Venös trombos och lungemboli Flashcards
Vilka riskfaktorer innerverar venös trombosuppkomst?
- Östrogenmedicin
- Kirurgiska ingrepp.
- Hematologiska tillstånd som polycytemi, trombocytos
- Brist på koagulationsproteiner
Vilka symtom uppvisar venös trombos?
- Vadsmärta med tyngdkänsla- svullnad, tydligaste symtomen vid trombos.
- Värme, rodnad runt området där trombos befinner sig, ökad venförteckning.
- Kortvarig feber- utlöses av pågående inflammation i trombosområdet, kroppstemperaturen normaliseras snabbt när tromboslösare tillförs.
Hur diagnostiseras venös trombos?
Utförlig anamnes- Hereditet? haft trombos innan? Finns utlösande faktorer? P-piller? Gravid? Nyopererad? Tecken på infektion? Längre bussresa? Om inte misstänks malingitet. Då ställs dessa frågor: Rökare? Förekommer blod per rektum eller underliv? Mamografi? PSA-prov (naturligt enzym som förekommer i kroppen, låga värden visar på friskhet).
LABORATORIEUTREDNING:
D-dimer- Avspeglar fibrinolytiska systemets aktivitet.
Hb- för att utesluta anemi och blödningsrisk.
Koagulationsutredning- görs för yngre personer, ärftlighet kartläggs.
Bilddiagnostik av misstänkt trombosområde- Viktigaste diagnostiska metoden vid underbenstrombos. Kombineras med färgdopplerundersökning för att se venöstflöde.
Flebografi(röntgen)- Kontrastvätska injiceras, bristande kontrastutfyllnad kan påvisa propp.
Datormografi av buk och bäcken, genomförs ofta vis misstanke om trombos i bäckenben.
Hur behandlas venös trombos?
Antitrombotisk behandling. Olika läkemedel kombineras, förebyggande för återbildande av trombos samt upplösande av trombos. Risk för blödning är en biverkning som uppkommer om inte doseringen är korrekt kombinerad.
Warafin- hindrar nybildning.
Omvårdnad: Mobilisering, kompressionsbehandling, ben i högläge under natten.
Fysisk aktivitet- stimulerar cirkulationen, pat bör mobiliseras under första dygnet. Pat. ska undvika långt stillasittande samt tunga lyft.
Ökat vätskeintag- förbättrar blodcirkulationen.
Vad finns det för profylaktisk behandling till venös trombos?
Fysisk aktivitet-förbättrar blodcirkulationen.
lågmolykulärt Heparin och Warafin- Heparin används för att förebygga trombosbildning till warafinet uppnår önskad effekt, vilken är att inte verka upplösande som heparinet, däremot förhindra koagulationsfaktorer. Därför ges heparin tills warafinet uppnåt önskad verkan.
Långvarig flygresa- kompressionstrumpa, pat. med hög trombosrisk kan få LMH-dos subkutant (lågmolykulärt heparin).
Vätska, korta promenader.
Redogör för patofysiologin bakom lungemboli.
Venös trombos kan orsaka lungemboli. Trombosen har då lossnat och följt med i blodströmmen och fastnat i lungans artär. Risken för lungemboli ökar med trombosens storlek. Vanligen sitter denna typ av tromboser i bukens vener eller i bäckenets vener. Väldigt allvarligt tillstånd, kan ibland också vara väldigt små men ändå utgöra ett livshotande tillstånd.
Lunginfarkt- orksakas av massiv lungemboli som blockerar en större lungartär. Vävnaden i lungartären nekrotiseras (dör) vilket leder till nedsatt utspänning av alveolerna.
Chock- Obstruktiv chock (hinder i luftvägarna) utvecklas vid stor emboli. Trycket i höger hjärthalva stiger, resulterar i att trycket i både vena cava superior och inferior stiger. Hjärtljudet blir svagt bltr faller, pat. blir medvetslös.
Nämn 5 symtom vid lungemboli.
Ofta föregås stora proppar av mindre, därför är det av vikt att observera tecken i tidig fas. Liknande symtom kan förväxlas med hjärtinfarkt och lunginflammation.
Karaktäristiska tecken:
Plötslig andnöd
hosta, ibland blodig.
Hållsmärta: andningsrelaterad.
Blodgaserna kan se normala ut, trots andnöd.
Svettning, svimmning- symp. aktivering, plötslig hjärtsvikt och chock.
oro/ångest- vid stora embolier.
Hur ställs diagnosen lungemboli?
Blodgaser: Ofta påvisas låga värden av både syrgas och koldioxid- blir låga pga hyperventilation.
EKG- eftersom arytmier kan förekomma, då tryck skapas i höger hjärthalva.
D-dimer: Plasmakoncentrationen av D-dimer förhöjs när trobotisk aktivitet föreligger, normalt D-dimer utesluter vanligen lungemboli.
Lungröntgen-
Datortomografi av thorax- På detta vis kan man effektivt diagnostisera embolier.
