Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Psykologi B > Biologisk och emotionspsykologi (4,5 hp) > Flashcards

Biologisk och emotionspsykologi (4,5 hp) Flashcards

1
Q

Vad avgör en individs genetiska kön vid befruktningen?

A
  • Det genetiska könet bestäms av vilka könskromosomer individen får (XX hos kvinnliga individer, XY hos manliga individer).
  • Könskromosomer (DNA-strukturer med gener) styr senare utvecklingen av könskörtlar (äggstockar eller testiklar).
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

När startar könsdifferentiering av könsorganen under fosterutvecklingen?

A
  • Könsdifferentiering av könsorganen börjar efter ca vecka 6.
  • Innan dess är anlagen könsneutrala.
  • Hormonpåverkan avgör om de utvecklas till manliga eller kvinnliga könsorgan.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vilken roll spelar testosteron (ett manligt könshormon i gruppen androgener) under fosterutvecklingen?

A
  • Testosteron stimulerar utvecklingen av manliga könsorgan (t.ex. testiklar, penis) hos XY-foster.
  • Utan höga nivåer av testosteron utvecklas i stället kvinnliga könsorgan (t.ex. äggstockar, livmoder).
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad innebär “biologiska könsskillnader”?

A
  • Medfödda eller hormonellt styrda skillnader i anatomi, fysiologi, neurokemi och hormonsystem.
  • Påverkar utveckling, hälsa, beteende och psykologi.

(Förklaring: Dessa faktorer samverkar alltid med sociala och miljömässiga faktorer.)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vilken funktion har testosteron (manligt könshormon) under puberteten och i vuxen ålder?

A
  • Under puberteten: Ger sekundära manliga könskarakteristika (mer kroppsbehåring, mörkare röst, muskelmassa).
  • I vuxen ålder: Stödjer spermieproduktion och sexuell motivation.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vilken roll spelar östrogen (ett kvinnligt könshormon) under puberteten?

A
  • Östrogen främjar utvecklingen av kvinnliga sekundära könskarakteristika (bröst, kroppsfettfördelning).
  • Östrogen mognar reproduktionssystemet (ägglossning).

(Förklaring: Östrogen produceras främst i äggstockarna och påverkar menstruationscykeln.)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Hur skiljer sig hormonella mönster hos män och kvinnor på gruppnivå?

A
  • Män: Relativt stabila testosteronnivåer.
  • Kvinnor: Cykliska hormonvariationer (östrogen, progesteron) kopplade till menstruationscykeln.
  • Kvinnors hormonmönster är därför mer dynamiskt över tid.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

På vilket sätt kan hormonella skillnader mellan könen påverka beteende?

A
  • Hormoner kan påverka energinivåer, sexdrift, emotionell reglering och stressrespons.
  • Testosteron kan öka aggressivitet och sexdrift.
  • Östrogen kan öka känslighet för humörsvängningar kopplat till menstruationscykeln.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Hur påverkar könshormoner stressresponsen (kroppens reaktion på stress)?

A
  • Kvinnor: Ofta mer responsiv HPA-axel, kan ge högre och långvarigare kortisolnivåer.
  • Män: Mer stabil eller mindre känslig kortisolrespons.

(Förklaring: HPA-axeln frisätter kortisol vid stress, påverkar metabolism, immunförsvar, hjärnfunktion.)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Varför är det svårt att fastställa rena biologiska orsaker till beteendeskillnader mellan kvinnor och män?

A
  • Beteende påverkas även starkt av socialisering och kulturella faktorer.
  • Stor individuell variation inom respektive kön.
  • Det är svårt att isolera biologi från miljöpåverkan.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad menas med hög överlappning mellan könen när det gäller beteende?

A

Variationerna inom ett kön är ofta större än skillnaderna mellan könen.

  • Det finns stor överlappning mellan mäns och kvinnors beteenderepertoar.
  • Kön som enda förklaringsfaktor är svagt för att förutsäga en individs beteende.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Hur kan sociala faktorer påverka upplevda könsskillnader i beteende?

A
  • Barnleksaker, föräldraförväntningar och skolmiljöer kan förstärka könsstereotyper.
  • Pojkar kan uppmuntras till lekar som ökar spatial förmåga (t.ex. byggklossar).
  • Flickor kan få mer verbal stimulans och därmed utveckla språket tidigare.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Ge ett exempel på hur biologiska faktorer kan påverka könsskillnader i psykisk ohälsa.

A

En trolig biologisk faktor kan vara skillnader i hur hormoner (som östrogen och testosteron) och signalsubstanser (t.ex. serotonin, en kemisk budbärare i hjärnan) samverkar. Dessa skillnader kan påverka sårbarhet för ångest, depression eller andra tillstånd.

(Förklaring: Serotonin påverkar humör och välbefinnande.)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Ge ett exempel på hur sociala faktorer kan påverka könsskillnader i psykisk ohälsa.

A
  • Stereotypa könsroller och sociala förväntningar kan ge ökad stress för t.ex. kvinnor.
  • Detta kan öka risk för stressrelaterade problem eller depression.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Sammanfatta kort varför biologiska könsskillnader i beteende inte kan förklaras enbart av gener och hormoner.

A
  • Gener och hormoner lägger grund, men beteende påverkas starkt av sociala, kulturella och individuella erfarenheter.
  • En kombination av biologiska, psykologiska och sociala faktorer formar könsrelaterade beteenden.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Varför har det varit svårt att hitta tydliga anatomiska skillnader mellan män och kvinnor i hjärnan?

A
  • Hjärnan är plastisk och varierar stort mellan individer.
  • Hormoner och signalsubstanser kan skilja sig mellan könen utan tydliga, stabila strukturella skillnader.
  • Funktion och nätverk, snarare än enkel anatomi, är avgörande.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Hur kan kunskap om biologiska könsskillnader vara relevant för klinisk forskning och behandling?

