Hud och allergi Flashcards
Vad är detta?
Orsakas av?
Belägen?
- Impetigo
- Staphylococcus aureus/streptococcus pyogenes
- Epidermis
- Ej allmänpåverkad
- Erytematös bas
- Bullös och icke bullös form, krustor
- Kan gå i regress
- Vanlig hos barn, ofta kolonisation i näsa och svalg (aureus)
Vad beskrivs?
Impetigo
Vad är detta?
Orsakas av?
Belägen?
- Erysipelas
- Streptococcus pyogenes (till vänster mkt typiskt), ibland Staphylococcus aureus
- Dermis
- Vanlig förvärvad hudinfektion
- Uppkommer genom fissurer, ulceration, skada/operation, lymfödem, befintlig hudsjukdom
- Allmänpåverkan med feber (systempåverkan)
- Erytem (rodnad), svullnad, palpationsömhet och blåsor av luft ibland
- Kan utvecklas till bullös eller nekrotisk form
Vad beskrivs?
Erysipelas
Varför blododlas en erysipelas?
- I och med feber och att det ligger nära kärl osv så blododlar vi också för säkerhets skull (bakteremi)
- Erysipelas
Hur ska vi medicinera?
- Oftast är det Streptococcus pyogenes (smalt beta-laktam antibiotika (bensyl-pc/Penicillin) tablett eller iv (ansiktet ex) beroende på lokalisation)
- Välavgränsat, tuscha med penna och ge antibiotika och se om det går i regress
Vilket generellt spridningsmönster har Streptococcus (pyogenes) och Staphylococcus (aureus) i huden?
- Streptococcus (pyogenes) sprids ut horisontellt (välavgränsat)
- Staphylococcus (aureus) sprids vertikalt
- Orsakas furunkel av?
- Även pustel
Staphylococcus aureus
Vad är detta?
- Erytema migrans (bettreaktion i mitten)
- Vektorburen infektion
Vad innebär en vektorburen infektion?
- Samspel/interaktion mellan minst tre grupper/typer av organismen
- Värden – människan, som blir infekterad/sjuk. Människan som värd innebär oftast ”dead end”
- Sjukdomsframkallande mikroorganism – bakterien, viruset, eukaryota parasiten
- Vektorn (bäraren) – organismen som sprider/överför mikroorganismen till värden, kan också fungera som reservoar för mikroorganismen i fråga
Borrelia-bakterie
Vad är detta för typ av bakterie och hur tar den sig till människa?
- G- långsmal spiroket (väldigt invasiva av sig), extracellulär
- Periplasmatiska flageller (inom cellen) som gör att den skruvar sig fram
- Bakterien vandrar från magtarmkanalen från fästingen till spottkörtlarna (tar minst 20 h) då den reagerar på temperaturstegring
Vad hämmar borreliabakterien?
Antikroppar och komplementsystemet
Hur verkar borreliabakterien?
Hur kan den sprida sig i kroppen?
- Borrelia-bakterien binder till proteiner och bryter ned vävnad
- Spridning genom nerver men också via blodet och ge systemisk infektion
Varför aktiveras immunförsvaret vid en borreliainfektion?
- Spiroketer invaderar värd, APC presenterar antigen för makrofager och neutrofiler, senare också till lymfkörtel där APC visar upp för B och T-cells
- B-cells ger antikroppar (bakterien hämmar antikroppar, även komplementsystemet)
Nämn minst fyra tillstånd som borreliabakterien kan ge upphov till?
- Erytema migrans – hud
- Lymfocytom – hud (örsnibb/bröstvårta
- Akrodermatit /hudatrofi – hud
-
Neuroborrelios – centrala nervsystemet
- Bells pares
- Artrit – led (ofta monoartrit)
- Kardit – hjärta (AV-block)
Vilka tre lager av hud har vi?
-
Epidermis (överhud)
- Dendritiska celler (Langerhans celler)
- Dermis (läderhud) fibroblaster (kollagen, elastin, hyaluronsyra)
- Subcutis (underhud)
Av vad består epidermis?
