Uppmärksamhet Flashcards

1
Q

Vad är uppmärksamhet?

A

En process och en mental resurs.
Process = Koncentration av uppmärksamheten som automatiskt eller kontrollerat riktas mot ett stimulus, plats eller mentalt objekt.
Resurs = Uppmärksamheten är en resurs som driver kognitionen i allmänhet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Tre typer av uppmärksamhet

A

Uppmärksamhet mot input / input attention.

Kontrollerad uppmärksamhet

Uppmärksamhet som begränsad resurs

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Uppmärksamhet mot input

A

Snabb. nästan automatisk process involverad i inkodning av perceptuell information

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Tre bastermer för uppmärksamhet mot input.

A
  1. Arousal/alertness
  2. Origenteringsreflex/respons
  3. Uppmärksamhet och sökande (spotlight)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Varför är det viktigt med Arousal och alerthet för uppmärksamhet och hur länge kan vi vara uppmärksamma?

A

Arousal och alerthet krävs för att vi ska kunna uppmärksamma stimukus i vår omgivning, nervsystemet måste vara vaket. Vi kan hålla oss uppmärksamma i 20 - 30 minuter. Hur vida det är varmt eller kallt, eller om vi har tagit droger påverkar också vår uppmärksamhet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad är origenteringsreflexen och vad händer om vi blir utsatta för ett stimuli upprepade gånger?

A

Origenteringsreflexen gör att vi styr oss efter något. Styr spontant och snabbt uppmärksamheten mot stimulus som sticker ut. inriktad på fysiska egenskaper i omgivningen. Nya stimuli och stimui som bedöms vara viktiga för organismen.

OM vi blir utsatta för ett stimuli upprepade gånger eller en längre tid sker habituering/tillvänjning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Förklara uppmärksamhet och sökande. Spotlight

Hur reagerar vi när något dyker upp där vi förväntar oss det kontra där vi inte förväntar det?

A

Uppmärksamheten är en spotlight som effektivt lägger märke till händelser som hamnar i den och förbereder medvetandet.

När vi förväntar oss att något ska dyka upp på en given plats är vi snabba på att reagera. När något dyker upp på en plats vi inte förväntar oss är vi långsamma.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Förklara inhibition of return

A

Gör att vi inte återkommer till samma ställe när vi scannar av omgivningen i vårt sökande.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Förklara hemineglect

A

Skada (i höger sida hjärnan) i som gör att personen bara kan fokusera på det ena synfältet, vänstra. De kan se saker i de andra synfältet så länge inte något stimuli snor fokuset i de primära.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Förklara kontrollerad uppmärksamhet och vilken del i hjärnan som detta är förknippad med.

Är det en top-down eller bottem-up process?

A

Långsam och viljekontrollerad process där medvetandet styr uppmärksamhetens resurser. “Jag bestämmer själv vad jag uppmärksammar”. Top-Down. Främre delen av hjärnan. Vi kan väja ett meddelande och ignorera andra baserat på fysisk eller semantisk (betydelse) karaktär.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Förklara selektiv uppmärksamhet och vilka tre delar som kontrollerar det.

A

Selektiv uppmärksamhet är förmågan att dra sig till en källa och ignorera/exkludera andra stimuli. Detta kontrolleras automatiskt när tex ett intensivt stimuli fångar vår uppmärksamhet. Genom en instruktion “titta på det där”. Eller krav som tex att hålla uppmärksamhet på skyltar och andra bilar i trafiken.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Förklara cocktail-party-förmågan

A

Coctail-party-förmågan gör att vi kan välja vad vi ska lyssna till i ett sorl av röster. Vi kan selektivt riktiga vår uppmärksamhet till en källa.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Förklara skuggnings-experiment och vad man upptäckte med dessa

A

Det har gjorts en hel del experiment (skugg experiment) på detta där försökspersoner med hörlurar har fått höra en berättelse i ena örat och en annan i det andra. Försökspersonerna kunde välja/selektera vilken berättelse ville uppmärksama och följa, de lade inte märke till om det som spelade i det andra örat bytta språk, registrerade inte vissa ord från andra sidan även om de upprepades upp till 35 gånger. Det lade dock märke till om berättelsen började spelas baklänges.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Förklara två filtreringsmodeller som uppkom från skuggningsexperiment.

A

Early selection model - Allt eller inget. Man filtrerar och urskiljer direkt genom fysiska egenskaper (pitch och amplitud). Det som filtreras bort processeras och analyseras inte.

Late selection theory - Stimulit filtreras tas emot men filtreras senare och urskiljs pga semantiska egenskaper, det andra filtreras inte helt bort utan försvagas (8%). Man gör en top-down process baserat på på meddelandets mening/innehåll.
I dessa skuggningstest lyckades försökspersoner urskilja även om berättaren hade samma röst och tonläge i båda inspelningarna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vilka tenderar att dagdrömma?

A

Folk med högre arbetsminneskapacitet tenderar att dagdrömma mer. De har extra resurser över att göra detta.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Förklara uppmärksamhet som en begränsad kollektiv resurs.

A

Vi har en begränsad kapacitet av vad vi kan ta in. Vi bombarderas konstant av stimuli. Allt slåss om vår uppmärksamhet. Vi kan inte ta in allt.

17
Q

Förklara automatiska process och hur de relaterar till våra kognitiva resurser.

A

Vi kan bara vara medvetna om en sak i taget. Ha en kognition samtidigt
Om vi har lärt oss någonting blir det en automatisk process och behöver nästan inga kognitiva resurser, vi kan då göra det automatiskt medan vi gör något annat.
Tex, att gå och tänka samtidigt. Är det dock något som kräver mycket tankekraft kan det bli svårt att gå samtidigt och vi får då kanske lov att stanna upp.
Saker vi gör automatiskt kan vara svåra att förklara, som tex hur man cyklar.
Det är svårt att försöka lära om en automatisk process.

18
Q

Förklara stroop-fekomenet

A

Två automatiska responser, “se färgen och “läsa ordbilden”, tävlar med varandra när vi ska ge responsen. Båda försöker komma ut ur samma tal-mekanism.
(Personer som är dåliga på att läsa är gör detta snabbare än personer som inte är det då det för dem inte är en automatisk process)
Tex Text skriven i fel färg.

19
Q

Förklara Poseners och Snyders teori om automatiskt processande av information.

A

Posner och snyder menar att det krävs tre distinkta kännetecken för automatiskt processande av information.

  1. Avsaknad av intention
  2. Den mentala processen är inte tillgänglig för medvetandet eller introspektion.
  3. Den kostar väldigt lite eller inget i termer av kognitiva resurser och är snabb.
20
Q

Förklara attentional blink

A

Om vi svarar på ett stimuli direkt efter ett annat är vi lite långsammare än första gången.

21
Q

Vad menas med rigiditet? Varför är det bra men vad kan det få för negativa följder?

A

Otalig upprepning av samma process kan leda till en automatisering. Det är svårt att försöka lära om en automatisk process.

22
Q

Vad menas med action slip? Ge exempel.

A

Oönskade, oftast automatiserade handlingar som är olämpliga i för den nuvarande situationen. Svara hemma med samma fras som på jobbet

23
Q

Vad är en av minnets viktigaste uppgifter.

A

Predicera framtiden.

24
Q

Vad är en implicit process? Ge exempel

A

Vi är omedvetna om vad vi gör.

Läsa en text vi inte vet att vi har läst förut men nu har blivit bättre på en första gången.

25
Q

Vad är en explicit process

A

Vi är medvetna om vad vi gör

Lär oss ord vi senare kommer att få repetera.