Tenta 19 emotion och motivation Flashcards

Question 1

Q

Beskriv en procedur för att studera aversiv inlärning och ge minst ett exempel på hur inlärningen kan mätas.

Answer

A

Försökspersonen sitter framför en datorskärm och presenteras med stimuli på skärmen. När ett visst stimuli visas, exempelvis en grön cirkel (neutralt stimulus NS eller CS beroende på terminologi), får försökspersonen en elektrisk stöt (US - unconditioned stimulus). När detta upprepats ett antal gånger kommer försökspersonen att ha lärt sig att förknippa den gröna cirkeln med obehaget från stöten. Då blir den gröna cirkeln conditioned stimulus (CS), eller CS+ med annan terminologi.

Redan innan övningen skulle försökspersonen reagera negativt på den smärtsamma elstöten. (Detta är definitionen av US.) Detta kan mätas genom exempelvis skin conductivity, där man mäter ledningsförmåga över en del av huden, med andra ord svett. Ledningsförmågan ökar med mer svett.

När associationen mellan CS och US väl skapats kommer försökspersonen uppvisa en sådan förändring (ökad skin conductivity) redan när den utsätts för CS.

Andra mått på aversiv inlärning är puls och startle response, en plötslig muskelrörelse som kan mätas vid ögat.

Question 2

Q

Beskriv skillnaden mellan en obetingad (medfödd) och betingad (inlärd) trigger. Ge exempel.

Answer

A

En obetingad (medfödd) trigger är helt enkelt ett evolutionärt salient stimulus som orsakar en unconditioned response. Genom evolutionen har vi alltså “lärt oss” att vissa saker är bra eller dåliga för vår överlevnad. Exempel: smärta som i form av en elstöt är en medfödd aversiv trigger. Sex är en medfödd trigger vi mår bra av, likaså god mat.

Betingade triggers är sådana stimuli som vi genom inlärning kopplat till obetingade triggers. Exempel: från förra frågan är den gröna cirkeln en betingad trigger (betingat stimulus). Vi kan också tänka oss ett vitt pulver som kokain för en kokainist, vilket har betingats ihop med det intrisikat njutbara kokainruset.

Question 3

Q

Hur kan man skilja mellan emotion och mood? Utgå från skillnader i duration, funktion, och fysiologisk aktivering.

Answer

A

Emotion

Duration: kortvarig (sekunder, minuter)

Funktion: påverka (bias) handlingar i viss riktning

Fysiologisk aktivering: tydlig, kanske specifik per emotion

Mood

Duration: Långvarig (timmar, dagar, längre)

Funktion: påverka (bias) kognitioner i viss riktning

Fysiologisk aktivering: diffus

Question 4

Q

Jämför hur en evolutionär och en kulturell ansats till emotioner besvarar frågor om vad emotioner är, deras universalitet, och deras funktion.

Answer

A

Evolutionär ansats

Vad de är

Evolutionärt gynnsamma anpassningar med syftet att vi ska handla på ett sätt som gynnar vår evolutionära fitness

Universalitet

Universella hos människor pga att vi är samma art och kanske även över artgränser (i så fall även hos primater)

Funktion

Öka överlevnad och reproduktion genom att motivera oss till beteende som gynnar dessa faktorer

Kulturell ansats

Vad de är

Kulturbundna subjektiva upplevelser och uttryck

Universalitet

Då emotionerna härrör ur den specifika kulturen och sociala kontexten är de ej universella, eller åtminstone stor skillnad mellan kulturer

Funktion

Underlätta social samvaro och samarbete

Question 5

Q

Vilken roll verkar Amygdala ha i igenkänning av rädsla? Diskutera utifrån patient SM.

Answer

A

SM hade en svårt skadad amygdala och hade stora problem med att känna igen emotionen rädsla i ansikten hon presenterades för. Människor med frisk amygdala kollar framför allt på ögon och nära omgivande områden på ansikten för att identifera rädsla. När SM instruerades att göra detta klarade hon av att identifiera denna emotion i princip lika bra som dessa friska människor. Detta indikerar att amygdala automatiskt styr uppmärksamheten just när det gäller igenkänning av rädsla.

Question 6

Q

Emotioners uttryck inbegriper aktivering av det s.k. autonoma nervsystemet. Beskriv kortfattat detta system och den roll det spelar i emotioner.

Answer

A

Autonoma nervsystemet (ANS) består av det parasympatiska och det sympatiska nervsystemet. Det kallas autonomt då det inte är viljestyrt. Det styr därmed vikiga funktioner som hjärtfrekvens och andra icke viljestyrda processer. Det utgår från hjärnstammen med axon till många inre organ.

Sympatiska nervsystemets har sammanfattats grovt med termen “fight or flight”. Det rör sig alltså om att förbereda kroppen för strid eller flykt. Exempelvis fördelas vid aktivering blod om från mag-tarm-kanalen till skelettmuskler, hjärtfrekvensen höjs etc.

Parasympatiska nervsystemet har sammanfattats med termen “rest and digest”. Det rör sig i detta fall om vila, återhämtning och matsmältning. Vid aktivering fördelas blod om till mag-tarm-kanal och lever, hjärtfrekvensen sänks etc.

ANS exakta roll i nervsystemet är omdebatterat, särskilt när det gäller frågan om emotionerna kommer före eller efter ANS-aktivering, men klart är att det finns en koppling mellan emotioner och ANS-aktivering. Vid ilska får vi exempelvis hög puls. Vid rädsla sker också en aktivering: amygdalas centrala kärna projicerar via hypothalamus och PAG till hjärnstammen, vilket aktiverar sympatiska nervsystemet (vilket ju styr förändringen i de fysiologiska måtten på rädsloinlärning, som skin conductance.)

Question 7

Q

Beskriv kortfattat ”visual search” paradigmet, såsom hur går experimentet till, och vad gör försökspersonen?

Answer

A

Försökspersonen ska hitta ett “target” bland olika “distractors”. Det kan till exempel vara så att denne sitter framför en datorskärm där 10 ansikten, varav 9 har neutrala ansiktsuttryck (distractors) och 1 visar rädsla (target). Man mäter hur snabbt och hur ofta personen detekterar target.

Question 8

Q

Beskriv hur olika emotionella ansiktsstimuli påverkar vår uppmärksamhet och vårt beteende (såsom hur snabbt man kan hitta avvikande ansikten med olika emotionella uttryck) Ge tydliga exempel (utgå exempelvis från Arne Öhmans experiment där schematiska emotionella ansiktsuttryck används i visual search).

Answer

A

Överlag: Ansikten som uppvisar negativ valens (särskilt rädsla) ökar vår uppmärksamhet, både generellt och platsspecifikt.

Specifikt experiment: i Arne Öhmans och Daniel Lundqvists experiment har vederbörande skapat olika ansiktsliknande former som ska avvika från varandra så lite som möjligt med avseende på geometri för att undvika att generella perceptuella regler för uppmärksamhet har en störande effekt på resultatet. I ett delexperiment visas ett antal distractors, neutrala ansikten, och ett target, ett ansikte som uppvisar rädsla, på en skärm för försökspersonen. Man mäter hur snabbt man hittar target. Experimentet görs även med ett target som i stället uppvisar glädje. Resultatet är att försökspersoner överlag hittar ansiktet som uttrycker rädsla snabbare än det med positiv valens.

they compared anger with happiness, and anger was detected fastest (anger superiority hypothesis). fear is also a negative/high arousal indicator of threat though so likely also processed better.

Question 9

Q

Vilka hjärndelar ingår i det mesolimbiska belöningssystemet? Vilken funktion anses systemet ha för inlärning och motivation?

Answer

A

De viktigaste delarna är ventral tegmental area (VTA) i mesencephalon, där systemets dopaminerga neurons cellkroppar och dentriter är belägna, och nucleus accumbens (NA), där axonterminalerna befinner sig. Dopamin frigörs alltså i NA.

Systemet är essensiellt för inlärning och motivation.

Säg att vi har en apa som sitter i en stol. När den får se en blå fyrkant (NS) och därpå trycker på en knapp får den en god juice (US). Första gången den ser fyrkanten och trycker på knappen och sen dricker juicen kommer man kunna uppmäta en ökning av aktivitet i NA, dvs frisättning av dopamin, vid själva belöningen (juicen). Men när apan väl lärt sig kopplingen mellan att se fyrkanten, trycka på knappen och att få belöningen sker dock denna ökade aktivitet när den ser den blå fyrkanten (som nu blivit CS), men inte när den får själva juicen. (Om den däremot inte får någon juice när den väntat sig det sker en minskning av aktivitet i NA jämfört med baseline.)

Ökningen av dopaminfrisläppningen i NA har syftet att motivera oss att söka en belöning, sk. “wanting”, där välbehaget i sig från belöningen benämns “liking”. Vi ska alltså motiveras till att trycka på knappen för att få juicen. Om vi skulle spruta in dopaminantagonister i NA på apan skulle den tappa motivationen att söka belöningen (och ej heller lära sig kopplingen mellan CS och US från första början), vilket visats med experiment på råtta som under sådana omständigheter slutade självadministrera droger. (Detta fungerar dock inte på människor.)

Question 10

Q

Vad är prediction error?

Answer

A

När vi kopplat ihop CS med en belöning och presenteras för CS men belöningen inte är så intensiv som vi väntat oss, talar vi om prediction error. Det rör sig om erhållen belöning minus förväntad belöning. Om vi förväntade oss en belöning med styrkan 2 och vi bara fick en belöning med styrkan 1 hamnar vi alltså på minus 1 och då blir vi inte så glada (och dopaminfrisättning i nucleus accumbens minskar jämfört med baseline.)

Question 11

Q

Förklara vad en homeostatisk emotion är, samt ange några exempel.

Answer

A

En homeostatisk emotion är en obehagskänsla som motiverar oss till handlingar som återställer jämvikt (homeostas = upprätthållande av jämvikt). Det handlar om kroppens jämvikt gällande energi, vätskebalans etc, faktorer vi måste reglera genom beteende. Exempel:

törst Beror på

För lite vatten (antingen hypovolemisk törst, där vi utöver vatten behöver natriumklorid, eller osmotisk törst)

Emotion

Törst

Handling vi ska utföra

Dricka vatten

Frysa Beror på

För låg kroppstemperatur

Emotion

Vi fryser

Handling vi ska utföra

Bege oss till varmare omgivning, klä på oss mer

Hunger Beror på

Behöv av näring

Emotion

Vi är hungriga

Handling vi ska utföra

Äta mat

Question 12

Q

Ange några faktorer som påverkar (ökar eller minskar) vårt födointag.

Answer

A

Hormoner

Insulin

3 of 3 points

Hög halt av insulin, som utsöndras av bukspottkörteln och orsakar glukosupptag i celler, gör att vi är mindre hungriga och äter mindre.

Grehlin

Skickas ut av magsäcken när den är full, hög halt gör att vi känner oss mätta och äter mindre

Leptin

Skickas ut av fettceller, hög halt gör att vi äter mindre (mer fett -> mer leptin)

Andra faktorer

Vi äter mer om vi har mycket muskelmassa och om vi är kalla (då kyla stimulerar till metabolism via tyroideahormon)

Sociala faktorer har stor betydelse. Vi äter mer när andra i vårt sällskap äter mer. Stora portionsstorlekar gör också att vi äter mer.

Det kan vara så att vi äter mer när vi har ångest eller är stressade, då hjärnans belöningssystem aktiveras när vi äter, vilket dämpar de negativa känslorna.

Vår tarmflora påverkar vårt födointag.

Question 13

Q

Beskriv skillnaden mellan feber och hypertermi

Answer

A

Skillnaden är att feber är en förhöjning av kroppstemperaturen till över 38 grader celcius som kroppen själv vill ha, dvs “termostaten” i hypothalamus har efterfrågat denna. Detta sker när vi mer effektivt vill motarbeta infektioner.

Hypertermi är en förhöjning av kroppstemperaturen till över ca 38 grader, som kroppen inte vill ha men som kan uppstå om vi exempelvis befinner oss på en väldigt varm plats för länge och kroppen inte kan kompensera för det.

För hög kroppstemperatur generellt är dödligt.

Hypertermi: ca 37.5-38.3 degrees

Question 14

Q

Beskriv vad som är nödvändiga och tillräckliga villkor för att man ska kunna tala om en emotion

Answer

A

Brukar tala om tre komponenter eller 5 i the component theory

Fysiologisk arousal, mätas genom hudkoduktans ex
uttryckt beteende ex anisktuttyck
kognition, subjektiv upplevelse

Question 15

Q

Beskriv skillnaden mellan wanting och liking

Answer

A

wanting - är det sug som uppstår vid association mellan stimuli/cue och belöning. Ex, vitt puder, systembolagetskylt, nikotinlukt.

Stimulit i sig kommer leda till en “wanting”, särskilt beteende för att uppnå en viss belöning.

Det mesolimbiska systemet associerar stimuli/cue med belöning och där dopamin har en särskilt viktig roll för du ska känna “wanting”

Liking - den känsla av eufori som fås vid belöning. Medieras troligtvis av opioider.

Question 16

Q

Vad är osmotisk törst och hypovolemisk törst? Hur och var känner kroppen av att mer vätska behövs vid de två olika tillstånden och hur regleras de?

Answer

A

Osmotisk törst - pga hög halt natrium i blodet

osmoreceptorer i Lamina terminalis registrerar
Vid för hög halt signalerar osmoreceptorer i Lamina terminalis till preoptiska kärnan i hypothalamus som i sin tur kommer aktivera paraventrikulära och supraoptiska kärnan i hypothalamus. Dessa aktiverar törstnätverk i hypothalamus - vi upplever törst och vi dricker. Aktiverar även hypofysen som producerar ADH som ökar reabsorption av vatten i njurar.

Hypovolemisk törst - pga för låg blodvolym och blodtryck

baroreceptorer i aortabågen signalerar till preoptiska kärnan och därefter samma som vid osmotisk törst.

Njuren frisätter renin som känns av i Lamina terminalis där renin modifierar angiotensin 1 till 2 som det finns receptorer för. Signaler skickas till preoptiska kärnan därefter samma soim vid osmotisk törst.

Question 17

Q

Beskriv vad som händer i kroppen när vi fryser. Var registreras sänkt kroppstemperatur?

Answer

A

Sänkt kroppstemp. registreras av köldreceptorer i huden och av termoreceptorer i kroppens inre organ.

Afferenta signaler till hypothalamus aktiverar köldneuron i hypothalamus vilket leder till en rad olika fysiologiska responser:

vasokonstriktion av kroppen blodkärl - mindre värmeförlust
huttrande muskler - producerar värme
ökad produktion av tyroideahormon - ökad metabolism och ökad värme (ATP och annan frigjord värme från metabola processer)
förbränning av brunt fett (speciellt hos spädbarn
förändrat beteende - söker oss till värme

Question 18

Q

Insulin

Grehlin

Leptin

för aptit

Answer

A

Insulin - produceras och utsöndras från bukspottskörteln vid födointag och stimulerar upptag av glukos fron blodet till kroppens celler. Det kommer minska aptit i och med att blodglukosvärdet inte ska överstiga ett visst värde.

Grehlin - bildas i magsäcken, ökar vid tom magsäck - ökad aptit och minskar vid full magsäck - minskad aptit

Leptin - bildas i fettvävnad och kommer att minska aptit genom att signalera till mättnadscentra i hypothalamus.

Question 19

Q

Beskriv en modell för att studera emotionell inlärning samt vilken roll amygdala spelar i den här typen av inlärning.

Answer

A

T.ex. rädsloinlärning

Klassisk betingning eller operant betingning = associativ inlärning

fyrkant (NS) + stöt (US)= ökad skin conductivity

tita till vänster => godis (positiv förstärkning)

skrika => bestraffning (negativ, aversiv förstärkning)

Vid rädsloinlärning assosieras två stimuli, ett neutralt och ett US med varandra => ökad skin conductivity

vid endast visning av fyrkant uppvisas även här ökad skin conductivity.

