

• Validitet syftar på hur väl en mätning mäter det som den avser att mäta. Man vill alltså ha en så precis mätning som möjligt.

Question 10

Förklara reliabilitet

Answer 10

• Reliabilitet avser en mätnings pålitlighet och konsekvens, det vill säga om samma mätning upprepas ska resultaten vara stabila. Hög reliabilitet innebär att mätningen är fri från slumpmässiga fel.

Question 11

Kan validitet/reliabilitet vara hög medan reliabilitet/validitet är låg?

Answer 11

En mätning kan vara reliabel men inte valid eftersom den kan ge konsekventa resultat utan att mäta det avsedda fenomenet. Men en mätning kan inte vara valid utan att vara reliabel, eftersom validitet förutsätter pålitlighet.

Ex:

• En våg som alltid visar 5 kg för mycket är reliabel, men den är inte valid. En våg som visar slumpmässiga vikter varje gång man ställer sig på den är varken reliabel eller valid.

Question 12

Vad är ontologi?

Answer 12

Ontologi handlar om att förstå vad som finns och vad som är verkligt.

Centrala frågor:

• Vad existerar?
• Hur fungerar världen?
• Vad räknas som “verkligt”?

Exempel:

• Är “tid” något som faktiskt existerar, eller är det bara ett sätt vi mäter händelser?
• Är “smärta” bara signaler i kroppen, eller också en upplevelse i sinnet?

Ontologi är viktigt i vetenskap för att bestämma vad vi faktiskt studerar och hur vi definierar saker som “liv”, “medvetande” eller “materia”.

Question 13

Vad är relationen mellan epistemologi och ontologi?

Answer 13

Våra antaganden om hur världen är utformad (ontologi) påverkar hur vi tror att vi kan få kunskap från den (epistemologi).

Question 14

Vad menas med att vetenskap inte kan vara värderingsfri?

Answer 14

Vetenskap kan inte vara värderingsfri då forskarens värderingar, åsiker och forutfattade meningar oundvikligen påverkar forskningsprocessen.

Ex:

• Forskare väljer att studera problem som de anser vara viktiga.
• Forskare tolkar data utifrån sina egna förväntningar och teoretiska ramverk.
• Forskare kan presentera sina resultat på ett sätt som framhäver vissa aspekter och tonar ner andra.

Question 15

Vad är peer review?
Vad är dess syfte?

Answer 15

Peer review är en process där vetenskapliga artiklar granskas av andra forskare inom samma område innan de publiceras.

• Syftet med peer review är att säkerställa att publicerad forskning håller hög kvalitet samt att den är trovärdig och tillförlitlig.

Det är lättare för insatta forskare att hitta svagheter eller misstag

Question 16

Hur påverkar vetenskapens sociala kontext dess objektivitet?

Answer 16

Vetenskap bedrivs i en social kontext och kan påverkas av:

• Finansiering: Forskning finansieras ofta av organisationer med specifika intressen.
  Ex| Ett läkemedelsföretag finansierar forskning om en ny medicin och kan påverka studiens utformning för att framhäva positiva resultat. Detta kan leda till selektiv rapportering av data.
• Auktoritetstro: Det finns maktstrukturer inom vetenskapen (mansdominerat) som kan gynna vissa forskare och teorier framför andra.
  Ex| Seniora forskare eller forskningsinstitutioner med hög status kan dominera fältet och marginalisera alternativa teorier eller metoder.
• Kulturella normer: Kulturella normer och värderingar kan påverka vad som anses vara acceptabel forskning.
  Ex| Kvinnors hälsa var länge underrepresenterad i medicinsk forskning eftersom man utgick från att manliga kroppar var “standard”.
• Politiskt tryck: Politiska krafter kan försöka påverka forskningsresultat.
  Ex| Forskning om klimatförändringar har ibland motverkats eller förvrängts av regeringar som är beroende av fossila bränslen.

Även fast vetenskap tar plats i ett socialt kontext så är det fortfarande viktigt för forskare att sträva efter objektivitet genom att vara medvetna om vad som kan äventyra objektiviteten av ens forskning.

Question 17

Vad är en sanningsteori?

Answer 17

En sanningsteori är en teori som förklarar vad det innebär för ett påstående att vara sant. Det finns flera typer av sanningsteorier:

• Korrespondensteorin
• Koherensteorin
• Pragmatiska teorin
• Performativa teorin

Question 18

Vad innebär korrespondensteorin?

Answer 18

Korrespondensteorin innebär att ett påstående är sant om det överensstämmer med verkligheten.

Ex:

• Påståendet “gräset är grönt” är sant om gräset faktiskt är grönt.

Question 19

Vad innebär koherensteorin?

Answer 19

Koherensteorin innebär att ett påstående är sant om det är samstämmig med andra påståenden som vi också håller för sanna.

Ex:

• Det är sant att patienter med brutna armar känner smärta, eftersom det
  stämmer överens med erfarenhet och en sammanhängande helhet.

“Sammanhängande helhet” innebär att det stämmer överens med vad man vet sedan tidigare. Folk med brutna ben brukar påstå att de upplever smärta.

Question 20

Vad innebär den pragmatiska teorin?

Answer 20

Den pragmatiska teorin innebär att ett påstående är sant om det är användbart eller fungerar i praktiken.

Ex:

• En vetenskaplig teori är sann om den ger korrekta förutsägelser om framtida händelser.

Question 21

Vad innebär den performativa teorin?

Answer 21

Enligt den performativa teorin är sanningen i ett påstående beroende på orden som används, samt på kontexten och omständigheterna under vilka påståendet görs.

Ex:

• När någon säger “Jag lovar att komma imorgon”, är det inte bara en beskrivning av en framtida handling. Själva yttrandet “Jag lovar” skapar ett löfte.

Question 22

• Vad är relativism? Vad kan det leda till?
• Vilka typer av relativism finns?

