Kursens instuderingsfrågor Flashcards
Vad har barnet gjort när det har habituerats?
När ett spädbarn har habituerats har det vant sig vid ett specifikt stimuli genom upprepad exponering, vilket innebär att stimulit har förlorat sitt nyhetsvärde och inte längre uppfattas lika intressant. Detta visar att barnet känner igen stimuli och därmed har lagrat informationen om det i sitt minne. Habituering är en indikation på att barnet har lärt sig och gjort en perceptuell eller kognitiv bearbetning av stimuli.
Vad innebär objektpermanens?
Objektpermanens innebär att ett barn förstår ett objekt och personer fortsätter att existera när de inte längre är synliga eller direkt närvarande. Denna förståelse utvecklas gradvis under den sensomotoriska perioden (0-2 år) och är en viktig milstolpe i kognitiv utveckling. Det markerar att barnet börjar tänka bortom det omedelbart synliga och förstå att världen existerar oberoende av deras egna upplevelser.
Vilka dimensioner ingår i barnets temperament?
Barnets temperament kan delas in i flera viktiga dimensioner som påverkar deras beteende:
Emotionalitet: Hur lätt barnet upplever och uttrycker negativa känslor som rädsla och ilska.
Uppmärksamhet: Barnets förmåga att koncentrera sig och kontrollera sina impulser.
Aktivitetsnivå: Hur mycket barnet rör på sig och är engagerat i fysisk aktivitet.
Emotionsreglering: Förmågan att hantera och återhämta sig från intensiva känslor.
Närmande/Undvikande: Hur barnet reagerar på nya människor och situationer – är det öppet eller försiktigt?
Dessa dimensioner hjälper oss att förstå barnets personliga egenskaper och hur vi kan stödja deras utveckling på bästa sätt.
Det viktigaste är att dina förmågor passar din miljö. Att du kan leva upp till de förväntningar som finns på grund av din miljö. Effekten av barnets temperament beror på hur väl det “matchas” med miljön. Olika barn har olika behov och därmed är miljön avgörande för om temperamentet blir en sårbarhetsfaktor eller inte. Barnet kan påverka sin egen miljö. Detta är en viktig variabel för att förstå många samband mellan tidig och sen utveckling
Vad innebär egocentrism under förskoleåldern?
Att barn har svårt att förstå andras perspektiv och ser världen mest utifrån sitt eget synsätt, vilket innebär att de ofta tror att andra ser och tänker på samma sätt som de själva gör.
Vilka faktorer har positivt samband med utvecklingen av ”theory of mind”?
Flera faktorer har ett positivt samband med utvecklingen av “theory of mind” (ToM), som är förmågan att förstå och förutsäga andras tankar, känslor och avsikter. Dessa faktorer inkluderar:
Språkutveckling: God språklig förmåga, särskilt användning av mentalistiska termer som “tro” och “veta”, underlättar förståelsen av andras tankar och känslor
Sociala interaktioner: regelbunden och varierad interaktion med andra människor, särskilt syskon och jämnåriga, stärker förmågan att förstå andras perspektiv
Emotionell förståelse: Förmågor som att hålla flera tankar i huvudet samtidigt och att ta andras perspektiv främjar insikten om att andra kan ha olika uppfattningar och avsikter
Kulturella normer: Kulturer som uppmuntrar reflektion kring tankar och känslor bidrar till tidigare och mer avancerad utveckling av “theory of mind”
Berättelser och rollspel: Deltagande i sagoberättande och fantasifulla lekar hjälper barn att öva på att förstå olika karaktärers intentioner och handlingar
Vad är utmärkande för ett preoperationellt tänkande?
Under det preoperationella stadiet (2–7 år), enligt Piaget, utvecklas barns tänkande på nya sätt men begränsas fortfarande av avsaknad av logik. Detta stadie kännetecknas av:
Symboliskt tänkande: Barn använder ord och symboler för att representera idéer och objekt, vilket leder till fantasifull lek.
Egocentrism: De har svårt att förstå andras perspektiv.
Centrering: De fokuserar på en enskild aspekt av en situation och missar helheten.
Animism: Barn tillskriver liv och mänskliga egenskaper till döda föremål.
Begränsad logik: Tänkandet är intuitivt och baseras på vad de ser snarare än rationellt resonerande.
Dessa drag visar hur barns tänkande under denna fas är kreativt men ännu inte logiskt utvecklat.
Vad utmärker ett barn med undvikande anknytning?
Barn med undvikande anknytning utforskar men visar inget behov av en trygg bas. De klarar sig själva och söker inte tröst eller omsorg. Närhet till föräldern ökar om barnet inte uttrycker behov. Ca 20% utvecklar denna typ
Hur benämns ett föräldraskap som präglas av tydlig gränssättning i kombination med värme och omsorg?
En auktoritativ föräldrastil
Vad kan barnet när barnet har utvecklat en ”theory of mind”?
När barnet har utvecklat en “theory of mind” kan det förstå att andra människor har egna tankar, känslor, intentioner och kunskaper som kan skilja sig från dess egna. Detta gör att barnet kan:
Förstå och förutsäga andras beteenden baserat på deras egna mentala tillstånd
Tolka och anpassa sig till sociala interaktioner
Förstå koncept som falska föreställningar, vilket innebär att någon kan tro något som inte stämmer med verkligheten
Vad krävs för att ett barn ska kunna leka en låtsaslek?
Definitionen av en låtsaslek är följande: punkterna kan ske enskilt eller gemensamt
- Ett objekt används som någonting annat än det är
- Ett objekt har påhittade egenskaper
- Barnet är någon annan än sig själv
- Föreställa sig något som inte finns
För att ett barn ska kunna leka en låtsaslek krävs flera utvecklingsmässiga förmågor: symboliskt tänkande, förmåga att föreställa sig, kognitiv flexibilitet (måste kunna byta perspektiv), social förmåga (om leken är gemensam) och även en språkutveckling (barnets språk ska kunna beskriva och kommunicera sina ideer i leken).
Vad är en beskrivning av ett barn med ambivalent anknytning?
Föräldrarnas samspel är oförutsägbart och barnet har svårt att läsa av föräldern vilket kan leda till att barnet visar klängighet och osäkert beteende på grund av inkonsekvent omvårdnad. Detta kan påverka framtida relationer.
Vilka emotioner har barn tillgång till under första året (sk. grundemotioner)?
Glädje, sorg, ilska, förvåning, äckel och rädsla
Hur definieras ”false belief”?
Definieras som förmåga att förstå att andra människor kan ha en tro eller uppfattning om världen som är felaktig eller skiljer sig från verkligheten, och att deras handlingar och tankar kan styras av denna felaktiga tro.
Till exempel, i en klassisk experimentell uppgift med barn (Sally-Anne-testet), placeras en person (Sally) i en situation där hon lägger en boll i en korg och lämnar rummet. En annan person (Anne) flyttar bollen till en låda. När Sally återvänder, frågas barnet var Sally tror att bollen finns. För att barnet ska förstå false belief måste det inse att Sally inte vet att bollen har flyttats, och därför kommer hon att tro att bollen är där hon först lämnade den, i korgen.
För att kunna förstå och svara rätt på en sådan uppgift behöver barnet ha utvecklat en “theory of mind”, alltså förmågan att förstå att andra har egna tankar, tro och perspektiv som inte nödvändigtvis stämmer överens med barnets egen uppfattning eller verkligheten.
Vad är exempel på associationslek?
En typ av lek där barn leker tillsammans och engagerar sig i liknande aktiviteter eller handlingar, utan att nödvändigtvis samarbeta eller organisera leken. De delar en gemensam lekplats eller tema, men leken sker parallellt, utan direkt interaktion eller gemensam handling.
Ex; Två barn som leker med varsin bil på en lekmatta men gör det på sina egna sätt, utan att direkt samarbeta eller integrera med varandra. De är engagerade i liknande aktiviteter men håller sig till sina egna “världar”
Vid vilken ålder förlorar barn förmågan att höra skillnad mellan fonem som inte finns i det ”egna” språket?
Barn förlorar förmågan att höra skillnad mellan fonem som inte finns i deras modersmål omkring 6–12 månaders ålder. Detta sker som en del av hjärnans specialisering för att lära sig det språk barnet hör regelbundet.
Vad innebär detta?
Flexibilitet i tidig ålder: Nyfödda har en unik förmåga att uppfatta alla ljud (fonem) från olika språk. Det innebär att de kan särskilja ljud som inte finns i deras modersmål.
Specialisering för modersmålet: Efter cirka 6 månader börjar barn förlora denna breda förmåga och blir bättre på att känna igen fonem som är relevanta för deras språk. Detta sker genom att hjärnan förstärker banor för de ljud barnet hör ofta och försvagar de andra.
Kritisk period: Detta är en del av en “kritisk period” i språkutvecklingen, där hjärnan är extra formbar och mottaglig för språkliga intryck. Under denna tid formas språkförståelsen genom upprepad exponering.
Exempel:
Ett barn som växer upp i en engelsktalande miljö kan i början höra skillnaden mellan de japanska fonemen r och l. Men efter 6–12 månader, om barnet inte regelbundet hör japanska, kan det förlora förmågan att göra denna distinktion.
Det här fenomenet visar hur miljön tidigt formar vår språkförståelse och hur hjärnan anpassar sig till de språk som omger oss.
Fonem är de minsta enheterna av ljud i ett språk som kan förändra betydelsen av ett ord. Det är alltså ljuden som vi använder för att skapa ord och meningar, men som själva inte har en betydelse i sig. Fonem kan vara vokaler eller konsonanter, och en liten förändring i fonemet kan ändra ett ord helt. Till exempel:
