Utvecklingspsykologi (5,5 hp) GAMLA Flashcards
1
Q
Vad innebär begreppet utvecklingspsykopatologi?
A
Utvecklingspsykopatologi (forskning om hur psykisk ohälsa uppstår och utvecklas hos barn) fokuserar på hur typisk utveckling kan avvika genom samspel mellan biologiska, psykologiska och sociala faktorer.
2
Q
Varför ses psykisk ohälsa ofta som ett dimensionellt fenomen snarare än kategoriskt?
A
I ett dimensionellt perspektiv (synsätt som betonar gradvisa skillnader i symtomintensitet) ligger psykisk ohälsa längs ett spektrum, där svårighetsgraden kan variera snarare än att man enbart är ”sjuk” eller ”frisk”.
(Begreppsförklaring: ”dimensionellt” = ses som en skala eller kontinuerlig linje. ”kategoriskt” = skarp uppdelning i friska/sjuka.)
2
Q
Varför är det viktigt att alltid beakta barnets ålder när man bedömer om ett beteende är avvikande?
A
Beteenden (t.ex. trots, rädsla) kan vara normala för en viss ålder men tecken på problem för en annan ålder, eftersom förväntad utvecklingsnivå (barnets typiska funktionsnivå för åldern) avgör vad som är ”normalt” respektive ”avvikande”.
2
Q
Vad menas med begreppen typisk och atypisk utveckling?
A
- Typisk utveckling: Förväntad utvecklingstakt och beteenderepertoar (det vill säga de förändringar man förväntar sig hos barn i en viss ålder).
- Atypisk utveckling: Avvikande utveckling eller avsaknad av färdigheter som anses vanliga för åldern, vilket kan peka på risk för psykopatologi (psykisk ohälsa).
2
Q
Vad är en riskfaktor inom utvecklingspsykopatologi?
A
En riskfaktor (en omständighet som ökar sannolikheten för psykisk ohälsa) kan vara allt från arvsanlag (t.ex. genetisk predisposition) till miljöfaktorer (t.ex. fattigdom, familjekonflikter) som höjer risken för framtida psykopatologi.
3
Q
Vad innebär en sårbarhetsfaktor (vulnerability factor)?
A
En sårbarhetsfaktor är en individuell känslighet (t.ex. lågt temperamentellt motstånd mot stress) som gör en person extra mottaglig för negativa effekter av riskfaktorer.
3
Q
Hur skiljer sig sårbarhetsfaktorer från mottaglighet (susceptibility)?
A
- Sårbarhetsfaktor: Ökar känsligheten för negativa utfall (kan förstärka effekten av risker).
- Mottaglighet: Kan öka både risken för negativa utfall och chansen till positiva utfall (beroende på miljön), vilket innebär en mer ”öppen” reaktivitet åt båda håll.
3
Q
Vad menas med skyddsfaktorer?
Ge några exampel
A
Skyddsfaktorer (omständigheter eller egenskaper som minskar risken för negativ utveckling) innefattar exempelvis
- En trygg anknytning,
- Positiv föräldrasensitivitet (förmåga hos föräldrar att uppmärksamma och svara på barnets signaler)
- Stödjande skolmiljö.
- Dessa faktorer kan ”buffra” effekten av riskfaktorer.
3
Q
Kan du ge exempel på hur en skyddsfaktor kan uppväga en riskfaktor?
A
Om ett barn lever i socioekonomiskt utsatta förhållanden (riskfaktor) men har en mycket närvarande och varm vuxen i sin närmiljö (skyddsfaktor), kan denna relation mildra den negativa inverkan av fattigdom på barnets psykiska hälsa.
4
Q
Varför är det användbart att tänka i termer av utvecklingsbanor (paths) inom utvecklingspsykopatologi?
A
En utvecklingsbana (serie av händelser och faktorer som formar barnets utveckling över tid) visar hur tidiga erfarenheter och biologiska faktorer kan samspela och leda till olika utfall (t.ex. positiv anpassning eller psykopatologi) beroende på individens risk- och skyddsfaktorer.
4
Q
Vad menas med ekvifinalitet (equifinality)?
A
Ekvifinalitet betyder att olika startpunkter (t.ex. olika typer av tidiga risker) kan leda till samma utfall (t.ex. likartad ångestproblematik).
(Exempel: Barn A växer upp med familjekonflikter, Barn B med mobbning i skolan – båda kan i tonåren utveckla social ångest.)
4
Q
Vad menas med multifinalitet (multifinality)?
A
Multifinalitet innebär att samma startpunkt (t.ex. en viss tidig risk som trauma) kan leda till flera olika utfall (t.ex. depression, ätstörning eller normalt fungerande).
4
Q
Vad innebär begreppet multideterminism?
A
Multideterminism innebär att flera olika faktorer (biologiska, psykologiska och sociala) samverkar samtidigt för att forma ett visst utfall. Det är sällan en enda orsak ligger bakom en diagnos eller problematik.
4
Q
Vad är en transaktion i utvecklingspsykopatologi?
A
En transaktion är ett ömsesidigt samspel där barnet och miljön (t.ex. familjen eller skolan) kontinuerligt påverkar varandra. Barnets beteende kan förändra föräldrarnas respons, vilket i sin tur förändrar barnets framtida beteende.
5
Q
Hur kan transaktionella processer leda till både positiva och negativa spiraler i utvecklingen?
A
- Negativ spiral: Barnets utbrott triggar förälderns ilska → barnet får mindre stöd → ökad frustration hos barnet → fler utbrott.
- Positiv spiral: Barnets initiativ (t.ex. att be om hjälp) bemöts med värme → barnet känner sig tryggt och fortsätter söka stöd konstruktivt → förbättrad föräldra–barn-relation.
5
Q
Vad innebär ett tvingande samspel (coercive cycle)?
A
Tvingande samspel (en negativ interaktionscykel) innebär att förälder och barn förstärker varandras negativa beteenden (t.ex. föräldern ger efter för barnets tjat, vilket lär barnet att tjat lönar sig). Detta kan leda till eskalerande konflikter över tid.
5
Q
Varför kan man säga att miljön är till viss del ärftlig?
A
Föräldrar för vidare gener (ärftliga anlag) men skapar även en hemmiljö som delvis speglar deras egna genetiska egenskaper.
Därför överförs inte bara gener, utan också en miljö påverkad av föräldrarnas predispositioner (inbyggda benägenheter).
(Exempel: En förälder som är blyg (genetiskt betingat) arrangerar färre sociala sammanhang → barnets sociala miljö blir begränsad → barnets eget sociala beteende påverkas.)
5
Q
Hur samspelar gener och miljö i utvecklingspsykopatologi?
A
Gener (arv) ger en biologisk grund för hur mottaglig (susceptible) individen är, medan miljön (t.ex. familj, skola, samhälle) antingen kan förstärka eller mildra dessa genetiska tendenser.
6
Q
Varför är det viktigt för en psykolog att ha koll på risk- och skyddsfaktorer?
A
För att tidigt identifiera barn i riskzonen (barn med flera riskfaktorer eller hög sårbarhet) och kunna sätta in förebyggande eller stödjande insatser (t.ex. öka skyddsfaktorer) för att motverka negativ utveckling.
6
Q
Hur uppfyller förståelsen för transaktionella processer kursmålet om att beskriva och diskutera familjestress och dess påverkan på barnets välmående?
A
Familjestress (t.ex. konflikter, ekonomiska problem) kan leda till mer negativ föräldra–barn-interaktion, vilket i en transaktionell process förstärker barnets beteendeproblem. Genom att ingripa i denna process (stötta familjen) kan man förebygga eller minska barnets psykiska ohälsa.
6
Q
Hur anknyter transaktionellt och dimensionellt perspektiv till att beskriva kön, genus och kultur inom utvecklingspsykologiska fenomen?
A
Kön och kultur kan påverka hur risk- och skyddsfaktorer uttrycks eller bemöts (t.ex. flickors och pojkars problembeteenden tolkas olika i olika samhällen).
Genom att ha ett transaktionellt och dimensionellt perspektiv inser man att både biologiska faktorer (t.ex. hormonella skillnader) och kulturella förväntningar (t.ex. könsroller, normer) tillsammans formar barnets utvecklingsbana.
6
Q
Hur kan dimensionellt tänkande hjälpa oss förstå när en diagnos är aktuell?
A
Vi jämför barnets beteende med en förväntad intensitet och frekvens för åldern.
När symtomen (t.ex. koncentrationssvårigheter, oro) blir så kraftiga eller frekventa att de orsakar lidande eller funktionsnedsättning, kan det indikera en diagnos (även om det är ett kontinuum från svagt till starkt).
7
Q
Vad är det för skillnad på “riskfaktor” och “orsak”?
A
- Riskfaktor (exempelvis hög stress i familjen) ökar sannolikheten för ett visst utfall (t.ex. ångest), men är inte ensam garanti för att det uppstår.
- Orsak antyder ett direkt, säkert samband – vilket är sällan fallet i komplex mänsklig utveckling.
7
Q
Varför kan ett barn med låg effortful control (ansträngningsreglering, dvs svårigheter att styra sin uppmärksamhet och beteende) vara extra sårbart för negativa familjeförhållanden?
A
Om barnet redan har svårigheter att reglera sig själv (på grund av låg effortful control), kan det blir särskilt hårt drabbat när föräldrar är inkonsekventa, överdrivet hårda eller frånvarande.
Barnet saknar då både inre och yttre stöd att hantera stress.
7
Hur kan man koppla **Bronfenbrenners teori** om flera ekologiska system till **transaktionella processer**?
**Bronfenbrenners** mikrosystem (familj, skola) och andra system (t.ex. exosystem: föräldrars arbetsplats) påverkar barnet och påverkas av barnet genom ständig växelverkan (transaktion).
Ett stressat arbetsliv för föräldern kan spilla över på familjesituationen (exosystem → mikrosystem) och påverka barnets beteende.
8
Ge ett exempel på hur en **negativ transaktion** kan vända till en **positiv spiral**.
Om föräldern får verktyg via t.ex. *föräldrastödsprogram* (en åtgärd som stärker deras föräldraskap), kan barnets trots **bemötas mer konsekvent** och varmt, vilket **minskar konflikter**.
Barnet blir lugnare och föräldern mindre stressad – en positiv återkopplingsslinga bildas.
8
Vilka **graderingar av prematuritet** (förtidigt född) används ofta i kliniska sammanhang?
* **Preterm** (PT): Född mellan vecka 33 och 36.
* **Very Preterm** (VPT): Född mellan vecka 28 och 32.
* **Extremely Preterm** (EPT): Född innan vecka 28.
## Footnote
(Ju tidigare födsel, desto större risk för medicinska och neuropsykologiska komplikationer.)
8
Varför bör psykologer känna till **prematuritet**?
Barn som föds för tidigt har **ökad risk för kognitiva svårigheter** (problem med tänkande och inlärning), **neuropsykiatriska tillstånd** (t.ex. ADHD, autism) och **beteendeproblem**.
Kunskap om dessa risker hjälper psykologer att göra tidiga bedömningar och insatser.
8
Hur kan **familjestress** kopplas till **prematuritet**?
För tidig födsel innebär *ofta* **medicinska komplikationer** och **lång sjukhusvård**, vilket kan **öka stressen i familjen** (oro, ekonomiska påfrestningar).
Denna stress (psykologisk belastning) kan i sin tur påverka *anknytning* och *barnets psykiska utveckling*.
9
Varför tar man hänsyn till både födelsevecka och födelsevikt när man bedömer risken för utvecklingsproblem hos prematura barn?
* **Födelsevecka** (hur tidigt i graviditeten barnet föds) påverkar organens mognad, särskilt lungor och hjärna.
* **Födelsevikt** (hur stor kroppen är) speglar barnets tillväxt och näringsstatus.
Båda faktorerna (*vecka + vikt*) samverkar och kan öka risken för kognitiva och motoriska avvikelser samt neuropsykiatriska diagnoser.
9
Vad innebär låg födelsevikt (Low Birth Weight, **LBW**)?
**Låg födelsevikt** (*mindre än 2500 g*) är en **riskfaktor** (omständighet som ökar sannolikhet för ohälsa) för **senare kognitiva**, **motoriska** eller **neuropsykiatriska problem**. *Ju lägre vikt, desto större risk*.
## Footnote
(Exempel på ytterligare kategorier: VLBW < 1500 g, ELBW < 1000 g.)
9
Vilka **fysiologiska system** är särskilt utsatta hos *prematura barn*?
* **Respiratoriska systemet** (andningsorgan), t.ex. risk för Bronkopulmonell dysplasi (BPD, en kronisk lungsjukdom).
* **Centrala nervsystemet** (hjärna och ryggmärg), t.ex. risk för intraventrikulära blödningar eller skador som periventrikulär leukomalaci (PVL, skada på hjärnans vita substans).
* **Immunsystemet** (kroppens försvar), vilket är omoget och gör barnet mer sårbart för infektioner.
9
Nämn **två** sjukdomar *kopplade* till prematuritet och hur barnen påverkas.
* **Retinopathy of Prematurity** (**ROP**) (ögonsjukdom): *Onormal tillväxt av blodkärl i näthinnan* som kan leda till synnedsättning eller blindhet.
* **Bronkopulmonell dysplasi** (**BPD**): *Kronisk lungsjukdom *(beror på omogna lungor och eventuell långvarig syrgasbehandling) som påverkar andningen och kan leda till syreberoende även efter neonatalperioden.
9
Vilka **neuropsykologiska risker** är *vanliga* hos barn födda *extremt förtidigt*?
De kan ha
* **Ökad risk för ADHD** (svårigheter med uppmärksamhet och impulsivitet)
* **Inlärningssvårigheter** (t.ex. i språk och matematik)
* **Svårigheter med exekutiva funktioner** (planering, självreglering)
10
Hur kan prematuritet *öka risken för autism*?
*Mycket för tidig födsel* (Extremely Preterm) kan påverka **hjärnans utveckling**, vilket i vissa fall ökar sannolikheten för autismspektrumtillstånd (begränsad social kommunikation och repetitiva beteenden).
## Footnote
(Forskning visar associationer, men sambandet är komplext och påverkas även av genetiska och miljömässiga faktorer.)
10
Varför är **tidiga insatser** *viktiga för prematura barn*?
**Tidiga insatser** (t.ex. habilitering, neuropsykologiska bedömningar, föräldrastöd) kan *identifiera och stödja barn* med **risk för inlärningssvårigheter** eller **beteendeproblem**, vilket *kan förbättra prognosen* och minska problem i skolan och vardagen.
11
Hur kan **föräldrarnas känslomässiga stöd** påverka ett prematurt barns utveckling?
Föräldrar som får **stöd och kunskap** om prematuritet kan **bättre bemöta barnets behov** (t.ex. extra känslighet för stimuli).
Detta kan stärka anknytningen och förbättra barnets emotionsreglering (förmåga att hantera känslor).
11
Kortfattat, hur är prematuritet och familjestress sammankopplat till barnets välmående?
**Prematuritet kan öka familjestressen** (ekonomisk, känslomässig press kring barnets hälsa), vilket i sin tur kan påverka barnets socioemotionella utveckling.
Detta belyser hur både medicinska och psykosociala riskfaktorer samverkar (transaktionellt perspektiv) för att forma barnets hälsa.
11
Kortfattat, hur är prematuritet kopplat till *socioekonomisk status*?
**Tillgång till neonatalvård kan variera** (beroende på kultur och SES).
Barn från socioekonomiskt utsatta miljöer kan ha sämre vårdmöjligheter, vilket ytterligare *ökar risken för negativa utfall hos förtidigt födda* (ger exempel på hur yttre faktorer förstärker riskerna).
11
Är förtidig födsel en **direkt orsak** till neuropsykiatriska tillstånd som ADHD och autism?
Inte nödvändigtvis en enkel orsak (*direkt kausalitet*), men prematuritet innebär **ökad risk** (fler barn visar sådana diagnoser).
Det är ett samspel mellan **genetisk predisposition**, **medicinska komplikationer** och **miljöfaktorer** (ex. familje- och vårdmiljö).
12
Hur kan man stödja familjer med extremt för tidigt födda barn?
* **Psykologiskt stöd** (hjälpa föräldrar hantera oro, stress).
* **Tidiga interventioner** (regelbundna kontroller av barnets utveckling, specialpedagogiskt stöd).
* **Information om hur** man bäst stöttar barnets fysiska och kognitiva behov (t.ex. mild stimulans, tydlig struktur).
12
Vad menas med **emotionsreglering**?
**Emotionsreglering** innebär att medvetet eller omedvetet påverka vilka känslor vi upplever, när vi upplever dem och hur starkt vi uttrycker dem
## Footnote
(Begreppsförklaring: ”medvetet” = viljestyrt, t.ex. när vi aktivt lugnar oss själva; ”omedvetet” = automatiskt, t.ex. reflexmässig undvikning.)
12
Varför är **emotionsreglering** viktig för barns psykiska hälsa?
God emotionsreglering (förmåga att hantera både positiva och negativa känslor på ett balanserat sätt)
* **Bidrar till bättre sociala relationer**
* **Ökat välmående**
* **Lägre risk för utveckling av beteendeproblem eller ångest**.
12
Vad är **inre** (intrinsisk) **emotionsreglering**?
**Inre emotionsreglering** innebär att individen *själv tar initiativ till att reglera sina känslor* (t.ex. genom att tänka lugnande tankar eller omfokusera sin uppmärksamhet).
12
Vad är **yttre** (extrinsisk) **emotionsreglering**?
**Yttre emotionsreglering** (där andra stöttar individen) innebär att **föräldrar** eller **vårdare** **hjälper barnet att lugna sig** eller **hantera sina känslor** (t.ex. genom tröst, tydlig vägledning).
## Footnote
(En förälder som ger barnet en kram och talar lugnande när barnet är upprört.)
13
Vad skiljer **automatisk emotionsreglering** från **viljestyrd emotionsreglering**?
* **Automatisk**: Sker snabbt och oftast omedvetet (t.ex. instinktiv reaktion på ett hot).
* **Viljestyrd**: Kräver medveten ansträngning (t.ex. när man väljer att djupandas eller räkna till tio för att inte tappa humöret).
13
Hur ser **emotionsreglering** ut hos *små barn* (t.ex. spädbarn)?
Små barn är **beroende** av **föräldrars** eller **vårdares hjälp** (*yttre reglering*) eftersom de ännu inte har utvecklat tillräckliga kognitiva och språkliga färdigheter för att lugna sig själva.
## Footnote
(Spädbarn gråter för att signalera obehag och behöver oftast vuxen tröst.)
13
Vilka inre och yttre faktorer påverkar utvecklingen av emotionsreglering över tid?
* **Inre faktorer**: Temperament (medfött mönster av reaktivitet), exekutiva funktioner (uppmärksamhet, impulskontroll), språkförmåga.
* **Yttre faktorer**: Föräldrastil (varm vs. auktoritär), anknytningsrelation (känslomässigt band mellan barn och förälder), kulturella normer (vad som anses vara ”okej” sätt att visa känslor).
13
Vilka steg ingår i **Gross modell för emotionsreglering**?
* **Situation** (vilket sammanhang man befinner sig i)
* **Uppmärksamhet** (var man riktar fokuset)
* **Bedömning** (hur man tolkar situationen)
* **Respons** (vilken känsla och reaktion som uppstår)
* **Modifiering av responsen** (hur man anpassar känslan/reaktionen)
## Footnote
(Att välja att gå ifrån en stressande situation i steg 1, eller att omtolka den i steg 3.)
14
Varför är **förälderns sensitivitet** (förmåga att uppfatta och svara på barnets signaler) så *viktig* för **barnets emotionsreglering**?
**Sensitiva föräldrar** hjälper barnet att lugna sig (*yttre reglering*) och lär gradvis barnet att hantera känslor på egen hand.
*Bristande sensitivitet* (t.ex. försumlig eller oförutsägbar respons) kan leda till osäkerhet och svårigheter med egenreglering senare i livet.
14
Hur kan **bristande föräldrastöd** påverka barns emotionsreglering negativt?
Om barnet *inte* får adekvat hjälp med känslor **riskerar det att utveckla hyporeglering** (svårt att kontrollera impulser, ilska) eller **hyperreglering** (överdriven självkritik, inbundenhet), vilket i sin tur kan öka risk för ångest, depression eller utagerande beteende.
14
Vilken roll har temperament (tidigt manifesterade beteendemönster) i barnets emotionsreglering?
Barn med **hög reaktivitet** (snabb och intensiv känsloreaktion) kan ha **större utmaningar i att lugna sig**.
Å andra sidan kan **barn** med mer ”**lättsamt**” **temperament** **snabbare** hitta strategier för att **återställa balans**.
Föräldrastödet kan dock kompensera för ett ”svårare” temperament.
## Footnote
(Ett barn med hög reaktivitet kan behöva mer strukturerad hjälp för att lära sig lugna sig vid motgångar.)
14
Vilka **utvecklade egenskaper** hos barnet bidrar till *bättre emotionsreglering?*
**Välutvecklade exekutiva funktioner** (arbetsminne, uppmärksamhetskontroll, impulskontroll) och **språkliga färdigheter** (förmåga att verbalisera känslor) gör det *lättare* för barnet att *resonera* kring och *justera* sina *känslor*.
15
Vilken roll spelar **amygdala** (område i hjärnan som hanterar rädsla och hot) för **emotionsreglering**?
Amygdala är **hjärnans ”alarmsystem”** som *snabbt aktiverar känslor*, särskilt *rädsla* och *ilska*.
**Utan effektiv reglering** från hjärnans prefrontala områden (delar av pannloben som styr tänkande och impulskontroll) kan *känsloreaktionerna* bli *överdrivna*.
15
Hur interagerar **prefrontala kortex** (hjärnans främre del ansvarig för planering och kontroll) **med amygdala** vid *emotionsreglering*?
**Prefrontala kortex** *bromsar* och *modulerar* **amygdalas** snabba **känsloreaktion**, vilket möjliggör mer balanserade och medvetna svar (snarare än ren impulsivitet).
15
Vilka *två* former av **dysreglering** (obalanserad känsloreaktion) brukar nämnas och vad kan de leda till?
* **Hyporeglering**: Låg kontroll över känslorna (t.ex. utbrott, impulsivitet); kan kopplas till trotssyndrom (ODD) eller ADHD.
