Tidig utveckling Flashcards
Hur såg synen på spädbarn ut förr enligt William James och Piaget?
William James beskrev spädbarn som att vara i ett tillstånd av “one great blooming buzzing confusion”, vilket antyder att de inte hade någon klar uppfattning om sin omgivning. Piaget å andra sidan underskattade spädbarns kognitiva utveckling, särskilt i det sensomotoriska stadiet, där barnets förmåga att förstå världen genom sina sinnen och handlingar inte fick den uppmärksamhet den har fått senare.
Hur har forskningen och synen på spädbarn förändrats idag?
Idag läggs mer fokus på spädbarns kompetens snarare än enbart omsorg. Forskningen uppmärksammar vad spädbarn faktiskt kan uppfatta av sin omgivning och vad de väljer att fokusera på. Med nya metoder har man fått en bättre förståelse för spädbarns förmåga att vara aktiva i sin omvärld, och deras kognitiva och emotionella utveckling betraktas som mer avancerad än tidigare.
Vilka faktorer måste forskare ta hänsyn till när de studerar spädbarns utveckling?
Forskare måste ta hänsyn till faktorer som spädbarns sömn, vakenhet, hunger och gråt, samt deras motivation och motoriska svårigheter. Dessa faktorer kan påverka hur spädbarn reagerar under tester och påverka resultaten. Det är också viktigt att beakta hur spädbarn hanterar nya situationer, deras fokus och uppmärksamhet, samt deras känsla av trygghet.
Vad innebär “bortfall” inom spädbarnsforskning och hur påverkar det studier?
“Bortfall” i spädbarnsforskning refererar till de faktorer som gör att vissa spädbarn eller föräldrar väljer att inte delta i forskningsstudier, eller att studier påverkas av svårigheter att genomföra tester. Det kan handla om att föräldrar inte känner sig bekväma att delta, eller att spädbarn inte kan delta på grund av motoriska svårigheter eller andra hälsorelaterade problem.
Föräldrar som är mer benägna att delta i spädbarnsforskning kan vara de som är mer engagerade i sina barns utveckling eller som har större tillgång till forskning och resurser. Faktorer som socioekonomisk status, utbildningsnivå och intresse för barnutveckling kan påverka vilka föräldrar som väljer att delta.
Hur lär sig spädbarnen och hur kan vi få kunskap om spädbarns tänkande, perception, förväntningar och förståelse?
Via habituering: nya stimuli mest intressanta för spädbarn (för att de ska söka efter att utöka sin kunskapsbas). Vid upprepning förlorar ett stimuli sitt “nyhetsvärde” och barnet har habitueras ⇒ “känner igen”. Habituering har använts för att studera: perceptuell diskrimingering, intelligens och minne.
Via violation of expectation: När allt är som barnet förväntar sig, då behöver man inte ägna så mycket uppmärksamhet till det. Nått som är nytt ägnar vi mätbart mer uppmärksamhet till
Via imitation: Gör oss mottagliga för att lära oss av den miljö/kultur vi föds i. Befrämjar utvecklingen av positiva relationer. Förmåga till fördröjd imitation., överimitation och flexibel imitation möjliggör kumulativ kulturell överföring och kan förklara människoartens framgång
Hur utvecklas spädbarns uppmärksamhet, och vilka typer av stimuli fokuserar de på i början?
Spädbarns uppmärksamhet utvecklas gradvis och blir mer viljestyrd med tiden. Nyfödda fokuserar främst på “biologisk rörelse”, vilket innebär att de uppmärksammar rörliga och dynamiska objekt, ofta sociala stimuli. Tidigt i utvecklingen uppmärksammar spädbarn även andras uppmärksamhet riktad mot dem själva. Något senare börjar de fokusera på andras uppmärksamhet riktad mot omgivningen. Spädbarn använder tre faser för att hantera uppmärksamhet: att orientera sig, hålla uppmärksamheten och avsluta uppmärksamheten på ett objekt eller en situation.
Hur ser barns syn respektive hörsel ut vid födsel?
Barns föds med omoget seende (det är det minst utvecklade sinnet vid födsel), de är närsynta, har svårt att fästa blicken och har svårt att följa rörelse. Den har en begränsad skärpa som inte utvecklas till vuxen nivå förrän vid 6-12 månaders ålder. De har ett färgseende som vuxna vid 7 månader.
Det dem uppmärksammar är: tydliga kontraster och ansikten
Hörsel däremot är det mest utvecklade sinnet vid födsel. De kan reagera på ljud innan födseln, minns ljud från innan födseln och kan höra skillnad på alla språkljud. De föredrar komplexa ljud framför monotona toner, gillar mänskliga röster. Föredrar bekanta röster som sina föräldrars, speciellt deras birth mom. Barn är hyperkänsliga för språkigenkänning och känner igen sitt eget modersmål redan från födsel.
Vad kännetecknar tidig kognitiv utveckling hos barn, och hur påverkas den av medfödda förmågor och social interaktion?
Tidig kognitiv utveckling omfattar mentala representationer, vilket innebär att barn skapar inre bilder av det de upplever, tänker eller föreställer sig. Vissa kognitiva förmågor, som att känna igen objekt, är medfödda men utvecklas vidare genom social och miljömässig interaktion. Barn utvecklar också förmågan till symboliskt tänkande, vilket innebär att de kan använda symboler (som ord) för att representera objekt eller händelser. Minnet förbättras över tid, men tidig barndom präglas av infantil amnesi, vilket innebär att vi inte kan återkalla många minnen från de tidiga åren. Intelligens mäts genom problemlösning, begreppsförståelse och hur barnet reagerar på omvärlden.
Hur påverkar imitation och icke-verbal kommunikation den tidiga kommunikativa utvecklingen hos barn?
Imitation är en grundläggande inlärningsmekanism där barn lär sig genom att härma vuxna och andra, vilket hjälper dem att förstå sociala normer och beteenden. Icke-verbal kommunikation, såsom gester och ansiktsuttryck, fungerar som en viktig kommunikationskanal för barn, vilket gör det möjligt för dem att interagera och förstå känslor. Dessa former av kommunikation är avgörande för tidig social kontakt och hjälper barn att bygga förståelse för relationer genom att känna igen och svara på andras känslomässiga uttryck
Hur bidrar samordnad (delad) uppmärksamhet och gester till den tidiga kommunikativa utvecklingen hos barn?
För att förklara detta i förhållande till citatet om “goodness of fit” och de fyra punkterna, kan vi bryta ner det:
Vad betyder “goodness of fit”?
- “Goodness of fit” handlar om hur väl barnets egenskaper (t.ex. temperament, förmågor, motivation) passar ihop med omgivningens krav, förväntningar och möjligheter.
- För små barn innebär detta att deras temperament och tidiga kommunikationsförmågor (som gester och samordnad uppmärksamhet) ska passa ihop med hur vuxna och andra i deras omgivning svarar och stöttar deras utveckling.
Kommunikativa gester innan språket utvecklas: barn använder gester för att kommunicera sina behov eller intressen innan de kan tala. Detta predicerar senare utveckling av verbalt språk, eftersom barnet redan använder gestikulerande signaler för att samverka.
Motivation att kommunicera och språkinlärning: den tidiga motivationen att kommunicera, genom gester eller uppmärksamhet, skapar en grund för språkinlärning, eftersom barnet lär sig att använda kommunikation för att påverka och interagera med sin omgivning.
Social referens och blickföljning: att följa någon annans blick och gest är ett tecken på att barnet förstår och reagerar på andras fokus, vilket är grundläggande för gemensam förståelse och samordnad kommunikation.
Imperativa & deklarativa gester: imperativa gester (t.ex. pekande för att få något) och deklarativa gester (t.ex. visa något för att dela upplevelse) är viktiga för att barnet ska utveckla en förståelse för kommunikativa handlingar, vilket underlättar språkinlärningen.
Hur ser språkutvecklingen ut upp till 2 år?
Vid 12 månader: första ordet ⇒ underextention: att ge ordet för snäv betydelse
- Objekt, Verb, Sociala rutiner, Relationsord (borta!)
Vid 18 - 24 månader ⇒ överextension: att ge orden för vid betydelse
- Vokubulärspurt
Hur utvecklas barns emotioner och känsloreglering under de första två åren, och hur påverkar detta deras sociala förmågor?
Under de första två åren utvecklas både grundemotioner (glädje, sorg, ilska, förvåning, äckel, rädsla) och sekundära emotioner (som skam, stolthet, och skuld). Barn lär sig att känna och uttrycka dessa känslor, och emotionell reglering blir en viktig del av utvecklingen. Emotionell reglering handlar om hur barn hanterar sina känslor och kan visa dem på lämpliga sätt. Omgivningens respons på barnets känslor spelar en stor roll för denna utveckling. Barn som är bättre på att reglera sina känslor tenderar att utveckla starkare sociala förmågor, eftersom de kan interagera mer effektivt med andra och hantera sociala situationer på ett sätt som främjar positiva relationer.
Vad är temperament och hur manifesterar sig individuella skillnader i temperament under de tidiga åren?
Temperament handlar om de individuella skillnaderna i hur barn reagerar på olika situationer, särskilt i termer av deras känslomässiga reaktioner, aktivitetsnivå och sätt att hantera stress. Det uppstår tidigt i utvecklingen och är synligt i barnets beteende i olika situationer. Dessa skillnader beskriver mer “hur” barnet reagerar än “vad” de reagerar på, och handlar om barnets unika stil i att interagera med omvärlden. Relevanta skillnader kan inkludera hur intensivt ett barn reagerar på stimuli, hur snabbt de anpassar sig till förändringar och hur de hanterar sina känslor.
Hur påverkar barnets temperament och “goodness of fit” utvecklingen?
Barnets temperament, som innefattar faktorer som:
Emotionalitet (negativ emotionalitet) - tendens att uppleva negativa känslor som rädsla och ilska
Uppmärksamhet (effortful control, fokus, koncentration) - förmåga att fokusera och kontrollera impulser
Aktivitetsnivå - graden av fysisk aktivitet och utforskande
Emotionsreglering - förmågan att hantera och återhämta sig från känslor
Närmande/undvikande - öppenhet eller försiktighet inför nya människor och situationer
…spelar en stor roll i hur barnet reagerar på och interagerar med sin omgivning. För att dessa temperamentsegenskaper ska främja en positiv utveckling, måste de “matchas” med miljön, vilket kallas “goodness of fit.” När barnets temperament passar väl med omgivningens krav och förväntningar, leder detta till bättre sociala och känslomässiga resultat. Om det finns en mismatch, kan barnets temperament istället bli en sårbarhetsfaktor. Dessutom kan barn själva påverka sin miljö genom sina beteenden och interaktioner.
Vad innebär anknytningsteori och varför är det viktigt för barnets utveckling?
Anknytningsteori handlar om den process som skapar ett psykologiskt band mellan barnet och dess närmaste vårdare. Teorin betonar barnets behov av fysisk och känslomässig närhet, där trygghet är en förutsättning för lärande och utforskande. Genom att förstå barnets anknytningsmönster kan vi få insikter om deras beteende och hur dessa mönster kan påverka relationer senare i livet.
