bestraffning och undvikande, temperatur- och värmereglering Flashcards

1
Q

Vad menas med selektiv inlärning hos primater? Ge exempel.

A

Susan Mineka utförde ett experiment på primater där hon visade att det sker en selektiv inlärning då vissa rädslor är någon som vi är predisponerade att bli rädda för. I henner experiment arbetade hon med ormrädsla. Primater uppväxta i en laboratoriemiljö, och därmed aldrig tidigare exponerade för ormar, kunde efter att ha sett ett videoklipp där andra primater uppvisade rädsla för en orm. Via social inlärning kunde de via minimal exponering lära sig att frukta en orm, när filmen manipulerades och ormen ersattes med en blomma så skedde inte samma typ av inlärning. Det skedde alltså en selektion av vad som skulle läras in.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Ge exempel på hur man kan mäta betingade responser hos människa

A

Betingade responser kan t.ex. mätas genom:

• Hudkonduktans: Man fäster små elektroniska ledare och mäter resistansen emellan dem.

På detta vis kan man även upptäcka små skillnader i perspirationen. Det är ett känsligt instrument för att mäta fysiologisk arousal.

  • Hjärtfrekvens: Hjärtfrekvensen är ett sätt att mäta skillnader i fysiologisk arousal.
  • Blodtryck
  • Andningsfrekvens:

Dessa kan användas framförallt för att mäta rädslobetingning som ger ett starkt fysiologisk påslag.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vilken funktion verkar amygdala i ha i igenkännandet av rädsla? Diskutera detta utifrån patient S.M. i

Gazzaniga.

A

Har en bilateral skada på amygdala som gjorde att hon inte kunde förstå rädsla. Hon kunde inte korrekt namnge den känslan som en rädd person uppvisade. Kognitivt kunde hon förstå konceptet rädsla och identifiera “rädsloljud” men hon kunde inte rita rädsla. Förvånansvärt nog hade hon inte några problem med andra emotioner.

Vad S.M. visade:

  • amygdala är viktig för identifikation av rädda ansikten
  • den finns en neural grund för emotioner ändrades, man kan ha en defekt för en emotion men inte andra

Varför kunde S.M. inte förstå rädsla?

  • aktivering i amygdala är mycket stor vid rädsla
  • eftersom rädsla är en emotion som man läser av från ögonen blev det svårt för henne att identifiera emotionen, hon riktiade automatiskt blicken mot näsan
  • amygdala spelar en roll för att rikta uppmärksamheten mot ögonen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Beskriv hur en neutral stimulus kan komma att fungera som en trigger

A

Detta sker genom betingning, t.ex. en maträtt som tidigare varit NS kan efter att ha framkallat illamåede blir BS dvs. en trigger.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Beskriv skillnaden mellan en obetingad (medfödd) och betingad (inlärd) trigger. Ge exempel.

A

mat vid hunger

lön vid jobb

En medfödd trigger är att vi utan exponering/ha blivit utsatta för ett stimuli så har vi en rädsla för det. Det beror ofta på att triggern är ett biologiskt signifikant hot, som utlöser medfödda försvarsmekanismer.
Tex att vi är rädda för höjder eller att en råtta blir rädd när den känner lukten av en katt utan att ha stött på en riktig katt och då flyr.
Ett betingat stimuli/inlärt stimuli skulle till skillnad från det förstnämnda bli egentligen vad som helst. Det är ett biologiskt sett neutralt stimuli men som förvärvar signifikans genom att de blir associerade till biologiskt signifikant hot (trigger).
Har vi varit med om en bilolycka som skapade smärta kan du bli rädd och triggad av saker runt omkring som kan ha kopplats ihop med olyckan, tex som ett område eller en viss färg på bilar.
Funktionen med detta är att undvika hot genom artspecifika flyktbeteenden.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Beskriv det centrala systemet som aktiverar rädsla/undvikande

b) Beskriv förbindelsen mellan detta system och det autonoma nervsystemet.

A

Det finns olika överlevnadskretsar i hjärnan och en av dessa kontrollerar försvar mot överlevnadshot. Olika emotioner är kopplade till dessa överlevnadskretsar som har formats av evolutionen eftersom de har främjat adaptivt beteende (överlevnad) i situationer som är hotfulla (utmaninga) eller som erbjuder positiva möjligheter. Dessa överlevnadskretsar inbegriper en visdom som lagrats i de gener
som evolutionen utvalt över hundratals miljoner år. Som evolutionärt formade system är de alltså rationella i den ekologi som människan evolverat.

Överlevnadskretsarnas funktion är således att mobilisera oss mot hot. Koordinationen av denna mobilisering sker av neurala kärnor centralt i hjärnan (amygdala). Överlevnadskretsarna triggas av sensoriska system (ex hängig → behöver socker). Triggers behöver inte vara medvetna ex maskerade bilder.

