Urvalsmetoder och operationaliseringar av begrepp

Question 1

Vad menas med population?

Answer 1

Den grupp vi vill undersöka och uttala oss om. Den grupp vi vill generalisera till. T.ex “alla som har depression”, “alla svenska medborgare som är röstberättigade”.

Question 2

vad menas med Stickprov?

Answer 2

Det urvalet av människor man väljer att studera . Den grupp bör vara prepresentatibel för populationen. Hur viktigt stickprovet är beror på vad man vill undersöka. Om man t.ex. endast tar med studenter i sin studie kan dessa avvika från människor med andra sysselsättningar

Question 3

Vilka urvalsmetoder finns?

Answer 3

1. Slumpmässigt urval
   –> enkelt slumpmässigt urval
   –> systematiskt urval
   –> stratifierat slumpmässigt urval
   –> clusterurval
2. Icke-slumpmässigt urval
   –> bekvämlighetsval
   –> ändamålsmässigt urval
   –> kvoturval

Question 4

Nämn några urvalsmetoder som är slumpmässiga?

Answer 4

1. Enkelt slumpmässiga
   —> SCB slumpar fram mobilnummer dom ska ringa
   —> specifik enhet av populationen har samma chans att bil vald
2. Systematiskt urval
   —> liknar slumpmässigt urval men man har någon specifik strategi t.ex. tar var femte person från en lista
3. Stratifierat urval
   —> Man delar in människor i subgrupper t.ex. map ålder
   —> Vilken dimension man väljer beror på vad man vill undersöka.
   —> Stratifierat urval viktigt om man vill undersöka små grupper. Då kan man översampla dom
4. Kluster urval
   —> När man ej får tag på t.ex. en lista av en populationkan man istället identifiera klasser av individer.
   —> T.ex. istället för att alla psykologer som arbetar inom hälsa och sjukvård skall kunna nås väljer man ut ett kluster av dessa, t.ex. psykologer som arbetar inom vgregionen

Question 5

När kan man behöva använda sig av icke-slumpmässigt urval?

Answer 5

När man ej har listor över populationer. risk med icke-slumpmässigt urval är att stickprovet kan bli snedvridet och att vi inte kan generalisera från stickprovet till populationen

Question 6

Nämn några olika typer av icke-slumpmässigt urval

Answer 6

1. Bekvämlighetsurval
   –> deltagare väljs utifrån tillgänglighet t.ex. “folks om befann sig på järntoget”
   –> finns fara för systematiska fel
   –> kan användas för processer man antar funkar likadant för alla friska individer t.ex.
2. Ändamålsenligt urval
   –> deltagare väljs utifrån kriterium viktiga för forskningen. tex. mammor >20.
   —> snöbollsurvalet en typ av ändamålsenligt urval
3. Kvoturval
   –> påminner om stratifierat urval
   –> ser till att kvoten för olika subgrupper i stickprovet är lik kvoten i populationen

Question 7

Vad innebär snöbollsurval?

Answer 7

En typ av icke-slumpmässigt urval och ändamålsenligt urval där man ber en deltagare som tillhör en minoritet att kontakta personer som den tror skulle kunna tänka sig vara med i studien.

Question 8

På vilket sätt skiljer sig frivilliga deltagare gentemot icke-frivilliga deltagare?

Answer 8

1. Dom har högre utbildning
2. Mer bekräftelsesökande
3. Mer sociala
4. Har högre socioekonomisk status

Question 9

Vad menas med WEIRED urval?

Answer 9

Western, educated, industrialized, rich and democratic. Det är ofta dessa människor som tenderas att studeras.

Question 10

Vad lutar sig psyskologisk vetenskap på?

Answer 10

rationalism (deduktion) och empirism (induktion)

Question 11

Hur bör empirin utformas inom psykologisk vetenskap?

Answer 11

Empirin skall utformas så att den kan verifiera men öven falsifiera en hypotes

Question 12

vad menas med regression to the mean?

