Tidiga skolåren Flashcards
Vad kännetecknar perioden mellan 6-12 år, eller mellanbarndomen?
Mellanbarndomen, eller “de glömda åren”, omfattar åldern 6-12 år och är en övergångsperiod där barn börjar träda in i samhället på allvar. Under denna fas utvecklas nya förmågor som gör barn mer mottagliga för undervisning. Deras sätt att tänka, bete sig och uttrycka sig förändras jämfört med tidigare förskoleår.
Vad händer med barnets kropp under mellanbarndomen?
Under mellanbarndomen når hjärnan 90% av sin vuxna vikt. Tillväxtspurten startar oftast tidigare för flickor än pojkar, vilket kan göra att flickor växer om pojkar. Barn får bättre uthållighet och prestation i sporter tack vare ökad lungkapacitet, och deras muskler och fett fördelas olika: flickor får mer fett och pojkar får mer muskler. Mjölktänder ersätts av permanenta tänder.
Hur utvecklas motoriken under mellanbarndomen?
Under mellanbarndomen förbättras både grovmotorik och finmotorik. Barn blir smidigare och får bättre balans, vilket gör det lättare att kontrollera sin kropp, särskilt när de utövar sporter. Deras styrka och kraft ökar också. Finmotoriskt utvecklas barnen genom att de inte längre använder armen för att skriva utan istället vrist och fingrar.
Hur påverkar den motoriska utvecklingen barnens lek?
Med större kroppskontroll blir barn mer intresserade av att leka, särskilt lagsporter och regellekar. Dessa aktiviteter hjälper barnen att utveckla samarbetsförmåga, förståelse för rättvisa och förmågan att ta andras perspektiv.
Vad kännetecknar den kognitiva utvecklingen i Piagets konkret-operationella fas?
Under den konkret-operationella fasen, mellan 6-12 år, utvecklar barn mentala operationer (handlingar) som följer logiska regler. De blir bättre på att tänka mer flexibelt och organiserat, vilket innebär att de klarar av att:
Konservering: Förstå att mängder inte förändras även om de ser annorlunda ut.
- Decentrering: Ta hänsyn till flera aspekter samtidigt.
- Reversibilitet: Förmågan att tänka baklänges för att lösa ett problem.
Vad innebär klassifikation i kognitiv utveckling under mellanbarndomen?
Klassifikation är förmågan att skapa hierarkier och förstå relationen mellan en övergripande kategori och specifika underkategorier. Mellan 7-10 år kan barn hantera klassifikation, vilket tränas genom aktiviteter som att samla, sortera och omorganisera objekt.
Vad innebär förmågan till transitivt tänkande som utvecklas mellan 7-10 års ålder?
Mellan 7-10 års ålder utvecklar barn förmågan till transitivt tänkande. Detta innebär att de kan organisera objekt efter en dimension, som längd eller vikt, och förstå relationer mellan objekt, som att om A är längre än B och B är längre än C, så är A längre än C. Denna förmåga gäller konkreta uppgifter, men en mer abstrakt version av transitiv slutledning, som att dra slutsatser i mer hypotetiska sammanhang, utvecklas oftast först vid 11-12 års ålder.
Hur utvecklas barnets spatiala förmåga under skolåren?
Under skolåren förbättras barnets spatiala förmåga, vilket innebär att de kan skapa kognitiva kartor – mentala representationer av sin omgivning. Detta kräver perspektivtagande, eftersom barn inte kan se hela området på en gång och måste relatera olika delar till varandra. Barn utvecklar också en bättre förmåga att ge vägvisningar genom en mental walk strategy, där de mentalt går igenom området för att beskriva det för andra.
Vilka begränsningar finns det för barns tänkande i den konkret-operationella fasen enligt Piaget?
I den konkret-operationella fasen har barn fortfarande svårt med abstrakt tänkande. De har svårt att generalisera logiska principer från ett sammanhang till ett annat. De löser problem utifrån konkreta exempel och har svårt att applicera generella logiska principer på nya situationer. Förmågan till transitiv slutledning, som kräver abstrakt tänkande, utvecklas först vid 11-12 års ålder.