A
  • Förståelsen av könshormoner och biologiska faktorer kan leda till individanpassade behandlingar.
  • Läkemedel eller terapier kan anpassas efter hormonell och neurobiologisk profil.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad är biologiska könsskillnader? Vad har det för inverkan?

A
  • Medfödda eller hormonellt styrda skillnader i anatomi, fysiologi, neurokemi och hormonsystem.
  • Påverkar utveckling, hälsa, beteende och psykologi.
  • Alltid i samspel med sociala och miljömässiga faktorer.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad är könskromosomer (DNA-strukturer som bär på ärftliga anlag)?

A
  • Könskromosomer (XX eller XY) bestämmer genetiskt kön.
  • De påverkar utveckling av könsorgan och hormonproduktion.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vad menas med androgener (maskuliniserande hormoner)?

A
  • En grupp hormoner (inkl. testosteron) som utvecklar manliga könskarakteristika.
  • Påverkar spermieproduktion, sexdrift och vissa beteenden.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vad är progesteron (ett kvinnligt könshormon)?

A
  • Hormon från äggstockarna som tillsammans med östrogen reglerar menstruationscykeln.
  • Förbereder livmoderslemhinnan för att ta emot ett befruktat ägg.
  • Viktig för graviditetsuppehållande funktioner.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vad innebär fosterutvecklingen (tiden då ett embryo/foster växer i livmodern)?

A
  • Processen från befruktning till födsel.
  • Celler och vävnader differentieras till specifika organ och system.
  • Könsorganens utveckling styrs av gener och hormoner.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vad innebär könsdifferentiering under fosterutvecklingen?

A
  • Könsneutrala anlag utvecklas till manliga eller kvinnliga könsorgan.
  • Styrs av närvaro eller frånvaro av könshormoner som testosteron.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vad är socialisering (inlärning av normer, värderingar och beteenden i samhället)?

A
  • Process där individer lär sig kulturella normer och förväntningar.
  • Påverkar hur pojkar och flickor behandlas och uppmuntras.
  • Kan skapa eller förstärka könsskillnader i beteende.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Vad är kulturella faktorer (samhälls- och miljömässiga aspekter)?

A
  • Traditioner, normer, värderingar, språk och symboler i samhället.
  • Formar syn på könsroller och könsskillnader.
  • Påverkar allt från karriärval till emotionellt beteende.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Vad är endokrinologi (läran om hormoner och körtlar)?

A
  • Studieområdet för hormonproducerande körtlar och deras hormoner.
  • Hormoner påverkar tillväxt, metabolism, reproduktion och beteende.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Vad är neurotransmittorer?

A
  • Kemiska ämnen (t.ex. serotonin, dopamin, GABA) som överför signaler mellan neuroner.
  • Påverkar humör, motivation, stressrespons och mentala processer.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Vad betyder neurokemi?

A
  • Neurokemi avser hjärnans kemiska sammansättning och aktivitet.
  • Innefattar hur neurotransmittorer och hormoner påverkar beteende, känslor och kognition.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Vad är HPA-axeln (hypotalamus-hypofys-binjuressystemet)?

Vilka psykiatriska tillstånd är kopplade till en störd HPA-axel?

A
  • Hormonellt system aktiverat vid stress.
  • Hypotalamus frisätter CRH → Hypofysen frisätter ACTH → Binjurar frisätter kortisol.
  • Hjälper kroppen hantera stress.

Störd HPA-axelfunktion är kopplad till ökad risk för depression och ångeststörningar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Vad är serotonin?

A
  • Neurotransmittor som reglerar välbefinnande, sömn, aptit och humör.
  • Obalanser kopplade till depression, ångest.
  • Hormonella skillnader kan påverka serotoninsystemet.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Vad betyder menstruationscykeln?

A
  • Cykel på ca 28 dagar styrd av östrogen och progesteron.
  • Innefattar ägglossning, förtjockning av livmoderslemhinnan och menstruation.
  • Hormonella svängningar kan påverka humör och energi.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Vad menas med fertilitet?

A
  • Förmågan att bli gravid (kvinnor) eller befrukta ett ägg (män).
  • Påverkas av hormonnivåer, ålder, livsstil och hälsa.
  • Fertiliteten varierar med åldern, särskilt hos kvinnor.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Vad innebär psykiatriska tillstånd (mentala störningar)?

A
  • Psykiska diagnoser som depression, ångest, bipolär sjukdom, schizofreni.
  • Påverkas av biologiska, sociala och kulturella faktorer.
  • Individuell sårbarhet och livshändelser spelar roll.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Vad är genetik (studiet av arvsmassa och nedärvning)?

A
  • Vetenskap om hur gener överför egenskaper från föräldrar till avkomma.
  • Gener påverkar fysiska och biologiska egenskaper, inklusive könsdifferentiering.
  • Genetik samspelar med miljöfaktorer för att forma utveckling och beteende.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Vad menas med arvsmassa (hela DNA-innehållet i en organisms celler)?

A
  • All genetisk information (DNA) i en organisms celler.
  • Innehåller gener som påverkar utveckling, fysiologi, beteende.
  • Könskromosomer ingår i arvsmassan och styr könsutvecklingen.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Vad är binjurarna (små körtlar ovanpå njurarna)?

A
  • Endokrina körtlar som producerar hormoner (t.ex. kortisol).
  • Aktiveras vid stress via HPA-axeln, frisätter kortisol.
  • Långvarigt höga kortisolnivåer kan vara skadliga.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Vad är hypotalamus?