- Stratum corneum
- Stratum lucidum
- Stratum granulosum
- Stratum spinosum
- Stratum basale
Vilka två typer av överkänslighetsreaktioner finns det?
- Specifika – allergisk överkänslighet (adaptiva immunförsvaret)
- Ospecifik – icke allergisk överkänslighet (medfödda immunförsvaret)
- Förvärvad överkänslighetsreaktion
- Sker genom sensibilisering- och en effektorfas
- Fysiologiska vid ändamålsenliga immunreaktioner men överskjutande vid detta tillstånd
- IgE-medierade reaktioner är ett kännetecken
Vad kallas detta?
Allergi
- Tendens att bli sensibiliserad och producera IgE-antikroppar som svar på låga doser allergener (ofarliga proteiner, pollen ex) och att utveckla typiska symptom som eksem, astma eller rinokonjuktivit (hösnuva)
- Th2-aktivering (IgE)
- Mer genetisk betingad
Vad kallas detta för?
Atopi
Vad skiljer en icke allergisk överkänslighetsreaktion mot en allergisk sådan?
Behövs ej sensibilisering
- Immunsystemet blir stimulerat av allergen och bygger upp ett försvar. Vid nästa kontakt med allergen utlöses allergisk reaktion
Vad kallas detta?
Sensibilisering
Effektorfas (fyra allergiska reaktionstyper)
- Cytotoxisk – IgG, IgM – hemolytisk anemi pga en allergisk reaktion mot ett LM
- Immunkomplex – IgG IgM – allergisk vaskulit
Vilka två viktiga finns det?
- Typ 1 – Anafylaktisk – IgE, mastceller – urtikaria, allergisk rinit, astma
- Typ 4 – Cellmedierad – T-lymfocyter – allergiskt kontakteksem
Fördröjd reaktion/kontaktallergi (fördröjd)
- Cellförmedlad immunreaktion
Vad är förloppet?
- Sensibilisering (veckor/år) ex nickel genom hud, binder till bärarprotein (bli fullantigen), processas av dendritiska celler (Langerhans), APC MCH-II till T-cellen i lymfkörtel, T-cellen utlöser lymfoblastreaktion: effektorceller-T-celler (CD4 Th1 och CD8+ cytotoxiska) och minnesceller produceras i lymfkörtel, 7-10 dygn
- Effektorfas: nickel (antigen) binder igen till bärarprotein som presenteras av dendritiska celler för T-celler känsliga för antigenet, framme inom 12-48 h
- Proinflammatoriska mekanismer via cytokiner (ökad permeabilitet), interaktion med makrofager (cytokiner (som IFN-gamma) som leder till vävnadsskada/eksem), attraktion av CD8+ celler (cytotoxiska osv), neutrofiler och basofiler
- Vissa ämnen mer potenta än andra, mindre än 50 ämnen ger upphov till 75 % av kontaktallergenerna (vissa närbesläktade och kan då ge korsallergi)
- Finns också systemisk variant (ex via föda och man får ”kontakteksem” över hela kroppen
- Grupp av mastcellassocierade sjukdomar som har specifikt mönster i huden
Urtikaria
Ytlig svullnad i huden (dermis), oftast med rodnad utan epidermalt engagemang. Uttalad klåda/ibland brännande känsla. Flyktighet av symptomen inom 1-24 h
Kvaddel/urtikaria
En akut djupare, oftast hudfärgad svullnad av huden (dermis och subcutis). Ibland smärta, sällan klåda. Ofta hudnära slemhinnor (ögon, mun etc) involverade. Symptom upp till 72 h
Angioödem
Nämn tre olika typer av urtikaria
- Vanlig (idopatisk) urtikaria
- Akut urtikaria (kvaddel och/eller angiödem < 6 veckor
- Kronisk urtikaria (kvaddel och/eller angioödem > 6 veckor
- Fysikalisk urtikaria
- Ex Köld, tryck, värme, ljus
- Ofta vet patienten sin stimulis
- Fråga om den förflyttar sig, ex efter bastu
- Andra typer av urtikaria
- Kontakt, vatten, kollinerg (idrott/ansträngning – ofta små)
- Föreligger hos 50 % av patienter med urtikaria
- Vanligaste orsaker – övre luftvägsinfektioner och LM
- Rutindiagnostik inte rekommenderat
- Vid infektionsutlöst urtikaria utreds och behandlas infektionen
- Utred om det kan bero på ex antibiotika
Vad beskrivs?
