Dep. hos barn och ungdomar Flashcards
Vad finns det för symtom som ger gestalten av depression?
Irritabilitet och nedstämdhet, obligatt symtom. Utan dessa är det inte depression man har, ger gestalten av depressionen.
Vad utmärker depression hos unga?
Irritation (vs depressiv sinnesstämning):
- irritabilitet är ett av de främsta symtomen på depression hos tonåringar! Det gäller att vara vaksam på detta eftersom irritabilitet hos tonåringar kan vara.
- Det är vanligt att patienten beskriver vanligen irritabilitet och tomhet.
- Det är hos ungdomar vanligt med utåtagerande problem, irritabilitet och känslighet för kritik vid depression. Oftast kan också en försämrad skolprestation identifieras.
Vad blir konsekvensen av ett tidig debut av depression?
Konsekvenserna av tidig debut (ju tidigare, ju värre) av depression är relaterat till psykisk sjukdom/lidande i vuxen ålder (fler depressioner), ökad risk för missbruk, suicid, beteendeproblem (kriminalitet), att inte komma lika långt i akademiska studier. En tonårsdepression är riskfaktor för att utveckla allvarlig depression i vuxen ålder.
Det är ovanligt med depression hos barn innan tonåren, vad bör undersöka om ett barn verkar vara deprimerad?
Om det finns en symtombild hos barn, finns det en större risk att det handlar om barn som far illa eller att det är början av annan sjukdom exempelvis bipolär eller psykossjukdom.
Så, ju yngre, ju mer samband med dysfunktion i familjen, eller andra mer allvarliga psykiatriska störningar
Hur ser fördelningen ut av depression gällande kön och när den utvecklas?
- Hos barn lika vanligt hos pojkar, i tonåren blir könsskillnad tydlig och består i vuxen ålder då kvinnor blir mer överrepresenterade. Något händer efter puberteten som gör att depressioner ökar markant och blir mer vanliga hos tjejer.
- Medianålder för insjuknande i förstämningssyndrom 30 år,
- Runt 5% av tonåringar drabbas av egentlig depression.
Vad finns det för riskfaktorer för depression?
- Stress – sårbarhet, vet inte exakt vad det är som sätter igång en depression, verkar finnas någon sårbarhet och att det är stressorer som sätter igång depressionen.
- Hos yngre barn är det viktigt att söka i miljöfaktorer i första hand om en depression uppstår.
- Men, det verkar som att stressorer har mer betydelse vid första episoden, blir med tiden mindre relaterade till motgångar i miljön. Ju fler episoder man har, ju mer självgående blir depressionerna och i mindre behov av stressorer.
Vad finns det för skyddande faktorer mot depression?
- Socialt stöd
- Känsla av sammanhang
- Robusthet och självförtroende
- Engagemang i relationer
Hur går bedömningen till?
- Gör en noggrann anamnesupptagning med barnet och minst en närstående vuxen. Det är barnet/ungdomen som individ ställs i centrum
- Undersök hur barnet och familjen har påverkats av depressionen, förändringar i vardagen? Har familjen behövt anpassa sig?
- Strukturerade intervjuer kan användas (ex MINI-KID), självskattning (MADRAS 13-18 år, BDI tonåringar, CDI 7-17 år), finns skattningsskalor för föräldrar exempelvis CBCL, svårigheter och styrkor hos barnet SDQ.
- Familjesammanhanget, förälder med egen depression, sämre utfall för att behandling kommer gå sämre, om det är mycket bråk i familjen. Dessa kommer att påverka utfallet av behandling.
Vad finns det för depressionssymtom hos tonåringar?
Det är mer än att vara ledsen!
- Förändrad sömn och aptit, fysisk trötthet, personen kan sova mycket men fortfarande vara jättetrött, svårighet att äta pga obefintlig aptit.
- Adhedoni (oförmåga att känna lust eller tillfredsställelse), irritabilitet, agitation.
- Kognitiv funktion blir ofta påverkad, svårt fatta beslut, koncentrera sig.
- Kroppsliga symtom vanligt exempelvis magont, huvudvärk.
- Suicid tankar
- Episodisk sjukdom! Efterfråga det som är just nu och tidiga eventuella episoder. Viktigt att vara medveten om risken för kommande episoder.
