Stress och utmattning Flashcards
Vad är stress?
Viktigt att komma ihåg: stress i sig är ett neutralt begrepp och det är inte stressen som är farlig utan brist på återhämtning. En stressreaktion som följs av tillräckligt mycket stress är funktionell! Stress är kroppens sätt att förbereda sig och samla kraft inför exempelvis faror.
Vad som utlöser en stressreaktion varierar från person till person och beror på dennes förväntningar att kunna hantera stressen. Vad som utlöser stressreaktionen kan också variera över tid beroende på upplevda eller verkliga förutsättningar som personen har för att hantera situationen.
Stressprocessen kan förklaras genom psyko-biologiska modellen, i denna skiljer man på stressorer och stressreaktioner, vad innebär dessa begrepp?
Stressorer: de krav på aktivitet, utmaningar eller påfrestningar som leder till att stressystemet aktiveras.
Både låga krav och höga krav kan ge stress beroende om det uppfattas som en stressor eller inte (bild s69)
Stressreaktion: kroppens mobilisering av resurser som syftat till att hantera stressorn.
Vad påverkar hur vi reagerar på en stressor?
Det beror på vad vi har för faktiska eller upplevda förutsättningar att hantera den specifika stressorn. Exempelvis kan man ha fysiksa och psykiska förutsättningar för att angripa fysiska och psykiska stressorer, enligt exemplet:
Fysiska aktivitet: kroppens reaktion på fysisk aktivitet beror på fysiska förutsättningar: vältränad? Sovit? Ätit? Återhämtad sedan förra träningspasset?
Krav: Kroppen aktiveras i kravfyllda situationen, reaktionen styrs av hur vi tolkar möjligheten att handskas med situationen i fråga.
Utmattningssyndrom är kulturellt betingat och ingen formell diagnos, socialstyrelsen har kommit ut med diagnoskriterier för utmattning, vad innehåller dessa?
- Fysiska och psykiska symtom på utmattning, under minst de senaste 2 veckor
- Symtomen har utvecklats till följd av en eller flera identifierbara stressfaktorer som funnits under minst 6 månader.
- Påtaglig brist på psykisk energi dominerar bilden, som ses i minskad företagsamhet, uthållighet eller förlängd återhämtningstid vid fysik aktivitet.
- Minst 4 av följande symtom ska ha funnits i stort sett varje dag under samma 2-veckorsperiod:
- Koncentrationssvårigheter eller minnestörning
- Påtagligt nedsatt förmåga att hantera krav eller göra saker under tidspress
- Känslomässi labilitet eller irritabilitet
- Sömnstörning
- Påtaglig kroppslig svaghet eller uttröttbarhet
- Fysiska symtom som värk, bröstsmärtor, hjärtklappning, mag-tarmbesvär, yrsel eller ljudkänslighet.
Symtomen orsaker kliniskt signifikant lidande eller försämrad funktion i arbetet, socialt eller andra viktiga avseende. De beror inte på fysiska effekter av substans - droger, medicin eller somatisk sjukdom/skada.
Det finns i dagsläget ingen evidensbaserad behandling för utmattning, hur kan man behandla utmattning?
Eftersom det inte finns någon behandling för utmattning får man titta på symtomen för utmatning och kolla vad det finns för evidensbaserad behandling för dessa symtom exempelvis i depression-, sömn-, ångestbehandling.
Genom att göra det kan man skräddarsy en behandling som fungerar bäst för patienten. Exempelvis TA, exponering för inre symtom, BA (återhämtningsbeteende kan vara ett beteende som planeras in).
Den röda tråden i behandlingen ska vara ett funktionellt perspektiv med fokus på återhämtningsbeteende ur ett funktionellt perspektiv.
SSRI ska inte ges!!
Hur ser modellen för stress och utmattning ut?
Långvarig påfrestning/obalans mellan krav och resurser
–>
Kronisk stress
–>
stress och utmattningssymtom
Kognitiv funktionsnedsättning, utmattning, depressivitet, ångest, allmän anspänning, sexuell störning, smärta, störd sömn, stimulusöverkänslighet, försämrat immunförsvar, metabola syndrom - ökar
–>
Tankar: Mycket tankar kring sin egen värdelöshet, att inte kunna prestera på samma sätt längre. Orostankar, katastroftankar, hopplöshetstankar - det är något fel på mig, jag är svag., dikotomt tänkande.
Beteende: Sömnbeteende – trötthet som inte går att förklara man kan sova massor men blir aldrig utvilad, passivitet - små saker kan kännas övermäktiga, undvikande, tillbakadragenhet, rökning, alkohol
Känlsor: nedstämhet, oro/ångest, rädsla, kränkthet, bitterhet, ilska, irritabilitet, skam/skuld
Kroppsliga reaktioner: Anspänning, högt blodtryck, orolig mage, hjärtklappning, yrsel.
Vad kan vara bra att undersöka under bedömningen?
- Hur har stress- och utmattningsreaktionerna uppkommit? Hur var kontexten, målen, värderingarna?
- Vad vidmakthåller reaktionerna?
- Tankar: ”Mitt liv är hopplöst”
- Yttre beteenden: Isolering hemma
- Fysiologiska reaktioner: Anspänning t.ex. rygg, nacke
- Känslor: Nedstämdhet, oro
Under den akuta återhämtningen (några veckor) kan det behövas ta det lugnt, men det är vikgit att inte fastna i det eftersom det istället kan bli vidmakthållande av problematiken.
Det finns en modell som illustrerar stressfällan, hur ser denna ut och vad säger den?
Det är en modell som kan hjälpa patienten förstå hur problematiken med stress vidmakthålls. Genom att visa modellen kan man undersöka vilka situationer som stressar och vad som händer i den situationen.
Situation som stressar –> obehag –> undvikande –> oförmåga
Modellen hjälper också till att förklara att man måste exponera för obehaget för att få tilltro till sin förmåga att kunna hantera situationen.
Situationer som stressar kommer att uppstå igen och väcka obehag, men en känsla att kunna hantera situationen införlivas genom att exponera för situationen.
Situation som stressar –> känsla att hantera –> obehag
–> agera –> förmåga
Vad är återhämtningsbeteenden och vad leder de till?
- Det är i beteendeterapeutiska sammanhang viktigt att beteendedefiniera återhämtning. Dessa beteenden kan involvera operanta och respondenta komponenter. De måste bli positivt förstärkta för att nå en beteendeökning av dem.
- Återhämtningsbeteende leder till återhämtningseffekter. Dessa kan uppstå omedelbart, en stund efter eller efter lång tid.
- Ett beteende för samma individ kan fylla olika funktioner i olika sammanhang.
Det finns en modell som visar hur minskade resurser kan ge oss signal för beteende hur ser den ut?
Minskade resurser ex. form av trötthet och ökat återhämtningbehov kan leda till
Återhämtningsbeteende –> återställda resurser –> hälsa och prestationsduglighet
Ökad ansträngningsbeteende –> minskat återhämtningsbeteende –> minskade resurser.
Därmed riskerar man att hamna i en ond cirkel som leder till gradvis resursexploatering