Akut urtikaria
- Uteslutningsdiagnos som kräver grundlig anamnes
- Undersökningen bör inkludera demografism-test
- Basala blodundersökningar rekommenderat, utvidgad provtagning enl anamnesen (kroniska infektioner, exempelvis Helicobakter pylori, HCV)
- Man finner ingen orsak i 50 %
- Icke allergiska överkänslighetsreaktioner mot födoämnen och LM förekommer
- Autoimmuna processer kan också vara orsak
Vad beskrivs ovan?
Kronisk urtikaria
Kontakturtikaria
- Icke allergisk
- Ospecifik mastcellaktivering
- Kosmetika, LM, sorbinsyra, födoämnen, brännässla (in i huden som kanyl, vätska förs in med histamin, myrsyra, acetylkolin)
- Kliniskt resultat samma som ovan
Hur fungerar den allergiska varianten?
Vad bör man gör med dessa patienter?
Vilka löper större risk att drabbas?
- Immunoligisk typ I reaktion, IgE, finns då alltid risk för anafylaktisk reaktion
- Födoämnen (rotfrukter), paraben (konservering), latex, djurhår
- Pricktesta dessa!
- Atopiska löper större risk
Hur behandlas urtikaria?
- Akut urtikaria – antihistaminika, ev orala steroider
-
Alla andra urtikaria
- Undvik stimuli
- Symptomatisk behandling (svåra symptom)
- Monoklonal antikropp som binder till IgE så de inte binder till mastcellens yta – spruta på vårdcentral
- Samlingsnamn för hudsjukdomar med likartad morfologi, kännetecknas av T-lymfocytreaktionsdriven inflammation (typ IV) i dermis och epidermis och en barriärskada. Patogenesen är exogen, endogen eller kombination
?
Eksem
Vad visar övre bilden och vad vad är kännetecknande?
-
Akut eksem kliar (kliar de inte är det troligen inget eksem)
- Erytem, papler, vesikler, fjällning, huden oftast ödematös och vätskande
Vad visar undre bilden och vad är kännetecknande?
- Subakut/kronisk eksem – också klåda
- Lichenifering (förtjockning och fjällning), hudlinjer är grövre
Hur kan vi inte utreda ett eksem?
Med pricktest, eftersom denna är typ IV
Vilka två typer av eksem finns det?
- Allergisk (mestadels IV-reaktion)
- icke allergisk (irritativt) kontakteksem
- Tvätt- och diskmedel, alkaliska ämnen (tvål), organiska ämnen, vatten, kallt väder, mekanisk retning, födoämnen (skaldjur citrusfrukter)
- Långvarig och upprepad exposition för svagt toxiska ämnen
- Hudbarriären och underliggande keratinocyter skadas, initialt torrhet och små sprickor, hudbarriären skadas – ospecifik reaktion
- Drabbar händer och underarmar
- Atopiker är benägna att får denna då de har tunn hud
Vad beskrivs?
Icke allergisk (irritativt) kontakteksem
Vad visar bilden?
Allergiskt kontakteksem
- Genom ex parfymer, kryddor, metaller (nickel), kromhaltiga ämnen, plåster, hårfärg (PPD), växter etc
Hur utreder vi ett kontakteksem?
- Anamnes, arbete osv, undersökning (hela hudkostymen)
- Epikutantest eller lapptest – basserie (30 allergener som placeras på ryggen). Testen ligger två dygn på ryggen och tas bort patienten. Efter ytterligare ett dygn avläses det på ex vårdcentral
Hur behandlas kontakteksem?
- Eliminera stimuli/triggers
- Lokal behandling – kortisolkräm
- Vuxna – grupp II-III
- Barn – grupp I-II
- Ansikte – grupp I
- Mjukgörande kräm under behandlingen och flera månader efter läkningen för att undvika recidiv
När ses dessa mekanismer?
Astma
Vad ökar vid atopisk (allergisk astma) och korrelerar också med ”eosinofili”?
NO
Vad visar bilden?
- Vid 5-6 månader är IgG-antikroppar mkt lågt (efter modern)
- Eksem från 1-2 mån
- Födoämnesallergi – 1-2 år
- Urtikaria – ganska tidigt
- Obstruktiv bronkit från ½ år
- Pollensnuva – från skolålder
- Astma – kan utvecklas hela livet (sällan efter 40 år)
- Handeksem – mer i vuxen ålder
Vad kallas detta för?
Den allergiska/atopiska marschen
Födoämnesallergi
- Kan ge anafylaxi
- Vanligast under barnaåren, oftast mot ägg och mjölk (de flesta utvecklar tolerans mot dessa)
Vad löper dessa en större risk för senare i livet?
- Utveckla annan allergi senare i livet (viktigt vara uppmärksam på detta)
- Ex pälsdjur, pollen, astma och hösnuva
Vanliga födoämnen att vara allergisk mot
- Födoämnen äldre barn
- Jordnöt och trädnöt, mjölk, soja, frön, skaldjur, fisk
- Födoämnen småbarn?
Mjölk, ägg och jordnöt/trädnöt
Pälsdjursallergi och annan djurallergi
- Ofta luftvägsbesvär från pälsdjur
- Även skabb ger allergisk reaktion
- Kvalster kan också ge liknande besvär
- Även kopplat till?
Räka
Skilj på sensibilisering och klinisk sjukdom
IgE i serum och symptom efter exponering korrelerar men?
Bara på gruppnivå (det betyder att de med IgE kan vara friska och att de med låga nivåer kan vara sjuka)
Hur sker den naiva T-cellens utveckling till Th2?
- Dendritcell tar upp protein (från ex allergen (även parasit)), processar och visar upp peptider på MHC-II/HLA-II (B7 säger att något är farligt) varpå CD4 och CD28 (till B7) stabiliserar när TCR binder till antigenet
- Epitelceller kan utsöndra TSLP/IL-25/IL-33 som styr den naiva T-cellen att bli Th2
Vilka cytokiner utsöndrar Th2?
IL-4, IL-5 och IL-13
Hur sker IgE-switch och vad stärker switchen?
- Kontaktberoende signal CD40L (T-cellen) kopplar till CD40 (B-cellen)
- B-cellen visar upp peptidantigen på MHC-II till T-cellens TCR
- IL-4 och IL-13 (från T-cellen)ger switch till IgE (från IgM)
- IL-6 och IL-9 kan förstärka denna switch
Vilken verkan har IL-5 (från Th2)?
Eosinofiler till allergisk reaktionsplats samt ger fler eosinofiler från benmärg (viktig vid kroniska inflammation)
VIlken verkan har IL-13 (från Th2) utöver IgE-switch?
Mucusproduktion
Var tar IgE vägen efter utsöndring från B-celler?
Fäster på mastceller i slemhinnor
Vad händer vid allergisk reaktion tidig fas?
-
Aktivering av mastceller genom antigenet
- Antigen känns igen av en sensibiliserad värd
- Antigen/allergen korsbinder IgE-molekyler som sitter bundna till Fc-receptorer på mastceller i vävnaden.
- Mastcellen frisätter granulaekorn – histamin, PGD2, LTC4 (leukotren) – detta startar allergisk inflammatorisk process
- Histamin ger klåda, vasodilatation, plasmaläckage till extracellulärt rum
- Leukotrener ger bronkokonstriktion, slemutsöndring, nervstimulering
Vad händer vid allergisk reaktion – Sen fas?