A
  • Styr hormonbalans, kroppstemperatur, hunger, törst, sömn och stress. Homeostas.
  • Kontrollerar hypofysen genom frisättning av hormoner.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Vad är hypofysen?

A
  • “Chefskörtel” som frisätter hormoner (t.ex. ACTH) för att påverka andra körtlar.
  • Reglerar tillväxt, ämnesomsättning, stressrespons.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Vad är kortisol?

A
  • Frisätts vid stress via HPA-axeln.
  • Ökar blodsocker och energi.
  • Långvarigt höga nivåer kan skada minne, immunförsvar och psykisk hälsa.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Vad innebär att hjärnan är plastisk (föränderlig)?

A
  • Hjärnan kan ändra struktur och funktion utifrån erfarenheter och miljöpåverkan.
  • Ingen strikt könsuppdelning i hjärnan, stor individuell variation.

På synapsnivå: Nervbanor och synapser förstärks eller försvagas genom erfarenhet, inlärning och miljöpåverkan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

Vad menas med långtidsminne?

A
  • Lagrar information i minuter till livstid.
  • Innefattar explicita (medvetna) och implicita (omedvetna) minnen.
  • Kräver inkodning, konsolidering och framplockning.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

Vad är explicita minnen?

A
  • Minnen som vi medvetet kan återkalla och berätta om.
  • Innefattar semantiskt minne (fakta) och episodiskt minne (personliga händelser).
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

Vad är implicita minnen?

A
  • Påverkar beteende utan medveten återkallning.
  • Innefattar procedurminne (färdigheter), priming och betingning.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

Vilken roll spelar hippocampus i minnet (del av limbiska systemet)?

A
  • Central för konsolidering av episodiska minnen.
  • Viktig för bildande av nya långtidsminnen.
  • Skador försvårar skapandet av nya explicita minnen.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

Vad händer vid bilateral skada på hippocampus?

A
  • Leder till anterograd amnesi (svårigheter att skapa nya explicita minnen).
  • Äldre minnen och implicita minnen kan finnas kvar.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
46
Q

Vad menas med semantiskt minne?

A
  • Kunskap om fakta och generell information.
  • Ej knutet till personlig upplevelse.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
47
Q

Vad menas med episodiskt minne?

A
  • Minne av personliga händelser, tid, plats, känslor.
  • Exempel: Minnet av din senaste födelsedagsfest.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
48
Q

Vad är procedurminne?

A
  • Motoriska färdigheter och vanor.
  • Kräver ingen medveten återkallning.
  • Exempel: Cykla eller spela ett instrument.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
49
Q

Vad innebär priming (implicit minne)?

A
  • Tidigare exponering för ett stimulus påverkar senare uppfattning.
  • Omedveten påverkan på igenkänning och tolkning.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
50
Q

Vad är inkodning?

A
  • Omvandla sensorisk info till minnesformat.
  • Underlättas av uppmärksamhet, repetition, meningsfulla associationer.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
51
Q

Vad är konsolidering (stabilisering av minnen över tid)?

A
  • Nyligen bildade minnen blir gradvis mer stabila.
  • Sker delvis under sömn.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
52
Q

Vad är framplockning (retrieval)?

A
  • Återkallande av lagrat minne.
  • Beror på hur väl minnet inkodats, konsoliderats och vilka ledtrådar som finns.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
53
Q

Vad är amnesi (minnesförlust)?

A
  • Partiell eller fullständig oförmåga att minnas.
  • Retrograd amnesi: Förlust av gamla minnen.
  • Anterograd amnesi: Svårt att bilda nya minnen.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
54
Q

Vad kan orsaka amnesi?

A

Amnesi kan orsakas av hjärnskador, neurodegenerativa sjukdomar (Alzheimers), infektioner (herpesencefalit), alkoholrelaterade brister (Korsakoffs syndrom orsakas av tiaminbrist) och syrebrist till hjärnan. Dessa skador kan störa hippocampus eller andra minnesrelevanta områden.

(Förklaring: Tiamin = vitamin B1, viktig för normal hjärnfunktion.)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
55
Q

Hur påverkas minnet vid Alzheimers sjukdom?

A

Footnote

  • Progressiv minnesförsämring, först episodiska minnen.
  • Orsakas av beta-amyloidplack och tau-trassel som skadar nervceller.

(Förklaring: Beta-amyloidplack = proteinansamlingar som stör nervsignalering, Tau-trassel = defekta proteiner i nervceller.)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
56
Q

Vad är long-term potentiation (LTP)?

A
  • Långvarig förstärkning av synaptisk signalöverföring.
  • Neuroner som ofta aktiveras tillsammans blir mer effektivt kopplade.
  • Anses vara en cellulär grund för inlärning och minne.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
57
Q

Vad är long-term depression (LTD)?

A
  • Motsats till LTP, minskad synaptisk styrka när synapsen sällan används.
  • Viktigt för att rensa bort onödig information.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
58
Q

Vad säger standardmodellen för konsolidering?

Vad för sorts teori är detta?

Funktioner i hjärnan kopplade?
Fördel
Nackdel

A
  • Hippocampus lagrar minnen temporärt.
  • Över tid överförs minnen till neokortex och blir oberoende av hippocampus.

Lokaliserad teori

Funktioner kopplade till avgränsade områden i hjärnan (särskilda områden i hjärnan har sin funktion)

  • Fördel: lättare att förklara funktionsbortfall vid skador t.ex.
  • Nackdel: Risk för överförenkling av komplexa funktioner och samband.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
59
Q

Vad säger multiple trace theory?

Vad för sorts teori är detta?

Funktioner i hjärnan kopplade?
Fördel
Nackdel

A
  • Varje återkallat episodiskt minne skapar ett nytt minnesspår i hippocampus.
  • Episodiska minnen förblir beroende av hippocampus.
  • Semantiska minnen kan bli mer oberoende av hippocampus över tid.

