Beslutsfattande och Besömningar Flashcards
Beskriv tumregler och varför vi använder dem.
Enligt Kahneman och Tversky använder vi oss av mentala tumregler (heuristiker) då vi gör sannolikhetsbedömningar. Dessa bottnar i tidigare erfarenheter och tolkningar av dem. Över lag funkar de bra och gör det möjligt för oss att göra återkommande bedömningar vi måste göra hela tiden. Det finns dock kognitiva felbedömningar sk bias.
Beskriv representativitestumregeln och vad som kan vara ett problem med den.
Göra bedömningar genom att jämföra ett objekt eller händelse med en prototyp av ett objekt eller händelse. Sannolikheten att en händelse eller ett annat objekt händer ihop med en process eller en kategori. Vi bedömer sannolikheten att tex en stor är en stol pga representativitet. Vilka proportioner, material, sammanhang vi hittar den i. Allt detta är representativt för kategorin stolar. Denna bedömning gör vi automatiskt av representativitetstumregeln.
Problem med denna representativitetstumregeln är att vi lätt bortser från underliggande frekvensdata. Ex. “Tentamorgon, vi har pluggat sent natten innan, somnat på soffan. Försovit oss, men måste göra ett försök. Sitter på buss men kommer då på att vi har glömt allt material samt en viktig teori vi ska hålla reda på. Vi stöter dock på en person i 60 års åldern, spretigt hår, brikenstocksandalr osv. Man tänker då “det måste vara en psykologiprofessor jag kan fråga”, kan också vara en uteliggare. Stöter vi på den här personen på psykologiska institutionen eller på odenplan väger vi in sannolikheten i vår bedömningen (konexten spelar alltså in). Kategorihomogenitet. Vi är dåliga på att ta hänsyn till detta.”
Vi bortser också från stickprovsstorleken.
Större sannolikhet att vi får en avvikelse vi ett litet stickprov än ett stort.
Beskriv Gamblers fallacy
VI tror saker följer ett mönster fast det inte gör det. Nu har jag inte vunnit på länge så snart är det dags. Spelar på rolett. 3xröd, ska man spela på röd eller svart? Det är 50%.
Slumpen rättar inte till sig själv. Kulan skulle då behöva minne och moral. Tidigare slumpmässiga uppfall rättar inte till framtida slumpmässiga utfall.
Low of small = jag har träffat tre indier och vet därför hur indier är”
Beskriv Availability bias samt några tankefel pga detta.
Saker som ligger oss nära/mer tillgängligt i minnet bedöms som att de händer ofta.
Påverkas av närhet i tiden och emitionella styrka. Händelser som påverkar oss känslomässigt och som ligger nära i tiden.
Fungerar ofta men har vissa problem:
Farligare att sitta i taxi påväg till flygplatsen än att sitta i planet.
Tillgänglighetsbias påverkas av minnesstrukturer
Ex, vad är vanligast, ett ord som börjar på t eller som har t som tredjebokstav.
När vi letar i minnet kommer vi leta efter exempel på ord. Vi är vana att sortera på ord utifrån första bokstav och inte tredje.
Detta har alltså att göra med hur vi letar.
Beskriv Ancoring and adjustment
När vi gör en bedömnig startar vi ofta från någon form av förankningsvärde som vi sedan justerar utefter omständigheterna. Ex rea-pris osv.
Justeringarna tenderar att vara lite för små och förankringsvärderna har för stort inflytande på den slutgiltiga bedömningen (även när de är irrelevanta)
Man fastnar för nära sitt förankringsvärde.
Beskriv Framing effect
Vi fattar olika beslut om samma situatin/problem beroende på hur det är formulerat/inramat. “Medicinen fungerar 70% av gångerna” eller “30% av gångerna fungerar inte medicinen”. Fast att det är samma utgång värderar vi de olika formuleringarna olika.
Beskriv Sunk-cost fallacy
Man har investeraat i någonting och fast att man inser att det inte kommer att bli något bra fortsätter man att investera eftersom att man känner att man redan har investerat så mycket. Man köper en äcklig öl på krogen, inser att den är äcklig men dricker upp den eftersom att man ju har betalat 70:- för den. Resultatet då blir att man dels har betalt 70:- samt druckit något äckligt.
Beskriv Frequency format hypothesis
Vi har bättre kolla på att frekvens än sannolikhet. “Våra minds har utvecklats att notera hur frekvent något händer, inte hur sannolikt det är att det händer”.
Beskriv Prospect theory
Förhållandet mellan subjektivt upplevt värde och objektivt värde. Våra värdebedömningar utgår ifrån en referenspunkt.
“Nån har en mugg med ljummet och en mugg med is. Först hand i iskallt sen hand i ljummet, då känns det ljumna vattnat skållhett.” På samma sätt fungar våra bedömningar i värde. Referenspunkten är inte fast utan kan variera mellan person till person och frpn situation till situation. Om vi har mycket pengar blir vi inte lika glada för en 100lapp som om vi är fattiga.
En parkeringsbot för någon som är skulldsatt över öronen kommer inte kännas lika mycket som för någon som inte är det.
Vad innebär det att fatta ett beslut?
- Att hitta det ultimata alternativet
- Att hitta ett någorlunda bra alternativ så lätt som möjligt
- Att hitta ett alternativ som kan ligga till grund för mitt handlande
De olika stadierna beslutsfattande går igenom enligt Dominansstruktureringsteorin.
- Förredigering: Val av viktiga attribut och gallring.
- Finnande av lovande alternativ.
- Dominanstestning av lovande alternativ.
- Omstrukturering: Information omstruktureras för att skapa dominans eller stor skillnad i attraktivitet. T ex genom att nedtona nackdelar och accentuera fördelar med det lovade alternativet
Om tillräckligt starkt underlag för beslut uppkommer behöver man inte gå vidare i processen. Om man däremot fortfarande efter det fjärde stadiet inte kan urskilja ett tillräckligt dominant alternativ så får man börja om från början med ett nytt lovande alternativ.
Hur klassificerar vi nya objekt enligt prototypteorin?
Enligt prototypteorin klassifiserar vi nya objekt genom att jämföra dem med prototypen av en kategori.
Hur klassificerar vi nya objekt enligt exemplarteorin?
Enligt exemplarteorin klassifiserar vi nya objekt genom att jämföra dem med alla medlemmar i en kategori.
Beskriv de två systemen för thinking fast och thinking slow.
System 1/ Thinking Fast: Självklara saker som sitter i typ ryggmärgen. Vi kan fatta snabba beslut utan att behöva använda mycket tankekraft. Om vi tex ser en bild på någon som är arg kan vi snabbt säga att han är arg samtidigt som vi förmodligen kan göra andra saker samtidigt.
System 2/ Thinking slow: Saker som behöver mycket processering och bearbetning. Tex ett svårt mattetal. Vi har svårt att göra saker samtidigt om vi använder system två.
Vilken del av hjärnan har med beslutsfattande att göra?
Prefrontal cortex har med beslutsfattande att göra.
Experiement med folk som fick välj kort ur antingen en hög där man kunde. Vinna mycket eller förlora mycket eller en hög där man van lite och förlorade lite. Man är generellt rädd att förlora mycket! Och avstår därför att ta chansen att vinna. Folk med skador i prefrontal cortex gör inte samma bedömning.
