Uppmärksamhet & Perception Tenta Flashcards

1
Q

“Sensation”

A
  • En stimulus-driven process som förmedlar enkla förnimmelser, färg, lukt, sött, beröring
  • Bottom-up-processer
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

“Perception”

A
  • En process där information väljs ut, organiseras och tolkas med hjälp av top- down-processer
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

5 st sensations receptorer

KMT FN

A

1) Kemoreceptorer
2) Mekanoreceptorer
3) Termoreceptorer
4) Fotoreceptorer
5) Nociceptorer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad de 5 receptorerna reagerar på

A

1) Kemoreceptorer - Smak, lukt, irritation
2) Mekanoreceptorer - Beröring, läge, rörelse, ljud
3) Termoreceptorer - Värme/kyla
4) Fotoreceptorer - Ljus
5) Nociceptorer - Smärta

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

”PSYKOFYSIK”

A

Beskriver den kvantitativa relationen mellan upplevelse och stimulus-intensitet

(Fechner 1860)

  • Psykofysiken studerar grundläggande perceptionsförmågor, som att:
  • Upptäcka: absolut tröskel = den stimulus som man uppfattar i 50% av fallen
  • Identifiera och känna igen (recognize)
  • Skilja mellan (diskriminera) saker som är olika
  • JND (Just Noticeable Difference) = den skillnad som man uppfattar i 50% av fallen

• Man försöker även mäta upplevelsers styrka och bestämma hur dessa beror av stimulis styrka, storlek etc

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Psykofysiska metoder behövs för att svara på grundläggande frågor inom perceptionspsykologin. Vilka?

A

-Detektion: Finns det något där?

-Igenkänning: Vad är det för något?

-Diskrimination: Är det någon skillnad?

-Skalning: Hur mycket mer är A än B?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Absolute threshold och Subliminal stimuli

A

absolute threshold for conscious awareness

Subliminal Perception

  • När en stimulus är för svag eller för kortvarig för att medvetet uppfattas och rapporteras (= under tröskeln, subliminal) kan den ibland ändå påverka oss.
  • Subliminalt visade – glada eller ledsna – mungipor på ett neutralt ansikte kan påverka hur vi varseblir ansiktet.
  • Även kan en subliminal stimulus påverka upplevelsen av en efterföljande stimulus (”priming”):
  • Ett positivt eller negativt laddat ord presenteras subliminalt och därefter ett ansikte. Ordets laddning påverkar bedöm- ningen av om ansiktet är behagligt eller obehagligt.
  • Eventuellt kan ett subliminalt reklambudskap påverka oss att köpa en viss produkt, men effekten är i så fall liten.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Sammanfattning av psykofysik: 4x

A
  1. Våra sinnen är ett titthål ut i en värld av komplex fysik
  2. Den svagaste stimulus ett sinne kan uppfatta är dess absoluta tröskel
  3. Att en individ rapporterar en viss tröskel kan ha att göra med både individens sensoriska känslighet men också benägenhet att rapportera
  4. Relationen mellan mängd stimulus och upplevd intensitet är oftast inte linjär
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Berätta kort om placebo

A

En medicin eller en behandling som i läkarens/terapeutens eller patientens eller i båda parters ögon har terapeutisk verkan, men som inte i sig själv har någon effekt på den sjukdom eller störning som den sätts in mot.

Den effekt som ett sådant medel eller sådan behandling ofta har, beror på den behandlades eller behandlarens eller bådas föreställningar och förhoppningar.

Vid prövning av läkemedel är det angeläget att på olika sätt eliminera placeboeffekterna. Man behöver då en experiment- och en kontrollgrupp. De som ingår i kontrollgruppen ska tro att de får samma preparat som experimentgruppen (den grupp i vilken man prövar ett nytt preparat). Om då fler i experimentgruppen än i kontrollgruppen blir förbättrade, drar man slutsatsen att denna skillnad beror på rent kemiska egenskaper hos preparatet i fråga. Det verkningslösa preparat som personerna i kontrollgruppen får går under namnet placebo.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Smärta förmedlas enligt Lännergren av olika smärtfibrer. Para ihop fibertyp med egenskaper.

A

C fiber:

  1. Långsam (ca 1m/s)
  2. utgör ca 75% av det totala antalet fibrer i en perifer hudnerv
  3. dov värkande smärta

As fiber:

  1. stark och vällokaliserad smärta
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

karaktärisera dagseende (photopic) 4x och nattseende (scotopic) 4x

A

dagseende (photopic)

Tappar (cones)

skärpa

färg

dessa fotoreceptorer mest i foeva

nattseende (scotopic)

stavar (rods)

reagerar redan på svagt ljus

vanligaste fotoreceptorn

“Många” fotoreceptorer kopplas till en gangliecell

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

para ihop grundsmaker mede beteckning 4x

A

sött - energirik

salt - Essentiella ämnen för fysiologiska processer

besk - möjligen giftig

umami - proteiner för att bilda och reparera vävnad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Organisationen av fotoreceptorerna i näthinnan behålls i talamus och visuella kortex. Vad enligt Purves är det mest troliga skälet till denna topografiska organisation?

A

Den är mer ekonomisk

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Receptoriska fält (rita gärna)

a) Vad är ett neurons receptoriska fält?
b) Beskriv ett receptoriskt fält med en sk on center - off surround organisation
c) Vad är, helt kort, poängen med denna organisation?

A

a) Det område som påverkar impulsfrekvensen hos en enskild sensorisk nervfiber

The receptive field is often identified as the region of the retina where the action of light alters the firing of the neuron.

b) On center, off surround.¨

Stimulation of the center of an on-center cell’s receptive field produces depolarization and an increase in the firing of the ganglion cell, stimulation of the surround produces a hyperpolarization and a decrease in the firing of the cell, and stimulation of both the center and surround produces only a mild response (due to mutual inhibition of center and surround). An off-center cell is stimulated by activation of the surround and inhibited by stimulation of the center (see figure).

On center and off center retinal ganglion cellsrespond oppositely to light in the center and surround of their receptive fields. A strong response means high frequency firing, a weak response is firing at a low frequency, and no response means no action potential is fired.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad är proprioceptive system?

A

ger upphov till vår kroppsuppfattning i rummet.

Medieras av proprioreceptorer. Receptorerna registrerar ledernas lägen genom att registrera spänningen i muskler och senor. Ofta ej medvetet. Exempel med att fylla ett vattenglas. Ju tyngre glaset blir desto större kompensation.

Receptorerna skickar informationen i lillhjärnsbanor i ryggmärgen till lillhjärnan där beslut om åtgärd fattas.

Det finns tre typer av proprioceptorer:

●Muskelspolar

●Berörings och tryck receptorer

●Golgissenorgan, också kallade senspolar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Hur kan vi med hörseln avgöra vart ifrån ett ljud kommer?

A

Eftersom våra öron sitter kontralateralt uppfattar desamma ljud lite olika. Det öra är som är närmast ljudet kommer höra det lite starkare och tidigare än det andra örat. Örats utformning hjälper oss även uppfatta om ljudet kommer rakt ovanifrån. Det är tack vare dessa skillnader som vi kan avgöra varifrån ljudet kommer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Redogör för sk monokulära och binokulära ledtrådar till djupseende och skillnaden mellan dessa två typer av ledtrådar

A

Binokulär syn är fundamental för djupseende. Eftersom ögonen sitter en bit ifrån varandra uppfattar de smått olika bild av omgivningen. Genom att jämföra dessa två bilder med varandra kan hjärnan avgöra hur nära ett objekt är. Ju större skillnad ju större retinal disparitet mellan de två bilderna desto närmare är objektet ifråga. Linsen ackomoderar också och ögonen konvergerar (närmar sig varandra) när vi fokuserar på nära håll.

Monokulär syn utgår från:

●Hur ett objekt förändras över tid, det vill säga om det blir större eller mindre. Skulle den bli mindre kan hjärnan bedöma att den är påväg längre bort.

●Relativ storlek ,detvillsäga att vi tänker att objekt som är liknande i storlek är olika långt bort beroende på hur stora de är på vår näthinna.

●Hur objekten är placerade i relation till varandra. Om ett objekt delvis täcker ett annat ser vi det som närmare oss än vad det objekt som täcks är.

●Hur högt upp ett objekt är. Ju högre upp desto längre bort upplevs objektet vara.

●Hur otydligt objektet är. Relativt skarpa objekt är med största sannolikhet närmare än oskarpa.

●Texturen på objektet. Är texturen grov upplevs objektet vara närmare än om den är slät

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Gör en kortfattad beskrivning av “attentional blink” paradigmet. Hur går uppgiften till och vad gör försökspersonen? Beskriv effekten man kan observera.

A

kraftig nedsättning av visuell uppmärksamhet när personer identifierar två stimuli på följd i snabb hastighet. Korrektheten för det andra stimulit är bristande när det visas inom ett intervall på 50-450 millisekunder efter det första.

Rapid serial visual presentation (RSVP) är en vetenskaplig metod som studerar the timing of vision.

In RSVP, a sequence of stimuli are shown to an observer at one location in their visual field. The observer is instructed to report one of these stimuli - the target - which has a feature that differentiates it from the rest of the stream. For instance, observers may see a sequence of stimuli consisting of grey letters with the exception of one red letter. They are told to report the red letter.

Effect: People make errors in this task in the form of reports of stimuli that occurred before or after the target. The position in time of the letter they report, relative to the target, is an estimate of the timing of visual selection on that trial.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Beskriv hur fenomenet “attentional blink” påverkar försökspersonens beteende: Ge exempel på fördelaktiga effekter respektive negativa effekter av uppmärksamhet.

A

fördelar:

  • du kan läsa fler ord per minut
  • reduced eye movement, går snabbare
  • minskar subvocalization
  • du kan inte kolla upp ord du missat

nackdelar:

-dålig förståelse

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Beskriv kortfattat ett exempel där en endogen cue leder till en kovert fokus av visuell selektiv uppmärksamhet.

A

Du förväntar dig att se rådjur på vägen hem från jobbet. Detta leder till en mental fokusering på åkrarna bredvid dig när du åker där i mörkret utan att du nödvändigtvis skiftar ditt fokus från vägen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Beskriv kortfattat de kortikala områden som är centrala vid kontroll av endogent drivna uppmärksamhetsskiften

A

främre kortex

22
Q

Beskriv kortfattat hur selektiv uppmärksamhet påverkar hjärnan stimulusbearbetning

A

overt attention- where you’re looking

kovert attention - is with your brain

???

23
Q

Smärta kan enligt Lännergren delas in i fyra olika huvudgrupper. Koppla ihop smärttyp med dess förklaring.

NNIL

A

Neuropatisk - Nervsystemet är skadat på central eller perifer nivå

Nocieceptiv - direkt relaterad till mekanisk, termisk eller kemisk stimulering av afferenter i olika organsystem (hud, muskler, leder, inälvor)

Inflammatorisk - här aktiveras sk tysta nociceptorer som annars inte aktiveras av mekanisk eller termisk smärtsam stimulering

Långvarigt smärtsyndrom - Kan kännetecknas av en central sensitisering. Patienter kan också sakna aktivering av descenderade smärthämmande system.

24
Q

I myers kan man bland annat läsa om Webers lag. Förklara vad den säger

A

Kortfattat går Webers lag ut på att en stimulus ökning måste vara en viss andel av det aktuella stimulit för att ökningen ska märkas av (en minsta procentuell skillnad). Hur intensiv stimulusökningen är spelar alltså ingen roll, utan det är den relativa stimulusökningen som ska tas hänsyn till.

Två stimulin uppfattas inte som skilda från varandra förrän åtskillnadströskeln (difference threshold) har nåtts, som dikteras av Webers lag. Åtskillnadströskeln är den minsta, vid hälften av gångerna märkbara, skillnad som krävs mellan två stimulin för att skillnaden ska märkas.

Blanda inte ihop åtskillnadströskeln med den absoluta tröskeln, som istället är den stimulering som krävs för att ett stimulus hälften av gångerna ska gå att uppfatta.

25
Q

Hur kan vi med hörseln avgöra hur hög en ton är, dess pitch?

A

Platsteorin (höga toner)- ljudvågor triggar hårceller på olika ställen på basilarmembranet. Hjärnan kan urskilja varifrån på membranet som nervsignalen kommer ifrån.

Frekvensteorin (låga toner) - går inte lika lätt för hjärnan att säga varifrån på basilarmembranet nervsignalen kommer ifrån vid låga toner.

Frekvensteorin går ut på att basilarmembranet vibrerar i takt med den inkommande ljudvågen, så att nervimpulserna också skickas i samma takt som ljudvågens frekvens.

Volleyteorin - Iochmedattennervcellintekanskickamerän1000impulserpersekundkrävsytterligareenförklaringsmodellförattäventonhöjdersomvarkenärhögaellerlågaskatäckasin.Detärhärvolleyteorinkommerinibilden.Enligtdenkannervcellertillsammansavfyrasignalersomnåröver1000impulserpersekund

26
Q

Beskriv cocktail party-effekten

A

är ett exempel på riktad uppmärksamhet.

Cocktaileffekten kallas det som händer när vi är i en större folkmassa och pratar med människor. Vad de andra runtomkring samtalar om, blir bara ett brus för oss som inte är inblandade i samtalet. Men om någon tecknar eller säger mitt namn, reagerar jag oftast på en gång: “Talar ni om mig?”

27
Q

Vilket beteende mäter man i Posner cueing task och attentional blink?

A

Posner cueing task - mäter endogen och exogen uppmärksamhet

Attentional blink - mäter kostnaden för vår selektiva uppmärksamhet, ofta genom Rapid serial visual presentation (RSVP). Deltagare lyckas sällan upptäcka det andra target om det är presenterat 180-450 ms efter det första.

28
Q

Hur ser hjärnaktiviteten ut i FFA (fusiform face area) vid först bilder på ansikten och sen på hus?

A

två staplar med ansiktigenkänning är högre

29
Q

Beskriv kortfattat visual search eller attentional blink och det resultat man typiskt observerar. Redoför också kortfattat hur andra psykologiska processer (t.ex. emotion) påverkar resultatet.

A
  • *- Visual search** är en typ av perceptuell uppgift som innebär en aktiv “skanning” av omgivningen efter speciella objekt (targets) bland en grupp av andra objekt (distractors).
  • Det man mäter är hur lång tid det tar att finna ett speciellt objekt i en grupp av andra, vilket varierar beroende på objektets och kringliggande objekts egenskaper.
  • Pop-out stimuli eller conjuction target.
  • Det som visual search-studier tycks visa är att vår uppmärksamhet styrs och initieras från flera olika hjärnområden, och det är fördelaktigt att se dessa olika områden som delar av ett större system, där olika områden används under olika förhållanden.

Den typiska experimentella uppgiften för att testa attentional blink är så kallade RSVP-uppgifter (rapid serial visual presentation). Här får deltagaren sitta framför en skärm och titta på en presentation av exempelvis bokstäver och försöka separera “targets” från övriga. Man kan se att om ett target visas mellan 180-450 ms efter den första så tycks deltagaren helt missa den. Detta reflekterar kostnaden av att rikta selektivt uppmärksamhet, alltså att vi helt kan missa nästa “target” efter vi uppmärksammade den första.

30
Q

Sker uppmärksamhet bara en gång eller flera gånger under stimulusbearbetning? Motivera ditt svar med hänvisning till hjärnaktivitet.

A
31
Q

Bottom up och Top down processing

A

Bottom-up processering sker när våra sinnesceller hjälper oss uppfatta vår omgivning, exempelvis när vi ser en frukts färg och form.

Top-down processering sker när våra förväntningar och tidigare erfarenheter hjälper oss uppfatta vår omgivning, exempelvis när vi ska avgöra vilken frukt det är vi ser.

(Ett annat exempel på bottom up och top down processering är ett slarvigt ritat B som även kan tolkas som numret 13.)

32
Q

Visual Capture

A

tendency for vision to dominate the other senses

…vid konflikt mellan hörsel och syn dominerar synen (“visual capture”), så att vi kan ta helt fel på varifrån ljudet kommer. När vi ser TV eller bio tycker vi att ljudet kommer från munnen på den som pratar, inte från högtalarna.

33
Q

Gestalt

A

an organized whole

tendency to integrate pieces of information into meaningful wholes

34
Q

Grouping Principles - the perceptual tendency to organize stimuli into coherent groups

A

 proximity–group nearby figures together

 similarity–group figures that are similar

 continuity–perceive continuous patterns

 closure–fill in gaps

 connectedness–spots, lines, and areas are seen as unit when connected

35
Q

Depth Perception

Binocular cues

Monocular Cues

A

 ability to see objects in three dimensions

 allows us to judge distance

Binocular cues

 retinal disparity
 images from the two eyes differ
 closer the object, the larger the disparity

 convergence
 neuromuscular cue
 two eyes move inward for near objects

 Monocular Cues

relative size - smaller image is more distant

 interposition - closer object blocks distant object

relative clarity - hazy object seen as more distant

texture coarse –> close fine –> distant

36
Q

Förklara och ge två exempel på perceptuell konstans + vilken funktion detta fenomen uppfyller

A

Perceptuell konstans är en top-down process som bygger på förväntningar

Perceptuell konstans: Föremålen upplevs som (nästan) oförändrade trots att näthinnebilden ändras.

Storlekskonstans: Innebär att det som upplevs som avlägset “förstoras” och det som tycks vara nära “förminskas”, så att storleken blir (nästan) konstant.

Perceptuell konstans syftar till fenomenet att ett objekt uppfattas som ungefär lika stort hela tiden även om det betraktas ur olika synvinklar och från skilda håll, trots att en förflyttning av observatören eller objektet kommer att förändra den faktiska storleken som objektet upptar på observatörens näthinna.

Ett exempel på detta fenomen är bil som närmar sig. Vår upplevelse av dess storlek är konstant, nära såbäl som långt bort. Ett annat exempel är när vi går fram till en bokhylla för att hämta en viss bok upplever vi inte att denna blir större fastän näthinnebilden växer när vi närmar oss. Denna storlekskonstans är liksom formkonstansen inlärd.

Funktionen för fenomenet är att vi på ett mer effketivt sätt hantera vår omgivning eftersom vi vet objekts specifika egenskaper och ser dessa som konstanta.

37
Q

Koppla ihop orden neda med rätt association:

early selection

late selection

overt

kovert

A

early selection - N! ERP komponent

late selection - P300 ERP komponent

overt - fixeringspunkten

kovert - periferin

38
Q

Vad är inhibition of return?

asscoieras det mer med endogen eller exogen uppmärksamhet?

A

inhibition of return är ett fenomen som går ut på man inte kan fixera sin uppmärksamhet på samma stimuli efter en viss tid har gått eftersom vi av evolutionära skäl behövt fokusera på många olika saker i vår omgivning för att få en bättre uppfattning av den.

inhibition of return associeras med exogen uppmärksamhet eftersom det påverkas av utomstående förkommande stimuli.

