Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

K4 IBI > Svamp > Flashcards

Svamp Flashcards

1
Q

Sex skillnader mellan bakterier och svamp

A

Bakterier

  • Prokaryota
  • ”Kromosomer” i cytoplasma
  • Saknar organeller
  • Cellväggen består av peptidoglykan
  • Förökar sig genom delning
  • Ej dimorfism

Svampar

  • Eukaryota
  • Kromosomer i cellkärna
  • Innehåller organeller
  • Cellväggen består av kitin, glukan, mannan
  • Förmåga till sexuell fortplantning (genetik från två olika svampar bildar nytt unikt genom)
  • Dimorfism förekommer
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q
  • Trådsvampar
    • Mögelsvamp (molds)
    • Hudsvampar (dermatofyter) – ex Trichophyton rubrum
    • Flercelliga och kan bilda hyfer (trådlika utskott), kan vara förgrenade eller indelade i fack (septerade)
    • Förökning
      • Sexuellt genom nätverk av hyfer (mycel) som smälter samman
      • Asexuell förökning genom sporer (conidier (mikro eller makro))

Vilket viktigt svampsläkte hör till mögelsvamparna?

A

Aspergillus-arter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q
  • Trådsvampar
    • Mögelsvamp (molds) – ex Aspergillus-arter
    • Hudsvampar (dermatofyter)
    • Flercelliga och kan bilda hyfer (trådlika utskott), kan vara förgrenade eller indelade i fack (septerade)
    • Förökning
      • Sexuellt genom nätverk av hyfer (mycel) som smälter samman
      • Asexuell förökning genom sporer (conidier (mikro eller makro))

Vilken viktig svamp hör till hudsvamparna?

A

Trichophyton rubrum

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Hur förökar sig trådsvamparna (mögelsvamp/hudsvamp)?

A
  • Sexuellt genom nätverk av hyfer (mycel) som smälter samman
  • Asexuell förökning genom sporer (conidier (mikro eller makro))
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q
  • Jästsvampar
    • Dimorfism
      • Encelliga (jäststadium) i vätskor
      • Kan bilda hyfer (hyfstadium) i fast vävnad
    • Asexuell kärndelning (som bakterier), bildar då pseudohyfer (se bild ovan) som egentligen är avknoppning – blastosporer
    • Bildar bakterieliknande kolonier på agarplattor

Viktig jästsvamp?

A

Candida albicans

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q
  • Vanligaste humanpatogena jästsvampen
  • Mycelformen mer patogen än jästformen
  • Kan penetrera värdcellen med proteaser

?

A

Candida albicans

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q
  • Pneumocystis

Har bara en sort, vilken?

A

Pneumocystis jiroveci

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Indelning kan också göras utefter cellväggskomponenter (används i diagnostiskt syfte)

  • Jästsvamp, Candida vars cellvägg består av?
A

Betaglucan/mannan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q
  • Septerade hyfer – kitin/betaglucan
  • Osepterade hyfer – kitin/kitosan
    • ​Mögelsvampar
      • Aspergillus/Fusarium – galaktomannan

​Till vilken svamp hör dessa?

A

Trådsvamp

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Indelning kan också göras utefter cellväggskomponenter (används i diagnostiskt syfte)

  • Mögelsvampar

Aspergillus/Fusarium vars cellvägg består av?

A

Galaktomannan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Indelning kan också göras utefter cellväggskomponenter (används i diagnostiskt syfte)

  • Pneumocystis vars cellvägg består av?
A

Betaglucan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Indelning också efter lokalisation

Ge ett exempel på svamp i slemhinna

A

Jästsvamp (Candida albicans)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Indelning också efter lokalisation

Ge ett exempel på ytlig hydmykos

A

Malessezia furfur

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Indelning också efter lokalisation

Ge ett exempel på kutan mykos (grupp)

A

Dermatofyter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Ge två exempel på systemisk mykos (disseminerad)

A

Candida, Aspergillus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Ge minst fem exempel på svampdiagnostika instrument