* **Hyperreglering**: Överdriven kontroll (t.ex. dämpar alla känslor, försvårar ”utlevning”); kan kopplas till ångest eller depression.
15
Hur kan **kultur** (gemensamma normer och värderingar) **påverka barns emotionsreglering**?
Vissa kulturer betonar **självbehärskning** och **dämpade emotioner**, medan andra värdesätter **öppna känslouttryck**. Detta påverkar vilka strategier barnet lär sig för att hantera ilska, sorg eller glädje.
15
Finns *könsskillnader* i utvecklingen av *emotionsreglering*?
**Flickor** uppmuntras ibland (i vissa samhällen) att uttrycka **oro** eller **ledsenhet** medan **pojkar** uppmuntras att ”**inte gråta**”.
Sådana normer kan forma olika mönster av emotionshantering, vilket i sin tur kan påverka vilka problem som uppstår (t.ex. *utagerande vs. inåtvända symtom*).
15
Hur hänger **bristande emotionsreglering** ihop med andra diagnoser som ADHD, ångest eller depression?
**Dålig förmåga** att styra eller uttrycka känslor kan **förvärra symtombilden** (t.ex. mer impulsivitet vid ADHD, ökad ängslighet vid ångest, lågt sinnesläge vid depression).
Å andra sidan kan **förbättrad emotionsreglering** *minska symtomen och förbättra funktionsnivån*.
16
Vilken typ av **psykologisk intervention** kan *stärka* barns emotionsreglering?
Program med **föräldra–barn-interaktionsträning** (t.ex. Parent Management Training, PMT), **KBT-baserade övningar** (t.ex. känslomässig medvetenhet, mindfulness) eller **social färdighetsträning** (träning i att identifiera och uttrycka känslor).
17
Hur kan förskola/skola *stödja* **utvecklingen** av **emotionsreglering**?
Lärare som *uppmuntrar* barn att **prata om känslor**, tränar problemlösning och modellerar lugn hantering av konflikter bidrar till en mer positiv utvecklingsbana för barns känslomässiga hantering och sociala samspel.
18
Hur påverkar familjestress barnets känslohantering?
**Hög stress i familjen** (t.ex. konflikter, ekonomiska svårigheter) kan leda till mindre *föräldrasensitivitet* och därmed *sämre* yttre stöd för barnets känslohantering. Det ökar risken för negativ utveckling och psykisk ohälsa.
18
Vad kan vara orsaker till att psykisk ohälsa yttras olika mellan kön?
Genom att se hur könsnormer (sociala förväntningar på pojkar/flickor) och kulturella värderingar styr sättet vi lär barn att uttrycka eller dölja känslor, kan man förklara skillnader i hur psykisk ohälsa yttrar sig i olika grupper.
18
Varför studerar man ofta **barnets neuropsykologiska processer** (hjärnans funktioner) vid ADHD?
För att förstå de **underliggande kognitiva** och **biologiska mekanismerna** (t.ex. uppmärksamhetsreglering, impulsstyrning) och därigenom *förbättra* *diagnostik* och *anpassa* *behandling* (t.ex. träning av arbetsminne och planeringsförmåga).
18
Vilka **exekutiva funktioner** (kognitiva styrprocesser) är ofta *påverkade vid ADHD*?
* **Arbetsminne** (förmåga att hålla och manipulera information i huvudet)
* **Inhibition** (hämning av impulser)
* **Kognitiv flexibilitet** (växla fokus)
* **Planering och organisering** (förmåga att strukturera aktiviteter)
19
Vilka **tre former** av ADHD nämns ofta?
* **Övervägande ouppmärksam form (tidigare kallad ADD)**: Främst problem med koncentration och lättdistraherbarhet
* **Övervägande hyperaktiv/impulsiv form**: Främst rastlöshet, impulsivitet (agerar utan att tänka)
* **Kombinerad form**: Både ouppmärksamhet och hyperaktiv/impulsiv problematik
19
Varför är det viktigt att **anpassa bedömningen** av ADHD efter *barnets ålder*?
Förväntningar på uppmärksamhet och självkontroll ändras med åldern (utvecklingsperspektivet).
Små barn är naturligt **mer impulsiva**, så man bör jämföra barnets beteende med vad som är *normalt för just den åldern*.
19
Hur **förändras symptomen** på ADHD under *barndomen* och in i *tonåren*?
* **Hyperaktivitet/impulsivitet** tenderar ofta att minska med stigande ålder (tonår/vuxenliv).
* **Ouppmärksamhet** kvarstår oftare och kan bli alltmer framträdande i skolkrav och vardagsliv.
## Footnote
(Ett barn som är ”springigt” i lågstadiet kan som tonåring mest ha svårigheter att fokusera och planera.)
19
Varför är det viktigt att en psykolog förstår både inre och yttre emotionsreglering?
Psykologen behöver identifiera om barnet behöver träna egna strategier (inre) eller om omgivningen behöver förändra bemötande och miljö (yttre), eller båda delar, för att främja bättre känslomässig hälsa.
19
Vad är ADHD (Attention Deficit/Hyperactivity Disorder)?
ADHD är en **neuropsykiatrisk funktionsnedsättning** (störning i hjärnans funktioner kopplade till uppmärksamhet, impulskontroll och aktivitetsreglering) som yttrar sig i
* **Svårigheter med koncentration**
* **Hyperaktivitet** (överdriven rörelseaktivitet)
* **Impulsivitet** (otålighet, brist på självkontroll)
## Footnote
(Begreppsförklaring: ”neuropsykiatrisk” = har biologisk grund i hjärnans funktion, inte enbart social påverkan.)
19
Vad menas med ”**The Unity and Diversity Perspective**” inom exekutiva funktioner?
Att **exekutiva funktioner** både har en *gemensam kärna* (”unity”, övergripande kognitiv kontroll) och **specifika delkomponenter** (”diversity”, t.ex. olika grader av impulsstyrning vs. arbetsminnesbrist), som kan *variera mellan individer* med ADHD.
19
Hur kan en förälder med egen ADHD påverka barnet?
Föräldern kan ha svårare med struktur, regelbundenhet och konsekventa gränser. Detta kan förvärra barnets svårigheter om inte familjen får stöd.
Samtidigt kan föräldern förstå barnets upplevelser och vara en god förebild om de själva får rätt hjälp.
19
Vad kan **komorbiditet** (samsjuklighet) med andra tillstånd innebära för hur ADHD yttrar sig?
Barn med ADHD kan **samtidigt ha trotssyndrom** (ODD), ångest, **depression** eller **inlärningssvårigheter**.
Detta kan ge en mer komplicerad symtombild (t.ex. både utagerande beteende och inre oro) och påverka vilka stödinsatser som behövs.
19
Beskriv hur **gener** och **miljöfaktorer** kan samverka i **uppkomsten av ADHD**.
* **Gener**: ADHD har en stark ärftlig komponent (ärftlighetsgrad är hög, många släktingar kan ha liknande svårigheter).
* **Miljö**: T.ex. alkohol- och droganvändning under graviditet, extrem prematuritet, familjekonflikter och låg socioekonomisk status kan öka risken för att sårbarhetsgener (gener som ökar känslighet för ADHD) aktiveras.
## Footnote
(Begrepp: ”sårbarhetsgener” = genvarianter som ökar sannolikheten för ett visst utfall, men som inte ensamma avgör diagnosen.)
19
Hur förklarar man att **ADHD är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning** *snarare* än en *social konstruktion*?
Forskning visar på **tydliga biologiska** och **genetiska korrelat** (hjärnskanningar, ärftlighet, dopaminreglering), samt att samma symptom kan ses i olika kulturer och miljöer.