Answer 22

Relativism är en filosofisk ståndpunkt som hävdar att det inte finns några absoluta sanningar eller värden, utan att de är relativa till individ, kultur eller situation.
Relativism kan leda till skepticism, som är en tveksamhet till möjligheten att nå säker kunskap

Det finns två typer av relativism:

• Kunskapsrelativism: Det finns ingen absolut kunskap eller sanning.
• Värderelativism: Det finns inga absoluta värden, såsom etiska eller estetiska påståenden.

Ex: I vissa kulturer anses det artigt att ta av sig skorna innan man går in i någons hem, medan det i andra kulturer inte har någon betydelse.

Question 23

Vad är logisk positivism?

Answer 23

Logisk positivism är en vetenskapsfilosofisk riktning som betonar empirism, verifierbarhetsprincipen och betydelsen av logik och matematik för vetenskapen.

Positivismen kännetecknas av:

• Empirism: Kunskap baseras på observationer och erfarenheter från omvärlden.
• Objektivitet: Vetenskapen ska vara objektiv och fri från värderingar och subjektiva tolkningar.
• Verifierbarhet: Vetenskapliga utsagor ska kunna verifieras, alltså bevisas vara sanna, med empiriska data.
• Lagbundenheter: Vetenskapen ska söka efter lagbundenheter i naturen och samhället.
• Förutsägelser: Vetenskapens mål är att kunna förutsäga och kontrollera fenomen

Question 24

Hur menar logiska positivister att kunskap om verkligheten förvärvas?

Answer 24

Logiska positivister menar att kunskap om verkligheten förvärvas genom observationer. Med andra ord: “See it to believe it.”

Question 25

Vad innebär verifierbarhetsprincipen enligt logisk positivism?

Answer 25

Verifierbarhetsprincipen innebär att ett påstående är vetenskapligt endast om det kan verifieras med hjälp av empiriska observationer (vi går ut i världen och testar eller mäter något för att få kunskap).

Ex:

• Påståendet “Vatten kokar vid 100°C vid havsnivå” är vetenskapligt, eftersom vi kan testa det genom att värma vatten och mäta temperaturen vid kokpunkten.

Question 26

Varför är metafysiska påståenden ovetenskapliga enligt logisk positivism?

Answer 26

Metafysiska påståenden är ovetenskapliga eftersom de inte kan verifieras empiriskt.

Ex:

• Påståendet “Det finns liv efter döden” är inte vetenskapligt enligt logisk positivism, eftersom det inte går att observera eller testa med sinnen eller mätinstrument.

Question 27

Vad bör vetenskapen sträva efter enligt logisk positivism?

Answer 27

Enlight logisk positivism bör vetenskapen sträva efter att formulera lagar och teorier som kan förutsäga och förklara händelser i världen.

Question 28

Vad för inställning har logisk positivism till gemensamma kriterier för all vetenskap?

Answer 28

Logisk positivism förespråkar enhetsvetenskap, där all vetenskap ska baseras på samma metodologiska principer, även om metoderna kan variera mellan discipliner. Målet är en gemensam begreppsapparat för att integrera olika vetenskaper.

Question 29

Hur skiljer sig Diltheys hermeneutiska syn på gemensamma kriterier för all vetenskap från den logiska positivismens?

Answer 29

Dilthey menade att naturvetenskap syftar till att förklara naturen, medan humanvetenskap syftar till att förstå mänskliga meningssammanhang. Han betonade hermeneutiken som en metod för att tolka kulturella och historiska kontexter, i motsats till positivismens strävan efter en gemensam metod för all vetenskap​​.

Question 30

Vilken är en viktig egenskap hos vetenskap, och varför är den central?

Answer 30

En viktig egenskap är systematik, eftersom den säkerställer tillförlitlighet och gör forskningen transparent och möjlig att granska. Systematik möjliggör också att forskare bygger vidare på tidigare arbete och bidrar till generaliserbarhet och sanning.

Question 31

Vad är Husserls fenomenologi?

Answer 31

Fenomenologi är en filosofi som studerar hur vi upplever världen genom fenomen, det vill säga hur världen visar sig för oss i våra upplevelser.

Den tyske filosofen Edmund Husserl grundade fenomenologin.

Question 32

Vad är fenomenologins syfte?
Hur menade man att den uppfylla sitt syfte?

Answer 32

Husserls fenomenologi strävar efter att ge en säker grund för kunskap genom att undersöka hur världen framträder i medvetandet och undvika yttre antaganden.

Question 33

Vad innebär Husserls begrepp “sätta inom parentes”?

Answer 33

Att “sätta inom parentes” (epoché) innebär att tillfälligt bortse från alla förutfattade meningar och teorier om ett fenomen. Detta görs för att undersöka hur fenomenet framträder direkt i medvetandet, utan påverkan av tidigare kunskap eller yttre förklaringar.

Question 34

Vad menar Husserl med noema (objektsidan), noes (subjektsidan) och intentionalitet?

Answer 34

• Noema (objektsidan): Det som upplevs, till exempel ljudet av hjärtat som slår.
• Noes (subjektsidan): Hur vi upplever detta, till exempel vår medvetna känsla av hjärtats slag.
• Intentionalitet: Medvetandet är alltid riktat mot något, ett objekt eller fenomen.

Ex:
Föreställ dig att du ser en blomma i en trädgård.

• Noema (objektsidan): Själva blomman, med dess färger, form och doft, som framträder i din upplevelse.
• Noes (subjektsidan): Hur du upplever blomman – kanske som vacker, lugnande eller livlig.

Medvetandets intentionalitet innebär att ditt fokus är riktat mot blomman som fenomen. Genom att “sätta inom parentes” förutfattade idéer om blommor (t.ex. att de är biologiska organismer eller symboler för kärlek) koncentrerar du dig enbart på hur blomman framträder i ditt medvetande och hur du upplever den i detta ögonblick.

Question 35

Vad innebär livsvärlden inom fenomonologi?

Answer 35

Livsvärlden är den värld vi upplever direkt, utan att reflektera över dess filosofiska eller vetenskapliga grunder. Baserad på våra omedelbara och subjektiva erfarenheter. Den är inte strukturerad av vetenskapens principer (systematisk analys) utan består av den naturliga och direkta upplevelsen av världen omkring oss.

