Kursens instuderingsfrågor Flashcards
Vad har barnet gjort när det har habituerats?
När ett spädbarn har habituerats har det vant sig vid ett specifikt stimuli genom upprepad exponering, vilket innebär att stimulit har förlorat sitt nyhetsvärde och inte längre uppfattas lika intressant. Detta visar att barnet känner igen stimuli och därmed har lagrat informationen om det i sitt minne. Habituering är en indikation på att barnet har lärt sig och gjort en perceptuell eller kognitiv bearbetning av stimuli.
Vad innebär objektpermanens?
Objektpermanens innebär att ett barn förstår ett objekt och personer fortsätter att existera när de inte längre är synliga eller direkt närvarande. Denna förståelse utvecklas gradvis under den sensomotoriska perioden (0-2 år) och är en viktig milstolpe i kognitiv utveckling. Det markerar att barnet börjar tänka bortom det omedelbart synliga och förstå att världen existerar oberoende av deras egna upplevelser.
Vilka dimensioner ingår i barnets temperament?
Barnets temperament kan delas in i flera viktiga dimensioner som påverkar deras beteende:
Emotionalitet: Hur lätt barnet upplever och uttrycker negativa känslor som rädsla och ilska.
Uppmärksamhet: Barnets förmåga att koncentrera sig och kontrollera sina impulser.
Aktivitetsnivå: Hur mycket barnet rör på sig och är engagerat i fysisk aktivitet.
Emotionsreglering: Förmågan att hantera och återhämta sig från intensiva känslor.
Närmande/Undvikande: Hur barnet reagerar på nya människor och situationer – är det öppet eller försiktigt?
Dessa dimensioner hjälper oss att förstå barnets personliga egenskaper och hur vi kan stödja deras utveckling på bästa sätt.
Det viktigaste är att dina förmågor passar din miljö. Att du kan leva upp till de förväntningar som finns på grund av din miljö. Effekten av barnets temperament beror på hur väl det “matchas” med miljön. Olika barn har olika behov och därmed är miljön avgörande för om temperamentet blir en sårbarhetsfaktor eller inte. Barnet kan påverka sin egen miljö. Detta är en viktig variabel för att förstå många samband mellan tidig och sen utveckling
Vad innebär egocentrism under förskoleåldern?
Att barn har svårt att förstå andras perspektiv och ser världen mest utifrån sitt eget synsätt, vilket innebär att de ofta tror att andra ser och tänker på samma sätt som de själva gör.
Vilka faktorer har positivt samband med utvecklingen av ”theory of mind”?
Flera faktorer har ett positivt samband med utvecklingen av “theory of mind” (ToM), som är förmågan att förstå och förutsäga andras tankar, känslor och avsikter. Dessa faktorer inkluderar:
Språkutveckling: God språklig förmåga, särskilt användning av mentalistiska termer som “tro” och “veta”, underlättar förståelsen av andras tankar och känslor
Sociala interaktioner: regelbunden och varierad interaktion med andra människor, särskilt syskon och jämnåriga, stärker förmågan att förstå andras perspektiv
Emotionell förståelse: Förmågor som att hålla flera tankar i huvudet samtidigt och att ta andras perspektiv främjar insikten om att andra kan ha olika uppfattningar och avsikter
Kulturella normer: Kulturer som uppmuntrar reflektion kring tankar och känslor bidrar till tidigare och mer avancerad utveckling av “theory of mind”
Berättelser och rollspel: Deltagande i sagoberättande och fantasifulla lekar hjälper barn att öva på att förstå olika karaktärers intentioner och handlingar
Vad är utmärkande för ett preoperationellt tänkande?
Under det preoperationella stadiet (2–7 år), enligt Piaget, utvecklas barns tänkande på nya sätt men begränsas fortfarande av avsaknad av logik. Detta stadie kännetecknas av:
Symboliskt tänkande: Barn använder ord och symboler för att representera idéer och objekt, vilket leder till fantasifull lek.
Egocentrism: De har svårt att förstå andras perspektiv.
Centrering: De fokuserar på en enskild aspekt av en situation och missar helheten.
Animism: Barn tillskriver liv och mänskliga egenskaper till döda föremål.
Begränsad logik: Tänkandet är intuitivt och baseras på vad de ser snarare än rationellt resonerande.
Dessa drag visar hur barns tänkande under denna fas är kreativt men ännu inte logiskt utvecklat.
Vad utmärker ett barn med undvikande anknytning?
Barn med undvikande anknytning utforskar men visar inget behov av en trygg bas. De klarar sig själva och söker inte tröst eller omsorg. Närhet till föräldern ökar om barnet inte uttrycker behov. Ca 20% utvecklar denna typ
Hur benämns ett föräldraskap som präglas av tydlig gränssättning i kombination med värme och omsorg?
En auktoritativ föräldrastil
Vad kan barnet när barnet har utvecklat en ”theory of mind”?
När barnet har utvecklat en “theory of mind” kan det förstå att andra människor har egna tankar, känslor, intentioner och kunskaper som kan skilja sig från dess egna. Detta gör att barnet kan:
Förstå och förutsäga andras beteenden baserat på deras egna mentala tillstånd
Tolka och anpassa sig till sociala interaktioner
Förstå koncept som falska föreställningar, vilket innebär att någon kan tro något som inte stämmer med verkligheten
Vad krävs för att ett barn ska kunna leka en låtsaslek?
Definitionen av en låtsaslek är följande: punkterna kan ske enskilt eller gemensamt
- Ett objekt används som någonting annat än det är
- Ett objekt har påhittade egenskaper
- Barnet är någon annan än sig själv
- Föreställa sig något som inte finns
För att ett barn ska kunna leka en låtsaslek krävs flera utvecklingsmässiga förmågor: symboliskt tänkande, förmåga att föreställa sig, kognitiv flexibilitet (måste kunna byta perspektiv), social förmåga (om leken är gemensam) och även en språkutveckling (barnets språk ska kunna beskriva och kommunicera sina ideer i leken).
Vad är en beskrivning av ett barn med ambivalent anknytning?
Föräldrarnas samspel är oförutsägbart och barnet har svårt att läsa av föräldern vilket kan leda till att barnet visar klängighet och osäkert beteende på grund av inkonsekvent omvårdnad. Detta kan påverka framtida relationer.
Vilka emotioner har barn tillgång till under första året (sk. grundemotioner)?
Glädje, sorg, ilska, förvåning, äckel och rädsla
Hur definieras ”false belief”?
Definieras som förmåga att förstå att andra människor kan ha en tro eller uppfattning om världen som är felaktig eller skiljer sig från verkligheten, och att deras handlingar och tankar kan styras av denna felaktiga tro.
Till exempel, i en klassisk experimentell uppgift med barn (Sally-Anne-testet), placeras en person (Sally) i en situation där hon lägger en boll i en korg och lämnar rummet. En annan person (Anne) flyttar bollen till en låda. När Sally återvänder, frågas barnet var Sally tror att bollen finns. För att barnet ska förstå false belief måste det inse att Sally inte vet att bollen har flyttats, och därför kommer hon att tro att bollen är där hon först lämnade den, i korgen.
För att kunna förstå och svara rätt på en sådan uppgift behöver barnet ha utvecklat en “theory of mind”, alltså förmågan att förstå att andra har egna tankar, tro och perspektiv som inte nödvändigtvis stämmer överens med barnets egen uppfattning eller verkligheten.
Vad är exempel på associationslek?
En typ av lek där barn leker tillsammans och engagerar sig i liknande aktiviteter eller handlingar, utan att nödvändigtvis samarbeta eller organisera leken. De delar en gemensam lekplats eller tema, men leken sker parallellt, utan direkt interaktion eller gemensam handling.
Ex; Två barn som leker med varsin bil på en lekmatta men gör det på sina egna sätt, utan att direkt samarbeta eller integrera med varandra. De är engagerade i liknande aktiviteter men håller sig till sina egna “världar”
Vid vilken ålder förlorar barn förmågan att höra skillnad mellan fonem som inte finns i det ”egna” språket?
Barn förlorar förmågan att höra skillnad mellan fonem som inte finns i deras modersmål omkring 6–12 månaders ålder. Detta sker som en del av hjärnans specialisering för att lära sig det språk barnet hör regelbundet.
Vad innebär detta?
Flexibilitet i tidig ålder: Nyfödda har en unik förmåga att uppfatta alla ljud (fonem) från olika språk. Det innebär att de kan särskilja ljud som inte finns i deras modersmål.
Specialisering för modersmålet: Efter cirka 6 månader börjar barn förlora denna breda förmåga och blir bättre på att känna igen fonem som är relevanta för deras språk. Detta sker genom att hjärnan förstärker banor för de ljud barnet hör ofta och försvagar de andra.
Kritisk period: Detta är en del av en “kritisk period” i språkutvecklingen, där hjärnan är extra formbar och mottaglig för språkliga intryck. Under denna tid formas språkförståelsen genom upprepad exponering.
Exempel:
Ett barn som växer upp i en engelsktalande miljö kan i början höra skillnaden mellan de japanska fonemen r och l. Men efter 6–12 månader, om barnet inte regelbundet hör japanska, kan det förlora förmågan att göra denna distinktion.
Det här fenomenet visar hur miljön tidigt formar vår språkförståelse och hur hjärnan anpassar sig till de språk som omger oss.
Fonem är de minsta enheterna av ljud i ett språk som kan förändra betydelsen av ett ord. Det är alltså ljuden som vi använder för att skapa ord och meningar, men som själva inte har en betydelse i sig. Fonem kan vara vokaler eller konsonanter, och en liten förändring i fonemet kan ändra ett ord helt. Till exempel:
Vad kallas den utveckling som enligt Vygotskij ligger steget före men inte för långt från barnets nuvarande punkt i utvecklingen?
Den utveckling som enligt Vygotskij ligger steget före men inte för långt från barnets nuvarande punkt i utvecklingen kallas “proximal utvecklingszon” (ZPD)
ZPD är ett centralt begrepp i Vygotskijs teori om lärande och utveckling, och beskriver området mellan vad barnet kan göra på egen hand (utan hjälp) och vad barnet inte kan göra även med hjälp. Barnets kunskap utvecklas genom detta stöd, vilket gör det möjligt för barnet att nå högre nivåer av förståelse än vad det skulle kunna göra på egen hand.
Under skolåren utvecklar barn sin pragmatiska språkförmåga. Vad är exempel på denna förmåga
Pragmatisk språkförmåga handlar om att använda språket på ett lämpligt sätt i olika sociala sammanhang. Under skolåren utvecklar barn denna förmåga, vilket innebär att de lär sig hur man använder språket för att kommunicera effektivt och förstå sociala normer och konventioner. Exempel på pragmatiska språkförmågor inkluderar:
- Att förstå och följa konversationens regler: Till exempel, att veta när det är ens tur att tala i ett samtal, att avbryta på ett artigt sätt eller att svara på frågor som en annan person stället
- Att anpassa språket efter olika sociala sammanhang: Barn lär sig att använda ett mer formellt språk i skolan, medan de kanske använder ett mer avslappnat och informellt språk med sina vänner. De lär sig också att förstå skillnaden i hur man talar med vuxna jämfört med jämnåriga.
Vad kännetecknar livsloppsperspektivet enligt Paul Baltes?
Livsloppsutvecklingen studerar de biologiska, kognitiva och psykosociala förändringar som sker under hela livet. Enligt den tyske Paul Baltes livsperspektiv är utvecklingen:
Livslång: Det innebär att förändringar sker genom hela livet, inte bara under barndomen.
- är livslång: tror idag att utvecklingen det sker under hela livet, ungdomen, vuxna, äldre osv
- kan gå åt flera håll: Vi tror människan har kapacitet för en oändlig utvecklingbanan
- innebär både vinster och förluster: starkast mellan 25-29 (snabbhet i den kognitiva kapaciteten). Vinster och förluster ser olika ut i olika åldrar.
- karaktäriseras av plasticitet och variation: Allt kan förändras, vi kan få nya förmågor och kunskaper och skapa olika utvecklingsmönster för oss genom livets gång.
- sker i en historisk och kulturell kontext: viktig poäng. Människan utvecklas i relation till vilket historiskt skeende vi befinner oss i. Exempelvis i Sverige som är en västerländsk kultur flyttar man ofta hemifrån i tidig ålder.
- påverkas av många olika faktorer: inte bara kognitiva gener som skapar vem vi är, utan flera andra faktorer påverkar din utveckling, exempelvis historisk och kulturella faktorer
- är flerdisciplinär och pågår inom alla aspekter av människan (biologiska, psykologiska och sociala): För att förstå hela utveckling måste man prata om flera olika aspekter.
I Piagets teori beskrivs den kognitiva utvecklingen i olika stadier. Benämn dessa fyra stadier och beskriv vad som är utmärkande för tänkandet i var och ett av stadierna.
Sensomotoriska (0-2 år): lär genom sinnen och handlingar, utvecklar objektpermanens
Preoperationella (2-7 år): Använder språk och symboler, men tänker egocentriskt och saknar logik
Concrete operational (7-11): Börjar tänka logiskt om konkreta objekt och förstå mängder
Formal operational (12+ år): Tänkande blir abstrakt, möjliggör problemlösning och avancerad matematik
Vad för fysiska/biologiska förändringar erfar tonåringar i och med puberteten?
Under puberteten genomgår tonåringar en rad fysiska och biologiska förändringar som markerar övergången från barndom till vuxenliv. här är några av de mest framträdande förändringarna:
Tillväxtspurt: Snabb ökning i längd och vikt
Könsspecifika förändringar: Flickor utvecklar bröst och får menstruation, medan pojkar får större testiklar, djupare röst och mer muskler
Kroppshår: Hår växer på könsorgan, armhålor och för pojkar även i ansiktet
Hudförändringar: Ökad talgproduktion leder till akne
Förändringar i hjärnan: prefrontala cortex utvecklas, vilket påverkar impulskontroll och beslutsfattande
Ökad svettproduktion: leder till kroppslukt
Förändringar i hjärt - och lungkapacitet: Bättre uthållighet och kapacitet för fysisk aktivitet
Vad kan det ha för konsekvenser att komma in i puberteten (pubertetstiming) tidigare eller senare om man jämför med andra tonåringar?
För killar kan tidig pubertet leda till en bättre självkänsla och att de blir mer populära. De blir även mer sannolik för antisociala beteende (bryta mot sociala normer och regler). Killar som går in i en sen pubertet är ofta mindre populära i kamratgrupper, har mer kroppsmissnöje men är däremot mer sociala och nyfikna intellektuella.
Tjejer som går in i tidig pubertet har ofta en lägre självkänsla, kan (i vissa fall) drabbas av depression och ätstörningar m.m. Däremot ses det inte som ett hot mot populariteten. Ytterligare kan de ha problem med sexuella riskbeteende: kan vara mer benägna att engagera sig i sexuella aktiviteter utan att tänka på de potentiella konsekvenserna. De tjejer som kommer sent in i puberteten visar en tendens att ha bättre skolresultat och bättre mental hälsa.
Vad innebär den konflikt som tonåringar är aktuell under ungdomsåren enligt Erik Eriksons utvecklingsmodell?
Identitetsförvirring är ett resultat av konflikten i Erik Eriksons utvecklingsmodell under ungdomsåren. Enligt Erikson handlar denna konflikt om identitet kontra rollförvirring, där tonåringar kämpar med att förstå vem de är och hur de passar in i världen.
Vad innebär begreppet metakognition och hur utvecklas denna under tonåren?
Metakognition är förmågan att tänka om sitt eget tänkande och reflektera över egna tankemönster.
Under tonåren utvecklas metakognition genom ökad självreflektion och fördjupad insikt i egna tankar.
Adolescent egocentrism: Tron att andra konstant uppmärksammar en, vilket gör vissa situationer pinsamma.
Imaginär publik: Känslan av att vara ständigt iakttagen av andra.
Personlig fabel: Upplevelsen av att egna erfarenheter är unika och särskilt viktiga.
Vilken roll spelar samhällsnormer för tonåringars sexualitetsutveckling?
Samhällsnormer påverkar tonåringars sexualitetsutveckling genom att forma deras attityder och beteenden. Några viktiga punkter:
Könsroller: Normer styr förväntningar kring hur pojkar och flickor ska uttrycka sin sexualitet.
Medier och popkultur: Skapar ideal för sexuell attraktivitet och relationer som tonåringar kan känna sig pressade att leva upp till.
Sexuell hälsa: Normer kring sex och samtycke påverkar vilken information tonåringar får om sexualitet.
Skam och stigma: Kulturella normer kan skapa skam kring vissa sexuella uttryck eller läggningar.
Samhällsnormer kan både stödja och begränsa tonåringars sexuella utveckling beroende på hur öppna och accepterande de är.
Sexualitet som ett “görande”
Sexualitet är ett socialt fenomen och en konstruktion som skapas genom samspel mellan individen och samhället. Vi föds in i socio-sexuella “script” (Gagnon & Simon, 1973) som styr frågor som hur, var, när, varför och med vem. Dessa scripts följer kulturella och samhälleliga normer, och vi socialiseras in i dem så att de uppfattas som “naturliga” och “normala”. Normerna återskapas och befästs inom individen och mellan individer, och formar en tankekarta över vad som är förväntat och accepterat i sexualitet.