Associationen sker i baso-laterla kärnan i amygdala och infon når sedan centrala kärnan som aktiverar ANS och endokrina system.

Vid skador på amygdala kan man kognitivt lära sig att ett stimuli predicerar ett respons med hjälp av hippocampus, men man kommer visa nedsatt eller ingen fysiologisk respons av stimulit. D.v.s. ingen association mellan NS och US har skett i amygdala. Amygdala aktiveras vid inlärningen av associationen, men verkar ej för upprätthållandet av rädslan.

Question 20

Q

Beskriv vad som händer i kroppen när vi blir för varma. Var registreras förhöjd kroppstemperatur

Answer

A

Temperaturskillnader registreras av värme- och köldreceptorer på huden och av termoreceptorer på kroppen inre organ.

Signaler från dessa går via afferenta nervceller till neuron i hypothalamus som sedan omkopplas till efferenta signaler via hjärnstammen för reglering av kroppens funktioner som sänker temperaturen

T.ex:

blodkärl kontraheras - mindre värmeutsläpp från blodet
ökad perspiration - kyler ner kroppen
ökad andning - utsläpp av värme
minskad frisättning av TRH (tyroidea frisättande hormon) - sänkt metabolism (minskad cellandning, mindre ATP och därigenom mindre värmeutsläpp)

Question 21

Q

Hur avgör y-komosomen vilket kön ett foster får?

Answer

A

Ett barns kön avgörs av X- och Y-kromosomer. En XX-uppsättning gör i vanliga att barnet blir en flicka, medan XY gör att det blir en pojke. Men i Y-kromosomen finns en viktig gen, som kallas SRY, som i sin tur påverkar en annan gen, kallad Sox 9, som är avgörande för om testiklar börjar bildas.

Question 22

Q

Ge exempel på hur “new look” rörelsen visade att perception inte är neutral.

Answer

A

De bad personer läsa upp ord och märkte att det tog längre tid om orden var starkt emotionella (typ svordomar/explicita ord). Man bortsåg från att det förmodligen finns andra skäl till att folk tvekade.

Question 23

Q

Redogör för hur “anger superiority hypothesis” är. Vilket experimentellt paradigm använder man för att försöka svara på hypotesen? Ge argument för och emot hypotesen.

Answer

A

Experimentell paradigm: Visual search
Anger superiority hypothesis innebär att hotfulla stimuli, så som arga ansikten, lättare upptäcks eftersom de har ett biologiskt hotvärde. Man menar att det historiskt har varit viktigt att kunna upptäcka stimulin snabbt för att överleva och att det tex varit mer fördelaktigt att lämna maten medan man höll på att äta för att fly undan en potentiellt hotfull situation (tex man hör ett ljud från skogen som låter som en björn).

En annan hypotes (hapiness superiority) menar att man snabbare hittar glada ansikten efter som samarbetet mellan människor inneburit stor evolutionär fördel för vår överlevnad. Evolutionära argument är knepiga på det här viset eftersom man här använder evolutionära argument för två kontrasterande hypoteser.

Emot: Olika studier har kommit fram till olika resultat gällande vilken emotion man upptäcker först. Det verkar vara så att man upptäcker starka emotioner snabbare men. Det är inte helt tydligt exakt vilken emotion det är.

För: Vi vet att amygdala snabbt kan detektera rädsla/hot och förmedla fysiologisk aktivering innan signalen nått kortikala områden (vi aktiverar oss innan vi har hunnit reflektera över vad det är vi utsätts för).

Visual search paradigmet

Question 24

Q

S/F

Emotioner kan påverka tidig sen uppmärksamhet
Gabor stimuli är ett exempel på att uppmärksamhet påverkar emotioner
Att uppmärksamma ansikten med starka emotioner innebär ökad aktivitet i FFA (ansiktsigenkännande område) än neutrala ansikten
Man hittar alltid arga ansikten framför glada ansikten i visual search

Brainscape's Knowledge GenomeTM

Tenta 19 emotion och motivation Flashcards

Brainscape's Knowledge Genome^TM