Ex:

• Hur du känner solens värme på huden eller uppfattar lukten av nybryggt kaffe.
  Denna upplevelse har man utan att vidare analysera varför man känner värme eller hur ens nervsystem signalerar hjärnan.

Question 36

Hur ser fenomenologin på relationen mellan livsvärlden och vetenskap?

Fundera över ett scenario där förståelsen av någons livsvärd är viktig utifrån ett vetenskapligt perspektiv.

Answer 36

Fenomenologin anser att vetenskap bygger på livsvärlden, eftersom vetenskapliga begrepp måste härledas från våra upplevelser av världen. Allt vi upplever sker genom ett filter av våra tidigare upplevelser.

• Fenomenologiskt inspirerad vetenskap framhåller vikten av att förstå människors livsvärld (deras subjektiva och vardagliga upplevelse av tillvaron) för att kunna analysera och förklara deras handlingar och upplevelser.

Exempel: Inom vårdvetenskap är det centralt att förstå patientens livsvärld (hur patienten upplever sin situation och sin hälsa) för att kunna ge individanpassad och empatisk vård.

Question 37

Vad är livsvärldens roll?

Answer 37

Livsvärlden är den värld vi upplever och lever i, innan vi tolkar och analyserar den med vetenskapliga metoder.

• Den är grunden för all vår kunskap och förståelse.
• Den ger oss en känsla av mening och sammanhang.
• Den hjälper oss att förstå och interagera med andra människor.
• Den formar våra värderingar och attityder.

Livsvärlden är en förutsättning för vetenskapen, men den är också något som vetenskapen ständigt måste förhålla sig till och kritiskt granska.

Question 38

Vad innebär hermeneutik?

Answer 38

Hermeneutik är läran om tolkning (konsten att tolka). Det handlar om att förstå meningen i texter, handlingar och andra uttryck genom att ta hänsyn till deras sammanhang och den som skapat dem.

Question 39

Vad menar man med att all förståelse är tolkningsberoende inom hermeneutik?

Answer 39

Att förståelse är tolkningsberoende innebär att vi aldrig kan få tillgång till en objektiv, tolkningsfri verklighet. Vi förstår alltid världen utifrån våra egna erfarenheter, värderingar och förväntningar. Detta gäller även inom vetenskapen.

Question 40

Vad är förförståelse enligt hermeneutiken?

Answer 40

Förförståelse är de kunskaper, erfarenheter och förväntningar som vi har med oss när vi tolkar något. Dessa kan vara medvetna eller omedvetna och påverkar hur vi uppfattar och förstår världen omkring oss.

Det är filtret med vilket vi tolkar alla intryck.

Question 41

Hur hänger förförståelse och lärande av ny kunskap ihop enligt Gadamer?

Answer 41

Gadamer menade att förförståelse (det vill säga våra tidigare erfarenheter och förståelse) är avgörande för att vi ska kunna tolka och lära oss ny information.

• Ny kunskap tolkas alltid genom vår förförståelse, vilket kan begränsa vår förståelse eller skapa missuppfattningar.
• Samtidigt kan ny kunskap förändra vår förförståelse, vilket öppnar möjligheter att se saker från nya perspektiv och omvärdera tidigare uppfattningar.

Enligt Gadamer är förförståelsen en oundviklig del av kunskapsprocessen.

Question 42

Hur beskriver Thomas Kuhn vetenskapens utveckling?

Answer 42

Thomas Kuhn ser vetenskapens utveckling som en cyklisk process som består av två huvudfaser: normalvetenskap och revolutionär vetenskap.

• Normalvetenskap: Forskare arbetar inom ett gemensamt paradigm (en teoretisk ram) och löser problem som betraktas som “pussel” utan att ifrågasätta paradigmets grunder.
• Revolutionär vetenskap: När anomalier (observationer som inte stämmer med paradigmet) ackumuleras, uppstår en kris som kan leda till ett nytt paradigm. Denna övergång är en vetenskaplig revolution.

Kuhn beskrev paradigmskiften som plötsliga och revolutionerande händelser där ett paradigm ersätter ett annat fullständigt.

Question 43

Vad för kritik mot Kuhns paradigmsyn framförde Campbell, gällande inkommensurabilitet?

Answer 43

Bristande jämförbarhet (inkommensurabilitet):

• Kuhn hävdade att paradigm är inkommensurabla, det vill säga att de inte kan jämföras med varandra. Detta beror på att paradigm utgår från helt olika grundantaganden och att forskare inom olika paradigm tillägnar sig “tyst kunskap” som gör det svårt att förstå andra paradigm.
• Kritiker som Donald Campbell menar att paradigm visst kan jämföras, eftersom de delar en gemensam vardagsförståelse som går bortom specifika vetenskapliga antaganden.

Question 44

Vad innebär inkommensurabilitet i detta sammanhang?

Answer 44

Inkommensurabilitet innebär att olika paradigm inte kan jämföras eftersom de bygger på olika grundantaganden och innefattar tyst kunskap.

Exempel på tyst kunskap:

Cykla: Du kan förklara hur man cyklar, men det är svårt att fullt ut beskriva balansen och rörelserna som krävs. Du bara gör det.

Question 45

Hur kritiserade Larry Laudan Kuhns syn på paradigmskiften?

Answer 45

• Larry Laudan kritiserade Kuhns paradigmskiften för att leda till relativism (idén att det inte finns en absolut sanning).
• Han påpekade en brist på objektiva framstegskriterier (tydliga sätt att avgöra vetenskapens framsteg).
• Han ansåg att paradigm kunde jämföras trots Kuhns teori om inkommensurabilitet (att paradigm inte kan jämföras eftersom de bygger på olika grunder).
• Vetenskaplig utveckling bör, enligt Laudan, mätas genom teoriernas problemlösningsförmåga (hur väl de löser problem inom sitt område).
• Han motsatte sig Kuhns fokus på sociala och subjektiva faktorer (grupptänkande och påverkan av samhällsstruktur).

