Åldrandet Flashcards
Vad är skillnaden mellan integritet och förtvivlan enligt Erikson?
Integritet: Att acceptera sitt liv och känna sig nöjd med sina val och prestationer. Det leder till frihet och öppenhet inför döden.
Förtvivlan: Känslor av bitterhet och ånger över att livet inte blev som förväntat, vilket skapar hopplöshet och svårighet att acceptera livets slut.
Vilka är de tre uppgifterna för äldre enligt Pecks teori?
Ego-differentiering vs. yrkesupptagenhet: Att finna mening utanför arbetsrollen, som i familj eller samhällsengagemang.
Kroppslig transcendens vs. kroppsupptagenhet: Att acceptera fysiska förändringar och fokusera på andra intressen.
Ego-transcendens vs. ego-upptagenhet: Att hantera livets slut genom att bidra till framtida generationer.
Vad är primärt, sekundärt och tertiärt åldrande?
Primärt: Naturliga biologiska förändringar som sker universellt med åldern, t.ex. minskad bentäthet.
Sekundärt: Sjukdoms- och livsstilsrelaterade förändringar, som hjärt-kärlsjukdomar.
Tertiärt: Snabba förändringar som sker nära livets slut, t.ex. accelererad försämring av kroppsfunktioner.
Vilka förändringar sker i smaksinnet med åldern?
Minskad känslighet för smaker (sött, salt, surt, beskt) och nedsatt förmåga att identifiera smaker.
Orsaker inkluderar rökning, medicinering och tandproteser, snarare än förlust av smaklökar.
Hur påverkas syn och hörsel av åldrandet?
Syn: Grå starr (oskärpa), grön starr (tryckskador), och makuladegeneration (central synförlust).
Hörsel: Gradvis försämring från 30 års ålder, ofta mer uttalad hos män.
Vad är skillnaden mellan flytande och kristalliserad intelligens?
Flytande intelligens: Problemlösning och bearbetningshastighet – minskar med åldern.
Kristalliserad intelligens: Kunskap och erfarenhet – ökar med åldern.
Hur kan kognitiv plastisitet påverka äldre?
Genom mental stimulans och träning kan äldre individer förbättra sina kognitiva funktioner, även med lägre utbildningsnivå.
Vad innebär “successful aging” enligt Rowe och Kahn?
Frånvaro av sjukdom, bibehållen fysisk och kognitiv funktion, samt socialt och produktivt engagemang.
Vilka faktorer påverkar “healthy aging”?
Funktionell förmåga att möta behov, fatta beslut, vara aktiv och bidra till samhället.
Heterogenitet och ojämlikhet spelar roll, där socioekonomiska och livsvillkor påverkar åldrandet.
Vilka risk- och skyddsfaktorer påverkar åldrandet?
Riskfaktorer: Dålig näring, ensamhet, stress, rökning.
Skyddsfaktorer: Socialt stöd, känsla av kontroll, fysisk aktivitet.
Vilka sömnproblem är vanliga hos äldre?
Svårt att somna, avbruten sömn och insomnia. Cirka 50 % av äldre rapporterar sömnproblem.
Vad är riskfaktorerna för insomnia hos äldre?
Depression, nedsatt fysisk funktion och dyspné (andningssvårigheter).
Vilka fyra mått på hälsa finns enligt BASE-studien?
Dessa fyra mått kombinerar både subjektiva och objektiva perspektiv för att ge en helhetsbild av hälsa. De visa att hälsa inte enbart handlar om frånvaro av sjukdom utan även om individens upplevelse och funktionella förmåga i vardagen
Subjective health to compare to others: Handlar om hur individer själva upplever sin hälsa i relation till jämnåriga. Personer som bedömer sin hälsa som bättre än andras tenderar att ha en mer positiv självbild och kan också uppvisa bättre psykologiskt välbefinnande
Subjective overall health: Här fokuserar man på individens egen uppfattning om sin totala hälsa, utan jämförelser med andra. Detta mått inkluderar fysiska, mentala och sociala aspekter och är ofta kopplat till livskvalitet. en positiv bedömning kan indikera en större förmåga att hantera hälsorelaterade utmaningar
Objective illnesses: Detta mått dokumenterar förekomsten av diagnostiserade sjukdomar och hälsotillstånd, exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar eller diabetes. Antalet och typen av sjukdomar ger en objektiv bild av individens fysiska hälsostatus
Objective functional health: Handlar om individens faktiska fysiska förmåga att överföra vardagliga aktiviteter som att gå, lyfta föremål eller klä på sig. Funktionell hälsa är en viktig indikator på hur väl individen klarar sig självständigt, särskilt i hög ålder
Hur påverkas fluida och kristalliserade förmågor av primärt, sekundärt och tertiärt åldrande, och vilka skillnader finns mellan dessa åldrandetyper?