Hur påverkar kulturella faktorer barns kognitiva utveckling enligt Piaget?
Enligt Piaget är kognitiv utveckling universell, vilket innebär att barns logiska tänkande utvecklas på liknande sätt i alla kulturer. Dock påverkas utvecklingen av skolgång och vardagliga erfarenheter, och dessa faktorer kan påverka hur snabbt barn utvecklar vissa förmågor, som exempelvis konservering. Vad som värderas i en kultur, och vad som betonas av familj och närstående, påverkar vilka områden barnets tänkande utvecklas mest inom.
Vad säger informationsprocessteorin om orsakerna till kognitiva framsteg under skolåren?
Enligt informationsprocessteorin och de neo-piagetanska perspektiven är flera faktorer viktiga för kognitiva framsteg under skolåren. En central orsak är den ökade arbetsminneskapaciteten, som beror på förbättrad myelinisering i hjärnan. Detta gör att nervsignaler överförs snabbare och mer effektivt, vilket gör att barn kan bearbeta mer information samtidigt och hantera fler aspekter av ett problem. Dessutom börjar kognitiva processer automatiseras, vilket frigör arbetsminnet och gör det möjligt för barn att analysera fler perspektiv på samma gång.
Hur skiljer sig skolbarns förmåga att hantera flera dimensioner jämfört med förskolebarn?
Skolbarn, till skillnad från förskolebarn, kan samtidigt fokusera på flera dimensioner. Till exempel, vid ungefär nio års ålder kan barn berätta komplexa historier med en huvudintrig och flera sidointriger, samt måla eller teckna objekt och sätta dem i relation till varandra. Detta visar en mer nyanserad förståelse av rumsliga relationer och objektens sammanhang, vilket är ett resultat av förbättrad informationsbearbetning och ökad kognitiv kapacitet under skolåren.
Hur förbättras förmågan att hantera stimuli under skolåren?
Under skolåren förbättras förmågan att inhibera irrelevanta stimuli, vilket gör att barn blir mindre distraherade av störande ljud eller andra irrelevanta faktorer. Till exempel, om ett barn sitter och skriver på en uppgift och hör ett konstigt ljud, kan barnet nu bättre fokusera på uppgiften utan att bli distraherat, vilket är en förbättring jämfört med förskoleåldern.
Hur förändras barns uppmärksamhet och minnesstrategier mellan 6-10 år?
Mellan 6-10 års ålder blir barn mer selektiva, flexibla och planerade i sin uppmärksamhet. De lär sig att använda minnesstrategier mer systematiskt, såsom repetition, organisation (chunking/kategorisering av information) och ibland även elaborering (att skapa meningsfulla relationer mellan det som ska minnas). Dessa strategier blir mer avancerade mot tonåren. Ökad kunskapsbas leder också till bättre minne.
Hur påverkas barns metakognition under skolåren?
Under skolåren förbättras metakognitionen, vilket innebär att barn får en bättre förståelse av sina egna mentala aktiviteter. De blir bättre på att hjälpa sig själva att minnas saker och reflektera över hur de lär sig. Detta leder till ökad förmåga att planera och reglera sina egna kognitiva processer.
När stabiliseras IQ och hur mäts det hos barn?
IQ stabiliseras vid omkring 6 års ålder. I Sverige mäts inte IQ på barn särskilt mycket, men IQ-resultat kan förutsäga skolframgång till viss del, med en korrelation på 0.50 till 0.60. IQ testas ofta genom begåvningstest som Stanford-Binet Intelligence Scales och Wechsler Intelligence Scale for Children (WISC). Vid testning mäts inte bara barnets svar, utan även beteende och reaktioner.
Vad mäter Wechsler IQ-testen och vad innefattar det?
Wechsler IQ-testen, som finns i versioner för barn mellan 2-7 år (WPPSI) och 7-17 år (WISC), mäter generell IQ samt flera specifika funktioner. Det inkluderar verbal funktion (exempelvis ordförråd, liknelser och omvärldskunskap), perceptuell funktion (spatial förmåga, block-test), arbetsminne (sifferrepetition) och processhastighet (visuell avsökning). Dessa tester har ett antagande om att intelligens är inifrån bestämd, men det är också känt att kultur och miljö påverkar hur barn tänker och presterar.
Vad säger Sternbergs teori om intelligens?
Sternbergs teori om intelligens består av tre olika typer:
Analytisk intelligens: Förmåga att bearbeta och analysera information.
Kreativ intelligens: Förmåga att hitta lösningar på nya och okända problem.
Praktisk intelligens: Förmåga att anpassa sig till och forma sin omgivning för att lösa problem.
Vad innebär Gardners teori om intelligens?
Gardners teori om intelligens omfattar åtta oberoende intelligenser, eller domäner:
Språklig intelligens – förmåga att använda språk effektivt.
Logisk-matematisk intelligens – förmåga att tänka logiskt och lösa matematiska problem.
Musikalisk intelligens – förmåga att känna igen och skapa musikaliska mönster.
Spatial intelligens – förmåga att tänka i bilder och visuella representationer.
Kinestetisk intelligens – förmåga att använda kroppen för att uttrycka sig eller lösa problem.
Naturalistisk intelligens – förmåga att förstå och kategorisera naturliga objekt.
Interpersonell intelligens – förmåga att förstå andra människors känslor och behov.
Intrapersonell intelligens – förmåga att förstå sig själv och sina egna känslor.
Hur påverkar arv och miljö barns intelligens?
Både arv och miljö påverkar barnets intelligens. Studier har visat att arv avgör omkring 50% av ett barns IQ. Barn till föräldrar med relativt låg IQ, som adopteras till stimulerande och omvårdande familjer, kan öka sitt IQ avsevärt. Kulturella faktorer spelar också en stor roll – till exempel påverkar kommunikationsstil, språkets funktion och vilken typ av kunskap som prioriteras i en kultur hur barn tänker och utvecklas intellektuellt. Stereotypa förväntningar kan även påverka testresultaten.
Vad handlar Eriksons teori om socio-emotionell utveckling under mellanbarndomen om?
Enligt Erikson handlar socio-emotionell utveckling i mellanbarndomen om att gå från “företagsamhet kontra underlägsenhet”. Under denna period ställer barnet sig frågor som om de är tillräckligt kompetenta och om de kommer att accepteras av andra. Målet under denna period är att utveckla en positiv men realistisk självbild, bli bättre på att bedöma sina egna och andras kapaciteter, samt utveckla moralkänsla, ansvarskänsla och samarbetsvillighet.
Hur utvecklas självbilden hos barn under skolåren?
Självbilden hos barn under skolåren utvecklas från den enkla självuppfattningen under förskoleåren. Enligt Harter (2012) handlar det om hur barnet medvetet reflekterar över och utvärderar sina egenskaper på ett sätt som kan verbalisera. En positiv självbild leder till bättre relationer med andra och en större tilltro till den egna förmågan att klara utmaningar. Barnets kognitiva utveckling gör att de kan se sig själva på ett mer komplext sätt och jämföra sig med andra, vilket gör att självbilden innehåller både positiva och negativa aspekter.
Vad händer med självbilden vid 8-9 års ålder?
Vid 8-9 års ålder börjar barnen göra ökade jämförelser med andra, vilket kan leda till en mer nyanserad eller ibland mindre positiv självbild. Barnen beskriver sig själva mer genom generella egenskaper (t.ex. “jag är snäll”) snarare än genom specifika handlingar. De utvecklar också ett “idealsjälv” och jämför detta med sitt verkliga jag, vilket kan leda till en mer realistisk självbedömning.
Vad är en “niorkris” och vad innebär den för barnet?
En “niorkris” är ett begrepp som refererar till ett “uppvaknande” i skolåldern, där den sociala världen vidgas. Barnet utvecklar mer logiskt tänkande, vilket förändrar deras syn på världen och hur saker hänger ihop. Detta ger också en mer realistisk bild av föräldrarna, vilket kan skapa en känsla av att världen är mer komplex och att föräldrar inte är perfekta