Question 46

Vad är Kuhns demarkationskriterium för vetenskapliga teorier?

Answer 46

Kuhns demarkationskriterium innebär att endast discipliner med paradigm är vetenskapliga, vilket utesluter vissa områden som humaniora och samhällsvetenskap.

Exempel: Psykologi kan sakna enhetligt paradigm, men betraktas ändå ofta som en vetenskap.

Question 47

Varför kritiserade Karl Popper Kuhns betoning av paradigm?

Answer 47

• Popper ansåg att Kuhns betoning på paradigm (gemensamma antaganden och metoder inom vetenskap) kan leda till auktoritetstro (blind tro på auktoriteter).
• Han menade att forskare riskerar att blint acceptera paradigmets antaganden (grundläggande idéer inom ett paradigm) utan att ifrågasätta dem (kritisk granskning av teorier och metoder).

Exempel: Ett forskarlag som fortsätter följa Newtons mekanik trots att det finns data som bättre förklaras av relativitetsteorin.

Question 48

Varför ansåg Karl Popper att Kuhns teori om paradigmskiften kunde leda till relativism?

Answer 48

• Karl Popper kritiserade Kuhn för att hans teori om paradigmskiften för att den kan leda till relativism (idén att alla paradigm är lika giltiga).
• Han menade att Kuhns fokus på paradigmets roll som styrande ramverk skapar auktoritetstro (forskare accepterar paradigmets antaganden utan att ifrågasätta dem).
• Popper ansåg att detta gör det omöjligt att tala om universell rationalitet eller objektivt framsteg i vetenskapen.
• Istället förespråkade Popper falsifikationism, där teorier ständigt testas och ifrågasätts, oavsett paradigm.

Exempel: Om forskare från två paradigm hävdar att deras metoder är korrekta, saknas en gemensam grund för att avgöra vem som har rätt.

Question 49

Hur skiljer Poppers syn på vetenskaplig utveckling sig från Kuhns?

Answer 49

• Popper:
  
  • Vetenskap är en process av falsifiering (test av hypoteser för att motbevisa dem).
  • Teorier ska vara testbara och falsifierbara.
  • Vetenskapen utvecklas gradvis genom att dåliga teorier ersätts av bättre teorier.
  • Betonar individuell kritisk granskning.
• Kuhn:
  
  • Vetenskap utvecklas i paradigmskiften (plötsliga förändringar i grundläggande antaganden).
  • Forskare arbetar inom ett paradigm (en gemensam uppsättning idéer och metoder) tills anomalier leder till en vetenskaplig revolution.
  • Betonar vetenskapens kollektiva och historiska karaktär.

Sammanfattning:
- Popper ser vetenskap som en gradvis och rationell process driven av falsifiering.
- Kuhn beskriver vetenskap som icke-linjär och revolutionär, med paradigm som styr hur forskning bedrivs.

Exempel:
- Popper: Newtons teori falsifierades av relativitetsteorin genom nya observationer.
- Kuhn: Relativitetsteorin innebar ett paradigmskifte som förändrade hela fysikens grund.

Question 50

Vad är en sammanfattande kritik mot Kuhns paradigmsyn?

Answer 50

Kritiken inkluderar att Kuhns paradigmsyn är relativistisk, passiv, uteslutande och riskerar att främja auktoritetstro och bristande kritiskt tänkande.

Exempel: Humaniora och samhällsvetenskap kritiseras ofta som icke-vetenskapliga enligt Kuhns kriterier, trots deras betydande bidrag.

Question 51

Vad är en social konstruktion?
Ge ett exempel.

Answer 51

En social konstruktion är en idé eller föreställning som skapas och upprätthålls av människor i ett samhälle. Den existerar inte oberoende av människors tankar och handlingar, utan är resultatet av sociala interaktioner och överenskommelser.

Ex:

• Pengar: Samhället har bestämt att vissa varor och tjänster ska ha ett visst värde, vilket representeras av pengar. Pengar i sig har inget inneboende värde, utan får sin betydelse genom social överenskommelse.
• Kön: Kön är en social konstruktion som baseras på kulturella och sociala normer kring vad som anses vara manligt och kvinnligt. Dessa normer varierar mellan olika samhällen och över tid.
• Nationalitet: Nationalitet är en social konstruktion som definierar en persons tillhörighet till en nation. Den baseras på faktorer som språk, kultur, historia och geografiskt område, men är i slutändan en social överenskommelse.

Question 52

Hur påverkar sociala konstruktioner vår förståelse?

Answer 52

Sociala konstruktioner formar vår förståelse genom att ge oss kategorier och begrepp för att tolka våra upplevelser.

• Konstruktioner av kön, klass och etnicitet påverkar hur vi ser på oss själva och andra.
• De kan även påverka vetenskapen genom att definiera vad som betraktas som “normalt” eller “avvikande”.

Question 53

Vad är validitet inom forskning?
Hur relaterar den till verkligheten?

Answer 53

Validitet inom forskning handlar om giltigheten i en studies slutsatser. Validitet är relaterat till verkligheten genom att det mäter hur väl forskningsresultaten speglar faktiska förhållanden.

Ett giltigt forskningsresultat ska representera det undersökta fenomenet korrekt och möjliggöra generaliseringar till andra situationer och grupper.

Question 54

Hur avgörs trovärdighet i slutsatser?

Answer 54

Trovärdighet avgörs genom att granska studiens validitet, det vill säga hur väl den har genomförts och om slutsatserna är rimliga.

Exempel: En studie med bristfälliga data kan ha låg trovärdighet trots ambitiösa slutsatser.

Question 55

Varför är forskningsmetoder viktiga för trovärdigheten?

Answer 55

Forskningsmetoder är viktiga eftersom trovärdigheten beror på om metoderna har använts korrekt och om de passar för att besvara forskningsfrågan.