Nätverksbaserad teori

Funktioner beror på interaktioner mellan olika områden i hjärnan (områden samarbetar vid olika funktioner och processer)

  • Fördel: Ger holistisk bild, bättre förklaringsvärde vid komplexa processer som återhämtning
  • Nackdel: Svårare att dra enkla slutsatser om orsakssamband, svårt att isolera områdens bidrag
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
60
Q

Vad är hippocampus roll i rädslo- och kontextuell inlärning?

A

Hippocampus hjälper till att lägga till kontext (plats, tid, situation) till rädsloinlärning. Utan hippocampus blir det svårt att skilja på farliga och ofarliga situationer, eftersom minnet av sammanhanget där rädslan uppstod försämras.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
61
Q

Hur kan stress påverka minnet?

A
  • Kortvarig stress kan förbättra inkodning och konsolidering.
  • Långvarig stress kan skada hippocampus och försämra minnesbildning.
  • Höga kortisolnivåer under lång tid minskar hippocampusvolym.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
62
Q

Hur påverkar sömn minneskonsolidering?

A
  • Sömn (särskilt djupsömn) förstärker nyligen inlärda minnen.
  • Hjärnan repeterar och omorganiserar minnesspår under sömn.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
63
Q

Vad är rekonsolidering (omkonsolidering) av minnen?

A
  • När ett minne återkallas blir det tillfälligt instabilt.
  • Det kan modifieras eller försvagas innan det lagras om.
  • Gör minnen föränderliga över tid.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
64
Q

Vad är stress (reaktion på påfrestningar)?

A
  • Kroppens och hjärnans respons på hotfulla eller krävande situationer.
  • Aktiverar HPA- och SAM-axlarna.
  • Kortvarig stress kan höja fokus, långvarig stress kan skada hälsa.

(Förklaring: HPA-axeln = ett hormonsystem som frisätter kortisol vid stress. SAM-axeln = snabb stressrespons via adrenalin och noradrenalin.)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
65
Q

Vad är ångest?

A
  • Känsla av ängslan, framtida hot utan tydligt specifikt stimuli.
  • Mer långvarig och diffus än rädsla.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
66
Q

Hur skiljer sig rädsla från ångest?

A
  • Rädsla: Akut respons på specifikt hot.
  • Ångest: Diffus, långvarig oro inför framtida hot.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
67
Q

Vilken roll spelar amygdala i rädsla och ångest?

A

Amygdala är central för att identifiera hotfulla stimuli och trigga rädslo- och stressreaktioner. Den tar emot sensorisk information snabbt (”snabba vägen”) och aktiverar kroppens alarmberedskap. Vid upprepad exponering för hot eller stress kan amygdala bli överaktiv och bidra till ångesttillstånd.

(Förklaring: Limbiska systemet = hjärnstrukturer involverade i känslor, minne och motivation.)

68
Q

Hur regleras amygdala av andra hjärnområden (t.ex. PFC)?

A
  • Prefrontala cortex kan dämpa amygdala via kognitiv omvärdering.
  • Detta underlättar emotionsreglering och hantering av rädsla och ångest.
69
Q

Vad är HPA-axeln och vilken roll spelar den vid stress?

A
  • HPA-axeln frisätter kortisol vid stress.
  • Kortisol ger energi för att hantera situationen.
  • Långvarig aktivering kan vara skadlig.
70
Q

Vad är SAM-axeln (Sympaticus-Adrenalin-Medulla-axeln) och hur skiljer den sig från HPA-axeln?

A
  • SAM-axeln: Snabb stressrespons via sympatiska nervsystemet, adrenalin och noradrenalin.
  • Ger omedelbar ökning av puls, blodtryck, vakenhet.
  • HPA är långsammare och frisätter kortisol.

Amygdala (+ PFC) identifierar hotfullt stimuli → Hypotalamus aktiverar sympatiska nervsystemet → Binjurar utsöndrar adrenalin och noradrenalin → Ökad puls, vakenhet och energipåslag

71
Q

Vilka effekter har kortvarig stress?

A
  • Kan förbättra fokus, skärpa sinnen, öka energi.
  • Kan förstärka minneskonsolidering.
72
Q

Vilka effekter har långvarig stress?

A
  • Höga kortisolnivåer under lång tid skadar hippocampus och försvagar minnet.
  • Ökar risk för depression, ångest, högt blodtryck, immunförsvarsnedgång.
73
Q

Hur kan sömnproblem kopplas till stress och ångest?

A
  • Stress och ångest stör sömnmönster.
  • Dålig sömn ökar känslighet för stress och ångest.
  • Kan skapa en negativ spiral.
74
Q

Hur kan emotionell inlärning bidra till ångest?

A
  • Neutral stimuli kan betingas med obehagliga upplevelser (rädsloinlärning).
  • Amygdala lagrar dessa associationer.
  • Generalisering kan leda till ångest inför liknande stimuli.
75
Q

Vad är extinktion (utsläckning) av betingad rädsla?

A
  • Upprepade exponeringar för det betingade stimulit utan obehaglig konsekvens.
  • Rädsloresponsen minskar men ursprungsminnet raderas inte.
  • Ett nytt “icke-rädslo”-minne skapas.
76
Q

Hur kan man behandla ångest (t.ex. KBT, SSRI)?

A
  • KBT: Omvärdering av negativa tankemönster och kontrollerad exponering för hotfulla stimuli.
  • SSRI: Höjer serotoninnivån, minskar ångestsymtom.
77
Q

Hur påverkar emotionell reglering stress och ångest?

A
  • God emotionsreglering (t.ex. reappraisal, mindfulness) minskar amygdalaaktivitet.
  • Minskar långvarig stressrespons.
78
Q

Vilka hormon och signalsubstanser är involverade i stressresponsen?

A
  • Kortisol, adrenalin, noradrenalin viktiga hormoner.
  • Dopamin, GABA, serotonin kan påverka humör, ångest.
79
Q

Hur kan minnet av hotfulla situationer påverkas av stress och ångest?

A
  • Stress kan förstärka inkodningen av traumatiska minnen.
  • Långvarig stress skadar hippocampus och försämrar minneshantering.
  • Kan leda till hypervaksamhet och svårigheter att glömma obehagliga upplevelser.
80
Q

På vilket sätt är snabb (”low road”) och långsam (”high road”) bearbetning av hot relevant?

A

Den snabba vägen (thalamus → amygdala) ger en omedelbar, omedveten alarmreaktion på potentiellt hot, medan den långsamma vägen (thalamus → sensoriska kortex → prefrontala cortex → amygdala) ger mer detaljerad, medveten analys av situationen. Överdriven tillit till den snabba vägen kan leda till att mindre farliga stimuli ändå triggar ångest.

(Förklaring: Thalamus = omkopplingsstation för sensorisk info, Prefrontala cortex = rationell utvärdering.)

81
Q

Vad för områden i hjärnan är top-down-processer och bottom-up-processer associerade till?

A
  • Top-down-processer är starkt associerade med frontala hjärnområden (PFC) som står för planering, målmedveten kontroll och reglering.
  • Bottom-up-processer är starkt associerade med sensoriska områden och subkortikala strukturer i de bakre delarna av hjärnan, vilka direkt tar emot, analyserar och förmedlar inkommande sinnesintryck.
82
Q

Hur kan individskillnader i stressrespons och ångest uppstå?

A
  • Genetik, tidiga erfarenheter, sociala och kulturella faktorer, trauman.
  • Tidig svår stress ökar sårbarhet för ångest.
  • Stödjande miljö och god emotionsreglering minskar sårbarhet.
83
Q

Vad är en emotion (en komplex reaktion)?

A

En emotion är en sammansatt reaktion som involverar flera komponenter:

  1. Stimuli (yttre eller inre)
  2. Kognitiv bedömning (hur vi tolkar stimulit)
  3. Fysiologiska reaktioner (t.ex. ökad puls)
  4. Beteendemässiga uttryck (t.ex. ansiktsuttryck)
  5. Subjektiv känsla (hur det känns inombords)

Dessa delar samverkar för att skapa det vi kallar en känslomässig upplevelse.

84
Q

Vad är “basic emotion” teorier?

A
  • Föreslår ett litet antal universella grundemotioner (t.ex. rädsla, glädje, ilska, sorg, avsky, förvåning).
  • Biologiskt förankrade, med tydliga ansiktsuttryck och fysiologiska mönster.
85
Q

Vad är psykologisk konstruktivism?

A

Psykologisk konstruktivism föreslår att emotioner inte är fasta kategorier, utan byggs upp av enklare komponenter (t.ex. valens – positiv eller negativ känsla, och arousal – aktiveringsnivå). Emotioner ses som resultatet av hur hjärnan tolkar kroppsliga förnimmelser och kontext, snarare än medfödda, distinkta emotionella moduler.

(Förklaring: Valens = hur positiv/negativ känslan är, Arousal = hur mycket kroppslig aktivering känslan innebär.)

86
Q

Hur skiljer sig basic emotion-teori från psykologisk konstruktivism i antal emotioner?

A
  • Basic emotion: Begränsat antal universella emotioner.
  • Konstruktivism: Oändligt antal varianter genom kombination av valens och arousal.
87
Q

Vad är appraisal (kognitiv värdering av stimulus)?

A
  • Tolkningsprocess där betydelsen av en händelse avgör emotionen.
  • Exempel: En orm tolkad som farlig → rädsla, ofarlig → ingen rädsla.
88
Q

Vad är reappraisal (omvärdering) i emotionsreglering?

A
  • Medveten omtolkning av en situation för att minska negativ emotion.
  • T.ex. se en utmaning istället för ett hot.
89
Q

Skillnad mellan top-down och bottom-up processer i emotioner och uppmärksamhet?

A
  • Top-down: Styrs av mål, förväntningar, erfarenheter.
  • Bottom-up: Styrs av nya, framträdande stimuli i omgivningen.
90
Q

Vilka hjärnregioner är viktiga för emotioner?

A
  • Amygdala: hotbedömning, rädsla.
  • PFC: reglering, omvärdering.
  • Insula: kroppsliga känslor, avsky.
  • (Anterior Cingulate Cortex) ACC: konfliktlösning, reglering.
  • Hippocampus: kontextminne.
91
Q

Vad innebär emotionell reglering?

A
  • Påverka vilka emotioner som uppstår, när och hur starkt.
  • Strategier: Situationsval, situationmodifiering, uppmärksamhetsreglering, omvärdering, responsmodulation.
92
Q

Vad är Gross processmodell för emotionsreglering?

Vilka steg ingår?

A
    1. Situation selection
    1. Situation modification
    1. Attention deployment
    1. Cognitive change
    1. Response modulation

Gross processmodell för emotionsreglering beskriver de olika steg som en individ går igenom när hen reglerar sina känslor. Modellen betonar att emotionsreglering kan ske på olika nivåer i den emotionella processen.

93
Q

Vad är autonom aktivering i emotioner?

A
  • Autonoma nervsystemets reaktioner (hjärtklappning, svettning).
  • Sympaticus: aktiverar, parasympaticus: lugnar.
94
Q

Hur uttrycks emotioner i ansiktet?

A
  • Ansiktsuttryck för grundemotioner är relativt universella.
  • Påverkas även av kulturella regler.
95
Q

Vad är emotionell smitta?

A
  • Spridning av känslor mellan individer.
  • Leenden, negativ stämning smittar via härmning och empati.
96
Q

Skillnad mellan primära och sekundära emotioner?

A
  • Primära: Universella och grundläggande (rädsla, ilska).
  • Sekundära: Mer komplexa, kulturellt påverkade (skam, skuld).
97
Q

Hur kan kultur påverka emotioner?

A
  • Kultur styr uttryck, tolkning, reglering av emotioner.
  • Vissa kulturer tillåter öppet uttryck, andra återhållsamhet.
98
Q

Vad är emotionsregleringens betydelse för välmående?

A
  • Effektiv reglering förhindrar överväldigande känslor.
  • Kan minska risk för ångest, depression, stress.
99
Q

Vad menas med att emotioner har överlevnadsvärde?

A
  • Emotioner hjälpte våra förfäder hantera hot, bevara resurser, stärka sociala band.
  • Rädsla: fly fara, ilska: försvara resurser, glädje: förstärka sociala band.
100
Q

Vad menas med sensomotorik?

A
  • Integrering av sensorisk information med motorisk kontroll.
  • Sensoriska signaler guidar och justerar rörelser.
101
Q

Hur är det motoriska systemet organiserat?

A
  • Hierarkiskt:
    1. Motorisk bark (planera/initiera)
    2. Basala ganglier (start/val av rörelser)
    3. Cerebellum (finjustering/koordinering)
    4. Hjärnstam (grundläggande mönster)
    5. Ryggmärg (förmedlar signaler till muskler)
102
Q

Vad är primära motorkortex (M1) och dess roll?

A
  • Direkt kontroll av frivilliga rörelser.
  • Topografiskt organiserad (homunculus).
103
Q

Vad är basala gangliernas funktion?

A
  • Hjälper initiera, modulera rörelser.
  • Förhindrar oönskade rörelser.
  • Skador: Parkinson (svårstartade rörelser), Huntington (ofrivilliga rörelser).
104
Q

Vilken roll har cerebellum (lillhjärnan)?

A
  • Finjusterar rörelser genom sensorisk feedback.
  • Skador ger ataxi (okoordinerade rörelser).
105
Q

Vad är sensorisk feedback?

A
  • Information från sinnen (syn, känsel, proprioception).
  • Hjälper hjärnan justera pågående rörelser.
106
Q

Vad innebär topografisk organisation i motorkortex och somatosensorisk cortex?

A
  • Kroppsdelar representerade som karta.
  • Finstyrda områden upptar större kortexyta.
107
Q

Hur initieras och förfinas en visuellt guidad rörelse (t.ex. sträcka sig efter en kopp)?

A

Syninfo registreras i retina → vidare till thalamus (LGN) → primära synkortex (V1).
2. Därefter skickas info till parietalloben (dorsala strömmen) som lokaliserar objektet i rummet.
3. Frontalområden (premotor-, supplementära och primära motorcortex) planerar rörelsen.
4. Basala ganglier och cerebellum hjälper till att justera och koordinera.
5. Motoriska signaler går via pyramidbanor till ryggmärg → muskler utför rörelsen. Feedback från ögon och känsel justerar greppet.

(Förklaring: Dorsala strömmen (“where”-vägen) behandlar var objekten finns, Ventrala strömmen (“what”-vägen) identifierar vad man ser.)

108
Q

Vad är perception?

A
  • Hjärnans tolkning av sensorisk info.
  • Sinneorgan omvandlar stimuli till nervsignaler.
  • Hjärnan skapar meningsfulla upplevelser.
109
Q

Hur omvandlas stimuli till nervsignaler (transduktion)?

A
  • Specialiserade receptorceller för ljus, ljud, kemiska ämnen, tryck.
  • Omvandlar stimuli till aktionspotentialer.
110
Q

Vad är retinotopisk, tonotopisk och somatotopisk organisation?

A
  • Retinotopisk: karta över synfältet.
  • Tonotopisk: karta över ljudfrekvenser.
  • Somatotopisk: karta över kroppsytan.
111
Q

Vad är dorsala och ventrala visuella strömmen?

A
  • Dorsala (“where”): Lokalisering, rörelse, parietallob.
  • Ventral (“what”): Objektigenkänning, form/färg, temporallob.
112
Q

Hur påverkas rörelser vid skador på basala ganglier och cerebellum?

A
  • Basala ganglier: Hypokinesi (Parkinson), hyperkinesi (Huntington).
  • Cerebellum: Ataxi, okoordinerade rörelser.
113
Q

Hur bearbetas syninformation från ögat till hjärnbarken?

A
  • Ljus → fotoreceptorer → bipolära/ganglieceller → synnerv → synnervskorsning → LGN i thalamus → V1 i occipitalloben.
114
Q

Vad är sensorisk adaptation?

A
  • Minskad känslighet vid konstant stimulering.
  • Hjälper fokus på förändringar i omgivningen.
115
Q

Hur påverkar top-down och bottom-up processer perceptionen?

A
  • Bottom-up: Drivs av sensoriska data.
  • Top-down: Påverkas av förväntningar, kunskap.
  • Top-down kan få oss tolka otydliga stimuli utifrån förväntningar.
116
Q

Hur påverkas språkförståelse av hjärnans specialiserade områden för språk?

A
  • Brocas område (frontalloben) är viktigt för språkproduktion (talförmåga),
  • Wernickes område (temporalloben) är viktigt för språkförståelse. Skador på dessa områden kan leda till afasier.

Afasier – svårigheter att förstå eller producera talat och skrivet språk

117
Q

Vad menas med anatomisk och temporal kodning av sensorisk info?

A
  • Anatomisk: Vilken nervbana och hjärnområde aktiveras?
  • Temporal: Impulsfrekvensmönster signalerar intensitet/varaktighet.
118
Q

Hur bidrar sensorisk information till inlärning av motoriska färdigheter?

A
  • Sensorisk feedback justerar motoriska kommandon vid övning.
  • Upprepad träning leder till mer precisa och automatiserade rörelser (procedurminne).
119
Q

Vad är beroende?

A
  • Tvångsmässigt intag av substans trots negativa konsekvenser.
  • Toleransutveckling och abstinens vid minskat intag.
120
Q

Vad innebär “wanting” och “liking” i beroende?

A
  • Wanting: Stark drivkraft att söka substans.
  • Liking: Faktisk njutning.
  • I beroende ökar “wanting” medan “liking” ofta minskar.
121
Q

Hur kan hjärnans belöningssystem rubbas vid långvarig droganvändning?

A

Genom neuroadaptation, då hjärnans belöningssystem omorganiseras vid långvarig droganvändning, vilket förklarar varför tolerans och abstinens uppstår.

122
Q

Vilka hjärnregioner är viktiga vid beroende (dopaminsystemet)?

A
  • VTA → Nucleus accumbens: Dopaminbelöningsväg.
  • Prefrontala cortex: Beslutsfattande, impulskontroll.
123
Q

Hur påverkar dopaminberoende områden beteendet hos den beroende?

A
  • Ökat dopamin förstärker drogrelaterade beteenden.
  • Mer dopamin krävs för samma effekt över tid.
  • Andra aktiviteter känns mindre belönande.
124
Q

Vad är eskalering av bruk?

A
  • Ökat substansintag över tid för samma effekt (tolerans).
125
Q

Vad menas med tolerans?

A
  • Minskad effekt vid upprepad användning.
  • Kräver större dos för samma rus.
126
Q

Vad är abstinens?

A
  • Obehagliga symtom när bruk minskas.
  • Ångest, skakningar, irritabilitet.
  • Driver återgång till drogintag.
127
Q

Hur kan top-down processer påverka beroende?

A
  • Prefrontala cortex ska hämma impulser.
  • Vid beroende nedsatt kontroll, svårare att motstå drogen.
128
Q

Varför kan droganvändning fortsätta trots minskad njutning (”liking”)?

A
  • “Wanting” kvarstår eller ökar.
  • Dopaminsystemet förändras, jakt på tidigare intensiva effekt.
129
Q

Hur kan sociala och psykologiska faktorer påverka beroende?

A
  • Genetisk sårbarhet + miljöfaktorer (stress, trauman, socialt umgänge).
  • Tidiga negativa erfarenheter ökar risk.
130
Q

Hur interagerar stress med beroende?

A
  • Stress ökar sårbarhet för beroende.
  • Droger kan användas för att lindra stress.
  • Ond cirkel uppstår.
131
Q

Hur relaterar beroende till uppmärksamhet och emotionsreglering?

A
  • Exekutiva funktioner försämras, impulskontroll minskar.
  • Svårigheter att avstå drogen, ökad impulsivitet.
132
Q

Hur bidrar inlärningsteorier till förståelse av beroende?

A
  • Operant betingning: Drogintag förstärks av belöning.
  • Klassisk betingning: Miljösignaler triggar drogbegär.
133
Q

Hur kan beroende behandlas och förebyggas?

A
  • Mediciner (t.ex. metadon), KBT, socialt stöd.
  • Förebyggande: Minska riskfaktorer, öka kunskap och stabil familjemiljö.
134
Q

Varför svårt att sluta missbruk trots insikt om negativa konsekvenser?

A
  • Hjärnan prioriterar omedelbar belöning.
  • Top-down kontroll nedsatt, dopaminförändringar driver fortsatt bruk.
135
Q

Vad är uppmärksamhet?

A
  • Förmåga att fokusera på relevant information och ignorera annat.
  • Effektiv användning av kognitiva resurser.
136
Q

Vad är selektiv uppmärksamhet?

A
  • Välja ut viktig info bland många intryck.
  • Cocktailparty-effekten: Lyssna på en röst i en bullrig miljö.
137
Q

Vad är fokuserad uppmärksamhet?

A
  • Hålla kvar fokus på en uppgift under längre tid.
  • T.ex. läsa trots bakgrundsljud.
138
Q

Vad är delad uppmärksamhet (multitasking)?

A
  • Fördela uppmärksamhet på flera uppgifter samtidigt.
  • Prestationsförmåga minskar oftast.
139
Q

Vad innebär top-down och bottom-up i uppmärksamhet?

A
  • Top-down: Mål, förväntningar styr uppmärksamheten.
  • Bottom-up: Stimuli i omgivningen drar till sig uppmärksamhet automatiskt.
140
Q

Vilka hjärnområden är viktiga för uppmärksamhet?

A
  • Frontallober (PFC): Top-down kontroll.
  • Parietallober: Styra uppmärksamhet i rummet.
  • Talamus (pulvinar): Koordinerar informationsflöde.
  • RAS (hjärnstam): Reglerar vakenhetsgrad.
141
Q

Vad är exekutiva funktioner och relation till uppmärksamhet?

A
  • Planering, impulskontroll, problemlösning, arbetsminne.
  • Hjälper styra uppmärksamhet mot relevanta mål.
142
Q

Hur påverkar vakenhetsgrad uppmärksamheten?

A
  • Optimal vakenhet krävs för bra uppmärksamhet.
  • För trött eller för stressad försämrar fokus.
143
Q

Hur påverkar stress uppmärksamheten?

A
  • Kortvarig stress kan öka fokus.
  • Långvarig stress försämrar uppmärksamhet, arbetsminne, kognitiv flexibilitet.
144
Q

Hur relaterar uppmärksamhet till inlärning och minne?