- Passivitet, oföretagsamhet, bristande spontanitet.
I mötet med en deprimerad tonåring är det viktigt att vara pedagogisk
- Att tänka på: depressionssymtomens frekvens och duration kan variera till skillnad från hos vuxna, exempelvis kan ungdomen te sig nedstämt vid en tidpunkt på dagen för att några timmar senare te sig normalt.
Depression är ett tillstånd som ökar risken för suicid och därför bör en suicidbedömning genomföras kontinuerligt. OM fallet skulle vara sådant att en ungdom uttrycker allvarliga suicidtankar, vad finns det för akuta åtgärder att ta till?
- Samarbeta inom tonåringens miljö
- Inläggning vid hög självmordsrisk, det är inte något som görs i första hand då man kommer längre bort från vardagsrutiner. Första hand är sjukskrivning av föräldrar så barnet kan vara hemma med sina föräldrar.
- Kolla upp planer för närmaste dagarna och bind upp tonåringen i överenskommelser
- Täta återbesök
- Avlasta tonåringens prestationskrav, de krav som personen har i sin vardag. Känslan av att ”jag kan inte lösa detta” blir triggande, brist på lugn och återhämtning. Exempelvis sjukskrivning från skolan, helst deltidssjukskrivning just för att inte tappa alla aktiviteter.
- Hopp: förmedla hopp och erbjud vikarierande hopp, i en djup depressions natur ingår att man inte kan känna hopp. Pykologen kan vissa att hen har hopp. Validera, få personen att förstå att det är okej att inte känna hopp just nu.
- Kontakta föräldrarna (ej bakom ryggen på tonåringen), arbeta med att de ska ge stöd (de är det främsta stödet). Det är viktigt att INTE ha lovat att inte kontakta föräldrarna, var tydlig med från början! Allvarliga saker är inte en hemlighet mellan dig och mig.
- Ge information om depression och om behandling. Detta är något som kan upplevas avlastande för personen.
Vad finns det för riskfaktorer för bipolärt syndrom?
- Depression: ung (tidiga), plötslig och djup depressiva psykotiska symtom, psykomotorisk retardation, ökad sömn. Mycket kroppsliga symtom – äter inget, orkar inte röra sig, varningsklockor för bipolärt syndrom!
- Ärftlighet
- Påverkar medicinering exempelvis kan SSRI kicka igång hypomani.
Vad kan innehåll i psykoedukation vara vid depression?
- Vad är depression? Symtom och fakta om
- Varför jag? Om orsaker, om stress, biologisk sårbarhet. Kan rita upp Stess-sårbarhetsmodellen.
- Att minska sin stress och sårbarhet – om behandling
– Kan jobba med biologiska genom medicinering
– Jobba med de yttre faktorerna, kraven
Hur kan man arbeta med att reducera och hantera stress?
- Anpassning av krav
- Regelbundna vanor, få in rutiner.
- Avslappning
- Sömnhygien
Dessa delar görs innan behandling påbörjas!
Alla väl utvärderade behandlingar gäller för ungdomar, både beteendeaktivering och kognitiva interventioner. Lite olika vilken ordning de ligger, antingen bestämmer sig för en ordning eller diskuterar med patienten.
När används medicinering som alternativ?
- I första hand rekommenderas psykologisk behandling. Om denna inte ger resultat och/eller om det är en djup depression, melankoli, kan SSRI användas. Det är då viktigt att det sker i kombination med stödinsatser, psykologisk behandling och uppföljning av medicinsk effekt och biverkningar.
- Det kan också vara hjälpsamt med medicinering om det förekommer oförmåga gå i skolan eller arbeta, uttalad hopplöshet eller självmordstankar.
Hur bör vidmakthållande och återfallsprevention utformas?
En vidmakthållande plan bör utformas som innehåller:
- Planera för framtiden: en lista på tidiga varningstecken eller varningssignaler för återfall och konkreta åtgärder vid eventuell försämring.
- Återfall i depression vanligt, planera för detta! För att så fort som möjligt kunna bryta depressionen.
- Underhållsbehandling, vad behöver göras för att öka motståndskraft? Vilka nya strategier är viktiga att vidmakthålla?
- Fortsätta bygga upp ett liv man vill ha