Därför ses ADHD i grunden som en hjärnbaserad funktionsavvikelse, även om miljön kan påverka hur symptomen yttrar sig.
19
Vilken roll tros *dopamin* (en signalsubstans i hjärnan) ha vid ADHD?
**Låga** eller **dysreglerade dopaminnivåer** (obalans i dopaminsystemet) är *kopplade till problem med belöningskänslighet*, motivation och uppmärksamhet, vilket är centralt i ADHD-symtombilden.
19
Ge exempel på två vanliga komorbida (samtidigt förekommande) diagnoser vid ADHD.
* **Trotssyndrom (ODD)**: Barnet har svårt med regler, uppvisar trotsigt/argt beteende.
* **Ångest eller depression**: Barn kan utveckla inre problem som oro eller nedstämdhet, delvis p.g.a. återkommande misslyckanden i skolan eller sociala sammanhang.
19
Hur kan ADHD te sig annorlunda hos flickor jämfört med pojkar?
* **Flickor har oftare** övervägande ouppmärksamhet (**inattentive subtype**) och kan vara mindre hyperaktiva, vilket gör att de ibland missas i tidig bedömning.
* **Flickor riskerar** att få diagnosen **senare** och felaktigt tolkas som ”blyga” eller ”drömmande”.
19
Hur kan **psykofarmaka** (läkemedel) *hjälpa* vid ADHD?
**Stimulantmedel** (t.ex. metylfenidat) **ökar dopaminnivåerna** i vissa delar av hjärnan, vilket förbättrar uppmärksamhet och minskar impulsivitet.
*Medicinering bör* dock *kombineras* med psykologiskt och pedagogiskt stöd för att vara som mest effektiv.
19
Varför betonas ofta **utvecklingsperspektivet** vid diagnosticering av ADHD?
ADHD-symtom ska ha funnits från tidig barndom (före 12 års ålder i DSM-5) och påverka flera livsområden (hem, skola, socialt liv).
Att se hur problemen utvecklas över tid hjälper att skilja ADHD från sena reaktioner på stress eller trauman.
19
Vilken typ av frågor om trotssyndrom och uppförandestörning dyker ofta upp på tentor?
* **Definition**: Vad skiljer trotssyndrom (ODD) från uppförandestörning (CD)?
* **Riskfaktorer**: Hur kan genetiska, psykologiska och sociala faktorer samverka?
* **Transaktionell modell**: Hur barnet och omgivningen (föräldrar, skola) påverkar varandra.
* **Behandling**: Vilka insatser är mest effektiva (föräldrastödsprogram, multisystemisk terapi)?
19
Vilka andra former av stöd och behandling används vid ADHD?
* **Psykoedukation** (information till familj/barn om ADHD).
* **Föräldrastödsprogram** (t.ex. PMT, Parent Management Training, där man lär sig ge konsekventa gränser och förstärkning).
* **Anpassningar i skolan** (t.ex. extra tydliga instruktioner, mer tid, assistentstöd).
* **KBT-baserade insatser** (träning i planering, impulskontroll).
19
Varför är det viktigt att känna till ADHD i en kurs om utvecklingspsykopatologi?
ADHD är en av de vanligaste neuropsykiatriska diagnoserna hos barn. För att uppfylla kursmålen (t.ex. redogöra för biologisk, kognitiv och socioemotionell utveckling och hur den kan avvika) måste man förstå ADHD:s orsaker, uttryck och konsekvenser.
19
Hur förklarar man att ADHD kan ses dimensionellt trots att det finns tydliga diagnoskriterier?
Många barn kan ha *några* symtom i mild form (t.ex. lättare uppmärksamhetsproblem). Diagnos ställs när intensiteten och frekvensen av symtomen är så höga att de orsakar betydande funktionsnedsättning.
Med andra ord finns en glidande skala från liten ouppmärksamhet till allvarlig ADHD.
19
Vilken roll har föräldrastödsprogram för barn med ADHD?
De hjälper föräldrar att förstå ADHD-symtom (t.ex. rastlöshet, koncentrationsproblem), etablera tydligare rutiner och använda positiv förstärkning (beröm, konsekvent uppmuntran) snarare än bara negativ kritik, vilket förbättrar föräldra–barn-relationen och kan minska konflikter.
19
Vilken typ av frågor om ADHD återkommer ofta på tentor?
* **Utvecklingsperspektiv**: Hur symtomen förändras över tid.
* **Neuropsykologiska orsaker**: Dopaminets roll, exekutiva funktioner.
* **Könsskillnader**: Varför flickor ofta upptäcks senare.
* **Komorbiditet**: Hur ADHD kan samexistera med t.ex. trotssyndrom, ångest.
* **Behandling**: Vad läkemedel och beteendeterapi bidrar med.
19
Hur relaterar kunskap om ADHD till delkursmålet om kön, genus och kultur?
Pojkar diagnostiseras oftare på grund av mer utagerande symtom, medan flickor kan få sin diagnos senare eller missas (de har ofta mer inåtvända symtom).
Även kulturella faktorer (ex. syn på hyperaktivitet eller skolbeteende) kan påverka vem som får utredning och stöd.
19
Vilka **riskfaktorer** kan bidra till utveckling av **trotssyndrom**?
* **Biologiska faktorer**: Medfött svårt temperament (ihållande stark reaktivitet).
* **Psykologiska faktorer**: Bristande exekutiva funktioner (t.ex. impulsivitet).
* **Psykosociala faktorer**: Inkonsekvent föräldrastil, familjekonflikter, låg socioekonomisk status, stress i hemmet.
20
Varför är det viktigt att förstå ADHD som en både biologiskt och socialt påverkad funktionsnedsättning?
Eftersom barnets hjärna och arv (genetik) ligger till grund för svårigheterna, men det är omgivningen (familj, skola, samhälle) som kan förstärka eller lindra symtomen.
Båda perspektiven krävs för effektiva insatser.
20
Hur kan **trotssyndrom** yttra sig *i vardagen hos ett barn*?
Barnet
* **Bråkar ofta med vuxna**
* **Vägrar följa regler**
* **Skyller ifrån sig på andra**
* **Är hämndlysten**
* **Tappar humöret över småsaker**.
Detta beteende sker regelbundet och över längre tid.
20
Vad innebär **trotssyndrom** (Oppositional Defiant Disorder, ODD)?
**Trotssyndrom** är ett mönster av
* **Argsinthet**
* **Irritabilitet**
* **Trotsigt beteende** (upprepad vägran att följa regler och auktoriteter)
Som kvarstår över tid och leder till problem i vardagen.
## Footnote
(Begreppsförklaring: ”argsinthet” = barnet blir ofta argt eller förlorar humöret, ”irritabilitet” = lättretad och känslig för motgångar.)
20
Hur skiljer sig **trotssyndrom** från **uppförandestörning**?
**Trotssyndrom handlar främst om fientligt och trotsigt beteende mot vuxna/auktoriteter**, medan **uppförandestörning omfattar grövre lag- och normbrott** (ex. våld, skadegörelse, kriminalitet).
20
Vad är uppförandestörning (Conduct Disorder, CD)?
Uppförandestörning karakteriseras av ett mer **allvarligt normbrytande** och **aggressivt beteende** (ex. mobbning, stöld, skadegörelse, fysiskt våld) som *bryter mot sociala regler* och *rättigheter* för andra.
## Footnote
(Begreppsförklaring: ”normbrytande” = handlingar som kraftigt avviker från samhällets regler, ”aggressivt beteende” = fysiska eller verbala övergrepp.)
20
Hur kan trotssyndrom utvecklas till uppförandestörning?
Om barnets trotsiga och aggressiva beteende inte bemöts konstruktivt (t.ex. genom stöd och tydliga gränser), kan det eskalera till mer allvarliga normbrott (stöld, våld), vilket uppfyller kriterierna för uppförandestörning.
20
Vilka riskfaktorer är särskilt viktiga för uppförandestörning?
* **Tidig negativ familjemiljö** (t.ex. missbruk, våld i hemmet).
* **Stora brister i skolgång** och social miljö (ex. dålig övervakning av vuxna).
* **Tidiga tecken på aggression**, skolk eller asocialt beteende (umgänge med kriminella kamrater).
20
Vilka är de två beteendedimensionerna inom trotssyndrom enligt vissa teorier?
* **Negativ affekt** (stark irritabilitet, argsinthet) – ofta kopplat till ångest eller depression.
* **Oppositionellt beteende** (argumentation, olydnad) – ofta kopplat till antisocialt beteende eller uppförandestörning.
20
Vad är tvingande samspel (coercive cycle) och hur kan det relateras till trotssyndrom?
Tvingande samspel är en negativ cirkel där barnets trots triggar ilska hos föräldern, som kanske blir hårdare i bemötandet. Barnet svarar med ännu mer trots, vilket eskalerar konflikten. Detta mönster kan gradvis befästa trotssyndrom.
20
Vilka insatser kan vara aktuella för uppförandestörning?
* **Multisystemisk terapi (MST)**: Fokuserar på barnets hela miljö (familj, skola, fritid) för att minska antisocialt beteende.
* **Kontroll av missbruk**: Om droganvändning förekommer.
* **Intensivt samarbete** med skolan och socialtjänsten för att skapa stabilitet och övervakning.
20
Hur kan man förstå trotssyndrom genom ett transaktionellt perspektiv (ömsesidig påverkan mellan barn och omgivning)?
Barnet visar trots, föräldern reagerar hårt eller inkonsekvent, vilket förstärker barnets beteende. Denna negativa spiral kan leda till ökande problem, men om man bryter spiralen (t.ex. via föräldrastöd) kan barnets beteende förbättras.
20
Hur kan könsskillnader yttra sig vid trotssyndrom och uppförandestörning?
Pojkar får oftare en diagnos av trotssyndrom och uppförandestörning (mer utagerande beteende), medan flickor ibland visar mer relationellt aggressivt beteende (t.ex. skvaller, uteslutning). De kan därmed underdiagnostiseras om man mest letar efter fysiskt våld.
20
Vilka insatser kan vara effektiva mot trotssyndrom?
* **Föräldrastödsprogram** (ex. Parent Management Training), där föräldrar lär sig tydlig gränssättning och positiv förstärkning.
* **Psykopedagogiska insatser** (information om diagnos och strategier).
* **KBT för barn** (träning i konflikthantering, problemlösning, självkontroll).
20
Vilka diagnoser kan ofta samexistera (vara komorbida) med trotssyndrom?
ADHD (problem med uppmärksamhet/impulsivitet), ångest och depression. Barn med trotssyndrom har också ökad risk för inlärningssvårigheter och problem i sociala relationer.
20
Hur relaterar förståelsen för trotssyndrom och uppförandestörning till delkursmålet om att beskriva hur olika psykiatriska störningar yttrar sig hos barn och ungdomar?
Dessa diagnoser visar hur externa beteendeproblem tar form hos barn (trots, ilska, normbrott) och hur man kan skilja dem från annan problematik (t.ex. ADHD eller ångest).
20
Hur kan familjestress (ekonomiska svårigheter, föräldrars konflikter) påverka trots och uppförandestörning?
Hög stress i hemmet kan minska föräldrarnas förmåga att vara känsliga och konsekventa. Barnet får då mindre positiv vägledning och mer negativa interaktioner, vilket ökar risken för utåtagerande beteende.
20
Hur kan socioekonomisk status (SES) och kulturella faktorer påverka förekomsten av trotssyndrom och uppförandestörning?
Barn i utsatta områden (lägre SES, högre kriminalitet) möter fler riskfaktorer (stress, våld, låg skolresurs). Kulturella skillnader kan också forma förväntningar på barns beteenden och vilka åtgärder som sätts in vid normbrytande uppförande.
20
Varför är det viktigt att kunna diskutera underliggande faktorer och förklaringsmodeller för trotssyndrom och uppförandestörning?
Genom att förstå biologiska (temperament), psykologiska (brister i impulskontroll) och sociala (familjestress, peer-inflytande) förklaringsmodeller kan man anpassa interventioner (t.ex. föräldraträning, skolstöd) för att förebygga och behandla problemen.
20
Vad innebär det att förstå trotssyndrom och uppförandestörning i ett transaktionellt perspektiv kopplat till familjens stress?
Höga konflikter eller instabilitet i familjen kan förstärka barnets trotssymtom, vilket i sin tur ökar föräldrarnas stress. Att bryta denna onda cirkel kräver att man stödjer både barn och föräldrar.
20
Vad är autismspektrumtillstånd (**AST**)?
**Autismspektrumtillstånd** (ett samlingsnamn för neuropsykiatriska diagnoser med svårigheter i social kommunikation och begränsade/repetitiva beteenden) kännetecknas av varierande grad av funktionsnedsättningar som påverkar hur individen förstår och relaterar till andra människor och sin omvärld.
## Footnote
(Begreppsförklaring: ”neuropsykiatriska diagnoser” = diagnoser med grund i hjärnans funktion, ofta ärftlig bakgrund.)
20
Vilka två huvuddomäner (**A- och B-kriterier**) ingår i DSM-5 för att diagnosticera autism?
* **A-kriterier**: Varaktiga brister i social kommunikation och interaktion (t.ex. svårighet med ömsesidighet, avläsning av sociala signaler).
* **B-kriterier**: Begränsade, repetitiva mönster av beteenden, intressen eller aktiviteter (t.ex. upprepade rörelser, fixerade rutiner eller starkt begränsade intressen).
## Footnote
(För diagnos krävs att alla A-kriterier är uppfyllda och minst två av B-kriterierna.)
20
Vad har tidigare kallats Aspergers syndrom, och varför finns det inte längre som separat diagnos i DSM-5?
Aspergers syndrom var tidigare en diagnos för personer med autism utan intellektuell funktionsnedsättning. I DSM-5 har detta ”slagits ihop” till en bredare diagnos (Autismspektrumstörning, AST) för att återspegla att dessa svårigheter finns på ett spektrum.
20
Hur har synen på autism förändrats över tid?
* Tidigare såg man autism som en sällsynt barndomssjukdom (Kanners beskrivning).
* Senare förstod man att det finns ett bredare spektrum (Aspergers arbete).
* I dag ses autism som ett kontinuum av svårigheter, med variation i språkförmåga, begåvningsnivå och social funktion.
## Footnote
(Exempel på tentafråga: ”Välj en aspekt där synen på autism förändrats över tid.” → Justera från starkt avvikande ”barndomspsykos” till modernt spektrumperspektiv.)
21
Vad är Theory of Mind (**ToM**) och hur kopplas det till autism?
**Theory of Mind** (förmågan att förstå att andra har egna tankar och känslor) är ofta nedsatt hos personer med autism, vilket kan förklara svårigheter i social interaktion (t.ex. att förutsäga andras beteende och avsikter).
22
Vad innebär **Social Motivation-teorin** vid autism?
Den föreslår att personer med autism har lägre drivkraft att söka socialt samspel (lägre ”social motivation”), vilket gör att de inte i samma utsträckning tränar upp sociala färdigheter. Detta kan förklara begränsad ögonkontakt, svårigheter med gemensam uppmärksamhet osv.
22
Vad menas med central koherens och hur förklarar det vissa aspekter av autism?
Central koherens (förmågan att se helheter snarare än detaljer) är ofta nedsatt hos personer med autism, vilket kan leda till att man fokuserar starkt på detaljer och har svårt att se den ”stora bilden” (exempelvis i sociala sammanhang eller komplex information).
22
Hur kan **Broken Mirror-teorin** (trasigt spegelneuron-system) vara relevant för autism?
Enligt Broken Mirror-teorin finns det en dysfunktion i spegelneuron-systemet (nervceller som aktiveras både vid egen handling och när man ser andra utföra samma handling), vilket kan försvåra imitation, empati och förståelse för andras beteenden.
22
Hur möjliggör genetiken prospektiva studier vid autism?
Eftersom man vet att syskon till barn med autism löper högre risk (p.g.a. gemensam genetik), kan forskare följa dessa spädbarn från födseln (prospektiv studie) för att hitta tidiga beteendetecken (ex. blickföljning, respons på förälders ansikte) som senare kan knytas till autismdiagnos.
22
Varför är den genetiska komponenten (ärftlighet) så viktig för autismforskning?
Hög ärftlighet gör att man kan använda tvillingstudier och stora genetiska studier för att identifiera gener kopplade till autism. Detta bidrar till ökad kunskap om biologisk sårbarhet och tidiga markörer (ex. hur spädbarn reagerar på sociala stimuli).
22
På vilka sätt kan begränsade och repetitiva beteenden yttra sig hos individer med autism?
* Ritualer och fixeringar (strikt fasthållande vid rutiner).
* Stereotypa rörelser (gungningar, handfladdrande).
* Intensivt avgränsade intresseområden (t.ex. tåg, matematik).
* Ovanliga sensoriska reaktioner (t.ex. överkänslighet för ljud).
22
Hur kan språkutvecklingen se ut hos barn med autism?
Vissa utvecklar inte tal, andra har försenad eller avvikande språkutveckling (ex. ekolali – upprepning av det andra säger). Hos högfungerande individer (t.ex. tidigare Aspergers) kan själva grammatiken vara normal men pragmatiken (hur man använder språket socialt) är påverkad.
23
Kan kulturella faktorer påverka hur autism uppfattas eller diagnostiseras?
Ja, i vissa kulturer kan avvikande socialt beteende eller sen språkutveckling inte uppfattas lika snabbt som en ”störning”, och tillgången till professionell utredning varierar. Normer kring ögonkontakt och social interaktion skiljer sig också mellan kulturer.
23
Hur ser könsskillnaderna ut vid autism?
Autism diagnostiseras oftare hos pojkar än hos flickor (ca 3–4:1). Flickor kan dock vara underdiagnostiserade, särskilt de med normal eller hög begåvning, eftersom deras symtom ofta är mindre ”tydligt” utagerande och mer dolda (ex. upplevs blyga eller tysta).
23
Varför är tidig intervention så viktig vid autism?
Tidiga insatser (förskoleåren) kan hjälpa barnet utveckla kommunikation och social interaktion innan mönster av isolering och frustration sätter sig. Ju tidigare man börjar träna, desto större chans att stärka barnets färdigheter och minska sekundära svårigheter (t.ex. ångest, trots).
23
Vilka insatser används ofta för barn med autism?
* **Beteendeterapier** (t.ex. ABA, Applied Behavior Analysis) – intensiv träning i kommunikation och sociala färdigheter.
* **Social färdighetsträning** – att lära sig tolka sociala signaler och samspela.
* **Tal- och språkterapi** – stöd vid språkliga svårigheter.
* **Psykoedukation** för föräldrar och skola, inklusive strategier för anpassad undervisning.
23
Vilka vanliga samsjukligheter (komorbiditet) kan förekomma vid autism?
* ADHD (svårigheter med uppmärksamhet, impulsivitet).
* Ångest eller depression (speciellt i tonåren, när sociala krav ökar).
* Trotssyndrom eller inlärningssvårigheter kan också förekomma.
23
Varför är storskalig forskning (ex. genetiska och longitudinella studier) kring autism viktig?
För att förstå de många olika orsaksfaktorerna (genetiska, miljömässiga) och för att kunna hitta pålitliga tidiga markörer. Detta kan leda till bättre diagnostiska metoder och effektivare insatser för dem som riskerar att utveckla mer omfattande svårigheter.
23
Hur kan autism påverka individen genom hela livet?
Utmaningar i social interaktion och sensorisk känslighet kan bestå in i vuxen ålder, men med rätt stöd och anpassningar (ex. boendestöd, anpassad arbetsmiljö) kan många hitta fungerande strategier och leva ett rikt liv. Funktionsnivån varierar dock stort.
23
På vilket sätt kan ny teknologi (t.ex. eye-tracking, hjärnavbildning) bidra till kunskap om autism?
Genom eye-tracking (ögonrörelseanalys) kan forskare upptäcka annorlunda blickmönster hos små barn som senare får autismdiagnos, och hjärnavbildning kan visa hur olika områden samverkar (eller inte). Dessa metoder kan fördjupa vår förståelse av hur hjärnan bearbetar social information.
23
Hur kopplas kunskap om autism till målet att beskriva typisk och atypisk socioemotionell utveckling?
Autism exemplifierar hur socialt samspel och kommunikation kan avvika från det förväntade utvecklingsmönstret. Genom att jämföra med typisk socioemotionell utveckling förstår vi hur tidig identifiering och stöd kan sättas in.
23
Vilken typ av tentafrågor om autism återkommer ofta?
* **Historisk utveckling** (hur synen på autism förändrats).
* **Diagnoskriterier** (A- och B-kriterier, DSM-5).
* **Teoretiska perspektiv** (Theory of Mind, central koherens, social motivation).
* **Genetisk forskning** (tvillingstudier, ärftlighet, prospektiva studier).
* **Skillnad mellan kön** (varför flickor kan underdiagnostiseras).
* **Interventioner** (beteendeterapi, social färdighetsträning).
23
Vad är skillnaden mellan rädsla och ångest?
* **Rädsla** (omedelbar reaktion på ett konkret hot) utlöser en ”fight-or-flight”-respons (kamp-eller-flykt).
* **Ångest** (mer framtidsorienterad oro) grundar sig i en förväntan om hot eller fara som ännu inte inträffat.
## Footnote
(Begreppsförklaring: rädsla = akut reaktion på närvarande stimuli, ångest = orosdriven förväntan på möjliga faror.)
23
Vad är definitionen av ångestsyndrom?
Ångestsyndrom är en grupp diagnoser som kännetecknas av överdriven och svårkontrollerad oro eller rädsla (ofta ihållande), som orsakar påtagligt lidande eller försämrad funktion (i skola, socialt liv, vardag).
23
Hur definieras depression hos barn och ungdomar?
Depression är ett tillstånd med ihållande nedstämdhet, förlust av glädje (anhedoni) och förändrad funktionsnivå (t.ex. i skola, fritid). Hos barn/ungdomar kan irritabilitet ersätta eller komplettera typisk sorgsenhet som symptom.
23
Vilka typer av ångestsyndrom kan förekomma hos barn och ungdomar?
* **Separationsångest** (rädsla för att skiljas från vårdnadshavare)
* **Social ångest** (rädsla för sociala situationer)
* **Specifika fobier** (t.ex. djur, höjder)
* **Generaliserat ångestsyndrom** (GAD) (ihållande oro kring många områden)
* **Paniksyndrom** (plötsliga panikattacker med intensiv rädsla).
23
Hur förändras depressiva symtom från förskoleåldern upp till tonåren?
* **Förskoleåldern**: Irritabilitet, minskad glädje i lek, vaga kroppsliga symtom.
* **Skolåldern**: Låg självkänsla, skuld, svårigheter att koncentrera sig.
* **Tonår**: Tydligare anhedoni (oförmåga att känna glädje), hopplöshet, förändrad sömn och aptit (hypersomni eller insomni), mer uttalad risk för självmordstankar.
23
Vad är homotyp respektive heterotyp kontinuitet när det gäller ångest?
* **Homotyp kontinuitet**: Samma typ av ångest kvarstår över tid (ex. social ångest som fortsätter från barndom till tonår).
* **Heterotyp kontinuitet**: Ångestformen byter skepnad (ex. separationsångest i barndomen övergår till social ångest i tonåren).
23
När är det vanligaste debutintervallet för depression?
De flesta depressioner debuterar i sen tonår eller ung vuxenålder (19–44 år), men symptom kan börja tidigare (redan i tonår) och ibland i barndomen.
24
Hur fungerar HPA-axeln (Hypotalamus-Hypofys-Binjurebark) i förhållande till ångest och depression?
* **Hypotalamus** frisätter CRH (Kortikotropinfrisättande hormon) →
* **Hypofysen** utsöndrar ACTH (Adrenokortikotropt hormon) →
* **Binjurebarken** producerar kortisol (stresshormon).
Vid stressaktivering under lång tid (ex. vid ångest och depression) kan systemet bli överbelastat och bidra till fortsatt oro och nedstämdhet.
24
Varför är puberteten (övergång från barndom till tonår) ofta en riskperiod för ångest och depression?
* **Hormonella förändringar** (ex. könshormoner som östrogen, testosteron) kan påverka hjärnans känsloreglering.
* **Sociala krav ökar** (identitetssökande, relationer).
* **Fysisk mognad** sker snabbare eller långsammare än jämnåriga, vilket kan ge stress och osäkerhet.
24
Varför finns det ofta en hög komorbiditet mellan ångest och depression?
* **Gemensam negativ affekt** (t.ex. rädsla, oro) som kan utvecklas åt båda hållen.
* **Stress-sårbarhetsmodellen**: Individer med stark negativ affektivitet är mer sårbara för både ångest och depression.
* **Temperamentsfaktorer**: Hög reaktivitet och låg självkänsla kan trigga både orostankar och depressivt tänkande.
24
Varför börjar könsskillnader i ångest och depression ofta synas tydligare i tonåren?
Flickor upplever ofta mer internaliserande problem (oro, nedstämdhet) efter pubertetsstart, delvis på grund av hormonella förändringar, sociala förväntningar (kroppsutseende, socialt anseende) och eventuellt genetisk sårbarhet. Detta gap tenderar att fortsätta även i vuxenlivet.
24
Vad är Tripartite-modellen av emotion?
Den beskriver att ångest och depression delar negativ affekt (gemensam grund av negativa känslor), men skiljer sig i två andra dimensioner:
* Ångest har **fysiologisk hyperarousal** (ex. hjärtklappning, svettning).
* Depression kännetecknas av **låg positiv affekt** (bristande glädje, anhedoni).
24
Vilka riskfaktorer finns för att utveckla ångest eller depression hos barn?
* **Temperament** (ex. ängsligt, inåtvänt, låg tröskel för stress)
* **Stressande livshändelser** (ex. familjekonflikter, mobbning, förlust/trauma)
* **Låg socioekonomisk status** (ökad stress i hemmet)
* **Föräldrars egna psykiska problem** (ex. depression)
* **Bristande föräldrastöd** eller inkonsekvent uppfostran
24
Hur hänger föräldrars depression ihop med barns risk att själva bli deprimerade?
Föräldrars depression kan minska förmågan till sensitivt bemötande av barnet, orsaka mindre stabil hemmiljö och ge barnet en modell för negativt tänkande. Detta ökar barnets sårbarhet för depression/ångest.
24
Vilka psykologiska behandlingsformer används ofta vid ångest och depression hos barn och ungdomar?
* **KBT (Kognitiv beteendeterapi)**: Hjälper barnet identifiera och utmana negativa tankar, samt exponera sig för det som skapar ångest.
* **Psykoedukation för föräldrar och barn** (förståelse kring hur oro/depression uppstår och vidmakthålls).
* **Interpersonell terapi (IPT)**: Fokuserar på relationer och kommunikation, särskilt vid depression.
* **Familjeterapi** om familjekonflikter är en central faktor.
24
Hur kan skolan bidra till att minska ångest och depression hos elever?
Genom förebyggande åtgärder (ex. mobbningsprogram), tillgängliga kuratorer/psykologer, anpassad undervisning för stresskänsliga elever, samt kunskap hos lärarna om tidiga tecken på mental ohälsa.
24
Hur kan höga konflikter eller stress i familjen påverka barns risk för ångest och depression?
Familjestress bidrar till ökad otrygghet (osäkerhet, bristande förutsägbarhet) och kan stärka negativa uppfattningar om sig själv och omvärlden, vilket predisponerar (ökar känsligheten för) ångest- och depressionsutveckling.
25
Hur kan föräldrastil (ex. auktoritär, eftergiven, auktoritativ) påverka barnets psykiska välmående?
* **Auktoritär** (hård kontroll, lite värme) kan öka risken för osäkerhet, rädsla och låg självkänsla.
* **Eftergiven** (mycket värme, brist på gränser) kan leda till bristande självkontroll hos barnet, potentiellt oro.
* **Auktoritativ** (tydlig men varm) anses mest gynnsam: minskar risken för både ångest och depression genom förutsägbarhet och känslomässigt stöd.
26
Hur kan ångest och depression uttryckas annorlunda hos yngre barn jämfört med tonåringar?
* **Yngre barn**: Visar ofta irritabilitet, kroppsliga symtom (ont i magen, huvudvärk), drar sig undan lek.
* **Tonåringar**: Mer uttalad nedstämdhet, hopplöshet, minskad lust till aktiviteter, risk för självskadebeteende eller aggressivitet.
27
Hur kan kulturella värderingar påverka uttryck och diagnosticering av ångest och depression?
I vissa kulturer är det stigmatiserande att visa svaghet eller uttrycka känslor av nedstämdhet, så symtomen kan uttryckas mer via kroppsliga klagomål. Tillgång till psykologisk hjälp varierar också, vilket påverkar hur tidigt barn får diagnos eller stöd.
28
Vilken typ av tentafrågor om depression och ångest brukar återkomma?
* **Utvecklingsperspektiv**: Hur symtomen ser ut i olika åldrar.
* **Pubertet**: Varför tonåren är en känslig fas (ökad prevalens, könsskillnader).
* **Komorbiditet**: Varför ångest och depression ofta förekommer samtidigt.
* **Könsskillnader**: Varför flickor drabbas mer av depression/ångest efter puberteten.
* **Risk- och skyddsfaktorer**: Familj, temperament, socioekonomi.
* **HPA-axeln**: Koppling mellan stressfysiologi och psykisk ohälsa.
29
Hur relaterar kunskapen om ångest och depression till kursmålet att beskriva typisk vs. atypisk socioemotionell utveckling?
Dessa tillstånd visar hur negativ affekt och nedstämdhet kan bli så uttalade att de påverkar vardagen och avviker kraftigt från ”typiska” reaktionsmönster hos barn/ungdomar i samma ålder.