Exempel: En kvalitativ metod kan ge djup förståelse, men kanske inte är tillräcklig för att generalisera resultat.

Question 56

Vad bör ifrågasättas för att avgöra trovärdighet i slutsatser?

Answer 56

Man bör ifrågasätta om slutsatserna bygger på rimliga antaganden och om de är välgrundade.

Exempel: Om en studie om klimatförändringar baseras på data från bara en region kan dess slutsatser vara begränsade.

Question 57

Hur kan validiteten i en studie bedömas?

Answer 57

Validiteten kan bedömas genom att undersöka om studien adresserar sin frågeställning på ett tillförlitligt sätt och om metoderna är lämpliga.

Exempel: En enkätstudie bör ha frågor som tydligt mäter det man vill undersöka för att anses valid.

Question 58

Vad innebär det att slutsatser är “välgrundade”?

Answer 58

Välgrundade slutsatser innebär att de stöds av data och logiska resonemang utan överdrifter eller ogrundade påståenden.

Exempel: En slutsats om samband mellan träning och hälsa bör baseras på tillräckligt stora urval och tydlig statistik.

Question 59

Vad menas med att observationer är teoriimpregnerade?

Answer 59

Att observationer är teoriimpregnerade betyder att:

• Våra observationer påverkas av de teorier vi har.
• Våra förväntningar, begrepp och förkunskaper formar hur vi ser och tolkar världen.
• Vi ser inte världen objektivt, utan genom våra teoretiska “glasögon”.

Question 60

Hur påverkar retorik objektiviteten?

Answer 60

Retorik kan både främja och hindra objektivitet. Genom att använda retoriska begrepp kan man presentera information på ett sätt som övertygar och engagerar, men det kan också leda till manipulation och vinklade framställningar.

Question 61

Vad är skillnaderna mellan kvalitativ och kvantitativ forskning?

I sin:

• Datainsamling
• Dataanalys
• Syn på kunskap

Answer 61

Kvalitativ och kvantitativ forskning skiljer sig åt i sin:
|Datainsamling
|Dataanalys
|Syn på kunskap

• Kvalitativ forskning använder intervjuer, observationer och texter för att samla in data.
• Kvantitativ forskning använder mätningar och statistik.
• |
• Kvalitativ forskning analyserar data genom tolkning.
• Kvantitativ forskning använder statistiska metoder.
• |
• Kvalitativ forskning ser kunskap som subjektiv och kontextberoende.
• Kvantitativ forskning strävar efter objektiv och generaliserbar kunskap.

Många studier innehåller inslag av båda.

Question 62

Beskriv skillnaden mellan kritisk realism och naiv realism.

Answer 62

Kritisk realism och naiv realism är två olika synsätt på relationen mellan vår perception och verkligheten:

• Naiv realism: Antar att världen är precis som vi upplever den. Perceptionen ses som direkt och objektiv.
• Kritisk realism: Hävdar att vår perception påverkas av våra sinnen, kultur och teorier. Vi har inte direkt tillgång till verkligheten, utan konstruerar vår förståelse av den.

Question 63

Beskriv ett kriterium för objektivitet och varför det är viktigt.

Answer 63

Ett kriterium för objektivitet är intersubjektivitet.

• Intersubjektivitet innebär att flera observatörer oberoende av varandra kommer fram till samma resultat.
  |Detta är viktigt för att öka tillförlitligheten i observationer och slutsatser, och minska risken för att personliga bias (fördomar) påverkar resultatet.

Exempel: Om flera forskare mäter temperaturen i samma rum och får samma resultat, anses mätningen vara objektiv.

Question 64

Hur kan uppdelningen mellan kvalitativa och kvantitativa metoder vara problematisk?

Answer 64

• Överlappning: Kvalitativ forskning kan innehålla kvantitativa inslag och tvärtom.
• Förenkling: Uppdelningen förenklar komplexiteten i forskningsmetoder.
• Godtycklighet: Vissa metoder kan passa in i båda kategorierna (t.ex. dagboksmetoder).
• Retorik: Diskursen kan vara vinklad för att framhäva en metod över en annan.
• Metodologiska problem: Metoder kopplas ofta felaktigt till specifika forskningsfilosofier.

Question 65

Hur kan kvalitativ forskning innehålla kvantitativa element?

Answer 65

Kvalitativ forskning innehåller kvantitativa element när den beskriver graden, frekvensen eller styrkan av de fenomen som studeras.

Exempel: En intervju kan analysera hur många gånger en deltagare nämner ett visst tema.

Question 66

Vad innebär hermeneutik? Beskriv några centrala aspekter som visar vad hermeneutik handlar om.

Answer 66

• Hermeneutik: Läran om tolkning och att förstå mening i texter och fenomen.
• Förförståelse: Tolkning sker alltid utifrån tidigare kunskaper och erfarenheter.
• Kontext: Historisk, kulturell och social kontext påverkar tolkningen.
• Hermeneutisk cirkel: Tolkning är en fram-och-tillbaka-process mellan helhet och delar.

Question 67

Vad är evidensbaserad praktik (EBP)?
Vad är dess begränsningar?
Ge ett exempel på evidensbaserad praktik.

Answer 67

• Evidensbaserad praktik (EBP): Beslut grundas på bästa tillgängliga vetenskapliga bevis (t.ex. KBT för depression).
• Begränsningar:
  
  • Ej alltid tillämpbar: Svårt att anpassa till unika individer.
  • Överbetoning: Metoder med mest stöd prioriteras, även när andra kan passa bättre.
  • Evidensvärdering: Svårt att bedöma studiers kvalitet.
  • Etik: Konflikter mellan evidens och individens behov.

Ex:

• Kognitiv beteendeterapi (KBT) används ofta för behandling av depression, eftersom många studier visat att det är en effektiv metod.

Question 68

Varför kan man säga att diskussioner om forskningens validitet förutsätter ett synsätt som innebär kritisk realism?