Answer 12

Fenomenet där ett sample godtycliga variabler är extrema. Nästa sampling av samma godtyckliga variabler har större sannolikhet att vara närmre medelvärdet.

Pga regression of the mean fenomenet vill man göra verifikationer med falsifikation så man kan se att att t.ex. ångesten går ner pga terapi och inte pga regression to the mean

Om man t.ex. är med om en kritisk livshändelse är det ofta en väldigt lågt punkt i någons liv så oavsett “intervention” så det stor sannolikhet att personen mår bättre efter lågpunkten.

Question 13

vad menas med ett psykologiskt struktur?

Answer 13

1. Koncept/fenomen som inte direkt är observerbara
   –> t.ex. rädsla, intelligens, motivation
2. Dessa kan endast HÄRLEDAS ur det man observerar
3. Ett typ av hypotetiskt konstrukt som antas existera och vara ansvariga för observerade effekter
4. Psykologiska konstrukt upprätthålls som möjliga förklaringar av effekter så länge det finns bevis som stöttar dom

Question 14

vad är en variabel?

Answer 14

En variabel är någonting som kan variera eller anta mer än två värden.

Question 15

vad är en situationell variabel?

Answer 15

en variabel som beskriver egenskaper för en situation eller miljö
–>t.ex. antal ord i en bok

Question 16

vad är en responsvariabel?

Answer 16

Responser på individers beteende
–> t.ex. reaktionstid, prestation på ett test

Question 17

vad är deltagarvariabel?

Answer 17

deltagarvariabler är individuella differensmått
–> t.ex. kön, intelligens, personlighet

Question 18

vad är medierande variabler?

Answer 18

Variabler som medierar effekten
–> t.ex. antal åskådares påverkan på hjälpbeteende beror på ansvarsspridning

Question 19

vad innebär operationalisering?

Answer 19

1. De operationer eller tekniker en forskare använder för att mäta och manipulera en variabel
2. ibland kan operationaliseringaar visa sig vara felaktiga eller överlappa med andra begrepp som vi egentligen inte vill undersöka
3. Operationaliseringar till många konstrukt finns ofta definierade i forskningsliteraturen, t.ex. rosenbergs self-esteem scale.

Question 20

Hur operationaliserar man ett begrepp, t.ex. aggression?

Answer 20

Vi måste förvandla aggression från något abstrakt till att bli något konkret och mätbart. T.ex:

1. Antal gånger någon höjer rösten under en viss diskussion
2. Är det att en person t.ex. lämnar ett rum under en diskussion
3. Är det att en person går till attack mot föremål eller annan person?

Question 21

Förklara beroende och oberoende variabel

Answer 21

1. Beroende variabeln BEROR på oberoende variabeln
2. “Antal ihågkomna ord beror på inlärningssättet”
   –> Beroende variabel: Antal ihågkomna ord
   –> Oberoende variabel: Inlärningssättet

Question 22

Förklara oberoende variabel

Answer 22

Oberoende variabel består av minst två nivåer och manipuleras antingen eller väljs ut för att fastställa dess effekt på beteende/ beroende variabeln

Question 23

På vilket sätt kan man manipulera oberoende variabeln?

Answer 23

T.ex. Om OBV är närvaro av läkare påverkar läkningstid. då kan man testa t.ex. närvaro och frånvaro. Man manipulerar variabeln mellan dessa nivåer

Man kan också variera mängd av en viss betingelse/oberoende variabel t.ex. studietids påverkan på tentaresultat. Studietiden varierar mellan 1 h , 5 h och 10 h t.ex. tre olika nivåer på den oberoende variabeln

typ av betingelse eller behandlings påverkan på t.ex. välmående. 1. KBT, 2 psykodynamisk 3 gestaltterapi

Question 24

Vad menas med ovidkommande variabel?

Answer 24

1. En annan variabel än den oberoende variabeln som kunde ha en effekt på den mätta oberoende variabeln
2. Man önskar kontrollera ovidkommandevariabler för att förhindra att dom ändrar sig, men vill konstanthålla dom

3.Kan man ej konstanthålla ovidkommande variabler så kan man ejveta att förändringar i BV kan tillskrivas förändringar i OBV

4. om man kontrollerar för ovidkommande variabler kallas dom kontrollvariabler
5. effekter av ovidkommande variabler kallas för “fel”

Question 25

Vad är en kontrollvariabel?

Answer 25

Om man kontrollerar de ovidkommande variablerna kallas de kontrollvariabler

Question 26

vad kan det finnas för felkällor inom sykologisk forskning?

Answer 26

1. slumpmässiga fel
   –>som påverkar alla betingelser likadant
2. Konstanta fel/ systematiska fel som påverkar en betingelse mer än en annan

Question 27

vad menas med störvariabler? (Confounding variables)

Answer 27

Stör variabler är en källa för konstanta fel

Om man oavsiktligt tillåter en potentiellt påverkande variabel systematiskt variera tillsammans med den oberoende variabeln som är av huvudintresse, då går det inte fastställa vilken variabel som orsakade ändringen i ett beteende, om det är störvariabeln eller oberoende variabeln

Question 28

Ge exempel på cofounding

Answer 28

PEPSI-COKE
Blindtest mellan coke och pepsi visade att coke-drickare föredrar pepsi. dock hade man märkt ut bägarna med “S” och “L”. I upprepat test visade det sig att oberoende av innehållet valde 85% av försökspersonerna bägare markerad med S –> cofounding.

Resultatet från orginalstudien berodde på bägarens markering och ej innerhållet. man lät störvariabeln “markering på bägare” systematiskt variera med den oberoende variabeln.

ROSENTHAL-EFFEKT (smarta råttor)
- försökspersoner instruerade med att råttor är smarta eller dumma. Råttorna producerade reutlat som representerade sina etiketter som dumma eller smarta. Detta berodde på förväntanseffekten hos försökspersonen. Förväntanseffekten blir också som en cofound, störvariabel som samverkar med den oberoende variabeln. För att undvika inverkan av förväntanseffekten bör man ha single blind eller double blind studier.

Question 29

Vilka är beroende, oberoende och kontrollvariabel i nedan exemel?

En biltillverkare vill veta hur ljusstarkt bromsljusen ska vara för att minimera tiden som en bilförare behöver för att upptäcka att bilen framför stannar. För att undersöka sätter man upp ett experiment.

Answer 29

Beroende variabel: tid att upptäcka bromsning
Oberoende variabel: ljusstyrka
Kontrollvariabel: Ålder

Man kan tänka sig att ålder kan påverka reaktionstid. för att ålder ej skall påverka kan man välja en och samma åldersgrupp för att göra tester t.ex. för att göra den variabeln konstant

Question 30

Beskriv Reichenbergs princip

Answer 30

Ang. kausala samband

Om vi enbrt vet aett A och B är statistiskt korrelerade kan vi endast veta att

1. A är en orsak till B
2. B är en orsak till A
3. A och B har en gemensam orsak (tredje variabel)

EXEMPEL: korrelation låg självkänsla och depression
1. Låg självkänsla orsakar depression
2.Depression orsakar låg självkänsla
3. traumatiska händelser påverkar depression OCH låg självkänsla

Question 31

Förklara validitet

Answer 31

En studie är valid om man mäter det man faktiskt avser att mäta.

Question 32

Nämn några hot mot den interna validiteten

Answer 32

Ett hot mot den interna validiteten innebär att effekten på beroendevariabeln orsakades av något annat än den oberoende variabeln

TEX:
1. individuella förändringar som ej beror av den oberoendevariabeln
2. Mätfel –> beroende på val av instrument eller t.ex. tidpunkt för studien, risk för “regression to the mean”
3. gruppskillnader som inte beror på oberoende variabeln
–> bortfal
–> val av deltagare

Question 33

vad innebär intern validitet?

Answer 33

Inten validitet handlar om huruvida man kan dra säkra slutsatser om kausalitet utifrån vår data.

Om man har hög intern validitet innebär det att det är den oberoende variabeln som gett effekten på beroendevariabeln och ingen annan förklaring skall vara möjligt

Question 34

vad innebär extern validitet?

Answer 34

Om man har hög extern validitet så inebär hur generaliserbara resultaten är. Dvs skulle man ändra t.ex. situationen, deltageare, tidpunkten och måtten skulle man få samma resultat. I så fall har man hög extern validitet. Om man däremot skulle göra samma studie vid annan tidpunkt och det påverkar resultatet skulle man ej ha hög extern validitet.

Question 35

Vilka hot finns det mot den externa validiteten?

Answer 35

Det kausala sambandet kaninte inte håller för andra deltagare/behandlingsvariationer/olika miljöer eller kontexter.

Exempel på låg validitet i studier.
1. Ett antidrofprogram kanske funkar effektivt i en stad men inte i urbana områden
2. Ett samband på djur kanske ej ger samma resultat på människor. Ett samband på män kanske inte ger samband för män.
3. En medicin ger effekt när den används ensam men inte i kombination med andra mediciner

Question 36

Exempel på frågor man kan ställa sig för att undersöka om det finns extern och intern validitet i en studie?

Answer 36

Extern validitet:
Händer samma sak i en annan setting/kontext?
–> I andra labb?
–> I en verklig kontext?

Intern validitet
Gjordes studien på rätt sätt?

Question 37

Vad innebär omedelbar upplevd validitet (face validity?)

Answer 37

Mäter man det man anser att mäta vid första anblick?

Question 38

Vad menas med kriterierelaterad validitet?

Answer 38

I vilken utsträckning måttet stämmer överrens med objektivt kriterium. T.ex. om blodalkoholkoncentration som kriterioum för att validera en självrapportskala om drickande.

Question 39

vad innebär innehållsvaliditet?

Answer 39

hur väl täcler de beroende variablerna det man vill mäta (bredd och djup)

Question 40

Vad menas med kosntruktvaliditet? (begreppsvaliditet)

Answer 40

När innerhållet av ett test motsvarar innerhållet av konstruktet det var tänkt att avbilda

Question 41

vad menas med reliabilitet/tillförlitlighet?

Answer 41

1. Måttets förmåga att producera samma resultat under samma betingelser
2. samma sak som stabilitet och konsistens
3. En studie är reliabel om resultaten kan replikeras

Question 42

Vad menas med test-retest reliabilitet?

Answer 42

Måttets förmåga att producera konsistenta resultat när samma enheter är testade vid två olika tidpunkter

Question 43

Vad innebär hög reliabilitet?

Answer 43

Hög reliabilitet innebäg låg grad av slumpmässig variation, världen över 0,8 betraktas som bra. Alpfa=cronbach’s alpha

Hög reliabilitet innebär att resultaten påverkas lite av slumpmässiga mätfel

Question 44

Beskriv validitet

Answer 44

1. Validitet är detsamma som giltighet
2. Validitet handlar om mätinstrumentet mäter det begrepp som det är avsett att mäta, att det mäter rätt saker.

Question 45

Vad menas med hög validitet

Answer 45

1. Att man kan visa att man mäter det som är avsett att mäta i studien
2. Att man har låg grad av systematiska mätfel

Har man t.ex. confounds som coke-pepsi exemplet, då har man låg validitet eftersom man har låtet påverkande variabel systematiskt variera med oberoende variabeln. Man har inte mätt det man avser att mäta

Question 46

Beskriv ett exempel där man har låg reliabilitet och låg validitet

Answer 46

(Alla pilar träffar långt ifrån varandra och långt ifrån mitten)
Validitet: Frågorna mäter ej det man vill mäta, dvs om man vill mäta intelligens så lyckas man inte med det, istället mäter man kanske ihärdighet eller annat.
Reliabilitet: det finns mycket slumpmässig variation. Kanske förstår inte deltagaren frågorna och eller dom tolkas olika eller beror mycket på mättillfälle eller liknande

Question 47

Beskriv ett exempel där man har Hög reliabilitet och låg validitet

Answer 47

(Alla pilar träffar på samma ställe men inte där det ska)

Överensstämmelsen mellan frågorna är hög men motsvarar ej det som forskaren vill undersöka. Då har man hög reliabilitet men låg validitet.

Question 48

Beskriv ett exempel där man har hög reliabilitet och hög validitet

Answer 48

(Pilarna träffar nära varandra OCH i mitten)

Frågorna är överensstämmande och motsvarar det forskaren vill udnersöka

Question 49

Beskriv olika former av validitet?

Answer 49

1. Intern validitet
   –> har forskningen gjorts på rätt sätt?
   –> mäter vi det vi vill mäta?
2. Extern validitet
   –> Får vi samma resultat i andra situationer/tidpunkter/deltagare?
3. Omedelbart upplevd validitet?
   –> mäter det man avser att mäta vid första anblick?
4. Innehållsvaliditet
   –> Hur väl täcker de beroende variablerna det man vill mäta?
5. Kriterierelaterad validitet
   –> Stämmer måttet överrens med objektivt kriterium? t.ex. blodalkoholkoncentration och självuppskattning
6. konstruktvaliditet
   –> Motsvarar innehållet av konstruktet det den var tänkt att avbilda

Question 50

Beskriv reliabilitet och hur det skiljer sig från validitet

Answer 50

Reliabilitet handlar om hur noggrann eller tillförlitlig mätningen i studien är och huruvida studien är replikerbar eller ej. Ges all information som behövs för att man skall kunna upprepa studien Får vi samma resultat vid olika tidpunkter och i olika situationer?

Reliabilitet skiljer sig på så sätt mot validitet som handlar mer om “innehållet” och om vi mäter det vi tänker oss att mäta. Mäter vi intelligens med logiska tester på arbetsintervjuer eller möter vi uthållighet t.ex.

Question 51

Beskriv olika urvalsmetoder samt fördelar och nackdelar med det

Answer 51

Man kan välja deltagare till sin studie slumpmässigt eller icke-slumpmässigt. Den vanligaste urvalsmetoden för psykologisk forskning är bekvämlighetsurval som är ett icke-slumpmässigt urval. Detta då det sällan finns t.ex. listor över hela befolkningen vad det gäller de flesta grejer. Dock finns det alltid en risk för systematiska fel när man gör bekvämlighetsurval.

Andra icke-slumpmässiga urval är ändamålsmässigturval och kvoturval. Kvoturval innebär att man försöker få tag i så många personer i en viss grupp att den skall spegla hur det ser ut i populationen. Ändamålsmässigt urval innebär att man väljer ut personer som är lämpliga för studien t.ex. mammor som är 30.

Det finns även olika typer av slumpmässiga urval. Tex. stratifierat urval, att man väljer ut en specifik subgrupp ur populationen, t.ex. map ålder eller vad som kan vara relevant för studien. Man kan också göra klusterurval då man väljer ut en del av en population att studera t.ex. läkare i VGR istället för läkare i hela sverige. systematiskt slumpmässigt urval innebär att man väljer ut t.ex. var femte person på en lista.

Question 52

Hur kan man bevisa kausalitet?

Answer 52

Det kan vara väldigt svårt att veta riktningen på sambandet man hittat.
Reichenbachs princip är att man endast kan sluta sig till tre möjliheter
1. A är orsak till B
2. B är orsak till A
3. A och B har en gemensam orsak (variabel C)

Det kan också vara ett slumpmässigt samband man hittat.