A
  • Effektiv uppmärksamhet krävs för inkodning av information.
  • Bristande uppmärksamhet → sämre inlärning.
145
Q

Vad är inattentional blindness?

A
  • Missa tydliga objekt i synfältet när fokuserad på annat.
  • Visar uppmärksamhetens begränsning.
146
Q

Vad är change blindness?

A
  • Svårighet att märka förändringar i en scen.
  • Uppmärksamheten styr vilken info som uppfattas.
147
Q

Vilken roll spelar ögonrörelser (saccader) för uppmärksamhet?

A
  • Ögonrörelser riktar visuell uppmärksamhet mot intressanta mål.
  • Superior colliculus i hjärnstammen styr saccader.
148
Q

Hur kan ADHD påverka uppmärksamhet?

A
  • Svårigheter att upprätthålla fokus, lättdistraherad.
  • Impulsivitet, hyperaktivitet.
  • Påverkan på frontostriatala nätverk och dopaminnivåer.
149
Q

Hur kan man förbättra uppmärksamheten?

A
  • Mindfulness, meditation, fokusträning.
  • Minimera distraktioner.
  • Tillräcklig sömn, fysisk aktivitet, hälsosam livsstil.
150
Q

Vad är sömn?

A
  • Regelbundet tillstånd av minskad vakenhet och omorganiserad hjärnaktivitet.
  • Viktigt för återhämtning, minneskonsolidering, hormonreglering.
151
Q

Vilka huvudtyper av sömnstadier finns (NREM och REM)?

A
  • NREM: N1, N2, N3 (djupsömn).
  • REM: Livliga drömmar, kroppen förlamad för att förhindra utagerande av drömmar.
152
Q

Vad är NREM-sömn?

A
  • N1: Lätt sömn.
  • N2: Stabil sömn med sömnspolar, K-komplex.
  • N3: Djupsömn med deltavågor, viktig för fysisk/mental återhämtning.
153
Q

Vad är REM-sömn?

A
  • Hjärnaktivitet liknar vakenhet.
  • Livliga drömmar.
  • Muskelaton (förlamning), för att inte agera ut drömmar.
154
Q

Hur ser sömncykeln ut?

A
  • Varje cykel ~90 min.
  • N1 → N2 → N3 → N2 → REM.
  • Tidig natt mer djupsömn, sen natt längre REM-perioder.
155
Q

Vilken roll spelar hypothalamus, SCN och hormoner för sömn?

A
  • SCN styr dygnsrytm, får ljusinfo från ögat.
  • Tallkottkörteln frisätter melatonin i mörker.
  • Hypothalamus koordinerar sömn/vakenhetsreglering.
156
Q

Hur påverkar ARAS vakenhetsgrad?

A
  • ARAS aktiverar hjärnbark med acetylkolin, noradrenalin, histamin, orexin.
  • Minskad ARAS-aktivitet underlättar insomnande.
157
Q

Vilka neurotransmittorer är viktiga för sömnreglering?

A
  • GABA: Hämmar vakenhet.
  • Melatonin: Signal för mörker/sömn.
  • Orexin: Upprätthåller vakenhet, brist → narkolepsi.
158
Q

Hur påverkar dygnsrytm vår sömn?

A
  • Cirkadiansk rytm styr sömn/vakenhetscykeln via ljus-mörkersignaler.
  • Störd dygnsrytm (skiftarbete, jetlag) → sömnproblem.
159
Q

Varför är sömn viktig för minneskonsolidering?

A
  • Under N3 och REM förstärks och omorganiseras minnen.
  • Sömnbrist försämrar inlärning och kognition.
160
Q

Hur kan sömnbrist påverka hälsa och kognition?

A
  • Sämre minne, koncentration, reaktionstid.
  • Ökad risk för stressrelaterade sjukdomar, övervikt, diabetes, hjärt-kärlsjukdomar.
161
Q

Hur påverkar stress sömnen?

A
  • Höjer kortisol, svårare att somna.
  • Mindre djupsömn.
  • Långvarig stress/ångest kan orsaka insomnia.
162
Q

Vad är insomnia (sömnlöshet)?

A
  • Svårigheter att somna eller bibehålla sömn.
  • Påverkar dagfunktioner negativt.
  • Orsaker: Stress, ångest, smärta, miljö.
163
Q

Vad är narkolepsi?

A
  • Dagliga sömnattacker.
  • Sömnparalys, hallucinationer, kataplexi.
  • Orsakas av orexinbrist.
164
Q

Hur kan man främja god sömn (sömnhygien)?

A
  • Regelbundna sovtider.
  • Undvik koffein, skärmar sent.
  • Sval, mörk sovmiljö, minska stress.
  • Motion och bra kostvanor hjälper.
165
Q

Hur förändras sömnmönster med åldern?

A
  • Små barn: Mer djup- och REM-sömn, fler sovtimmar.
  • Äldre: Mindre djupsömn, mer uppvaknanden.
  • Ändå behov av återhämtande sömn.
166
Q

Varför används djurmodeller i forskning om psykisk ohälsa?

A

För att studera underliggande neurobiologiska mekanismer i en kontrollerad miljö. Djur har liknande grundläggande neurobiologiska system vilket underlättar studier av exempelvis ångest, beroende, eller inlärning. Resultat kan sedan jämföras med människors biologi.

167
Q

Vilka svårigheter finns i translationell forskning från djur till människa?

A

Arternas skillnader i hjärnorganisation och beteende, samt svårigheten att återskapa mänskliga miljö- och sociala faktorer i djurmodeller. Detta gör det svårt att direkt överföra resultat från djur till människor.

Psykologi B (7 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions