Utvecklingspsykologi (5,5 hp) Flashcards
1
Q
Vad är utvecklingspsykopatologi?
A
Utvecklingspsykopatologi fokuserar på hur typisk utveckling kan avvika genom samspel mellan biologiska, psykologiska och sociala faktorer.
Exempel: Tidiga trauman kan påverka hjärnans utveckling men kan motverkas av interventioner som stärker barnets coping-strategier.
2
Q
Varför uppfattas psykisk ohälsa ofta som ett dimensionellt fenomen snarare än kategoriskt?
A
I ett dimensionellt perspektiv ligger psykisk ohälsa längs ett spektrum, där svårighetsgraden kan variera snarare än att man enbart är ‘sjuk’ eller ‘frisk’.
Begreppsförklaring: ‘dimensionellt’ = ses som en skala eller kontinuerlig linje. ‘kategoriskt’ = skarp uppdelning i friska/sjuka.
3
Q
Varför är det viktigt att alltid beakta barnets ålder när man bedömer om ett beteende är avvikande?
A
Beteenden (till exempel trots, rädsla) kan vara normala för en viss ålder men tecken på problem för en annan ålder, eftersom förväntad utvecklingsnivå avgör vad som är ‘normalt’ respektive ‘avvikande’.
4
Q
Vad är skillnaden mellan typisk och atypisk utveckling?
A
Typisk utveckling: Förväntad utvecklingstakt och beteenderepertoar.
Atypisk utveckling: Avvikande utveckling eller avsaknad av färdigheter som anses vanliga för åldern, vilket kan peka på risk för psykopatologi.
5
Q
Vad är en riskfaktor inom utvecklingspsykopatologi?
Hur kan dem presentera sig?
Ge ett exempel på en riskfaktor
A
En riskfaktor är en omständighet som ökar sannolikheten för psykisk ohälsa.
De kan vara allt från arvsanlag (till exempel genetisk predisposition) till miljöfaktorer (till exempel fattigdom, familjekonflikter) som höjer risken för framtida psykopatologi.
Exempel: Att växa upp i en miljö präglad av våld kan öka risken för framtida psykiska problem.
6
Q
Vad innebär en sårbarhetsfaktor (vulnerability factor)?
Ge ett exempel
A
En sårbarhetsfaktor är en individuell känslighet som gör en person extra mottaglig för negativa effekter av riskfaktorer.
Sårbarhetsfaktor: Att ha en genetisk predisposition för missbruk
7
Q
Hur skiljer sig sårbarhetsfaktorer från mottaglighet (susceptibility)?
A
Sårbarhetsfaktor: Ökar känsligheten för negativa utfall.
Mottaglighet: Kan öka både risken för negativa utfall och chansen till positiva utfall beroende på miljön.
Exempel: Ett barn som upplever konstant stress hemma kan vara sårbart för utveckling av ångest eller depression.
8
Q
Vad menas med skyddsfaktorer? Ge några exempel.
A
Skyddsfaktorer är omständigheter eller egenskaper som minskar risken för negativ utveckling.
De innefattar exempelvis en trygg anknytning, positiv föräldrasensitivitet och stödjande skolmiljö.
Exempel: Ett barn med starka sociala färdigheter kan använda dessa för att hantera mobbning och bygga stödjande relationer.
9
Q
Kan du ge exempel på hur en skyddsfaktor kan uppväga en riskfaktor?
A
Om ett barn lever i socioekonomiskt utsatta förhållanden (riskfaktor) men har en mycket närvarande och varm vuxen i sin närmiljö (skyddsfaktor), kan denna relation mildra den negativa inverkan av fattigdom på barnets psykiska hälsa.
10
Q
Varför är det användbart att tänka i termer av utvecklingsbanor (paths) inom utvecklingspsykopatologi?
A
En utvecklingsbana visar hur tidiga erfarenheter och biologiska faktorer kan samspela och leda till olika utfall beroende på individens risk- och skyddsfaktorer.
Exempel: Tidiga trauman kan påverka hjärnans utveckling men kan motverkas av interventioner som stärker barnets coping-strategier.
11
Q
Vad menas med ekvifinalitet (equifinality)?
A
Ekvifinalitet betyder att olika startpunkter kan leda till samma utfall (till exempel likartad ångestproblematik).
Exempel: Barn A växer upp med familjekonflikter, Barn B med mobbning i skolan – båda kan i tonåren utveckla social ångest.
12
Q
Vad menas med multifinalitet (multifinality)?
A
Multifinalitet innebär att samma startpunkt kan leda till flera olika utfall (till exempel depression, ätstörning eller normalt fungerande).
Exempel: Två barn som båda upplever förlust av en förälder kan utveckla helt olika beteendemönster – ett kan bli tillbakadraget, det andra utagerande.
13
Q
Vad är multideterminism?
A
Multideterminism innebär att flera olika faktorer (biologiska, psykologiska och sociala) samverkar samtidigt för att forma ett visst utfall.
Exempel: Om ett barn med ADHD har en högkvalitativ relation med en lärare som ger stöd, kan detta minska risken för beteendeproblem trots biologisk sårbarhet.
14
Q
Vad är en transaktion i utvecklingspsykopatologi?
A
En transaktion är ett ömsesidigt samspel där barnet och miljön kontinuerligt påverkar varandra.
Exempel: Ett barn som får mycket kritik från föräldrar kan utveckla låg självkänsla, vilket i sin tur leder till mer utagerande beteende – en negativ transaktion.
15
Q
Hur kan transaktionella processer leda till både positiva och negativa spiraler i utvecklingen?
A
Negativ spiral: Barnets utbrott triggar förälderns ilska → barnet får mindre stöd → ökad frustration hos barnet → fler utbrott.
Positiv spiral: Barnets initiativ bemöts med värme → barnet känner sig tryggt och fortsätter söka stöd konstruktivt.
Exempel: Ett barn som visar tecken på rädsla kan genom trygg föräldrarespons utveckla en känsla av säkerhet, vilket stärker anknytningen – en positiv transaktion.
16
Q
Vad innebär ett tvingande samspel (coercive cycle)?
A
Tvingande samspel innebär att förälder och barn förstärker varandras negativa beteenden, vilket kan leda till eskalerande konflikter över tid.