Primärt åldrande (“normalt åldrande”)
- Fluida förmågor (Gf): Försämras gradvis. Exempelvis minskar psykisk snabbhet, minne och problemlösning över tid.
- Kristalliserade förmågor (Gc): Förblir stabila eller förbättras, då dessa baseras på erfarenhetsbaserad kunskap som verbal förmåga och allmän kunskapsbas.
Sekundärt åldrande (sjukdomsrelaterat)
- Fluida förmågor (Gf): Försämras ytterligare till följd av hälsotillstånd som exempelvis demens eller andra kroniska sjukdomar.
- Kristalliserade förmågor (Gc): Påverkas också negativt, vilket innebär att även tidigare stabila kunskaper och färdigheter kan försämras.
Tertiärt åldrande (snabb nedgång, terminal decline)
- Fluida förmågor (Gf): Upplever en snabb och kraftig försämring nära livets slut. Exempelvis minskar psykisk snabbhet, problemlösning och minne drastiskt.
- Kristalliserade förmågor (Gc): Försämras också snabbt, vilket kan göra det svårt för individen att upprätthålla tidigare kunskapsnivåer eller använda språkliga och erfarenhetsbaserade färdigheter.
Skillnaderna mellan dessa åldrandetyper ligger i graden och orsaken till försämringen. Vid primärt åldrande sker förändringarna långsamt och är en naturlig del av åldrandet, medan sekundärt och tertiärt åldrande innebär större och snabbare försämringar som är relaterade till sjukdom och terminala tillstånd.
Vilka biologiska orsaker kan ligga bakom kognitiva förändringar genom livsloppet?
Sinnen:
- Synen försämras; både fokus och synfält.
- Hörsel försämras,
- Smakupplevelsen mindre stark.
- Psykisk snabbhet sjunker
Förändringar i hjärnan:
- Celldöd
- Vitsubstansförändringar, demyelinisering
- Dopamin (motorik, arbetsminne, psykisk snabbhet), acetylkolin (inlärning, minne), noradrenalin (inlärning, sömn, känslor, uppmärksamhet)
Nämn några centrala kognitiva domäner och beskriver förändringar för dem på grund av åldrandet.
Kognitiva förmågor delas in i olika domäner som påverkas olika av åldrande. Med stigande ålder sker gradvisa förändringar i flera av dessa områden, vilket kan påverka hur vi bearbetar information, minns och hanterar vardagliga uppgifter. Här är några centrala domäner.
- Psykisk snabbhet: långsammare reaktionstid, förstärks i komplexa situationer
- Uppmärksamhet: selektiv, delad och upprätthållande av uppmärksamhet försämras
- Arbetsminne och episodiskt minne försämras
- Visuospatial förmåga: Förmågan att bearbeta och tolka visuella och spatiala relationer minskar. Detta kan påverka uppgifter som att navigera i nya miljöer eller förstå tredimensionella objekt.
Trots dessa förändringar finns det stor individuell variation, och många äldre kompenserar genom erfarenhet och strategier som gör att de kan hantera vardagliga situationer effektivt
Vad betyder de kognitiva förändringarna vid åldrande i praktiken, och hur påverkar de vardagen?
Kognitiva förändringar vid åldrande kan leda till försämrad psykisk snabbhet och minne, men erfarenhet och kristalliserad intelligens hjälper till att kompensera. Exempelvis kan äldre köra bil bra i vanliga situationer men ha svårigheter med komplexa trafikscenarier. Kontextuellt stöd och rutiner är viktiga för att hantera nya utmaningar och bibehålla psykisk hälsa.
Hur påverkar exekutiv funktion behandlingen av depression hos äldre?
Exekutiv funktion, som handlar om förmågan att planera och reglera beteenden, spelar en viktig roll för hur äldre svarar på depressionbehandling. Forskning visar att äldre med nedsatt exekutiv funktion har sämre respons på farmakologisk behandling som SSRI. Däremot visade en studie att individer med svagare exekutiv funktion fick större förbättringar efter kognitiv beteendeterapi (KBT), vilket tyder på att denna terapiform kan vara särskilt effektiv för äldre med nedsatt exekutiv funktion.
Vilka är de största åldersrelaterade hoten och stressorerna som påverkar välbefinnandet?
De största åldersrelaterade hoten och stressorerna inkluderar försämrad hälsa och funktion, neurokemiska förändringar, pensionsavgång som kan leda till brist på struktur, ekonomisk försämring och förändringar i det sociala nätverket. Förluster av partner och vänner samt ansvar för anhörigvård är också vanliga påfrestningar.
Hur utvecklas subjektivt välbefinnande över livsloppet?
Subjektivt välbefinnande tenderar att vara lägre under medelåldern, stiger under den tredje åldern (fram till ca 75 års ålder) och minskar igen under den fjärde åldern. Negativa känslor minskar generellt, medan positiva känslor inte ökar mycket men blir mer stabila. Det finns dock inga studier än som har undersökt den livslånga utvecklingen av subjektivt välbefinnande eller storleken på generationseffekten.
Hur förklarar psykologiska teorier den så kallade “välbefinnandeparadoxen” hos äldre?
Psykologisk utveckling som förklaring till paradoxen:
Trots att åldrande ofta förknippas med fysiska och kognitiva försämringar, visar forskning att subjektivt välbefinnande tenderar att förbli stabilt eller till och med öka med åldern – en fenomen som kallas “välbefinnandeparadoxen”. Psykologiska teorier och utvecklingsmodeller erbjuder förklaringar till detta:
- Stabilisering och utveckling av personlighetsdrag och självkänsla med åldern (Roberts et al., 2006) bidrar till en känsla av kontinuitet och självacceptans.
- Evolutionsbaserade teorier om anpassning. Baltes’ Lifespan developmental theory (1987) betonar att människor anpassar sina mål och resurser med åldern genom mekanismer som selektion, optimering och kompensation.
- Emotionell reglering. Enligt Carstensen (2011) förbättras förmågan att reglera känslor med åren, vilket bidrar till ökat välbefinnande trots yttre utmaningar.
- Socioemotionell Selektivitet. Carstensen (2003) föreslår att äldre prioriterar nära relationer och emotionellt meningsfulla aktiviteter när tiden upplevs som begränsad, vilket ökar livskvaliteten
- Ökad sekundär kontroll. Heckhausen (2014) och Fiske (2016) betonar att äldre lägger större vikt vid sekundär kontroll, det vill säga att anpassa sig till omständigheter och omvärdera mål snarare än att försöka ändra på situationer som ligger utanför deras kontroll.
Vad innebär Baltes och Baltes Selective Optimization with Compensation (SOC) modell och hur förklarar den psykologisk anpassning vid åldrande?
SOC-modellen förklarar hur individer anpassar sig till åldrandet genom tre strategier:
Selektionsstrategier: Fokusera på de viktigaste målen i livet och överge mindre viktiga.
Optimiseringsstrategier: Engagera sig och träna för att nå sina mål.
Kompensationsstrategier: Om målet inte uppnås, hitta alternativa vägar eller be om hjälp, och acceptera att målet kanske inte nås till 100%.
Hur förklarar Socioemotional Selectivity Theory (SST) åldrandets påverkan på socialt välbefinnande?
SST föreslår att äldre fokuserar mer på kvaliteten än kvantiteten av sina sociala relationer, vilket beror på ett skifte i motivation från utforskande till emotionell reglering. När framtiden upplevs som begränsad prioriterar äldre nära, meningsfulla relationer för att öka välbefinnandet, medan yngre söker både kvalitet och kvantitet i sina relationer.
Vilken roll spelar emotionell reglering vid framgångsrikt åldrande?
Emotionell reglering blir starkare med åldern, där äldre rapporterar mindre negativ affekt och högre känslomässig kontroll. Äldre tenderar att fokusera på nuet och prioriterar emotionellt viktiga relationer och aktiviteter. God exekutiv funktion, som planering och impulskontroll, är kopplat till bättre emotionell reglering, vilket bidrar till framgångsrikt åldrande. Dock kan vid hög-risk situationer selektivitet som strategi för emotionell reglering förlora sin effekt.