Answer 68

Kritisk realism menar att vår uppfattning av världen är en tolkning av en objektivt existerande verklighet. Diskussioner om validitet bygger på detta synsätt, eftersom de handlar om att säkerställa att våra mätningar och tolkningar speglar den objektiva verkligheten så korrekt som möjligt.

• Om man istället utgick från naiv realism, där man antar att vi kan observera verkligheten direkt utan förvrängning, skulle frågor om validitet vara meningslösa, eftersom kausaliteten skulle vara självklar och direkt observerbar.

Question 69

Vad innebär socialkonstruktionism? Beskriv hur man ser på livsvärlden och språkets roll.

Answer 69

• Socialkonstruktionism: Fenomen som verkar självklara (t.ex. kön, bok) är skapade genom sociala interaktioner.
  
  • Exempel: Vi har en gemensam förståelse för vad som utgör en “bok” jämfört med en “pappersbunt”.
• Livsvärlden: Vår vardagliga verklighet formas av sociala normer och värderingar.
  
  • Individer tolkar världen utifrån kulturella och samhälleliga överenskommelser.
  • Exempel: Synen på vad som är “normalt” varierar mellan kulturer och över tid.
• Språket: Språket är centralt för att skapa och upprätthålla sociala konstruktioner.
  
  • Genom språket skapas kategorier och betydelser som påverkar vår verklighet.
  • Exempel: Ord som “frihet” och “kön” definieras olika beroende på samhällskontext.

Question 70

Beskriv hur rationalism och empirism är förknippade med induktion respektive deduktion.

Answer 70

• Rationalism: Bygger på logiskt tänkande. Använder ofta deduktion (slutsatser från allmänna principer till specifika fall) eftersom rationalister litar på grundläggande principer snarare än observationer.
• Empirism: Bygger på observation. Använder ofta induktion (slutsatser från specifika observationer till allmänna principer) eftersom empirister baserar kunskap på konkreta data från omvärlden.

Question 71

Beskriv centrala tankar inom socialkonstruktionism. Använd exempel på en social konstruktion och förklara betydelsen av språk.

Answer 71

• Centrala tankar:
  
  • Verkligheten är inte objektivt given utan skapas genom sociala processer (interaktioner).
  • Språk, symboler och interaktion är avgörande för att skapa och upprätthålla konstruktioner.
  • Sociala konstruktioner formar våra tankar, känslor och handlingar.
• Exempel:
  
  • Kön är inte bara biologiskt utan påverkas av sociala normer och språk, som tilldelar roller och egenskaper till vad som anses vara manligt eller feminint.

Question 72

Vad är Mertons CUDOS-normer och vilka avvikelser kan förekomma?

Answer 72

Mertons CUDOS-normer är ideal för vetenskapligt arbete:
1. Universalism: Bedömningar ska vara objektiva, oberoende av personliga faktorer.
2. Kommunism: Resultat ska delas öppet.
3. Oegennytta: Drivkraften ska vara sanningssökande, inte personlig vinning.
4. Organiserad skepticism: Resultat ska granskas kritiskt, även egna.

Avvikelser:
1. Universalism: Personliga nätverk styr ofta val av litteratur.
2. Kommunism: Resultat kan hemlighållas för kommersiella syften.
3. Oegennytta: Resultat kan överdrivas för uppmärksamhet.
4. Organiserad skepticism: Forskare är ofta mindre kritiska till egna resultat än till andras.

Question 73

Den empiriska operationaliseringen av ett teoretiskt begrepp ska täcka in allt men inte mer. Förklara vad detta innebär.

Answer 73

• Empirisk operationalisering: Att praktiskt mäta ett teoretiskt begrepp genom att inkludera relevanta aspekter och undvika irrelevanta.
• Viktigt: Mätningen ska vara både heltäckande och specifik.
• Exempel:
  
  • Vid operationalisering av “stress” bör relevanta indikatorer som hjärtfrekvens och självrapporterad oro inkluderas, men inte irrelevanta faktorer som fysisk smärta utan koppling till stress.

Question 74

Hur är vetenskapsteori relevant för vetenskapliga metoder?

Answer 74

Vetenskapsteori:

• Legitimering: Ger en grund för att motivera och rättfärdiga metodval.
• Metodproblem: Hjälper till att identifiera och diskutera metodologiska problem.
• Perspektiv: Erbjuder alternativa sätt att förstå forskningsfrågor och metoder.
• Exempel:
  
  • Kvalitativa metoder kan motiveras av hermeneutiska antaganden (tolkning av subjektiva upplevelser).
  • Kvantitativa metoder kan motiveras av positivistiska antaganden (verkligheten är objektiv och mätbar).

Vetenskapsteori hjälper forskaren att förstå hur olika metoder reflekterar olika ontologiska och epistemologiska perspektiv och därmed undvika metodologiska misstag.

Question 75

Vad handlar vetenskapsteori om och varför är det viktigt inom forskning?

Answer 75

• Vetenskapsteori handlar om att studera vetenskapens natur och grunder.
  
  • Den ställer frågor som:
    
    • Vad är kunskap?
    • Hur får vi kunskap?
    • Vad är vetenskapliga metoder?
    • Vilka är vetenskapens mål och värderingar?
    • Hur förhåller sig vetenskap till samhälle och etik?
• Varför det är viktigt:
  
  • För att reflektera över vetenskapens förutsättningar och begränsningar.
  • För att förstå och utvärdera vetenskapliga metoder.
  • För att diskutera vetenskapens roll i samhället.

Question 76

Vad är realism? Hur skiljer sig den från relativism?

Answer 76

• Realism menar att det finns en absolut sanning och en objektiv verklighet som är oberoende av våra uppfattningar. Kunskap handlar om att beskriva denna verklighet så korrekt som möjligt.
• Relativism menar att det inte finns en absolut sanning, hävdar att kunskap och sanning är beroende av individens perspektiv, kultur eller samhälle.

Question 77

Beskriv Feyerabends kritik av Kuhns paradigmsyn.