Tvingande samspel: När barn använder gnäll, skrik och trots för att få som de vill, och föräldrar ger efter för att slippa bråk.
Exempel: Barn ber om kaka, förälder säger nej. Barnet tjatar, föräldern ger efter. Nästa gång tjatar barnet mer, föräldern ger efter igen men blir argare. Barnet lär sig att tjat fungerar, föräldern lär sig att ge efter är enda utvägen.
17
Q
Varför kan man säga att miljön är till viss del ärftlig?
A
Föräldrar för vidare gener men skapar även en hemmiljö som delvis speglar deras egna genetiska egenskaper.
18
Q
Hur samspelar gener och miljö i utvecklingspsykopatologi?
A
Gener ger en biologisk grund för hur mottaglig individen är, medan miljön kan förstärka eller mildra dessa genetiska tendenser.
Exempel: Ett barn med genetisk predisposition för ångest kan i en stödjande miljö utveckla coping-strategier som minskar ångestutvecklingen.
19
Q
Varför är det viktigt för en psykolog att ha koll på risk- och skyddsfaktorer?
A
För att tidigt identifiera barn i riskzonen och kunna sätta in förebyggande eller stödjande insatser för att motverka negativ utveckling.
Exempel: Stödjande vuxna, som en engagerad lärare, kan hjälpa ett barn att navigera utmanande livsförhållanden.
20
Q
Hur uppfyller förståelsen för transaktionella processer kursmålet om att beskriva och diskutera familjestress och dess påverkan på barnets välmående?
A
Familjestress kan leda till mer negativ föräldra–barn-interaktion, vilket förstärker barnets beteendeproblem. Genom att ingripa i denna process kan man förebygga eller minska barnets psykiska ohälsa.
Exempel: Ett barn som får uppmuntran och stöd i en ny miljö kan utveckla positiva anpassningar, medan kritik kan förstärka känslan av misslyckande.
21
Q
Hur anknyter transaktionellt och dimensionellt perspektiv till att beskriva kön, genus och kultur inom utvecklingspsykologiska fenomen?
A
Kön och kultur kan påverka hur risk- och skyddsfaktorer uttrycks eller bemöts. Genom att ha ett transaktionellt och dimensionellt perspektiv inser man att både biologiska faktorer och kulturella förväntningar tillsammans formar barnets utvecklingsbana.
Exempel: Ett barn som får uppmuntran och stöd i en ny miljö kan utveckla positiva anpassningar, medan kritik kan förstärka känslan av misslyckande.
22
Q
Hur kan dimensionellt tänkande hjälpa oss förstå när en diagnos är aktuell?
A
Vi jämför barnets beteende med en förväntad intensitet och frekvens för åldern. När symtomen blir så kraftiga eller frekventa att de orsakar lidande eller funktionsnedsättning, kan det indikera en diagnos.
23
Q
Vad är det för skillnad på ‘riskfaktor’ och ‘orsak’?
A
Riskfaktor ökar sannolikheten för ett visst utfall, men är inte ensam garanti för att det uppstår. Orsak antyder ett direkt, säkert samband.
Exempel: Att växa upp i en miljö präglad av våld kan öka risken för framtida psykiska problem.
24
Q
Varför är barn med låg effortful control särskilt sårbara för negativa familjeförhållanden?
A
Barn med låg effortful control har svårt att själva reglera sina impulser och beteenden, vilket gör dem mer beroende av föräldrars stöd och konsekvens för att utveckla dessa förmågor.
Om föräldrar är inkonsekventa, överdrivet hårda eller frånvarande, får barnet inga tydliga riktlinjer eller trygghet för att lära sig självreglering. Detta kan leda till att barnet blir överväldigat av känslor och stress, vilket förstärker deras svårigheter.
25
Hur kan man koppla Bronfenbrenners teori om flera ekologiska system till transaktionella processer?
Bronfenbrenners mikrosystem och andra system påverkar barnet och påverkas av barnet genom ständig växelverkan.
## Footnote
Exempel: Ett barn som får uppmuntran och stöd i en ny miljö kan utveckla positiva anpassningar, medan kritik kan förstärka känslan av misslyckande.
26
Ge ett exempel på hur en negativ transaktion kan vända till en positiv spiral.
Ett exempel är när ett barn skriker och en förälder vanligtvis blir arg (negativ transaktion).
Om föräldern istället väljer att lugnt lyssna på barnet och svara med förståelse, kan barnet känna sig hört och sluta skrika.
Detta leder till mindre konflikter och en bättre relation (positiv spiral).
27
Vilka graderingar av prematuritet används ofta i kliniska sammanhang?
* Preterm: Född mellan vecka 33 och 36.
* Very Preterm: Född mellan vecka 28 och 32.
* Extremely Preterm: Född innan vecka 28.
## Footnote
Ju tidigare födsel, desto större risk för medicinska och neuropsykologiska komplikationer.
28
Varför bör psykologer känna till prematuritet?
Barn som föds för tidigt har ökad risk för kognitiva svårigheter, neuropsykiatriska tillstånd och beteendeproblem.
29
Hur kan familjestress kopplas till prematuritet?
För tidig födsel innebär ofta medicinska komplikationer och lång sjukhusvård, vilket kan öka stressen i familjen.
30
Varför tar man hänsyn till både födelsevecka och födelsevikt när man bedömer risken för utvecklingsproblem hos prematura barn?
Födelsevecka påverkar organens mognad, och födelsevikt speglar barnets tillväxt och näringsstatus. Båda faktorerna samverkar och kan öka risken för kognitiva och motoriska avvikelser.
31
Vad innebär låg födelsevikt (Low Birth Weight, LBW)?
Låg födelsevikt (mindre än 2500 g) är en riskfaktor för senare kognitiva och beteendeproblem.
32
Vad innebär låg födelsevikt (Low Birth Weight, LBW)?
Låg födelsevikt (mindre än 2500 g) är en riskfaktor för senare kognitiva, motoriska eller neuropsykiatriska problem. Ju lägre vikt, desto större risk.
## Footnote
Exempel på ytterligare kategorier: VLBW < 1500 g, ELBW < 1000 g.
33
Vilka fysiologiska system är särskilt utsatta hos prematura barn?
Respiratoriska systemet (risk för Bronkopulmonell dysplasi),
Centrala nervsystemet (risk för intraventrikulära blödningar eller periventrikulär leukomalaci)
Immunsystemet (omoget och ökad sårbarhet för infektioner).
34
Nämn två sjukdomar kopplade till prematuritet och hur barnen påverkas.
Retinopathy of Prematurity (ROP): Onormal tillväxt av blodkärl i näthinnan som kan leda till synnedsättning eller blindhet.
Bronkopulmonell dysplasi (BPD): Kronisk lungsjukdom som påverkar andningen och kan leda till syreberoende även efter neonatalperioden.
35
Vilka neuropsykologiska risker är vanliga hos barn födda extremt förtidigt?
Ökad risk för ADHD, inlärningssvårigheter (språk och matematik), och svårigheter med exekutiva funktioner (planering, självreglering).
36
Hur kan prematuritet öka risken för autism?
Mycket för tidig födsel kan påverka hjärnans utveckling, vilket i vissa fall ökar sannolikheten för autism spektrumtillstånd.
## Footnote
Forskning visar associationer, men sambandet är komplext och påverkas även av genetiska och miljömässiga faktorer.
37
Varför är tidiga insatser viktiga för prematura barn?
Tidiga insatser kan identifiera och stödja barn med risk för inlärningssvårigheter eller beteendeproblem, vilket kan förbättra prognosen och minska problem i skolan och vardagen.
38
Hur kan föräldrarnas känslomässiga stöd påverka ett prematurt barns utveckling?
Föräldrar som får stöd kan bättre bemöta barnets behov, vilket kan stärka anknytningen och förbättra barnets emotionsreglering.
## Footnote
Exempel: Ett barn som får stöd i en utmanande miljö kan utveckla bättre coping-strategier.
39
Kortfattat, hur är prematuritet och familjestress sammankopplat till barnets välmående?
Prematuritet kan öka familjestressen, vilket i sin tur kan påverka barnets socioemotionella utveckling. Detta belyser hur både medicinska och psykosociala riskfaktorer samverkar för att forma barnets hälsa.
40
Kortfattat, hur är prematuritet kopplat till socioekonomisk status?
Tillgång till neonatalvård kan variera beroende på kultur och SES. Barn från socioekonomiskt utsatta miljöer kan ha sämre vårdmöjligheter, vilket ökar risken för negativa utfall hos förtidigt födda.
41
Är förtidig födsel en direkt orsak till neuropsykiatriska tillstånd som ADHD och autism?
Inte nödvändigtvis en enkel orsak, men prematuritet innebär ökad risk. Det är ett samspel mellan genetisk predisposition, medicinska komplikationer och miljöfaktorer.
42
Hur kan man stödja familjer med extremt för tidigt födda barn?
Psykologiskt stöd, tidiga interventioner och information om hur man bäst stöttar barnets fysiska och kognitiva behov.
43
Vad menas med emotionsreglering?
Emotionsreglering innebär att medvetet eller omedvetet påverka vilka känslor vi upplever, när vi upplever dem och hur starkt vi uttrycker dem.
## Footnote
Begreppsförklaring: ”medvetet” = viljestyrt, ”omedvetet” = automatiskt.
44
Varför är emotionsreglering viktig för barns psykiska hälsa?
God emotionsreglering bidrar till bättre sociala relationer, ökat välmående och lägre risk för utveckling av beteendeproblem eller ångest.
45
Vad är inre (intrinsisk) emotionsreglering?
Inre emotionsreglering innebär att individen själv tar initiativ till att reglera sina känslor.
46
Vad är yttre (extrinsisk) emotionsreglering?
Yttre emotionsreglering innebär att föräldrar eller vårdare hjälper barnet att lugna sig eller hantera sina känslor.
## Footnote
En förälder som ger barnet en kram och talar lugnande när barnet är upprört.
47
Vad skiljer automatisk emotionsreglering från viljestyrd emotionsreglering?
Automatisk: Sker snabbt och oftast omedvetet. Viljestyrd: Kräver medveten ansträngning.
48
Hur ser emotionsreglering ut hos små barn (t.ex. spädbarn)?
Små barn är beroende av föräldrars eller vårdares hjälp eftersom de ännu inte har utvecklat tillräckliga kognitiva och språkliga färdigheter för att lugna sig själva.
## Footnote
Spädbarn gråter för att signalera obehag och behöver oftast vuxen tröst.
49
Vilka inre och yttre faktorer påverkar utvecklingen av emotionsreglering över tid?
Inre faktorer: Temperament, exekutiva funktioner, språkförmåga.
Yttre faktorer: Föräldrastil, anknytningsrelation, kulturella normer.
50
Vilka steg ingår i Gross modell för emotionsreglering?
Situation
Uppmärksamhet
Bedömning
Respons
Modifiering av responsen.
## Footnote
Att välja att gå ifrån en stressande situation i steg 1, eller att omtolka den i steg 3.
51
Varför är förälderns sensitivitet viktig för barnets emotionsreglering?
Sensitiva föräldrar hjälper barnet att lugna sig och lär gradvis barnet att hantera känslor på egen hand.
52
Hur kan bristande föräldrastöd påverka barns emotionsreglering negativt?
Om barnet inte får adekvat hjälp med känslor riskerar det att utveckla hyporeglering eller hyperreglering, vilket kan öka risk för ångest, depression eller utagerande beteende.
53
Vilken roll har temperament (reaktivitet) i barnets emotionsreglering?
Barn med hög reaktivitet kan ha större utmaningar i att lugna sig, medan barn med mer ”lättsamt” temperament snabbare hittar strategier för att återställa balans.
## Footnote
Ett barn med hög reaktivitet kan behöva mer strukturerad hjälp för att lära sig lugna sig vid motgångar.
54
Vilka utvecklade egenskaper hos barnet bidrar till bättre emotionsreglering?
Välutvecklade exekutiva funktioner och språkliga färdigheter gör det lättare för barnet att resonera kring och justera sina känslor.
55
Vilken roll spelar amygdala för emotionsreglering?
Amygdala är hjärnans alarmsystem som snabbt aktiverar känslor. Utan effektiv reglering från hjärnans prefrontala områden kan känsloreaktionerna bli överdrivna.
56
Hur interagerar prefrontala kortex med amygdala vid emotionsreglering?
Prefrontala kortex bromsar och modulerar amygdalas snabba känsloreaktion, vilket möjliggör mer balanserade och medvetna svar.
57
Vilka två former av dysreglering brukar nämnas och vad kan de leda till?
Hyporeglering: Låg kontroll över känslorna; kan kopplas till trotssyndrom eller ADHD. Hyperreglering: Överdriven kontroll; kan kopplas till ångest eller depression.
58
Hur kan kultur påverka barns emotionsreglering?
Vissa kulturer betonar självbehärskning och dämpade emotioner, medan andra värdesätter öppna känslouttryck. Detta påverkar vilka strategier barnet lär sig för att hantera känslor.
59
Finns könsskillnader i utvecklingen av emotionsreglering?
Flickor uppmuntras ibland att uttrycka oro medan pojkar uppmuntras att inte gråta. Sådana normer kan forma olika mönster av emotionshantering.
60
Hur hänger bristande emotionsreglering ihop med andra diagnoser som ADHD, ångest eller depression?
Dålig förmåga att styra eller uttrycka känslor kan förvärra symtombilden. Å andra sidan kan förbättrad emotionsreglering minska symtomen och förbättra funktionsnivån.
61
Vilken typ av psykologisk intervention kan stärka barns emotionsreglering?
Program med föräldra–barn-interaktionsträning, KBT-baserade övningar eller social färdighetsträning.
62
Hur kan förskola/skola stödja utvecklingen av emotionsreglering?
Lärare som uppmuntrar barn att prata om känslor och modellerar lugn hantering av konflikter bidrar till en mer positiv utvecklingsbana
63
Hur påverkar familjestress barnets känslohantering?
Hög stress i familjen kan leda till mindre föräldrasensitivitet och därmed sämre yttre stöd för barnets känslohantering.
64
Vad kan vara orsaker till att psykisk ohälsa yttras olika mellan kön?
Genom att se hur könsnormer och kulturella värderingar styr sättet vi lär barn att uttrycka eller dölja känslor, kan man förklara skillnader i hur psykisk ohälsa yttrar sig.
65
Varför studerar man ofta barnets neuropsykologiska processer vid ADHD?
För att förstå de underliggande kognitiva och biologiska mekanismerna och därigenom förbättra diagnostik och anpassa behandling.
66
Vilka exekutiva funktioner är ofta påverkade vid ADHD?
Arbetsminne, inhibition, kognitiv flexibilitet, planering och organisering.
67
Vilka tre former av ADHD nämns ofta?
Övervägande ouppmärksam form, övervägande hyperaktiv/impulsiv form, kombinerad form.
68
Varför är det viktigt att anpassa bedömningen av ADHD efter barnets ålder?
Förväntningar på uppmärksamhet och självkontroll ändras med åldern.
69
Hur förändras symptomen på ADHD under barndomen och in i tonåren?
Hyperaktivitet/impulsivitet tenderar ofta att minska med stigande ålder, medan ouppmärksamhet kvarstår oftare och kan bli mer framträdande i skolkrav och vardagsliv.
## Footnote
(Ett barn som är 'springigt' i lågstadiet kan som tonåring mest ha svårigheter att fokusera och planera.)
70
Varför är det viktigt att en psykolog förstår både inre och yttre emotionsreglering?
Psykologen behöver identifiera om barnet behöver träna egna strategier eller om omgivningen behöver förändra bemötande och miljö.
71
Vad är ADHD?
ADHD är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som yttrar sig i svårigheter med koncentration, hyperaktivitet och impulsivitet.
## Footnote
(Begreppsförklaring: 'neuropsykiatrisk' = har biologisk grund i hjärnans funktion, inte enbart social påverkan.)
72
Vad menas med 'The Unity and Diversity Perspective' inom exekutiva funktioner?
Att exekutiva funktioner har en gemensam kärna och specifika delkomponenter som kan variera mellan individer med ADHD.
73
Hur kan en förälder med egen ADHD påverka barnet?
Föräldern kan ha svårare med struktur och konsekventa gränser, vilket kan förvärra barnets svårigheter om inte familjen får stöd.
74
Vad kan komorbiditet med andra tillstånd innebära för hur ADHD yttrar sig?
Barn med ADHD kan samtidigt ha trotssyndrom, ångest, depression eller inlärningssvårigheter, vilket kan ge en mer komplicerad symtombild.
75
Beskriv hur gener och miljöfaktorer kan samverka i uppkomsten av ADHD.
ADHD har en stark ärftlig komponent, och miljöfaktorer som alkohol- och droganvändning under graviditet kan öka risken för att sårbarhetsgener aktiveras.
## Footnote
(Begrepp: 'sårbarhetsgener' = genvarianter som ökar sannolikheten för ett visst utfall.)
76
Hur förklarar man att ADHD är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning snarare än en social konstruktion?
Forskning visar på tydliga biologiska och genetiska korrelat, samt att samma symptom kan ses i olika kulturer och miljöer.
77
Vilken roll tros dopamin ha vid ADHD?
Låga eller dysreglerade dopaminnivåer är kopplade till problem med belöningskänslighet, motivation och uppmärksamhet.
78
Ge exempel på två vanliga komorbida diagnoser vid ADHD.
Trotssyndrom (ODD) och ångest eller depression.
79
Hur kan ADHD te sig annorlunda hos flickor jämfört med pojkar?
Flickor har oftare övervägande ouppmärksamhet och kan vara mindre hyperaktiva, vilket gör att de ibland missas i tidig bedömning.
80
Hur kan psykofarmaka hjälpa vid ADHD?
Stimulantmedel ökar dopaminnivåerna i vissa delar av hjärnan, vilket förbättrar uppmärksamhet och minskar impulsivitet.
81
Varför betonas ofta utvecklingsperspektivet vid diagnosticering av ADHD?
ADHD-symtom ska ha funnits från tidig barndom och påverka flera livsområden.
82
Vilken typ av frågor om trotssyndrom och uppförandestörning dyker ofta upp på tentor?
Definition, riskfaktorer, transaktionell modell och behandling.
83
Vilka andra former av stöd och behandling används vid ADHD?
Psykoedukation, föräldrastödsprogram, anpassningar i skolan och KBT-baserade insatser.
84
Varför är det viktigt att känna till ADHD i en kurs om utvecklingspsykopatologi?
ADHD är en av de vanligaste neuropsykiatriska diagnoserna hos barn.
## Footnote
Exempel: Tidiga trauman kan påverka hjärnans utveckling men kan motverkas av interventioner som stärker barnets coping-strategier.
85
Hur förklarar man att ADHD kan ses dimensionellt trots att det finns tydliga diagnoskriterier?
Många barn kan ha några symtom i mild form, och diagnos ställs när symtomen orsakar betydande funktionsnedsättning.
86
Vilken roll har föräldrastödsprogram för barn med ADHD?
De hjälper föräldrar att förstå ADHD-symtom och etablera tydligare rutiner.
87
Vilken typ av frågor om ADHD återkommer ofta på tentor?
Utvecklingsperspektiv, neuropsykologiska orsaker, könsskillnader, komorbiditet och behandling.
88
Hur relaterar kunskap om ADHD till delkursmålet om kön, genus och kultur?
Pojkar diagnostiseras oftare på grund av mer utagerande symtom, medan flickor kan få sin diagnos senare.
89
Vilka riskfaktorer kan bidra till utveckling av trotssyndrom?
Biologiska, psykologiska och psykosociala faktorer.
## Footnote
Exempel: Att växa upp i en miljö präglad av våld kan öka risken för framtida psykiska problem.
90
Varför är det viktigt att förstå ADHD som en både biologiskt och socialt påverkad funktionsnedsättning?
Barnets hjärna och arv ligger till grund för svårigheterna, men omgivningen kan förstärka eller lindra symtomen.
91
Hur kan trotssyndrom yttra sig i vardagen hos ett barn?
Barnet bråkar ofta med vuxna, vägrar följa regler, skyller ifrån sig på andra, är hämndlysten och tappar humöret över småsaker.
92
Vad innebär trotssyndrom (ODD)?
Trotssyndrom är ett mönster av argsinthet, irritabilitet och trotsigt beteende som kvarstår över tid.
## Footnote
(Begreppsförklaring: 'argsinthet' = barnet blir ofta argt eller förlorar humöret, 'irritabilitet' = lättretad och känslig för motgångar.)
93
Hur skiljer sig trotssyndrom från uppförandestörning?
Trotssyndrom handlar främst om fientligt och trotsigt beteende mot vuxna, medan uppförandestörning omfattar grövre lag- och normbrott.
94
Vad är uppförandestörning (CD)?
Uppförandestörning karakteriseras av ett mer allvarligt normbrytande och aggressivt beteende som bryter mot sociala regler och rättigheter för andra.
## Footnote
(Begreppsförklaring: 'normbrytande' = handlingar som kraftigt avviker från samhällets regler, 'aggressivt beteende' = fysiska eller verbala övergrepp.)
95
Hur kan trotssyndrom utvecklas till uppförandestörning?
Om barnets trotsiga och aggressiva beteende inte bemöts konstruktivt kan det eskalera till mer allvarliga normbrott.
96
Vilka riskfaktorer är särskilt viktiga för uppförandestörning?
Tidig negativ familjemiljö (till exempel missbruk, våld i hemmet). Stora brister i skolgång och social miljö (ex. dålig övervakning av vuxna). Tidiga tecken på aggression, skolk eller asocialt beteende (umgänge med kriminella kamrater).
## Footnote
Exempel: Att växa upp i en miljö präglad av våld kan öka risken för framtida psykiska problem.
97
Vilka är de två beteendedimensionerna inom trotssyndrom enligt vissa teorier?
Negativ affekt (stark irritabilitet, argsinthet) – ofta kopplat till ångest eller depression.
Oppositionellt beteende (argumentation, olydnad) – ofta kopplat till antisocialt beteende eller uppförandestörning.
98
Vad är tvingande samspel (coercive cycle) och hur kan det relateras till trotssyndrom?
Tvingande samspel är en negativ cirkel där barnets trots triggar ilska hos föräldern, som kanske blir hårdare i bemötandet. Barnet svarar med ännu mer trots, vilket eskalerar konflikten. Detta mönster kan gradvis befästa trotssyndrom.
99
Vilka insatser kan vara aktuella för uppförandestörning?
Multisystemisk terapi (MST): Fokuserar på barnets hela miljö (familj, skola, fritid) för att minska antisocialt beteende.
Kontroll av missbruk: Om droganvändning förekommer. Intensivt samarbete med skolan och socialtjänsten för att skapa stabilitet och övervakning.
100
Hur kan man förstå trotssyndrom genom ett transaktionellt perspektiv?
Barnet visar trots, föräldern reagerar hårt eller inkonsekvent, vilket förstärker barnets beteende. Denna negativa spiral kan leda till ökande problem, men om man bryter spiralen (till exempel via föräldrastöd) kan barnets beteende förbättras.
## Footnote
Exempel: Ett barn som får uppmuntran och stöd i en ny miljö kan utveckla positiva anpassningar, medan kritik kan förstärka känslan av misslyckande.
101
Hur kan könsskillnader yttra sig vid trotssyndrom och uppförandestörning?
Pojkar får oftare en diagnos av trotssyndrom och uppförandestörning (mer utagerande beteende), medan flickor ibland visar mer relationellt aggressivt beteende (till exempel skvaller, uteslutning). De kan därmed underdiagnostiseras om man mest letar efter fysiskt våld.
102
Vilka insatser kan vara effektiva mot trotssyndrom?
Föräldrastödsprogram (ex. Parent Management Training), där föräldrar lär sig tydlig gränssättning och positiv förstärkning. Psykopedagogiska insatser (information om diagnos och strategier). KBT för barn (träning i konflikthantering, problemlösning, självkontroll).
103
Vilka diagnoser kan ofta samexistera med trotssyndrom?
ADHD (problem med uppmärksamhet/impulsivitet), ångest och depression. Barn med trotssyndrom har också ökad risk för inlärningssvårigheter och problem i sociala relationer.
104
Hur relaterar förståelsen för trotssyndrom och uppförandestörning till delkursmålet?
Dessa diagnoser visar hur externa beteendeproblem tar form hos barn (trots, ilska, normbrott) och hur man kan skilja dem från annan problematik (till exempel ADHD eller ångest).
105
Hur kan familjestress påverka trots och uppförandestörning?
Hög stress i hemmet kan minska föräldrarnas förmåga att vara känsliga och konsekventa. Barnet får då mindre positiv vägledning och mer negativa interaktioner, vilket ökar risken för utåtagerande beteende.
106
Hur kan socioekonomisk status (SES) och kulturella faktorer påverka förekomsten av trotssyndrom och uppförandestörning?
Barn i utsatta områden (lägre SES, högre kriminalitet) möter fler riskfaktorer (stress, våld, låg skolresurs). Kulturella skillnader kan också forma förväntningar på barns beteenden och vilka åtgärder som sätts in vid normbrytande uppförande.
107
Varför är det viktigt att kunna diskutera underliggande faktorer för trotssyndrom och uppförandestörning?
Genom att förstå biologiska (temperament), psykologiska (brister i impulskontroll) och sociala (familjestress, peer-inflytande) förklaringsmodeller kan man anpassa interventioner (till exempel föräldraträning, skolstöd) för att förebygga och behandla problemen.
108
Vad innebär det att förstå trotssyndrom och uppförandestörning i ett transaktionellt perspektiv kopplat till familjens stress?
Höga konflikter eller instabilitet i familjen kan förstärka barnets trotssymtom, vilket i sin tur ökar föräldrarnas stress. Att bryta denna onda cirkel kräver att man stödjer både barn och föräldrar.
## Footnote
Exempel: Ett barn som får uppmuntran och stöd i en ny miljö kan utveckla positiva anpassningar, medan kritik kan förstärka känslan av misslyckande.
109
Vad är autismspektrumtillstånd (AST)?
Autismspektrumtillstånd (ett samlingsnamn för neuropsykiatriska diagnoser med svårigheter i social kommunikation och begränsade/repetitiva beteenden) kännetecknas av varierande grad av funktionsnedsättningar som påverkar hur individen förstår och relaterar till andra människor och sin omvärld.
## Footnote
(Begreppsförklaring: ”neuropsykiatriska diagnoser” = diagnoser med grund i hjärnans funktion, ofta ärftlig bakgrund.)
110
Vilka två huvuddomäner (A- och B-kriterier) ingår i DSM-5 för att diagnosticera autism?
A-kriterier: Varaktiga brister i social kommunikation och interaktion (till exempel svårighet med ömsesidighet, avläsning av sociala signaler). B-kriterier: Begränsade, repetitiva mönster av beteenden, intressen eller aktiviteter (till exempel upprepade rörelser, fixerade rutiner eller starkt begränsade intressen).
## Footnote
(För diagnos krävs att alla A-kriterier är uppfyllda och minst två av B-kriterierna.)
111
Vad har tidigare kallats Aspergers syndrom, och varför finns det inte längre som separat diagnos i DSM-5?
Aspergers syndrom var tidigare en diagnos för personer med autism utan intellektuell funktionsnedsättning. I DSM-5 har detta ”slagits ihop” till en bredare diagnos (Autismspektrumstörning, AST) för att återspegla att dessa svårigheter finns på ett spektrum.
112
Hur har synen på autism förändrats över tid?
Tidigare såg man autism som en sällsynt barndomssjukdom (Kanners beskrivning). Senare förstod man att det finns ett bredare spektrum (Aspergers arbete). I dag ses autism som ett kontinuum av svårigheter, med variation i språkförmåga, begåvningsnivå och social funktion.
## Footnote
(Exempel på tentafråga: ”Välj en aspekt där synen på autism förändrats över tid.” → Justera från starkt avvikande ”barndomspsykos” till modernt spektrumperspektiv.)
113
Vad är Theory of Mind (ToM) och hur kopplas det till autism?
Theory of Mind (förmågan att förstå att andra har egna tankar och känslor) är ofta nedsatt hos personer med autism, vilket kan förklara svårigheter i social interaktion (till exempel att förutsäga andras beteende och avsikter).
114
Vad innebär Social Motivation-teorin vid autism?
Den föreslår att personer med autism har lägre drivkraft att söka socialt samspel (lägre ”social motivation”), vilket gör att de inte i samma utsträckning tränar upp sociala färdigheter. Detta kan förklara begränsad ögonkontakt, svårigheter med gemensam uppmärksamhet osv.
115
Vad menas med central koherens och hur förklarar det vissa aspekter av autism?
Central koherens (förmågan att se helheter snarare än detaljer) är ofta nedsatt hos personer med autism, vilket kan leda till att man fokuserar starkt på detaljer och har svårt att se den ”stora bilden” (exempelvis i sociala sammanhang eller komplex information).
116
Hur kan Broken Mirror-teorin vara relevant för autism?
Enligt Broken Mirror-teorin finns det en dysfunktion i spegelneuron-systemet (nervceller som aktiveras både vid egen handling och när man ser andra utföra samma handling), vilket kan försvåra imitation, empati och förståelse för andras beteenden.
117
Hur möjliggör genetiken prospektiva studier vid autism?
Eftersom man vet att syskon till barn med autism löper högre risk (p.g.a. gemensam genetik), kan forskare följa dessa spädbarn från födseln (prospektiv studie) för att hitta tidiga beteendetecken (ex. blickföljning, respons på förälders ansikte) som senare kan knytas till autism diagnos.
118
Varför är den genetiska komponenten så viktig för autismforskning?
Hög ärftlighet gör att man kan använda tvillingstudier och stora genetiska studier för att identifiera gener kopplade till autism. Detta bidrar till ökad kunskap om biologisk sårbarhet och tidiga markörer (ex. hur spädbarn reagerar på sociala stimuli).
119
På vilka sätt kan begränsade och repetitiva beteenden yttra sig hos individer med autism?
Ritualer och fixeringar (strikt fasthållande vid rutiner). Stereotypa rörelser (gungningar, handfladdrande). Intensivt avgränsade intresseområden (till exempel tåg, matematik). Ovanliga sensoriska reaktioner (till exempel överkänslighet för ljud).
120
Hur kan språkutvecklingen se ut hos barn med autism?
Vissa utvecklar inte tal, andra har försenad eller avvikande språkutveckling (ex. ekolali – upprepning av det andra säger). Hos högfungerande individer (till exempel tidigare Aspergers) kan själva grammatiken vara normal men pragmatiken (hur man använder språket socialt) är påverkad.
121
Kan kulturella faktorer påverka hur autism uppfattas eller diagnostiseras?