-
Aktivering av eosinofiler genom IL-5 från Th2
- Eosinofilspecifika cytotoxiska proteiner (MBP (major basic protein), EPO (eosinofil protein O), ECP, EDN, LTC4)
- Leukotriner
- Detta ger skadat epitel och mukosa, bronkonstriktion och kronisk inflammation
-
Th1 (försvar mot intracellulära patogener)
- Dendriten visar upp MHC-II peptider och utsöndrar IL-12 ger Th1 som i sin tur ger IFN-gamma
- Makrofager blir mer effektiva (fagocytos ex)
- Cytotoxiska celler blir mer effektiva (bättre dödare)
- B-celler blir bättre på opsoniserande och komplementaktiverande antikroppar
- Dendriten visar upp MHC-II peptider och utsöndrar IL-12 ger Th1 som i sin tur ger IFN-gamma
Hur kan Th1-svaret stärkas?
- Intracellulära patogener
- Mkt allergener
Hur kan Th2-svar stärkas?
Låga doser av allergener
Hur kan IgE-switchen dämpas?
- INF-gamma och IL-12 från Th1
- TGF-beta och IL-10 från Treg
Vad dämpar både Th1 och Th2?
- Th1 och Th2 dämpar varandra (antagonister)
- Treg dämpar Th1 och Th2 genom IL-10 och TGF-beta
Vad ger ökad Foxp3 (transkriptionsfaktor) vilket ger Treg och IL-10 (även visst Th1-svar)?
Ökad dos allergener
-
Allergener inomhus
- Felis domestocus (katt) – Fel d 1
- Cans familaris (hund) – Can f 1-5
- Kvalster – Dermatophagoides pteronyssinus – Der p 1-7
-
Allergener utomhus
- Björkpollen – Betula verrucose – Bet v 1
- Gräspollen (timotej) – Phleum pratense – Phl p 1
-
Födoämnen
- Ägg
- Ovalbumin – Gal d 2
- Ovomucoid – Gal d 1
- Mjölk
- B-laktoglobulin – Bos d 5
- Kasein – Bos d 8
- Jordnöt
- Ara h 1-3 (IgE mot dessa ger ganska mkt symptom)
- Ara h 8
- Diagnostiskt har man börjat dela upp dessa vid prövning
- Fisk – Gad m 1
- Ägg
Hur är namnsystemet uppbyggt?
Tre första bokstäverna (släktnamn), och första bokstaven (artnamn) följt av siffra
- Proteiner (även haptener som binder protein)
- Tillträde immunsystemet (vattenlösliga), kommer in via slemhinnor ex
- Ofta enzymatisk aktivitet
- Stabilitet
Vad beskrivs?
Allergen
När ska födoämnen/husdjur introduceras?
Inget tyder på att tidig skulle öka risken, snarare tvärtom
Genotyp
- Många gener samspelar och är kopplade till ökad risk, ex?
Ja, ge iaf två exempel
- Kromosom 6 – HLA (MHC-II) – hur antigenpresenterande celler visar upp allergen för T-celler (mkt stor koppling till autoimmunitet)
- Betakedjan på Fc-epsilon-receptorn
- Kromosom 5 – kluster med Th2 cytokiner IL-4, IL-5 och IL-13
- Kromosom 16 – alfakedja för IL-4-receptor (även IL-13 binder hit)
Immundeviation under graviditet
- IFN-gamma minskar
- Treg uppregleras (IL-10) även Th2 och IL-4
Vad bidrar troligen till detta?
Progesteron
Spädbarn
- Th1 är från början obefintligt men ökar sedan med ålder
Vad är allergiska barn sämre på?
Nedreglera Th2 efter födsel
Allergifaktorer
- Lämplig stimulans (i tid) viktigt för minskad risk för allergi
- Växa upp på bondgård skyddar ex
- Många äldre syskon
- Trångboddhet
- Gå på dagis tidigt
Nämn en sak till som är viktigt?
- Tarmflora viktigt för toleransutveckling mot födoämnen
- Barn som utvecklar allergier har minskad mångfald i tarmflora
- Probiotika (normalflora) före och efter födsel har givit ökat skydd mot eksem
Vad innebär CD-sens och när kan det användas?
- Analys av blodprov från patienten där man mäter i vilken grad basofiler i blod aktiveras vid stimulering med ett specifikt allergen in vitro. IgE är fäst på basofilen, när basofilen aktiveras genom allergen kommer CD63 att exponeras på cellytan vilket kan mätas genom flödescytometri
- Vid behandling med ex monoklonala antikroppar kan behandlingseffekten utvärderas med CD-sens
Atopiskt eksem
- Drabbar atopiker
- Patienter med atopiskt eksem har torr hud (xeros) med bristfällig barriärfunktion.
Vad beror detta ofta på?
- Mutation i gener som kodar för filaggriner, en proteinfamilj som är avgörande för hudens keratinisering
- Dysfunktion i filaggrinfunktionen ger nedsatt barriärfunktion och ökad risk drabbas av allergier
Hur bildas filaggrin och vilken funktion har det?
- Profilaggrin bildas i stratum granulocum och klyvs på vägen upp till filaggrin och inkorpereras vanligtvis med fett och utgör viktig hudbarriär
- 1/3 med atopiskt eksem har påvisbar förhöjning av IgE i serum
- Finns också icke IgE-medierad atopiskt eksem
- Försämring av eksemet
Akut påkommande rodnad i huden strax innan försämring. Detta rash kan uppkomma pga födoämne (eller annat antigen i omgivning), för vilket patienten är sensibiliserad
Vad är mekanismen och varför blir patienten inte av med det?
- IgE-medierad histaminfrisättning ger klåda och försämring och underhållning av eksemet
Varför har personer med atopiskt eksem lättare att få allergier?
- Torr hud har sämre barriärfunktion varför intrång av allergen sker lättare med sensitisering som följd
I vilken ordning går den atopiska/allergiska marschen?
- Eksem från 1-2 mån
- Obstruktiv bronkit från ½ år
- Urtikaria – ganska tidigt
- Födoämnesallergi – 1-2 år
- Pollensnuva – från skolålder
- Astma – kan utvecklas hela livet (sällan efter 40 år)
- Handeksem – mer i vuxen ålder
Hur verkar kortisol?
- Går igenom membranet (fettlöslig) och binder glukokortikoidreceptor (GR) i cytoplasma och bildar steroid-receptorkomplex som kan gå in i kärnan, binder steroid-responsive elements i DNA och inducerar antiinflammatoriska substanser eller undertrycker inflammatoriska signalering
- Huvudsakligen inhibitorisk effekt gällande inflammation
- Transkription av hämmande faktorer som ex NF-kappaB-inhibitor och DUSP1 som hämmar MAPK – effekten blir minskning av inflammatorisk genexpression som IL-1, IL6, IL-5, mindre eosinofil rekrytering, TNF mfl
- Minskar antalet lymfocyter
- Minkar COX-2, prostaglandiner, leukotriner
- Minskar IgE beroende histaminsfrisättning
- Hämmar aktivering av komplementsystemet
- Uppreglering av Treg och IL-10
Hur gör du ett pricktest?
- Allergenlösningar används.
- En droppe av allergenlösningen sätts på underarmens insida och man sticker en lansett igenom droppen och genom huden.
- Därefter torkar man upp resterande del av droppen
- Efter 15 minuter avläses testet
- Förutom allergen används en positiv och en negativ kontroll
- En positiv kontroll bestående av en histaminlösning ska ge en minst 3x3 mm (helst 5 mm) stor urtica. Den negativa kontrollen innehåller ingen aktiv substans och ska inte ge något utslag.
Vad innebär sensibilisering?
Immunsystemet blir stimulerat av allergen och bygger upp ett försvar. Vid nästa kontakt med allergen utlöses allergisk reaktion