Answer 77

• Feyerabend menade att Kuhn överdrev:
  
  • Paradigmets homogenitet: Forskare arbetar inte alltid inom samma ramar.
  • Forskares konformitet: Forskare följer inte alltid paradigmets antaganden okritiskt.
• Feyerabend hävdade att vetenskaplig utveckling är kaotisk och präglas av pluralism (olika teorier och metoder konkurrerar samtidigt).

Question 78

Vad är begreppsvaliditet, och hur relaterar det till operationalisering i forskning?

Answer 78

Begreppsvaliditet handlar om hur väl en mätmetod fångar det teoretiska begrepp den är avsedd att mäta i operationaliseringen.

• Relation till operationalisering:
  
  • När ett teoretiskt begrepp översätts till något mätbart (operationalisering), måste mätningen inkludera alla relevanta aspekter av begreppet och utesluta irrelevanta element.
  • Hög begreppsvaliditet innebär att det finns en stark koppling mellan det teoretiska begreppet och de empiriska måtten.

Exempel: Om “stress” definieras som både fysiska, psykologiska och beteendemässiga reaktioner, men en studie endast mäter kortisolnivåer, har den låg begreppsvaliditet eftersom inte hela begreppet täcks in.

Question 79

Hur skiljer sig hermeneutik och positivism i synen på vetenskapens objektivitet, metod och användningsområden?

Answer 79

• Objektivitet vs. subjektivitet:
  
  • Positivismen strävar efter objektivitet och värderingsfrihet i vetenskapen.
  • Hermeneutiken betonar att vetenskap alltid är subjektiv och påverkas av forskarens perspektiv och förförståelse.
• Förklaring vs. förståelse:
  
  • Positivismen fokuserar på att förklara fenomen genom att identifiera allmänna lagar och samband.
  • Hermeneutiken fokuserar på att förstå mening och betydelse inom specifika kontexter.
• Naturvetenskap vs. humaniora:
  
  • Positivismen är grundad i naturvetenskapen och används för att studera mätbara och observerbara fenomen.
  • Hermeneutiken används främst inom humaniora och samhällsvetenskap, där tolkning av kulturella och historiska fenomen är centralt.

Question 80

Vad är livsvärlden inom fenomenologin?

Answer 80

• Livsvärlden inom fenomenologi:
  
  • Fungerar som ett “filter” för alla våra intryck.
  • Den subjektiva, omedelbara upplevelsen av verkligheten innan tolkning eller analys.

Våra tidigare upplevelser sätter prägel på hur vi upplever världen.

Question 81

Vad innebär det att observationer är teoriladdade? Hur är teoriladdade observationer kopplade till realism?

Answer 81

Observationer påverkas alltid av forskarens teorier, begrepp och antaganden. Vi ser världen genom ett teoretiskt filter, vilket styr vad vi uppmärksammar och hur vi tolkar det.

• Realism menar att det finns en objektiv verklighet oberoende av teorier.
• Teoriladdning innebär att vår tillgång till denna verklighet alltid är medierad av teorier.
• Realister strävar efter att utveckla teorier som bättre beskriver den objektiva verkligheten.

Question 82

Vilka är olika aspekter av objektivitet, och vad är möjligt att uppnå?

Answer 82

1. Metodologisk objektivitet:
   
   • Användning av systematiska och standardiserade metoder som minimerar subjektiva fel.
   • Möjligt att uppnå: Genom transparens och replikation av studier.
2. Epistemisk objektivitet:
   
   • Kunskap som är oberoende av enskilda forskares perspektiv eller åsikter.
   • Möjligt att uppnå: Delvis, genom kritisk granskning och konsensus inom vetenskapssamhället.
3. Ontologisk objektivitet:
   
   • Antagandet att det finns en verklighet som existerar oberoende av våra uppfattningar.
   • Möjligt att uppnå: Beror på den filosofiska ståndpunkten (realism kontra idealism).
4. Etisk objektivitet:
   
   • Forskning fri från värderingar eller bias.
   • Möjligt att uppnå: Svårt, eftersom forskarens val av ämne och tolkningar ofta påverkas av värderingar.

Slutsats: Objektivitet kan uppnås i hög grad på metodologisk nivå, medan epistemisk och etisk objektivitet är delvis möjliga beroende på kontext och noggrannhet i forskningen. Ontologisk objektivitet förblir en filosofisk fråga.

Question 83

Vad menar Husserl med livsvärlden, och vad innebär det att den föregår all vetenskaplig förståelse?

Answer 83

• Livsvärlden:
  
  • Enligt Husserl är livsvärlden den omedelbara och förreflekterade värld vi upplever i vårt vardagsliv, innan vi gör vetenskapliga eller filosofiska tolkningar.
  • Det är en subjektiv verklighet där erfarenheter, meningar och sammanhang upplevs direkt.
• Föregår vetenskaplig förståelse:
  
  • Livsvärlden är grunden för all vetenskaplig kunskap, eftersom all forskning utgår från våra direkta upplevelser.
  • Vetenskapen abstraherar och förenklar denna direkta erfarenhet för att kunna studera specifika fenomen, men livsvärlden kvarstår som det ursprungliga sammanhanget.

Exempel: Våra vardagliga upplevelser av tid (morgon, dag, kväll) föregår vetenskapliga definitioner av tid (sekunder, timmar).

Question 84

Vad innebär öppen vetenskap (open science)?

Answer 84

Öppen vetenskap (open science) är en rörelse som strävar efter att göra forskning mer transparent, tillgänglig och samarbetesinriktad.

Centrala aspekter av open science:

• Öppen tillgång till publikationer: Forskningsartiklar ska vara fritt tillgängliga för alla att läsa.
• Öppna data: Forskningsdata ska delas öppet så att andra forskare kan granska och återanvända dem.
• Transparenta metoder: Forskningsmetoder ska beskrivas tydligt och detaljerat så att andra kan replikera studierna.
• Samarbete och delaktighet: Forskning ska bedrivas i samarbete med andra forskare och med samhället i stort.

Question 85

Vad innebär underbestämdhet inom vetenskap?