Ja, i vissa kulturer kan avvikande socialt beteende eller sen språkutveckling inte uppfattas lika snabbt som en ”störning”, och tillgången till professionell utredning varierar. Normer kring ögonkontakt och social interaktion skiljer sig också mellan kulturer.
122
Hur ser könsskillnaderna ut vid autism?
Autism diagnostiseras oftare hos pojkar än hos flickor (ca 3–4: 1). Flickor kan dock vara underdiagnostiserade, särskilt de med normal eller hög begåvning, eftersom deras symtom ofta är mindre ”tydligt” utagerande och mer dolda (ex. upplevs blyga eller tysta).
123
Varför är tidig intervention så viktig vid autism?
Tidiga insatser (förskoleåren) kan hjälpa barnet utveckla kommunikation och social interaktion innan mönster av isolering och frustration sätter sig. Ju tidigare man börjar träna, desto större chans att stärka barnets färdigheter och minska sekundära svårigheter (till exempel ångest, trots).
124
Vilka insatser används ofta för barn med autism?
Beteendeterapier (till exempel ABA, Applied Behavior Analysis) – intensiv träning i kommunikation och sociala färdigheter. Social färdighetsträning – att lära sig tolka sociala signaler och samspela. Tal- och språkterapi – stöd vid språkliga svårigheter. Psykoedukation för föräldrar och skola, inklusive strategier för anpassad undervisning.
125
Vilka vanliga samsjukligheter kan förekomma vid autism?
ADHD (svårigheter med uppmärksamhet, impulsivitet). Ångest eller depression (speciellt i tonåren, när sociala krav ökar). Trotssyndrom eller inlärningssvårigheter kan också förekomma.
126
Varför är storskalig forskning kring autism viktig?
För att förstå de många olika orsaksfaktorerna (genetiska, miljömässiga) och för att kunna hitta pålitliga tidiga markörer. Detta kan leda till bättre diagnostiska metoder och effektivare insatser för dem som riskerar att utveckla mer omfattande svårigheter.
127
Hur kan autism påverka individen genom hela livet?
Utmaningar i social interaktion och sensorisk känslighet kan bestå in i vuxen ålder, men med rätt stöd och anpassningar (ex. boendestöd, anpassad arbetsmiljö) kan många hitta fungerande strategier och leva ett rikt liv. Funktionsnivån varierar dock stort.
128
På vilket sätt kan ny teknologi bidra till kunskap om autism?
Genom eye-tracking (ögonrörelseanalys) kan forskare upptäcka annorlunda blickmönster hos små barn som senare får autism diagnos, och hjärnavbildning kan visa hur olika områden samverkar (eller inte). Dessa metoder kan fördjupa vår förståelse av hur hjärnan bearbetar social information.
129
Hur kopplas kunskap om autism till målet att beskriva typisk och atypisk socioemotionell utveckling?
Autism exemplifierar hur socialt samspel och kommunikation kan avvika från det förväntade utvecklingsmönstret. Genom att jämföra med typisk socioemotionell utveckling förstår vi hur tidig identifiering och stöd kan sättas in.
130
Vilken typ av tentafrågor om autism återkommer ofta?
Historisk utveckling (hur synen på autism förändrats). Diagnoskriterier (A- och B-kriterier, DSM-5). Teoretiska perspektiv (Theory of Mind, Social Motivation-teorin).
131
Vad exemplifierar autism?
Autism exemplifierar hur socialt samspel och kommunikation kan avvika från det förväntade utvecklingsmönstret.
132
Vilken typ av tentafrågor om autism återkommer ofta?
Historisk utveckling, diagnoskriterier, teoretiska perspektiv, genetisk forskning, skillnad mellan kön, interventioner.
133
Vad är skillnaden mellan rädsla och ångest?
Rädsla är en omedelbar reaktion på ett konkret hot, medan ångest är en framtidsorienterad oro grundad i en förväntan om hot eller fara som ännu inte inträffat.
## Footnote
(Rädsla = akut reaktion på närvarande stimuli, ångest = orosdriven förväntan på möjliga faror.)
134
Vad är definitionen av ångestsyndrom?
Ångestsyndrom är en grupp diagnoser som kännetecknas av överdriven och svårkontrollerad oro eller rädsla, som orsakar påtagligt lidande eller försämrad funktion.
135
Hur definieras depression hos barn och ungdomar?
Depression är ett tillstånd med ihållande nedstämdhet, förlust av glädje och förändrad funktionsnivå. Hos barn/ungdomar kan irritabilitet ersätta eller komplettera typisk sorgsenhet som symptom.
136
Vilka typer av ångestsyndrom kan förekomma hos barn och ungdomar?
Separationsångest, social ångest, specifika fobier, generaliserat ångestsyndrom, paniksyndrom.
137
Hur förändras depressiva symtom från förskoleåldern upp till tonåren?
Förskoleåldern: irritabilitet, minskad glädje i lek. Skolåldern: låg självkänsla, skuld. Tonår: tydligare anhedoni, hopplöshet, förändrad sömn och aptit.
138
Vad är homotyp respektive heterotyp kontinuitet när det gäller ångest?
Homotyp kontinuitet: samma typ av ångest kvarstår över tid. Heterotyp kontinuitet: ångestformen byter skepnad.
139
När är det vanligaste debutintervallet för depression?
De flesta depressioner debuterar i sen tonår eller ung vuxenålder, men symptom kan börja tidigare.
140
Hur fungerar HPA-axeln i förhållande till ångest och depression?
Hypotalamus frisätter CRH, hypofysen utsöndrar ACTH, och binjurebarken producerar kortisol. Vid långvarig stress kan systemet bli överbelastat.
## Footnote
Exempel: Ett barn med depression kan visa symtom som tillbakadragenhet och låg energi, medan ångest kan yttra sig som rastlöshet och oro.
141
Varför är puberteten ofta en riskperiod för ångest och depression?
Hormonella förändringar, ökade sociala krav och fysisk mognad kan ge stress och osäkerhet.
## Footnote
Exempel: Ett barn med depression kan visa symtom som tillbakadragenhet och låg energi, medan ångest kan yttra sig som rastlöshet och oro.
142
Varför finns det ofta en hög komorbiditet mellan ångest och depression?
Gemensam negativ affekt och stress-sårbarhetsmodellen ökar sårbarheten för både ångest och depression.
## Footnote
Exempel: Ett barn med depression kan visa symtom som tillbakadragenhet och låg energi, medan ångest kan yttra sig som rastlöshet och oro.
143
Varför börjar könsskillnader i ångest och depression ofta synas tydligare i tonåren?
Flickor upplever mer internaliserande problem efter pubertetsstart, delvis på grund av hormonella förändringar och sociala förväntningar.
## Footnote
Exempel: Ett barn med depression kan visa symtom som tillbakadragenhet och låg energi, medan ångest kan yttra sig som rastlöshet och oro.
144
Vad är Tripartite-modellen av emotion?
Den beskriver att ångest och depression delar negativ affekt men skiljer sig i fysiologisk hyperarousal och låg positiv affekt.
145
Vilka riskfaktorer finns för att utveckla ångest eller depression hos barn?
Temperament, stressande livshändelser, låg socioekonomisk status, föräldrars egna psykiska problem, bristande föräldrastöd.
## Footnote
Exempel: Att växa upp i en miljö präglad av våld kan öka risken för framtida psykiska problem.
146
Hur hänger föräldrars depression ihop med barns risk att själva bli deprimerade?
Föräldrars depression kan minska förmågan till sensitivt bemötande och öka barnets sårbarhet för depression/ångest.
147
Vilka psykologiska behandlingsformer används ofta vid ångest och depression hos barn och ungdomar?
KBT, psykoedukation, interpersonell terapi, familjeterapi.
## Footnote
Exempel: Ett barn med depression kan visa symtom som tillbakadragenhet och låg energi, medan ångest kan yttra sig som rastlöshet och oro.
148
Hur kan skolan bidra till att minska ångest och depression hos elever?
Genom förebyggande åtgärder, tillgängliga kuratorer/psykologer och anpassad undervisning.
## Footnote
Exempel: Ett barn med depression kan visa symtom som tillbakadragenhet och låg energi, medan ångest kan yttra sig som rastlöshet och oro.
149
Hur kan höga konflikter eller stress i familjen påverka barns risk för ångest och depression?
Familjestress bidrar till ökad otrygghet och kan stärka negativa uppfattningar om sig själv och omvärlden.
## Footnote
Exempel: Ett barn med depression kan visa symtom som tillbakadragenhet och låg energi, medan ångest kan yttra sig som rastlöshet och oro.
150
Hur kan föräldrastil påverka barnets psykiska välmående?
Auktoritär stil kan öka risken för osäkerhet, medan auktoritativ stil anses mest gynnsam för att minska risken för ångest och depression.
## Footnote
Exempel: En förälder som kombinerar kärlek med tydliga gränser kan hjälpa ett barn att utveckla trygg anknytning.
151
Hur kan ångest och depression uttryckas annorlunda hos yngre barn jämfört med tonåringar?
Yngre barn visar ofta irritabilitet och kroppsliga symtom, medan tonåringar visar mer uttalad nedstämdhet och risk för självskadebeteende.
152
Hur kan kulturella värderingar påverka uttryck och diagnosticering av ångest och depression?
I vissa kulturer kan stigmatisering leda till att symtom uttrycks mer via kroppsliga klagomål.
## Footnote
Exempel: Ett barn med depression kan visa symtom som tillbakadragenhet och låg energi, medan ångest kan yttra sig som rastlöshet och oro.
153
Vilken typ av tentafrågor om depression och ångest brukar återkomma?
Utvecklingsperspektiv, pubertet, komorbiditet, könsskillnader, risk- och skyddsfaktorer, HPA-axeln.
154
Hur relaterar kunskapen om ångest och depression till kursmålet att beskriva typisk vs. atypisk socioemotionell utveckling?
Dessa tillstånd visar hur negativ affekt och nedstämdhet kan påverka vardagen och avvika från typiska reaktionsmönster.
## Footnote
Exempel: Ett barn med depression kan visa symtom som tillbakadragenhet och låg energi, medan ångest kan yttra sig som rastlöshet och oro.
155
Vad är en ätstörning (problem i ätbeteende och kroppsuppfattning)?
Det är återkommande svårigheter kring mat, vikt och kroppsuppfattning (hur man upplever sin kropp) som leder till negativa fysiska och psykiska följder.
156
Vad kännetecknar anorexia nervosa (en ätstörning med undervikt)?
Ihållande viktnedgång, stark rädsla för viktuppgång och en förvrängd uppfattning om den egna kroppen.
157
Varför ökar familjestress (belastningar och konflikter i hemmet) risken för psykisk ohälsa hos barn?
Föräldrar blir ofta mindre känsliga och konsekventa, vilket kan förstärka barnets problem genom en negativ ömsesidig påverkan (tvingande samspel).
157
Vilken skillnad finns mellan bulimia nervosa (hetsätning och kompensation) och hetsätningsstörning?
Vid bulimia nervosa kompenserar man (till exempel genom kräkningar) efter hetsätning, medan hetsätningsstörning saknar regelbundna kompensationsbeteenden.
157
Hur påverkar kön (biologiska skillnader) och genus (sociala roller) diagnostik av psykopatologi?
Pojkars utagerande symtom upptäcks ofta tidigare, medan flickor kan ha dolda inre problem (till exempel ouppmärksammad ångest eller depression).
158
Vad är PTSD (posttraumatiskt stressyndrom)?
Ett tillstånd efter en extremt skrämmande händelse, med påträngande minnen, undvikande och ständig rädsla eller ångest.
159
Vad innebär reaktiv anknytningsstörning (problematisk anknytning orsakad av bristande omvårdnad)
Barnet har svårt att skapa trygg kontakt med vårdare och blir extremt tillbakadraget eller ambivalent i sociala relationer.
160
Hur kan kulturella normer (samhällets delade värderingar) påverka uttryck av psykisk ohälsa?
I kulturer där man ska dölja känslor kan symtom visas mer kroppsligt och därmed försvåra tidig upptäckt och behandling.
161
Varför är tidiga interventioner (insatser i ett tidigt skede) viktiga vid familjestress eller trauma?
De bryter negativa mönster snabbt och stärker barnets känslomässiga och sociala utveckling innan problemen förvärras.
162
Vad är Maudsley-metoden (familjebaserad behandling vid ätstörningar)?
En metod där föräldrar deltar aktivt i att hjälpa barnet återställa vikt och normalisera ätande under terapeutisk handledning.
