Svamp Flashcards
1
Q
Sex skillnader mellan bakterier och svamp
A
Bakterier
- Prokaryota
- ”Kromosomer” i cytoplasma
- Saknar organeller
- Cellväggen består av peptidoglykan
- Förökar sig genom delning
- Ej dimorfism
Svampar
- Eukaryota
- Kromosomer i cellkärna
- Innehåller organeller
- Cellväggen består av kitin, glukan, mannan
- Förmåga till sexuell fortplantning (genetik från två olika svampar bildar nytt unikt genom)
- Dimorfism förekommer
2
Q
-
Trådsvampar
- Mögelsvamp (molds)
- Hudsvampar (dermatofyter) – ex Trichophyton rubrum
- Flercelliga och kan bilda hyfer (trådlika utskott), kan vara förgrenade eller indelade i fack (septerade)
- Förökning
- Sexuellt genom nätverk av hyfer (mycel) som smälter samman
- Asexuell förökning genom sporer (conidier (mikro eller makro))
Vilket viktigt svampsläkte hör till mögelsvamparna?
A
Aspergillus-arter
3
Q
-
Trådsvampar
- Mögelsvamp (molds) – ex Aspergillus-arter
- Hudsvampar (dermatofyter)
- Flercelliga och kan bilda hyfer (trådlika utskott), kan vara förgrenade eller indelade i fack (septerade)
- Förökning
- Sexuellt genom nätverk av hyfer (mycel) som smälter samman
- Asexuell förökning genom sporer (conidier (mikro eller makro))
Vilken viktig svamp hör till hudsvamparna?
A
Trichophyton rubrum
4
Q
Hur förökar sig trådsvamparna (mögelsvamp/hudsvamp)?
A
- Sexuellt genom nätverk av hyfer (mycel) som smälter samman
- Asexuell förökning genom sporer (conidier (mikro eller makro))
5
Q
-
Jästsvampar
- Dimorfism
- Encelliga (jäststadium) i vätskor
- Kan bilda hyfer (hyfstadium) i fast vävnad
- Asexuell kärndelning (som bakterier), bildar då pseudohyfer (se bild ovan) som egentligen är avknoppning – blastosporer
- Bildar bakterieliknande kolonier på agarplattor
- Dimorfism
Viktig jästsvamp?
A
Candida albicans
6
Q
- Vanligaste humanpatogena jästsvampen
- Mycelformen mer patogen än jästformen
- Kan penetrera värdcellen med proteaser
?
A
Candida albicans
7
Q
- Pneumocystis
Har bara en sort, vilken?
A
Pneumocystis jiroveci
8
Q
Indelning kan också göras utefter cellväggskomponenter (används i diagnostiskt syfte)
- Jästsvamp, Candida vars cellvägg består av?
A
Betaglucan/mannan
9
Q
- Septerade hyfer – kitin/betaglucan
- Osepterade hyfer – kitin/kitosan
- Mögelsvampar
- Aspergillus/Fusarium – galaktomannan
- Mögelsvampar
Till vilken svamp hör dessa?
A
Trådsvamp
10
Q
Indelning kan också göras utefter cellväggskomponenter (används i diagnostiskt syfte)
- Mögelsvampar
Aspergillus/Fusarium vars cellvägg består av?
A
Galaktomannan
11
Q
Indelning kan också göras utefter cellväggskomponenter (används i diagnostiskt syfte)
- Pneumocystis vars cellvägg består av?
A
Betaglucan
12
Q
Indelning också efter lokalisation
Ge ett exempel på svamp i slemhinna
A
Jästsvamp (Candida albicans)
13
Q
Indelning också efter lokalisation
Ge ett exempel på ytlig hydmykos
A
Malessezia furfur
14
Q
Indelning också efter lokalisation
Ge ett exempel på kutan mykos (grupp)
A
Dermatofyter
15
Q
Ge två exempel på systemisk mykos (disseminerad)
A
Candida, Aspergillus
16
Q
Ge minst fem exempel på svampdiagnostika instrument
A
-
Morfologi
- Makroskopiskt: kolonityp (form, färg, struktur)
- Mikroskopiskt: myceltyp, spor/conidietyp
- biopsier, luftvägsprov, sinussekret, normalt sterila vätskor
-
Odling (flera substrat)
- Sabouraud-agar är vanligast
- DTM – Blododlingsflaskor
- Olika inkuberingstemperatur (20-37 C)
- Olika inkuberingstid, jäst och mögelsvampar – ngt-några dygn, dermatofyter 2-6 veckor
- Svampodlingsmedier har ofta pH 5,5-6,5
-
MALDI-ToF (matrix.assisted laser desorption/ionization – time of flight)
- Från uppodlad svampkoloni ges proteinsammansättning i apparat som jämförs i databas som ex bekräftar att det är candida albicans
-
Vitek
- Olika jäsningsförfaranden – vilket ger en fenotyp som avslöjar arten
- PCR
- Sekvensering av specifika regioner
-
Antigenpåvisning
- Betaglukan – i serum och cerebrospinalvätska vid invasiv svampinfektion
- Galaktomannan – i serum, BAL, CSV vid aspergillos
- Dessa prover är inte specifika men kan påvisa en invasiv svampinfektion ex
17
Q
Infektioner orsakade av mögelsvamp
- Aspergillussläktet viktigast, mest patogena
Vad heter den vanligaste och mest patogena?
A
Aspergillus fumigatus
18
Q
Förekommer i luft, vatten och jord (ventilationssystem, vattenledningar, blomkrukor, svartpeppar). Vi andas ofta in mindre mängder av dess sporer utan att bli sjuka
Vilken svamp?
A
Aspergillus fumigatus
19
Q
- Kan orsaka infektion hos immunsupprimerade, t ex cytostatikabehandlade patienter, AIDS
- Vid uttalad granulocytopeni (lågt antal neutrofiler): svår och snabbt förlöpande lunginflammation som kan disseminera via stora kärl till andra organ, akut livshotande
- Predisponerade anatomiska förhållanden (t ex hålrum i lungan efter TB), aspergillom = svampboll. Måttliga symptom och kirurgisk behandling (då antifugala medel inte når)
- Kronisk sinuit (vid diabetes, ketoacidos)
- Allergiska symptom (exponering sporer)
- Extern otit (aspergillus niger), hos äldre personer i hörselgång
Vilken svamp?
A
Aspergillus fumigatus
20
Q
- Mikroskopi
- Odling
- Galaktomannan (serum/BAL)
- ??antikroppar mot svampbollen i lunga
- PCR på BAL i komb m galaktomannan
- Blododling i regel negativ (inte hög känslighet)
Vilken svamp?
A
Aspergillus fumigatus
(svampbollen i lunga = aspergillom)
21
Q
Hur behandlas oftast aspergillus fumigatus?
A
Ofta intravenös behandling antifugalt)
22
Q
Infektioner orsakade av hudsvampar (dermatofyter)
- (90%) av hudsvampar i Sverige
- Livnär sig på keratinet i hud, hår och naglar
- Kan smitta människor, djur till människa osv
- Orsakar oftast fot-, hand- och nagelmykos
Vilken svamp?
A
Trichophyton rubrum
23
Q
Hur diagnosticerar vi Trichophyton rubrum?
A
-
Diagnostik
- Klinisk bild
- Mikroskopi/odling från hudskrap/nagelklipp
24
Q
-
Behandling
- Hudinfektion: azol, terbanikräm (tabletter om omfattande)
- Nagelinfektion: terbinafin (lack)), amorolfinlack, svårbehandlade, tar lång tid
Vilken svamp?
A
Trichophyton rubrum
25
**Infektioner orsakade av jästsvamp**
* Dimorf svamp
* Förekommer i hudfloran som liten jästsvamp, kan orsaka ytlig hudmykos och bilda mycel, pityriasis versicolor (ändrad färg)
Vilken svamp?
Malassezia furfur
26
**Infektioner orsakade av jästsvamp**
* Malassezia furfur, dimorf svamp
* Diagnostik
* Typisk klinisk bild, hyvelspånsfenomoen
* Direktmikroskopi (färga med metylenblått)
* Bilden visar sporer och pseudohyfer
Vad kallas fenomonet svampen ger upphov till?
Pityriasis versicolor (ändrad färg)
27
* Behandling av pityriasis versicolor
* Oftast lokal med ketokonazol (schampo/kräm)
Vilken svamp?
