Metod och statistik! Flashcards
Vad menas med deskriptiva forskningsmetoder?
Deskriptiva forskningsmetoder är ex undersökning av psykologiska fenomen i dess naurliga miljö, alltså ingen manipulation av OV.
Exempel på deskriptiva forskningsmetoer är fältstudier, surveyundersökningar och fallstudier.
Om du vill undersöka hur barn leker med varandra exempelvis kan du observera leken med hjälp av en övervakningskamera eller spegel.
Deskriptiva forskningsmetoder:
- arkiv- och registerforskning
- surveyundersökningar
- fältobservation
- tvärsnittsstudie
- Longitudinella studier
1. arkiv- och registerforskning - att ställa frågor till befintliga data vilka inte kom till för frågan specifikt
2. surveyundersökningar - undersöker specifika frågor hos ett större antal för att generalisera till populationen
3. fältobservation - undersöker ett beteende i dess naturliga miljö
4. tvärsnittsstudie - undersöker ett beteendes utveckling över tid och jämför grupper som är olika gamla
5. Longitudinella studier - undersöker ett beteendes utveckling över tid för samma individer
begrepp som kan användas för att beskriva mätningens egenskaper:
- reaktivitet
- känslighet
- reliabilitet
- validitet
- kalibrering
1. reaktivitet - mätningens påverkan på mätresultatet
ex: Reaktivitet föreligger när det som studeras påverkas av att vara föremål för studium. Ex med högt blod tryck. Reaktiviteten kan reduceras eller elimineras om mätningen genomförs på ett indirekt eller dolt sätt.
2. känslighet - mätningens förmåga att fånga små skillnader mellan olika värden på mätvariabeln
ex: t.ex. låta en en grupp studenter svara skriva ett prov som visar på kunskaper än att svara ja /nej på frågan om lärt sig något.
3. reliabilitet - mätningens tillförlitlighet
ex: För att ett testresultat ska ha hög reliabilitet bör resultatet vara detsamma vid upprepade mätningar
4. validitet - mätningens förmåga att mäta det som avses att mätas
ex: besvarar mätningen frågeställningen? ex med bukfett, ej mäta med våg, mäta med måttband runt magen.
5. kalibrering - mätningens förmåga att fånga upp skillnad i mätvärden genom att testet inte är för svårt eller för lätt så att alla får nästan samma resultat.
ex: för att mäta en grupp psykologers kunskaper kan inte provet vara för lätt eller svårt för då kommer mätningen inte att kunna fånga upp skillnader.
En lärare ger studenter en reprimand varje gång de gör riktigt dåligt ifrån sig och beröm varje gång de gör riktigt bra ifrån sig. Efter ett tag märker hen att beröm verkar ha en negativ effekt och reprimander en positiv effekt på att få studenterna att prestera så bra som möjligt. Kan du ge en alternativ och mer statistisk förklaring av detta fenomen än att reprimander och beröm har motsatt effekt på prestationen?
“Regression towards the mean” heter fenomenet och är tendensen för ett extremt värde att falla tillbaka till genomsnittet.
Beröm som i exemplet ovan verkar ha en negativ effekt eftersom när en elev gör ovanligt bra ifrån sig är det mer sannolikt att det följs av en regression tillbaka medelvärdet (vilket är en försämring). Samma gäller för en reprimand och på grund av detta kan det upplevas som om repimander och beröm har motsatt effekt.
Den experimentella undersökningsmetoden utmärks av a) manipulation och b) kontroll: Förklara begreppen och utveckla resonemanget
Den experimentella undersökningsmetoden undersöker och försöker hitta kausala samband mellan oberoende variabel och beroende variabel.
Manipulation: Endast den OV manipuleras för att se vilken effekt det har på den BV.
Kontroll: För att försäkra att det var OV och inget annat som hade effekt på BV konstanthåll BV.
Randomisering innebär att slumpmässigt fördela deltagare på de olika experimentgrupperna. På så sätt tar man hänsyn till individuella skillnader.
För- och eftermätning för att säkerställa att effekt/ förändring faktiskt skett.
Sannolikhetsurval 4x
icke sannolikhetsurval x2
Systematiskt urval - var n:te i en population. T.ex. var tionde individ enligt någon ordnad lista över populationen.
Proportionellt stratifierat urval - Subgruppers medlemmar utgör en representativ andel av urvalet. T.ex. se till så att etniciteten i urvalet reflekterar populationen.
Kluster urval - man samplar grupper (istället för individer).
Obundet slumpmässigt urval - individer i populationen slumpas in i urvalsgruppen.
Bekvämlighetsurval - man testar de som dyker upp efter annonsering (självselektion).
Snöbollsurval - man använder urvalsindivider som kontaktpersoner till andra individer.