Se även: Low road och High road.

Amygdala har en stark inverkan på aktiveringen och amygdala är i sin tur inte enbart aktiverat av rädsla utan har enligt en del studier påvisats aktiverats av andra emotioner.Förändringarna i det autonoma nervsystemet medieras via hjärnstammen men det har inte en bedömmande förmåga över vilka stimuli som utlöser en emotionell respons och därmed en fysiologisk aktivering.

b) Överlevnadskretsarnas funktion är att överlevnadshot ska mötas med en kraftfull mobilisering av kroppens autonoma n.s och de olika endokrina systemen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad är en homeostatisk emotion? Ge exempel.

A

Homeopatiska emotioner är emotioner som motiverar till ett specifikt beteende. T.ex. törst som motiverar en till att dricka eller hunger som motiverar en till att äta.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vilka två huvudsakliga fysiologiska förändringar ger upphov till törst? Beskriv dessa kortfattat.

A

Det finns två fysiologiska förändringar som huvudsakligen ger upphov till törst. Den första av dessa är hypovolemisk törst. Denna inträffar när blodvolymen sänks, då sänks blodtrycket. Detta kan inträffa vid blödning eller vätskebrist.
Den andra fysiologiska förändringen kallas istället för osmotisk törst vilket innebär att man har förlorat mer vatten än salt vilket leder till en förhöjd salthalt i blodet. Detta regleras ofta av hormonet ADH och aldosteron.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Beskriv kroppens reglering av vätska. (Hur och var känner kroppen av att mer vätska behövs? Hur interagerar hormoner med hjärnan för att reglera kroppens vätskebalans?).

A

När det gäller hypovolemisk törst så registreras det av njuren som frisätter renin och av baroraceptorer i aortabågen.
Reninet modifierar angiotensinogen så att det blir till angiotensin 1. Denna omvandlas i sin tur till angiotensin 2 (denna kontraherar blodkärl vilket leder till högre blodtryck) i lamina terminalis. Signaler från denna skickas till den preoptiska kärnan som är en del av hypothalamus/en signalöverförare till hypothalamus.
Om baroreceptorerna i aortabågen känner av förändrat blodtryck så signaleras detta till Nucleus tractus solitarius/solitärkärnan/NTS via vagusnerven. Detta är ett område i hjärnstammen som tar emot afferenta signaler om tryckförändring. Denna skickar också signaler till den preoptiska kärnan.
Från den preoptiska kärnan skickas signalerna till Hypothalamus. Där aktiveras vårt törstnätverks som gör att vi upplever emotionen törst (cingulaate cortex/gyrus) och får oss att dricka. Det aktiverar även det supraoptiska och paraventrikulära kärnan. Denna stimulerar hypofysen som i sin tur stimulerar ADH. ADH ökar reabsorptionen av vatten i njuren = mer vatten stannar kvar i blodet = blodtrycket ökar.
Vid osmotiska törst sker processen på samma sätt förutom att förändringen i salthalten av osmoreceptorer i lamina terminalis.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Hur reglerar endoterma (varmblodiga djur) respektive ektoterma (kallblodiga djur) kroppstemperaturen?

A

Endoterma djur, varmblodiga, reglerar sin kroppstemperatur via intern metabolism. Det betyder att en stor del av den energi från födan går till att upprätthålla kroppstemp. Kan reglera temp via beteende. Tex däggdjur och fåglar.

Enktoterma djur, kallblodiga, reglerar sin kroppstemp med hjälp av omgivningen. De genererar väldigt lite värme själva och reglerar aktivt sin temp via beteende. De anpassar även sin aktivitetsgrad efter omgivningen temperatur. Tex groddjur, reptiler och fiskar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Beskriv regleringen av kroppstemperaturen hos människor. Var registreras förändringar i kroppstemperatur? Beskriv vad som händer i kroppen (och var) vid kyla respektive värme?

A

Vi människor tar hjälp av bland annat vårt yttre skal för att kunna reglera vår kroppstemp. Huden reglerar via kontakt med omvärlden, underhudsfettet isolerar mot kyla och svett kyler ner vår kropp vid värme. Vi känner av temperaturen/förändringen av kroppstemperatur via termoreceptorer i inre organ, värmereceptorer och köldreceptorer i huden.
Vid kyla drar blodkärlen i huden ihop sig, muskler börjar skaka = vi huttrar, ökar metabolismen av brunt fett och en ökad aktivitet hos tyroidea, sköldkörteln. Det sker alltså en ökad frisättning av TRH som ökar frisättningen av tyroideahormon. En ökad mängd tyroideahormon leder till ökad metabolism, som leder till ökad värme. Att huttra innebär ofrivillig ökad muskelaktivitet, denna aktivitet genererar värme och ökar energiförbränningen med ca 5 gånger jämfört vid basal ämnesomsättning, och då går mer energi till värme.
När vi istället är för varma regleras temperaturen genom att artärer i huden dilaterar, blir större. Vi får ökad svettning för att kyla ner kroppen. Andningen ökas = mer värme avges. Frisättningen av TRH hämmas.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Förklara varför man skulle kunna gå ner i vikt genom att frysa.