A
  • Morfologi
    • Makroskopiskt: kolonityp (form, färg, struktur)
    • Mikroskopiskt: myceltyp, spor/conidietyp
      • biopsier, luftvägsprov, sinussekret, normalt sterila vätskor
  • Odling (flera substrat)
    • Sabouraud-agar är vanligast
    • DTM – Blododlingsflaskor
    • Olika inkuberingstemperatur (20-37 C)
    • Olika inkuberingstid, jäst och mögelsvampar – ngt-några dygn, dermatofyter 2-6 veckor
    • Svampodlingsmedier har ofta pH 5,5-6,5
  • MALDI-ToF (matrix.assisted laser desorption/ionization – time of flight)
    • Från uppodlad svampkoloni ges proteinsammansättning i apparat som jämförs i databas som ex bekräftar att det är candida albicans
  • Vitek
    • Olika jäsningsförfaranden – vilket ger en fenotyp som avslöjar arten
  • PCR
  • Sekvensering av specifika regioner
  • Antigenpåvisning
    • Betaglukan – i serum och cerebrospinalvätska vid invasiv svampinfektion
    • Galaktomannan – i serum, BAL, CSV vid aspergillos
    • Dessa prover är inte specifika men kan påvisa en invasiv svampinfektion ex
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Infektioner orsakade av mögelsvamp

  • Aspergillussläktet viktigast, mest patogena

Vad heter den vanligaste och mest patogena?

A

Aspergillus fumigatus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Förekommer i luft, vatten och jord (ventilationssystem, vattenledningar, blomkrukor, svartpeppar). Vi andas ofta in mindre mängder av dess sporer utan att bli sjuka

Vilken svamp?

A

Aspergillus fumigatus

19
Q
  • Kan orsaka infektion hos immunsupprimerade, t ex cytostatikabehandlade patienter, AIDS
  • Vid uttalad granulocytopeni (lågt antal neutrofiler): svår och snabbt förlöpande lunginflammation som kan disseminera via stora kärl till andra organ, akut livshotande
  • Predisponerade anatomiska förhållanden (t ex hålrum i lungan efter TB), aspergillom = svampboll. Måttliga symptom och kirurgisk behandling (då antifugala medel inte når)
  • Kronisk sinuit (vid diabetes, ketoacidos)
  • Allergiska symptom (exponering sporer)
  • Extern otit (aspergillus niger), hos äldre personer i hörselgång

Vilken svamp?

A

Aspergillus fumigatus

20
Q
  • Mikroskopi
  • Odling
  • Galaktomannan (serum/BAL)
  • ??antikroppar mot svampbollen i lunga
  • PCR på BAL i komb m galaktomannan
  • Blododling i regel negativ (inte hög känslighet)

Vilken svamp?

A

Aspergillus fumigatus

(svampbollen i lunga = aspergillom)

21
Q

Hur behandlas oftast aspergillus fumigatus?

A

Ofta intravenös behandling antifugalt)

22
Q

Infektioner orsakade av hudsvampar (dermatofyter)

  • (90%) av hudsvampar i Sverige
    • Livnär sig på keratinet i hud, hår och naglar
    • Kan smitta människor, djur till människa osv
    • Orsakar oftast fot-, hand- och nagelmykos

Vilken svamp?

A

Trichophyton rubrum

23
Q

Hur diagnosticerar vi Trichophyton rubrum?​

A
  • Diagnostik
    • Klinisk bild
    • Mikroskopi/odling från hudskrap/nagelklipp
24
Q
  • Behandling
    • Hudinfektion: azol, terbanikräm (tabletter om omfattande)
    • Nagelinfektion: terbinafin (lack)), amorolfinlack, svårbehandlade, tar lång tid

Vilken svamp?

A

Trichophyton rubrum

25
Q

Infektioner orsakade av jästsvamp

  • Dimorf svamp
    • Förekommer i hudfloran som liten jästsvamp, kan orsaka ytlig hudmykos och bilda mycel, pityriasis versicolor (ändrad färg)

Vilken svamp?

A

Malassezia furfur

26
Q

Infektioner orsakade av jästsvamp

  • Malassezia furfur, dimorf svamp
  • Diagnostik
    • Typisk klinisk bild, hyvelspånsfenomoen
    • Direktmikroskopi (färga med metylenblått)
      • Bilden visar sporer och pseudohyfer

Vad kallas fenomonet svampen ger upphov till?

A

Pityriasis versicolor (ändrad färg)

27
Q
  • Behandling av pityriasis versicolor
    • Oftast lokal med ketokonazol (schampo/kräm)

Vilken svamp?

A

Malassezia furfur

28
Q

Infektioner orsakade av jästsvamp

  • Candida-arter (90%) av alla invasiva svampinfektioner i Sverige

Vilka är de två vanliga Candidasvampar som är patogena?