39
Q

Vad heter nätverket i hjärnan som är aktivt vid uppmärksamhetsprocesser?

A

Det frontala parietala nätverket

40
Q

change blindness

Vad säger change blindness om uppmärksamhet?

A

Förändringsblindhet (engelska: change blindness) är ett perceptionellt fenomen som uppstår när en observatör inte lägger märke till en relativt stor förändring av ett visuellt stimulus, som annars är tämligen uppenbar.[1] Studier av fenomenet har lett till ökad förståelse för hur förändringar av omgivningen kan påverka exempelvis vittnesmål och trafikolyckor.

According to researchers Daniel Simons and Daniel Levin, our attention is limited. We have to pick and choose what we focus on.5

We can only focus on a limited number of objects at any given time, and it’s those few objects that we pay attention to in great detail. Large volumes of information simply pass by our awareness because we lack the resources to attend to it.

41
Q

Purves beskriver två huvudsakliga nervbanor för visuell perception som förmedlar olika typer av information (dorsal och ventral stream).

Redogör för den information de förmedlar samt hur man kommit fram till att informationen skiljer sig åt mellan banorna.

A

Den primära visuella cortexen (V1) är belägen i och runt kalkarinsprickan i occipital lob . Varje halvklotets V1 tar emot information direkt från sin ipsilaterala laterala genikulära kärna som tar emot signaler från det kontralaterala synfältet.

V1 överför information till två primära vägar, kallad den ventrala strömmen och den dorsala strömmen.

ventrala strömmen -

dorsala strömmen -

Det finns många studier som tyder på att det finns två visuella vägar i människans hjärna. Den ena är Dorsal ström (dorsal stream) för fysisk och rörelse vision och svarar på frågan “Var?”. Den andra är Ventral ström (ventral stream) för perception, färg, ansikten, objektigenkänning och form och svarar på frågan “Vad?”

Mycket grovt kan informations-hanteringen i nackloben beskrivas på följande sätt.

Höger hjärnhalva behandlar informationen från vänster synfältshalva och vänster hjärnhalva den från höger synfältshalva.

När syninformationen når fram till V1 regionen sorteras den upp dels med hänsyn tagen till från vilken del/punkt i synfältet den har kommit, och dels med hänsyn till färg-, form-, kontrast- position-och rörelseförhållandena inom de enskilda delarna/ punkterna i synfältet.

Information om form, position och rörelse sänds på den övre, dorsala, huvudvägen från V1 i area 17 till V3 och V5 i area 19 och sedan vidare in till hjässlobens bakre bark-områden. Här “skapas” en 3-dimensionell karta som visar form och läge för de olika objekt som ingår i motsatta synfältshalvan samt om och i så fall hur de olika objekten rör sig.

Information om form, position och rörelseförändring samt även om färg sänds från V1 i area 17 till V2 i area 18. Från V2 strömmar färg-, form- och positionsinfor-mation längs den undre, ventrala, huvudvägen till V3 och V4 i area 19 och sedan vidare in i temporal-lobens bakre del (area 37, IT-området; IT = inferiora (undre) tinningloben). Här påbörjas klassificeringen, identi-fieringen och igenkännandet av objekten i motsatta synfältshalvan.

42
Q

Vad karaktäriserar exogen uppmärksamhet?

A

exogen uppmärksamhet är “icke riktad” “omedveten” till skillnad från endogen som är medveten och målstyrd.

43
Q

Skillnad mellan overt och kovert uppmärksamhet. Ge konkreta exempel

A

overt - riktad

kovert - periferin

44
Q

Under vilken tidsintervall sker en “blinkning” i uppmärksamhet (d.v.s. attentional blink paradigmet, under vilket tidsintervall efter T1 är det svårt att uppmärksamma T2?