Begrepp som beskriver kvaliteten i test (x5)
- kriterievaliditet
- split-half-reliabilitet
- test-retest reliabilitet
- innehållsvaliditet
- har ett test som predicerar ett beteende i realistisk miljö
- har ett test om dess olika delar ger samma resultat
- har ett test som ger samma resultat vid olika tillfällen
- har ett test som mäter alla aspekter av det man vill mäta
Vad menas med deskriptiva forskningsmetoder?
Deskriptiva forskningsmetoder är ex undersökning av psykologiska fenomen i dess naurliga miljö, alltså ingen manipulation av oberoende variabel. Exempel på deskriptiva forskningsmetoer är fältstudier, surveyundersökningar och fallstudier.
Om du vill undersöka hur barn leker med varandra exempelvis kan du observera leken med hjälp av en övervakningskamera eller spegel.
Kvalitativ vs kvantitativ data
kvalitativ metod - data ofta i form av språkliga enheter, bearbetningen är beskrivande och kategoriserande
kvantitativ metod - insamling av siffermässiga data, bearbetningen är matematisk/statistisk
Redogör för så kallade N = 1-designer. Ge ett exempel och ange fördelar och nackdelar.
Detta är en variant av experimentell design, alltså manipuleras variabler här, där en person undersöks experimentellt och denna person utgör sin egen kontroll. Denna design var populär hos Pavlov och Wundt t.ex. Ett exempel på en N=1-design är en ABAB-design där t.ex. en lite tjej med beteendeproblem undersöks genom att låta pappan uppmärksamma/ignorera dottern i omgångar (A-B-A-B). Här tittar forskaren efter baseline, åtgärd, reversal och (igen) åtgärd.
Fördelar med denna design är att man kan undersöka hur personer med unika drag (t.ex. ovanliga hjärnskador) reagerar jämfört med personer utan dessa drag, kan undvika individuella skillnader och även utvinna mycket information. Nackdelar är att informationen som utvinns ofta kan vara mycket unik och svåra att generalisera utifrån.
ABAB - A (baseline), B (åtgärd), A (rerearsal), B (åtgärd)
Hypotes: En pappas uppmärksamhet på sitt barn dåliga beteenden förstärker dessa beteenden hos barnet. Baseline - agerar som vanligt. Åtgärd - slutar uppmärksamma dessa beteenden. För att stärka reliabiliteten upprepas stegen. Revearsal - återgår till det normala. Åtgärd - samma åtgärd.
Fördel: Kan få fram unik och informationsrik “kunskap”. Även upprepade experiment
Nackdel: svårt att generalisera resultatet till andra situationer och grupper.
Redogör för tredjevariabelproblemet vid tolkning av korrelationer
Korrelation betyder nödvändigtvis inte kausalitet. Med andra ord, när man har hittat en korrelation mellna en BV och en OV så kan man på basen av detta inte utesluta förkomsten av en tredje variabel som orsakar variationen i både den BV och den OV.
Ex: byglängd korrelerar positivt med IQ, men något som är mer sannolikt är att det är en tredje variabel som påverkar både byxlängd och IQ dvs ålder.
Vad anger Z-poängen?
Hur många standardavvikelser ett värde avviker från medelvärdet. En positiv Z-poäng betyder att värdet ligger över medelvärdet medan en negativ Z-poäng betyder att värdet ligger under medelvärdet.
Vad anger ett korrelationsvärde?
Korrelationsvärdet anger riktningen samt styrkan i det linjära sambandet mellan två kontinuerliga variabler, kan variera mellan -1 och +1.
Ett positivt värde betyder att ett högt värde på den ena variabeln tenderar att sammanfalla med ett högt värde på den andra variabeln….. medan ett negativt värde betyder att ett högt värde på den ena variabeln tenderar att sammanfalla med ett lågt värde på en andra variabeln.
Ju mer korrelationen avviker från noll, desto starkare är det linjära sambandet mellan de två variablerna, vilket innebär att man utifrån värdet på den ena variabeln med hög precision kan predicera värdet på den andra variabeln.
Forskare vill veta om:
Terapi A bättre än terapi B för att bota fobi
och om
effektiviteten i A och B kan skilja sig mellan vanlig terapi och internet-terapi.
Beskriv en undersökningsdesign som är lämplig för att undersöka dessa frågor.
A) typ av design
b) hur du gör ditt urval och fördelar deltagare till de 4 betingelserna
c) vad som är oberoende och beroende variabler
d) vad vi kan få veta med ett sådant tillvägagångssätt
Centralmått (x3)
Typmått - det vanligaste förkommande mätvärdet
Median - alla värden rangordnas i storleksordning. Medianen delar antalet uppmätta värden på hälften. Alltså det mittersta värdet.
Medelvärde - summan av alla observerade värden dividerat med antalet värden