A
  • Candida albicans (70-80 % av Candidainfektioner, vanligast)
  • Candida glabrata (10-15 %)
29
Q
  • Förekommer på växter, frukter, hos djur
  • Ingår i human normalflora (oftast i balans) i mun/svalg, tarm och vagina (balans mellan aeroba och anaeroba bakterier samt svamp

Vilken svamp?

A

Candida (albicans)

30
Q
  • Oral candidos – vanligt t ex efter antibiotikabehandling, mekaniskt trauma (tandprotes ex), järnbrist, diabetes, immunologiska defekter (AIDS), spädbarn (torsk), rodnad, sveda, vit beläggning på slemhinnan
  • Vaginit – vanligt, majoriteten av alla kvinnor drabbas någon, vit flytning, sveda, rodnad, beläggning
  • Balanit – mindre vanligt
  • Urinvägsinfektion – urinvägskateter (ofta kolonisation, neutropeni, nyfödda, efter kir grepp
  • Hud – fuktiga (ljumskar ex) macererade hudveck, diabetes
  • Tarm – efter antibiotika, måttliga funktionsrubbningar

Vilken svamp?

A

Candida

31
Q
  • Vanligen endogen (candida från tarmen)
  • Sprids hematogent, kan ge nedslag i lever, mjälte, njurar, retina, hjärna, hjärtklaffar
  • Riskfaktorer – större bukkirurgi och bredspektrumantibiotika, intensivvård, organtransplantation
  • Hög mortalitet

Vad kallas detta tillstånd för?

A

Disseminerad candidos

32
Q
  • Diagnostik
    • Odling (pinnprov från slemhinna, blododling vid misstanke om disseminerad, ?? växer inte i anaeroba flaskor
    • Betaglukan
    • Ögonbottenspegling (disseminerad) och kolonisationsscreening (luftvägar ex)

Vilken svamp?

A

Candida

33
Q

Med vad brukar Candida behandlas?

A
  • Behandling – hud/slemhinna: flukonazoltabletter (om utbreddd), azolkräm
    • Djup/disseminerad inf: flukonazol intravenöst
34
Q
  • Atypisk svamp, enda arten i sin grupp
  • Naturlig resorvoar är okänd
  • Smittar mellan människor, de flesta har antikroppar
  • Opportunistisk pneumoni vid T-cellsdefekt (AIDS)
  • Diagnostik
    • Mikroskopi, PCR, ej odlingbar
  • Behandling
    • Trimetroprim- sulfametoxazol
    • Pentamidininhalation
    • Profylax vid immunsupression

Vilken svamp?

A

Pneumocystis jirovecii

35
Q

Varför är det svårare med bra LM mot svamp?

A

Svampceller liknar våra celler ganska mkt

36
Q

Vilken mekanism har oftast antifugala LM?

A

Skada cellvägg/cellväggssyntes

37
Q
  • Polyener (Nystatin, amfotericin B (klassisk avdödar svamp med brett spektrum men en del biverkningar som feber, frossa och njurpåverkan))
  • 5-fluorocytosin – Flucytosin

Vad är detta exempel på?

A

Antifugala medel

38
Q

Vilken typ av LM mot svamp är vanlig som kräm och salva?

A
  • Azoler – flukonazol (mest använt), krämer, salvor, tabletter, iv
39
Q

Vilken typ av LM mot svamp används vanligtvis vid en lite mer invasiv variant?

A
  • Echinocandiner – modernare LM, infusion vid invasiva infektioner
40
Q

Vilka två typer av resistens mot antifugala medel har svampen?

A
  • Naturlig resistens (från början)
    • Candida glabrata har ex nedsatt känslighet för flukonazol
  • Förvärvad resistens
    • Efter uppprepad intermittent behandling, t ex med flukonazol
    • Ofta uppreglering av gener involverade i efflux (utspottning) av antimykotika
41
Q

Vad innebär disseminerad?

A

Spridd

42
Q

Vad är ett primärpatogen?

A

Ingår inte i normalflora (ska inte finnas)

43
Q

Dimorfism

A
  • Olika livsstadier/livsformer – ofta temperaturberoende
44
Q

Vilken typ av svampinfektion kan ha hög mortalitet?

A

Invasiva (och disseminerade)

K4 IBI (21 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions