Barn med ångestproblematik Flashcards
Hur ter sig ångest hos barn och när utvecklas ångestproblematik?
Ångest är ett tyst lidande som inte syns utanpå. Ångest går sällan över av sig själv och det är viktigt att vara uppmärksam på uttryck av ångest hos barn så man kan gå inte med behandling tidigt.
Medianåldern för alla ångestsyndrom är 11 år, paniksyndrom utvecklas något senare.
5 - 10 % av barn och ungdomar uppfyller kriterierna för en ångestdiagnos. Det är fler flickor än pojkar!
Vad kan att utveckla ångestproblematik få för konsekvenser senare i livet?
Ju tidigare man drabbas desto mer ökar risken för kroniskt ångestsyndrom. Ångest hos barn ökar risken för: - Ångest i vuxen ålder - Depression i vuxen ålder - Missbruksproblem i vuxen ålder
Vad ökar risken att utveckla ångest?
- Hämmat temperament
- Stress och trauma
- Föräldrarstil: kontrollerande, överbeskyddande, ängslig, kritiserande
- Känsligt nervstystem
Ångest är en normal reaktion, när blir den barnpsykiatrisk?
- När den hindrar eller begränsar utvecklingsmässigt adekvata och adaptiva beteenden
- Orsakar lidande.
Ångest är en symtom som uppträder vid nästan alla barn- och ungdomspsykiatriska diagnoser.
Vad kan vara svårt vid bedömning av ångest hos barn och ungdomar?
- Hög samsjuklighet och överlapp av olika ångestdiagnoser.
- Viktigt att ha i åtanke vad som är utvecklingsadekvat rädsla och inte, exempelvis sensoriska stimuli, främmande personer, mörker, att något ska hända föräldrarna och vad vänner ska tycka är adekvat under olika perioder i barnets liv.
- Differentialdiagnostik är svår i och med att samsjukligheten är hög. En tidig debut av ångest leder till större samsjuklighet och gör därmed förloppet längre.
- Det är inte alltid barnet själv som sökt vård och berättar inte alltid spontant vad hen känner, det är därför viktigt med adekvata frågor!
Vad görs i bedömningen av ångest hos barn och ungdomar?
- Differentiering av normalutveckling och differentialdiagnostik
- Observationer över tid,
- Skattningsskalor kan hjälpa till, SPENCE-skattningsskalor hjälper till i differentialdiagnostik
- Information från flera källor behövs, barnet kan berätta bäst om sina känslor men har också ett annat tidsperspektiv än vad vuxna har. Anhöriga behöver också pratas med.
Varför är det under bedömning och behandling viktigt att ha milstolpar som finns i barn och ungdomars utveckling i bakhuvudet?
Ångestbehandling ger bra resultat, men en del faller tillbaka. OM behandlingen blir för situationsspecifik kan barnet falla tillbaka.
Därför är det vitkigt att inte enbart kolla på symtom utan också utvecklingsrelaterade mål. Symtomen kan ha gjort att andra utvecklingsrelaterade områden inte utvecklas, ångesten har tagit för mycket tid.
Om sådant är fallet; integrera dessa i behandlingen ex utveckling av självbild, kunna skapa och behålla vänskapsrelationer, kunna ta hand om sig själv (sömn, hygien, motion, känslomässigt, mat), ekonomi, sexuell läggning, genomföra utbildningskrav och skapa långsiktiga yrkesmässiga mål.
Vad är viktigt att kartlägga vid en bedömning?
- Debut
- Situation-reaktion-beteende och föräldrarna och omgivningens reakation
- Psykosociala faktorer
- Utveckling och utvecklingsrelaterade mål
- Identifiera enskilda och konkreta behandlingsbara problem
Vilka är behandlingsinterventionerna för b/u med ångest?
- Problemformulering i överskott och brister
- Målformuleringar
- Psykoedukation till barn/ ungdom och anhöriga. Det är viktigt ut ett etniskt perspektiv och för att behandlingen ska bli verksamt att barnet vet vad hen ska vara med om och varför.
- Kognitiva metoder
- Exponering (+ responsprevention vid tvångssyndrom)
- Copingstrategier, tex avslappning (vid arbetet med barn och ungdomar kan man arbete mer med avslappning då man inte är lika rädda för att det ska bli ett säkerhetsbeteende. Barn har inte samma förmåga att reglera sig själva som vuxna och kan därmed behöva fler tekniker för att kunna reglera sig.)
- Social färdighetsträning
- Förstärkningsprogram, kan behövas för att motivera barnet till behandlingen. Det kan handla om att dela ut guldstjärnor för att samla poäng och sedan göra något roligt.
Vad ska man tänka på vid upplägget av hemuppgifter?
- Matcha med ålder, intresse, styrkor
- Kollaborativ överenskommelse. Göra hemuppgifterna till en gemensam överenskommelse, exempelvis ge 3 olika förslag och fråga vad passar patienten bäst.
- Ge en rational till varför uppgiften ska genomgöras och koppla till målen. Exempelvis ”Varför ska du lägga alla skor i konstig hög” ”För att stå ut med felkänslan” ”Varför ska du stå ut med felkänslan?”
- Förstärk ansträngning och inte hur pass bra det gick exempelvis inte hur redovisning gick, utan att barnet försökte.
Som terapeut behöver man hantera att man påminner om en förälder, låter som en fröken och behöver få till ett samarbete med barnet på barnets nivå.
Vad ska kan man tänka på vid målformulering som genomförs med barn/ungdomar?
Att hjälpa till att formulera egna mål med egna ord, belysa konsekvenserna med målen och vad patienten har att vinna.
Det är bra med mål som är utvecklingsrelaterade och fokuserar på funktion.
Man kan också belysa att det är vi mot ångesten, både terapeuten och barnet är i samma lag.
Det är viktigt att upprätta en behandlingsplan till enskild individs behov, denna behandlingsplan kan användas som en flexibel guide. På tal om det, vad innebär Flexibility within fidelity?
Flexibility within fidelity: Innebär att vi har teori, behandlingsmodeller och manualer, men i mötet med enskilt barn och hens föräldrar, behöver dessa tillämpas på ett flexibelt sätt som möter det specifika barnet/ungdomens behov, samtidigt är det viktigt att ha koll på hur man tänker teoretiskt.
- Vilka komponenter, i vilken ordning anpassat till individen?
- Ha förståelse för principerna och teorin bakom metoderna.
Vad kan vara viktigt att ta upp i psykoedukationen?
Punkter som man kan ta upp under psyskoedukation:
- Du är inte ensam
- Vad är ångest och varför får man det?
- Stress-sårbarhetsmodellen
- Vad katastroftankar är
- Koppling tanke-känsla-kroppsliga reaktioner
- Undvikanden och säkerhetsbeteende, och hur de vidmakthåller ångest
- Sömn och mat
- Behandlingsupplägg
- Återfallsprevention
Vad finns det för kognitiva interventioner för b/u?
Från skolåldern har barn möjlighet att tillgodogöra sig åldersanpassade kognitiva tekniker.
- Den kognitiva modellen kan presenteras genom att förklara varför är tankar viktiga
- Det kan beskrivas som att man ska tänka som en detektiv, hitta de negativa automatiska tankar och upptäcka så många alternativ som möjligt eller att hitta bevis för och emot en katastroftanke.
- Med äldre barn används fler kognitiva tekniker medan med yngre kan bevis för och emot räcka.
Kognitiva tekninker
- Identifiera NAT
- Ifrågasätta NAT med hjälp av sokratiska frågor
- Identifiera tankefällor
- Downward-arrow för att identifiera och ifrågasätta
- Beteendeexperiment, att testa tanken
Vad är viktigt att tänka på när man genomför exponering med barn?
- Ett bra sätt att förklara exponering på är att använda stegen som metafor för olika behandlingsmoment, det ger en bild för gradvist närmande och längst upp finns målet. Hur kan vi hitta steg för att klättra uppåt? Stanna på varje steg tills man inte är lika styrd av sin rädsla.
- Exponeringen genomförs in vivo så långt det går och terapeuten fungerar som modellering.
- Det är viktigt att barnet känner att hen har kontroll och är medveten om att inga överraskningar kommer att ske. De gradvisa bestämmelser som gjorts hålls till och barnet kan ha en gest för när det blir för mycket.
- SUD-skattningar kan användas och kan illustreras med hjälp av en termometer.
- Barnet kommer få HU och det är viktigt med förstärkningar när exponering genomförts.