A

När man huttrar sker ofrivillig muskelaktivitet, skelettmusklerna drar ihop sig. Denna aktivitet skapar en stark förbränning/ ökar energiförbränningen med ca 5 gånger jämfört vid basaltemperatur när vi inte huttrar. Denna förbränning innebär att vi bryter ner lagrat fett och skulle därför kunna gå ner i vikt av att huttra. Det får likande effekt som om vi gör något ansträngande, tex tränar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad är skillnaden mellan feber och hypertermi?

A

Skillnaden mellan feber och hypertermi är att när vi har feber fungerar kroppens termostas som den ska, det är kroppens egen termoreglering som höjer kroppstemperaturen för att bakterier trivs sämre i höga temperaturer. Vid hypertermi ökar istället temperaturen i kroppen för att termoregleringen inte fungerar. Hypertermi kan förekomma vid värmeslag, vid giftstruma, skada på hypothalamus eller till följd av farmalogiska faktorer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Varför fryser man vid feber?

A

Feber fyller en funktion, den höjer kroppens temperatur för att stärka immunförsvaret och hämma tillväxten av det främmande/smittsamma ämnet. Kroppstemperaturen höjs när vi tror att vi är kalla, för att öka värmen i kroppen går alltså samma funktioner igång som vi kyla. (Prostaglandiner höjer värmen i hypothalamus, vilken alltid har den “rätta” temperaturen, och säger därför till resten av kroppen att också höja värmen). Huttrandet, fristättningen av TRH och sammandragning av blodkärlen höjer värmen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad är 1 kilokalori (kcal)? Varför innehåller fett (triglycerider) fler kcal än kolhydrater (glukos)?

A

1 kilokalori motsvarar den mängd värme som krävs för att öka temp hos en liter vatten med 1 grad.

Vi förbrukar i snitt 60/70 kcal i timmen vid vila.

1300 kcal som mest vid intensivträning på elitnivå

Triglycerider innehåller fler kalorier än kolhydrater pga dess strukturella uppbyggnad.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Beskriv en modell för att studera emotionell inlärning.

A

Man exponerar försökspersonen för ett neutralt stimuli (NS), tex en blå fyrkant. Samtidigt som detta ger man personen en elstöt, ett aversivt stimuli (US). Fyrkanten kommer då att associeras med stöten och bli ett betingat stimuli (CS), man får en fysiologisk reaktion, precis som om man skulle få en stöt. För att se om inlärning har skett kan man mäta det med hudkonduktans och startle effekt. Om det sker en förhöjning i någon av dessa har en inlärning skett. För kontroll kan man jämföra hudkonduktansen och startle på ett annat neutralt stimuli, tex en cirkel men utan stöt och sedan ta differensen mellan dem.

17
Q

Förklara begreppen (förkortningar på engelska) CS, US och CR.

A

US= unconditioned stimuli, ett stimuli som naturligt leder till en respons, tex mat leder till salivering, ett stimuli vars respons är medfödd. Ett CS = conditioned stimuli är när ett från början neutralt stimuli sker tillsammans med ett US, associeras med det och då leder till UR. Som efter ihopkopplingen blir till ett CR = conditioned respons.

18
Q

Beskriv amygdalas roll i förvärvandet av rädsla.

A

Amygdala står för associationen av två stimulin. Det är avgörande för rädsloinlärning. Själva betingningen när ett neutralt stimuli associeras med ett obetingat stimuli och blir ett betingat stimuli. Betingningen sker i den basolaterala delen av amygdala. Informationen skickas vidare till den centrala delen av amygdala som signalerar andra hjärndelar, pag om beteende och hypothalamus om autonoma nervsystemet och endrokrina system.
Studier på råttor har visat att om dessa delar av amygdala är satt ur funktion så kan de lära si att associera två stimulin, i dessa fall att trycka på en spak och få en elchock.

19
Q

Beskriv hur man kan studera s.k. social inlärning av rädsla.

A

Social inlärning av rädsla innebär att man bevittnar en annan person se ett neutralt stimuli, man ser även själv själva stimulit. Den bevittnade personen får sedan uppleva ett obetingat stimuli så som en elstöt tex. Stimulit kopplas ihop med elstöten och blir nu ett betingat stimuli. Det intressanta är att även peronen som iiaktar upplever nu stimulit som ett betingat stimuli och får en betingad respons genom att de det tidigare neutrala stimulit utan att ha själv upplevt stöten, ens reaktion kan mätas via puls, hudkonduktans och startle respons.

20
Q
A