A

tidsintervall är 150-450 millisekunder.

då det är svårt att efter T1 uppmärksamma T2

45
Q

Experimentella paradigm

a) visual search
b) cueing task (endogena och exogena varianter)

Vad gör försökspersonen? Vad mäter man? Beskriv effekten man hitta

A

In visual search tasks, people are asked to find a visual stimulus amongst other visual stimuli (distracters). The more stimuli there are, the more time it takes to find a target stimulus. In a visual search experiment, a target is the item that you need to find. Man mäter den tid det tar för försökspersonen att hitta eller att inte hitta målet.

46
Q

Beskriv kort hur vi kan känna lukt

A

Vi kan känna lukt först och främst tack vare luktcellerna i luktepitelet i övre näshålan. Dessa luktceller har receptorer som binder till specifika luktmolekyler. Vid aktivering skickas elekriska impulser vidare till hjärnana olika områden.

47
Q

Beskriv hur kovert selektiv visuell uppmärksamhet påverkar hjärnans oscillatoriska
aktivitet (såsom nivån av oscillationer i Alfa-bandet i occipitalloben) (1p). Ge exempel på vad som händer med Alfa-oscillationer i occipitalloben i vänster respektive höger hemisfär då en kovert fokus av selektiv visuell uppmärksamhet riktas mot en punkt i höger synfält (1p). Vad händer med Alfa oscillationerna när man har stängda respektive öppna ögon?

A

Kovert selektiv visuell uppmärksamhet minskar oscillatorisk aktivitet i Alfa-bandet i occipitalloben. I vänster hemisfär minskar den starkt vid uppmärksamhet riktad mot en punkt i höger synfält, medan aktiviteten i höger hemisfär är mer eller mindre oförändrad. Vid stängda ögon ökar den oscillatoriska aktiviteten i Alfa-bandet kraftigt i occipitalloben jämfört med när ögonen är öppna.

48
Q

Beskriv ”lateralinhibition” mellan receptorceller. Vilken funktion fyller det för perceptionen?

Ge ett konkret exempel där vi vet att lateral inhibition sker

A

Lateral inhibition är när receptorceller som blir stimulerade dämpar den närliggande receptorcellernas aktivitet. Detta leder till en ökad kontrastering mellan cellernas signalering. När kontrasterna är större märker vi lättare av skillnader i vår omgivning, så som kanter. Lateral inhibition sker exempelvis när vi tittar på ett schackbräde, eftersom schackmönstret består av vita rutor som ligger kant i kant med svarta rutor. Utan lateral inhibition hade kanterna mellan svart och vitt inte känts lika uppenbara.

49
Q

Endogen & exogen uppmärksamhet + test

A

Endogen uppmärksamhet är en frivillig process där människan väljer att hålla kvar uppmärksamheten på en given plats.

Exogen uppmärksamhet är en mer reflexiv process där människan flyttar uppmärksamheten mot ett oväntat stimuli som plötsligt uppenbarar sig

Ett inflytelserikt test som ofta används vid undersökandet av endogen och exogen uppmärksamhet är vad som kallas Posner-testet.

50
Q

Posner cueing task

Gör en kortfattad beskrivning av Posner’s cueing paradigm för selektiv visuell uppmärksamhet, såsom hur går uppgiften till, och vad gör försökspersonen?

A

Posner-testet är en uppgift där deltagaren ska reagera så snabbt som möjligt på ett objekt som dyker upp i periferin. En ledtråd, eller markör, används för att indikera var objektet kommer dyka upp. Markören presenteras antingen centralt i synfältet eller i periferin. Deltagaren får fokusera på en punkt i mitten av skärmen och antingen dyker en pil upp på punkten och pekar antingen höger eller vänster (endogen), eller så blinkar det till i kanten av skärmen (exogen). För att kunna se om markören har en påverkan på uppmärksamheten används både giltiga och ogiltiga markörer. En giltig markör pekar åt det håll objektet faktiskt kommer dyka upp, medan en ogiltig markör pekar åt fel håll. Har markören ingen betydelse skulle reaktionstiden bli densamma för giltiga och ogiltiga markörer.