extra Flashcards
Beskriv kort de huvudsakliga kortikala områden som är centrala vid kontroll av (visuella) uppmärksamhetsskiften (1p). Vad är den huvudsakliga skillnaden i hur dessa områden aktiveras vid endogent respektive exogent drivna uppmärksamhetsskiften?
kortikala områden centrala vid visuella uppmärksamhetsskiften:
extrastriate visual cortex och primära visuella kortex (occipitalloben)
synintryck från höger öga till vänster hemisfär
synintryck från vänster öga till höger hemisfär
Exogenous cues are automatic and are therefore considered to fall under the “bottom-up” approach regarding attention, while endogenous cues are under the person’s control and are seen as “top-down”.
Researchers found that top-down signals, coming from endogenous cues, are processed predominately in the frontal cortex and offer longer lasting effects,
while exogenous bottom-up cues have faster occurring effects that appear in the lateral intraparietal area.
Endogent drivna uppmärksamhetskiften:
valid cued targets (more attented) - producing larger P1 and N1 (i vänster occipitallob om valid cue i höger synfält) i förhållande till invalid cued targets vilket också korrelerar med den snabbare responsen
Exogent drivna uppmärksamhetskiften:
samma resultat vid exogena cues (valid cued targets -faster reaction time - enhanced P1 and N1
skillnad:
Beskriv den version av paradigmet där en endogen cue leder till en kovert fokus (1p) av visuell selektiv uppmärksamhet. Definiera termerna endogen och exogen cue, och kovert respektive overt uppmärksamhetsfokus)
Endogen cue - kovert fokus
I denna verision av paradigmet presenteras cuen centralt och indikerar vart target är mest troligt att dyka upp. Ex en pil som antingen pekar vänster eller höger. Detta leder till en kovert fokus eftersom du måsta hålla koll var i periferin target dyker upp.
- valid cue om följs av target
- invalid cue om ej fäljs av target
- no cue, neutral
Typiska resultat är att invalid cues tar längre tid att uppfatta än valid cues relativt till neutrala cues.
Exogena versionen å andra sidan, handlar om hur exogena uppmärksamhetskiften påverkar din förmåga att hitta target. Man får snabbare reaktionstid om valid cue, inhibition of return påverkar om target visar sig senare än 300 ms = stor minskning i prestation.
Skillnaden är kort att vid endogena versionen så har du endogen fokus centralt då cuen visar sig där. Vid exogena verisionen har du exogena uppmärksamhetskiften som drar i din uppmärksamhet. Vad blir skillnaden i utfallen?
Engoden uppmärksamhet: Medveten och riktad uppmärksamhet som ex drivs an intrinsic motivation.
Exogen uppmärksamhet: ej riktad och omedveten uppmärksamhet. Även kallad reflexive attention. Vi reagerar på vår omgivning.
kovert fokus - ligger på omgivning kring din fokuspunkt
overt fokus - vart dina ögon fokuserar
Vi kan känna beröring av olika slag. Hur går det till?
Tryck mot hudens mekanokänsliga jonkanaler depolariserar nervcellen så att impulser skickas via ryggmärgen till hjärnan. Tunna axon går långsamt (som smärta och temperatur) och tjocka axon med myelin går snabbt (som proprioception). Celler kan ha antingen små eller stora receptorfält. Olika celler är specialiserade på att detektera olika taktila intryck. Celler kan vara antingen snabbt eller långsamt adapterande. Information kan gå genom baksträngsbanan eller anterolaterala funikeln beroende på vilken typ av information det är.
Sker uppmärksamhet bara en gång eller flera gånger under stimulusbearbetning? Motivera ditt svar med hänvisning till hjärnaktivitet.
Uppmärksamhet sker flera gånger vid sinnesbearbetning. Sinnesbearbetningen sker kontinuerligt och en selektion uppstår i vilka stimuli som ska uppmärksammas och vilka som ska filtreras bort. Denna selektion kan ske både ”högt upp” eller ”långt ner” (tidigt) i processen. Detta illustreras av mätningar med EEG som visas i ERP där hjärnaktiviteten i hjärnstammen runt 10 ms efter stimuli alltid uppvisar reaktion (alltså ingen filtrering). Vid cirka 100 ms sker en ökning av aktivitet vilket kallas N1. Den kan kopplas till tidig selektion, vilket tydliggörs av att stimuli som ges mindre attention också ger svagare N1. Även en senare våg, den så kallade P300 vågen som uppstår runt 300 ms efter stimuli, påverkas av styrkan på N1 vågen och är beroende av var vi har riktat vårt endogena eller exogena fokus. Detta kan kopplas till sen selektion (P300 ökar vid korrekt intryck under attentional blink, men försökspersonen kan ändå inte säga att de uppmärksammat stimuli
Beskriv kortfattat hur selektiv uppmärksamhet generellt påverkar hjärnans stimulusbearbetning?
Selektiv uppmärksamhet förstärker hjärnaktiviteten i de delar som bearbetar intrycken från den selektivt uppmärksammade ”kanalen”, exempelvis bara ena örat eller att söka efter en viss färg.
Detta syns i EEG/ERP där stimuli i den selektivt uppmärksammade kanalen ger förstärkt resultati aktivitet, exempelvis ökad N1 och P30
Beskriv ett konkret exempel där uppmärksamhet är kovert och endogen
Ett bra exempel på detta är Posners Cueing Task i sin endogena form. Försökspersonen fokuserar på ett blickfång (fixation point) och ombeds observera förändringar i ett synområde bortanför blickpunkten. Detta ger den koverta delen (vilket innebär att observationsområdet sker bortanför blickpunkten). Endogen uppmärksamhet är när personen förväntar sig förändring i ett visst område, exemeplvis av en tidigare anvisad (Cued) plats
Ge konkreta exempel på hur en elektrofysiologisk respons (en ERP registrerad med EEG eller en ERF registrerad med MEG) till selektivt uppmärksammade auditiva stimuli typiskt ser ut jämfört med motsvarande respons till icke uppmärksammade stimuli
Vid studier av uppmärksamhet mäts ofta hjärnans aktivitet över tid. Forskaren jämför därefter aktiviteten mellan ett auditivt stimuli som uppmärksammas, och ett sominte uppmärksammas.
ERP-kurvan inleds med BER (brainstem evoked responses). Dessa är små utslag på ERP som indikerar aktivitet i hjärnstammen. Dessa är lika för både uppmärksammat och ej uppmärksammat stimuli, vilket indikerar att ljudet registreras av hjärnan oavsett om vi fokuserar på det eller inte. Sorteringen sker alltså senare.
Efter den initiala BER följer 20-50 ms-vågen. Denna visar förstärkt reaktion vid uppärksammat stimuli både det sökta och andra ljud i den uppmärksammade strömmen, vilket tyderpå att en tidig filtrering/sortering sker här.
Därefter följer den så kallade N1-vågen som indikerar aktivitet i auditiva kortex i temporalloben. Denna är förstärkt för sådant ljudstimuli som medvetet uppmärksammas, jämfört ett ljudstimuli som ignoreras.’
När försökspersonen identifierar ett sökt ljud i den uppmärksammade strömmen så uppnås också en effekt något senare, den så kallade P300-effekten (eftersom den inträffar omkring 300 ms efter stimuli). Denna aktivitet kommer från parietalloben och indikeraren senare bearbetning/selektering av det sökta ljudet
Vad är selektiv uppmärksamhet och varför behöver vi den? Ge konkret exempel. För och nackdelar.
sensorisk adaption
change blindness
inhibition of return
Beskriv hur det exogent drivna uppmärksamhetsskiftet i Posnerparadigmet påverkar försökspersonens beteende(såsom responslatens, RT): Ge exempel på fördelaktiga effekter respektive negativa effekter av uppmärksamhetsskiftet, samt redogör för effekternas tidsförlopp.
Responslatensen vid exogent drivna uppmärksamhetsskiften är följande:
-valid cued targets (snabbare respons än unvalid cued targets)
Valid cued targets (cue-tor-target interval i ms - reaction time): Target 200 ms efter exogen cue har den snabbaste reaktionstiden därefter ökar reaktionstiden (inhibition of return)
unvalid cued target (cue-tor-target interval i ms - reaction time):
uncued target har längre responslatens än cued target t.o.m. 200 ms. Därefter blir reaktionstiden bättre än för cued target.
fördelar exogent uppmärksamhetsskiften
-inhibition of return. Vi kan inte hålla kvar vår exogena uppärksamhetsfokus alltför länge. Efter ett tag tappar vi fokus.
Det leder till att responslatensen blir längre efter 200 ms.
Gör en kortfattad beskrivning av hur selektiv uppmärksamhet (uppmärksamma eller ignorera) mot specifika objekttyper (tex ansikten) påverkar hjärnans stimulusbearbetning, exempelvis responskomponenten N170/m170 från FFA.
ilket beteende mäter man i (i) Posner cuering task och i(ii) attentional blink
I Posners Cueing Task mäter man försökspersonens reaktionsförmåga vid uppkomsten av ett stimuli med eller utan förhandsinformation om vart detta stimuli ska uppkomma (cueing). Detta kan ske både endogent (försökspersonen är medveten om cue och uppmärksammar aktivt/medvetet ett område i periferiseendet) eller exogent (ett starkt stimuli föregår sökt stimuli som reflexmässigt påpallar försökspersonens uppmärksamhet). Vid tester framgår att korrekt förhandsinformation både i endogen och exogen ger förbättrad reaktionsförmåga. För exogen cue måste dock cue vara tätt följt av sökt stimuli för att en positiv effekt ska visas. Om en längre tid förlöper (mer än cirka 300 ms) så kommer istället en negativ trend visa sig, där reaktionstiden ökar mer än ett non-cued stimuli
I attentional blink-studier utforskas ett annat fenomen. Ett normalt sådant test går ut på att försökpersonen får se en serie snabbt skiftande fönster, exempelvis med en bokstav eller en siffra på varje. Skiftena sker mycket snabbt, cirka 8-11 per sekund. Försökspersonen ska sedan identifiera en avvikande symbol i flödet, exempelvis ensamma bokstäver i enström av framför allt siffror. Det visar sig i testet att så snart försökspersonen identifierat en avvikande symbol så inhiberas förmågan att detektera nästa en viss tid. Antagandet är att detta beror på högre kognitiva slutledningsfunktioner som ”blockerar” förmågan att analysera nästa symbol under en viss tid. Denna period kallas för ”attentional blink.
Denna period är cirka 150-450 ms lång, vilket tyder på att det sker på grund av aktivitet i kortex, som normalt agerar i dessa tidsintervaller. Det har dock visat sig i studier att flera semantiska system dock reagerar på målbokstäverna men personen kan därefter ändå inte verbalt uttrycka att de sett målsymbolen. Detta indikerar också att själva ”blinkningen” sker relativt sent i den kognitiva processen