Malassezia furfur
28
**Infektioner orsakade av jästsvamp**
* Candida-arter (90%) av alla invasiva svampinfektioner i Sverige
Vilka är de två vanliga Candidasvampar som är patogena?
* **Candida albicans** (70-80 % av Candidainfektioner, vanligast)
* Candida glabrata (10-15 %)
29
* Förekommer på växter, frukter, hos djur
* Ingår i human normalflora (oftast i balans) i mun/svalg, tarm och vagina (balans mellan aeroba och anaeroba bakterier samt svamp
Vilken svamp?
Candida (albicans)
30
* Oral candidos – vanligt t ex efter antibiotikabehandling, mekaniskt trauma (tandprotes ex), järnbrist, diabetes, immunologiska defekter (AIDS), spädbarn (torsk), rodnad, sveda, vit beläggning på slemhinnan
* Vaginit – vanligt, majoriteten av alla kvinnor drabbas någon, vit flytning, sveda, rodnad, beläggning
* Balanit – mindre vanligt
* Urinvägsinfektion – urinvägskateter (ofta kolonisation, neutropeni, nyfödda, efter kir grepp
* Hud – fuktiga (ljumskar ex) macererade hudveck, diabetes
* Tarm – efter antibiotika, måttliga funktionsrubbningar
Vilken svamp?
Candida
31
* Vanligen endogen (candida från tarmen)
* Sprids hematogent, kan ge nedslag i lever, mjälte, njurar, retina, hjärna, hjärtklaffar
* Riskfaktorer – större bukkirurgi och bredspektrumantibiotika, intensivvård, organtransplantation
* Hög mortalitet
Vad kallas detta tillstånd för?
**Disseminerad candidos**
32
* **Diagnostik**
* Odling (pinnprov från slemhinna, blododling vid misstanke om disseminerad, ?? växer inte i anaeroba flaskor
* Betaglukan
* Ögonbottenspegling (disseminerad) och kolonisationsscreening (luftvägar ex)
Vilken svamp?
Candida
33
Med vad brukar Candida behandlas?
* **Behandling** – hud/slemhinna: flukonazoltabletter (om utbreddd), azolkräm
* Djup/disseminerad inf: **flukonazol** intravenöst
34
* Atypisk svamp, enda arten i sin grupp
* Naturlig resorvoar är okänd
* Smittar mellan människor, de flesta har antikroppar
* Opportunistisk pneumoni vid T-cellsdefekt (AIDS)
* **Diagnostik**
* Mikroskopi, PCR, ej odlingbar
* **Behandling**
* Trimetroprim- sulfametoxazol
* Pentamidininhalation
* Profylax vid immunsupression
Vilken svamp?
Pneumocystis jirovecii
35
Varför är det svårare med bra LM mot svamp?
Svampceller liknar våra celler ganska mkt
36
Vilken mekanism har oftast antifugala LM?
**Skada cellvägg/cellväggssyntes**
37
* **Polyener** (Nystatin, amfotericin B (klassisk avdödar svamp med brett spektrum men en del biverkningar som feber, frossa och njurpåverkan))
* 5-fluorocytosin – Flucytosin
Vad är detta exempel på?
**Antifugala medel**
38
Vilken typ av LM mot svamp är vanlig som kräm och salva?
* **Azoler** – flukonazol (mest använt), krämer, salvor, tabletter, iv
39
Vilken typ av LM mot svamp används vanligtvis vid en lite mer invasiv variant?
* **Echinocandiner** – modernare LM, infusion vid invasiva infektioner
40
Vilka två typer av resistens mot antifugala medel har svampen?
* **Naturlig resistens** (från början)
* Candida glabrata har ex nedsatt känslighet för flukonazol
* **Förvärvad resistens**
* Efter uppprepad intermittent behandling, t ex med flukonazol
* Ofta uppreglering av gener involverade i efflux (utspottning) av antimykotika
41
Vad innebär disseminerad?
Spridd
42
Vad är ett primärpatogen?
Ingår inte i normalflora (ska inte finnas)
43
Dimorfism
* Olika livsstadier/livsformer – ofta temperaturberoende
44
Vilken typ av svampinfektion kan ha hög mortalitet?
Invasiva (och disseminerade)
