Minne

Question 1

Beskriv de tre olika stegen i för minnen och hur länge informationen varar i var och ett.

Answer 1

Sensoriskt minne:
Första stället, här hålls information några sekunder eller mindre.

Korttidsminne:
Om informationen i det sensoriska minnet är intressant sparas det över i korttidsminnet som varar i några sekunder men mindre än en minut.

Långttidsminne:
Sista steget. Här lagras minnet i timmar, dagar, veckor eller år. Det är härifrån vi plockar upp minnen och som vi misslyckas att få fram när vi glömmer.

Question 2

Berätta om två komponenter av sensoriskt minne.

Answer 2

Iconic memory - Snabbt försvinnande lagring av visuellt minne
Econic memory - Snabby försvinnande lagring av auditivt minne

Question 3

Hur mycket information kan vi hålla i korttidsminnet och vad kan vi göra för att hålla kvar information där längre?

Answer 3

Vi har plats med ca 7 bitar information (nummer, ord, saker) i korttidsminnet. Vi kan använda trix som att repetera (säga det om och om igen) ett telefonnummer vi nyss har fått för att komma ihåg det. Då får det yttligare upp till 20 sekunder i korttidsminnet innan de försvinner.
Korttidsminnet är ett ställe där vi håller information.

Question 4

Beskriv arbetsminne och dess subsystem.

Answer 4

Aktivt underhåll och manipulaion av information i korttidsminnet.
Arbetsminnet har subsystem som lagrar och manipulerar information.

Visualspatial sketchpad - En snabb lagring av visuell och spatial information.

Phonologic loop - Enkodar snabbt mentala representationer av ljud.

Central executive - System för uppmärksamhet som koordinerar kontroll av planerade handlingar och output.

Episodic buffer - Ett temporärt lagringsutrymme där information från långtidsminnet kan integreras med arbetsminnet.

Question 5

På vilka två sätt skiljer sig långtidsminnet?

Answer 5

Långtidsminne skiljer sig från korttidsminne på två viktiga sätt. Duration och Kapacitet.
Duration - Vi kan minnas väldigt långt tillbaka. 50 år efter avslutad skolgång kan folk minnas 90% av deras klasskamrater från skolkatalogerna.
Kapacitet - Långtidsminnet har ingen känd begränsad kapacitet. Vi verkar kunna lagra nästan hur mycket som helst, hela vårt språk, tiotusentals faktan och massor av personliga erfarenheter och upplevelser.

Question 6

Vad menas med konsolidering och vem hade väldiga problem med det?

Answer 6

Att föra över information från korttidsminnet till långtidsminnet.
Detta hade tex H.M omöjligt med.

Question 7

Vad kan sägas om explicit minne?

Answer 7

Medvetet eller med intention återkallar minnen. Kallas även “deklarativt.”

Question 8

Vad kan sägas om implicit minne?

Answer 8

Gamla erfarenheter som påverkar oss även om vi inte har försökt minnas eller eller inte vet om att vi minns dem. Kallas även “icke-deklarativt”

Question 9

Vilka är våra två deklarativa minnestyper? Berätta i korthet vad de gäller samt vilken del av hjärnan de är kopplade till.

Answer 9

Semantiskt minne - Koncept och faktan som skapar vår generella kunskapar om världen.

Episodisk minne - En samling personliga erfarenheter som hände vid en speciell plats och tid.

Båda är kopplade till tinningloben.

Question 10

Vilka är våra icke-deklarativa minnen?

Answer 10

Procedur - motoriska färdigheter.

Priming - omedveten form av minne

Betingning -

Icke-associativ inlärning - reflexfunktioner

Question 11

Beskriv semantiskt minne och hur det utvecklas med tiden.

Answer 11

Fakta, kunskaper och ordföråd. “Att”-kunskaper, antingen veta eller inte.
Det semantiska minnet blir bättre och bättre med tiden, äldre har bättre semantiskt minne.
Först utvecklas semantiskt minne, sedan episodiskt.
Hippocampus verkar inte nödvändigt för skapandet av nya semantiska minnen, exempel med barn med amnesia som har kunnat lära sig läsa och skriva.

Question 12

Förklara episodiskt minne och vilka delar det alltid innehåller.

Answer 12

Subjektivt minne. Minnen som är relaterade till tid och rum och knutna till personen. “Vad gjorde jag den eller den dagen?”. Använder detta när vi redogör för händelser. Episodiskt är den mest komplexa delen av minnet. Innehåller alltid samtliga delar, jag (?), tid (temporal), var (spatial).
Ett eposodiskt minne kan transformeras och blir till ett semantiskt minne.
För att episodiska minnensfunktioner ska fungera krävs en viss mognad i hjärnan. Man måste ha en känsla av tid samt en “jag”-aspekt.
Vid 75år får man de första minnensproblemen i episodiskt minne.

Question 13

Fyra komponenter för att minnas

Answer 13

Upplevelse: Inkodning/encoding
Material: (lagring) representering
Framplockning/återkallning
Individfaktor

Question 14

Förklara sambandet mellan språkutveckling och minnen.

Answer 14

Det finns ett samband mellan språkutveckling och minne. Detta kan förklara varför vissa har tidiga minnen, de hade tidigt börjat utveckla ett språk. Har man tidiga minnan har man oftast haft ett okej utvecklat språk.

Question 15

Förklara icke-deklarativa och hur de förhåller sig till sjukdomar samt H.M’s skada på hippocampus.

Answer 15

De första minnerna som utvecklas hos en människa är omedvetna minnen.
(Alla implicita minnen är väldigt resistenta mot glömska)
Alzheimers påverkar inte implicita minnen.
Exempel att H.M kunde lära sig saker han hade övat på utan att han kom ihåg att han hade övat på det = implicit minne. Eller att man hittar till toaletten utan att kunna tala om var den är.p

Question 16

Förklara procedur-minne.

Answer 16

Muskelminne. Simma, cykla osv. Man bara gör och behöver inte tänka hur hur man gör. Väldigt resistent mot glömska, tex är det lät att lära sig åka skidor igen efter många års uppehåll, eller cykla osv.

Question 17

Förklara priming.

Answer 17

Att vi börjar tänka på ett stimuli som ett ord eller objekt som ett resultat av att vi tidigare har varit exponerat för de stimulit. Man gör vissa tankar mer tillgängliga tack vara att vi blir exponerade för ett visst stimuli.
Priming finns i alla våra sinnessystem, både hörsel, lukt osv. Man är inte medveten om primingen. Reklam syftar till att prima oss. Priming är väldigt robust över tid.
Patienter med minnesförlust blir primade som vanliga människor. Man tänker sig att hippocamusstrukturen inte är hänger ihop med priming och procedur.

Question 18

Tre viktiga processer för att minnas.

Answer 18

Inkodning - Processen där vi gör om vad vi upplever, tänker och känner till minne.

Lagring - Att hålla information i minnet över tid.

Återupprättande - En process att plocka fram information som tidigare har blivit inkodad och lagrad.

Question 19

Förklara inkodning fungerar och var i hjärnan detta sker. Vilken information tenderar att bli bättre inkokad än annan?

Answer 19

Inkodning är processen som gör om vår preception till minnen. Vår inkodning av minnen är en kombination av att ta in ny information och sätta ihop den med våra redan befintliga scheman. Vi spelar alltså inte in minnerna som med videokamera, utan kodar in dem.
Olika sätt att inkoda sker på olika ställen i hjärnan.
Information som har med överlevnad att göra tenderar att vara bättre inkodad i förhållande till andra saker.

Question 20

Nämn tre typer av inkodning.

Answer 20

Elaborativ inkodning, visuell bildlig inkodning och organisationell inkodning.

Question 21

Beskriv elaborativ inkodning. Vilka delar av hjärnan har med detta att göra?

Answer 21

Att relatera ny information med kunskap som redan finns i minnet. Semantisk, rim, visuell. Vi kommer bäst ihåg minnen när de har någon mening, semantik. Födelsedagar osv. Vänstra tinningloben och vänstra frontalloben har med detta att göra.

Question 22

Beskriv visuell bildlig inkodning och vilka strategier vi kan använda för att minnas bättre.

Answer 22

Att lagra ny information genom att göra om det till mentala bilder. Ett sätt att lättere komma ihåg är om man relaterar till något visuellt.
Loci-metoden - Att lagra minnen som en del av platser, så att saker knyter an till en plats. “Ett badkar fullt med mjölk, kuddar av chips osv” om man ska komma ihåg vad man ska handla.
Två föremål som interagerar med varandra är lättare att komma ihåg än båda föremålen var och en försig.

Question 23

Beskriv organisationell inkodning och hur vi använder det för att bättre minnas.

Answer 23

Att kategorisera information genom att notera relationen för en serie av föremål. Det är effektivt att stoppa in saker i kategorier när man får mycket information eller många ord. De som jobbar på restaurang och tar emot beställningar organiserar ofta detta efter tex vrm mat, kall mat, dryck och vilka platser de finns på inne i köket.
Har man en lista med ord kommer vi bättre ihåg orden om vi kategoriserar orden.

Question 24

Berätta om lagring och var man tror att detta sker.

Answer 24

Processen som uppehåller information i minnet under tid.
Lagring av minnen sker gissningsvis i synapsen. Synapser som avfyrar vid varrandra blir starkare.
Hippocampus har med lagring av nya långtidsminnen att göra.

Question 25

På vilka tre vis kan framplockning ske?

Answer 25

Fri återgivning / recall
Vi kan spontant hitta information i minnet, tex svara på frågan “Vilken låt vann melodivestivalen?”. Skillnad mot att känna igen. Att plocka upp en kunskap att återge än att “känna igen” något/någon.

Ledtrådar
Vi kan plocka fram minnen lättare genom ledtrådar, kontextuella, spatiala eller känslomässiga.

Igenkänning / recognition
Att matcha information som presenteras med innehåll i minnet. Om vi inte kunde svara på vilken låt som van melodifestivalen kan vi göra det om vi får göra introt på låten.”

Question 26

Förklara “State-dependent retrieval” och “Context-dependent learning”

Answer 26

Olika ledtrådar som hjälper framplockningen av minnen.

State-dependent retrieval: Vi minns bättre saker vi har varit med om i ett glatt tillstånd när vi är glada osv. Därför är det svårt att se det från den ljusa sidan när man är deppig då man man istället lätt kommer ihåg alla andra deppiga minnen.

Context-dependent learning:
(Yttre tillstånd, omgivande miljö) “Backa bandet”. Man kan återkalla sina minnen bättre om man är i den kontexten där man lärde sig.
Tex skriva prov i samma klassrum som man lärde sig kunskaperna i.
Exempel med dykare som kom ihåg ord de lärt sig under vattnet bättre när de åter igen var under vattnet än när de var på torra land.

Question 27

Hur kan man relatera språket och språkutvecklingen till minnet?

Answer 27

Man tänker sig att vi har svårare att komma ihåg tidiga händelser då vi inte hade något språk. Vi behöver ett språk för att kunna beskriva olika händelser för oss själva eller för att kunna rama in händelser och skapa scheman.
Man måste ha tillgång till språk för att kunna återge minnen. (Även om man drabbas av stroke och blir av med språkförmågan kan man ändå ta in och lära sig,).

Question 28

Förklara skillnaden mellan att minnas och att känna igen.

Answer 28

Att minnas: Jag har en klar och tydlig minnesbild av ansikten. Vet exakt vem det är och när vi träffades senast”
Att känna igen: “ansiktet känns bekant men jag kan inte placera det”

Question 29

Nämn och förklara några individfaktorer för hur väl vi minns.

Answer 29

Ålder - 75+ börjar man få sämre minne

Kön - Kvinnor har bättre episodiskt minne än män

utbildning - De med högra utbildning har bättre minne

Sjukdommar - (Neurodegenerativa och vaskulära som blodtryck osv)

Motivation

Psykisk hälsa - Depression, stress och utbrändhet försämrar minnet. Cortisol skadar strukturer i hjärnan. Framförallt hippocampus. Man kan få en krympt hippocampus, den återhämtar sig dock när man tillfrisknar.

Question 30

Förklara retrospektivt och prospektivt minne.

Answer 30

Retrospektivt minne - Information vi har lärt oss i det förflutna.

Prospektiva minnen - Komma ihåg att göra något i framtiden. Komma ihåg att och när
Vad vi ska göra och att vi ska göra det. Komponenten “vad” är gemensam med retrospektiva mennen. Att-aspekten är unik. Den kan antingen vara plats eller tids-betingad. Att något har med en plats att göra är enklare än att det har med en tid att göra. En plats triggar enklare en tanke.

Question 31

Vad kan man säga om hur vi lagrar emotionellt laddade upplevelser?

Answer 31

Emotionellt laddade upplevelser blir bättre ihågkomna än upplevelser som inte är det. Det därför svårt att glömma hemska händelser osv. Här spelar amygdalan en stor roll.

Question 32

Var lagras minnena?

Answer 32

Minnena sparas utspritt i hjärnan. Förmodligen sparas auditiv information i den auditiva barken i hjärnan och den visuella i den visuella barken osv. Man tror att hippocampus är ett slags index som kan hämta information från de olika delarna. Dock kunde tex H.M ändå hämta information fast hans hippocampus inte var intakt. Hippocampus har absolut med lagrandet av nya långtidsminnen att göra.

Question 33

Förklara meta-minne

Answer 33

Att veta att man vet
Det är skillnad på att “minnas” och “veta att man minns”.
VI kan veta saker utan att veta hur vi vet det.

Question 34

Förklara source monetoring och dess tre komponenter.

Answer 34

Veta “när”, “var” och “hur” information blev inkodad i minnet.
Tre komponenter för detta är.
Intern - “gjorde jag det eller tror jag att jag gjorde det”, “Såg jag verkligen att jag la nycklarna på bordet”

Extern - Utomstående faktor, kontextuell, som hjälper oss att avgöra om trovärdigheten för källan. “Brukar jag lägga nycklarna på golvet eller bordet?”

Verklighet - “Hände det på riktigt eller har jag bara en bild av det? Vad säger andra?”