Answer 85

• Underbestämdhet betyder att en uppsättning empiriska data (observationer eller mätningar) kan stödja flera olika teorier.
• Det innebär att data inte entydigt avgör vilken teori som är korrekt, eftersom flera teorier kan passa samma observationer.
• Exempel: Både heliocentrisk (jorden kretsar kring solen) och geocentrisk (solen kretsar kring jorden) modell kunde förklara vissa observationer förr, tills att framtida bevis klargjorde saken.

Question 86

Varför är observationer teoriimpregnerade?

Answer 86

Observationer är teoriimpregnerade eftersom vi behöver begrepp och teorier för att tolka informationen från omvärlden.

• Våra förståelseramar (de teoretiska och kulturella ramar vi tolkar världen genom) påverkar hur vi ser världen.
• Teorier (system av idéer och antaganden) styr vad vi väljer att uppmärksamma och hur vi tolkar det vi observerar.
• Språk, begrepp (ord eller termer som används för att beskriva fenomen) och tidigare kunskap formar vår upplevelse av observationen.

Question 87

Vilka kriterier används för att avgöra mellan konkurrerande teorier vid underbestämdhet?

Pneumonic: KEFT

Answer 87

De kriterier som används inkluderar:
Koherens
Enkelhet (Ockham’s rakkniv)
Förklaringskraft
Testbarhet

1. Enkelhet (Ockhams rakkniv): Teorin med färre antaganden föredras.
2. Förklaringskraft: Teorin som bäst förklarar och förutsäger observationer väljs.
3. Intern koherens: Teorin ska vara logiskt sammanhängande.
4. Extern koherens: Teorin bör överensstämma med etablerad kunskap.
5. Testbarhet: Teorin ska kunna prövas empiriskt och potentiellt falsifieras.
6. Fruktbarhet: Teorin bör leda till nya insikter eller forskningsmöjligheter.

Question 88

Vad är pragmatism, och hur skiljer den sig från andra vetenskapsteoretiska perspektiv?

Answer 88

• Pragmatism:
  
  • Fokuserar på praktiska användbarhet av teorier och kunskap.
  • En teori anses sann om den fungerar i praktiken och löser problem.
• Sammanfattande skillnad:
  
  • Pragmatism betonar funktionalitet och praktiska resultat framför att söka objektiv sanning (realism), strikt metodologi (positivism) eller djupgående tolkning (hermeneutik).

Exempel: En pragmatisk forskare inom utbildning testar olika undervisningsmetoder och väljer den som fungerar bäst för elevernas lärande, oavsett om metoden stöds av en specifik teori.

Question 89

Hur kan retoriska aspekter påverka vetenskapens trovärdighet och objektivitet?

Answer 89

• Påverkan på trovärdighet:
  
  • Effektiv retorik kan förstärka förtroendet för en teori, även om den inte har starka empiriska grunder.
  • Exempel: Användning av auktoriteter eller övertygande språk kan göra en hypotes mer trovärdig utan att den är vetenskapligt validerad.
• Påverkan på objektivitet:
  
  • Retoriska tekniker kan leda till bias genom att styra hur data presenteras eller tolkas.
  • Exempel: Selektiv användning av statistik eller framhävande av vissa resultat kan skapa en bild som inte speglar hela sanningen.
• Risk för manipulation:
  
  • Om retoriken används för att vinna stöd snarare än att informera, kan det undergräva vetenskapens neutralitet.

Exempel: En forskare kan framhäva en oviktig korrelation som betydelsefull genom att använda överdriven eller vilseledande formulering.

Question 90

Hur kan man förstå vetenskap som en social konstruktion, och vilken roll spelar makt och normer i detta?

Answer 90

• Vetenskap som social konstruktion:
  
  • Vetenskap formas av sociala och kulturella sammanhang snarare än att vara en objektiv avspegling av verkligheten.
  • Forskningsfrågor, metoder och tolkningar påverkas av rådande normer, värderingar och samhälleliga prioriteringar.
• Maktens roll:
  
  • Maktstrukturer påverkar vilka frågor som anses viktiga och vilka forskningsresultat som får spridning.
  • Exempel: Resurser för forskning kan styras av politiska eller ekonomiska intressen, vilket prioriterar vissa perspektiv framför andra.
• Normernas roll:
  
  • Vetenskap styrs av oskrivna regler om vad som är “god forskning”. Dessa normer kan utesluta alternativa metoder eller tolkningar.
  • Exempel: Tidigare ansågs endast kvantitativa metoder vara legitima inom vissa discipliner, vilket marginaliserade kvalitativ forskning.

Exempel: Könsforskning har visat hur vetenskapens historia präglats av patriarkala normer som påverkat både forskningsfokus och tolkningar av resultat.

Question 91

Hur definieras och avgränsas vetenskap i förhållande till pseudovetenskap och andra former av kunskap?

Answer 91

• Vetenskap:
  
  • Bygger på empiriska observationer, logisk konsistens och testbarhet.
  • Använder systematiska metoder för att pröva hypoteser och generera förklaringar som är öppna för falsifiering.
• Pseudovetenskap:
  
  • Ger sken av att vara vetenskaplig men saknar testbarhet och falsifierbarhet.
  • Bygger ofta på selektiv data, cirkulära resonemang eller ovetenskapliga metoder.
  • Exempel: Astrologi, som gör påståenden utan att kunna prövas empiriskt.
• Andra former av kunskap:
  
  • Kulturell kunskap: Bygger på traditioner och erfarenheter inom en specifik kultur.
  • Etisk/religiös kunskap: Baseras på moraliska övertygelser eller trosföreställningar, snarare än empiriska observationer.
• Avgränsning:
  
  • Vetenskap definieras av sina metoder och sitt krav på öppenhet för granskning.
  • Pseudovetenskap och andra former av kunskap kan ha värde, men saknar den systematik och empiriska grund som utmärker vetenskap.

Exempel: Medicinsk forskning baseras på randomiserade tester och kontrollgrupper, medan alternativ medicin ofta saknar sådana rigorösa metoder.