Dep. Kognitiva tekniker Flashcards
Vad bör undersökas under bedömningsfasen hos en pat. med misstänkt dep.?
- Har personen haft fler episoder av depression bör man undersöka ifall maniska episoder förekommit.
- Fysiologiska orsaker bör uteslutas som hypotyriodism eller droganvändning.
- Grad av nedstämdhet behöver mätas med självskattningsformulär ex BDI (tillstånd för att användas) eller MDRS-S.
- Suicidbedömning, viktigt! Suicidstegen.
- Tänkbara utlösande faktorer vid aktuell depressionsepisod (behöver inte finnas något, men det är relativt vanligt), samt undersöka om tidigare episoder funnits.
- Hereditet – ökar på risken för att personen har en depression.
Vad är kriterierna för dep. enligt DSM-V?
Minst 5 av följande symtom ska ha förekommit under samma tvåveckorsperiod:
1. nedstämdhet
2. minskat intresse för eller minskad glädje av aktiviteter
3. betydande förändring av vikten eller aptiten
4. sömnstörning
5. psykomotorisk agitation eller hämning
6. svaghetskänsla eller brist på energi
7. känslor av värdelöshet eller skuld
8. minskad tanke- eller koncentrationsförmåga eller obeslutsamhet
9. återkommande tankar på döden och/eller självmord samt ev. självmordsplaner och försök.
Aldrig förelegat en episod av mani eller hypomani och beror inte på fysiologiska effekter av substans eller sjukdom.
Hur ser evidens för KBT vid depression ut?
- 1970-talet kom första evidensen kring Becks modell, visade sig att de fungerade lika bra som medicin för att behandla depression. Väldigt stor evidens för Becks modell!! Både kognitiva interventioner och beteendeaktivering.
- 1990-talet, beteendeaktivering hade lika bra stöd ensamt som Becks modell vid depression.
- 2000-talet, flera meta-analyser som visar på ett starkt stöd för beteendeaktivering (något starkare än KBT) vid depression och svårare depressioner.
Hur ser Becks kognitiva modell för depression ut?
Tidiga erfarenheter formar grundantaganden, scheman.
Exempel på grundantaganden ”jag är värdelös”
Dessa scheman leder till att livsregler aktiveras.
Livsregler ställer man upp för sig själv för att kunna hantera grundantaganden, hålla de i schack.
”Om jag presterar på topp hela tiden och gör bra resultat vad gäller jobb och relationer, då är jag inte värdelös.”
I situationer under livet då jag inte klarar av att hålla mina livsregler och misslyckas på något sätt kommer grundantaganden triggas igång.
Situationen triggar igång: –> negativa automatiska tankar –> Känslor; nedstämdhet –> Beteenden: undvikanden –> Fysiologi: trötthet –> NAT
Se sida 2 för bild!
Vad finns det för kategorier av scheman enligt Beck?
- Hjälplöshet ”jag är inkompetent”, ”jag är svag”, ”jag är misslyckad”
- Oälskad, ”jag är oälskad” ”jag är oönskad”, ”jag är oattraktiv”
- Värdelöshet, ”jag är dålig”, ”jag är ond”, ”jag är farlig för andra”, ”jag förtjänar inte att leva”.
Hur ser upplägget av behandling ut enligt Becks modell?
Börja från beteenden: undvikande i modeller och arbeta uppåt.
- Schemaläggning av aktiviteter
- Identifiera tankfällor och kognitiv omstrukturering av tankar
- Beteendeexperiment för att utmana livsregler
- Identifiera grundantaganden och kognitiv omstrukturering av scheman
Varför använder man schemaläggning av aktiviteter/beteendeaktivering i Becks modell?
Tanken är att det är kognitioner som startar depressionen men det leder till en låg aktivitetsnivå, inaktivitet leder till fler negativa kognitioner vill man börja med att öka aktivitetsnivån för att sedan arbeta med att utmana NAT.
Hur går schemaläggning av aktiviter till?
Börja med schemaläggning av aktiviteter:
- Var specifik gällande aktivitet, datum och tid.
- Bryt ned i små enheter som är genomförbara.
- Skatta humöret 0 – 10.
- Skatta förmåga/tillfredsställelse med aktivitet.
- Undersök patientens förväntningar på att utföra aktiviteten: vad kan komma i vägen? Hur tror hen att det kommer att gå?
När man fått grepp om vilka aktiviteter som patienten gör, börjar man planera in vilka aktiviteter patienten ska genomföra för att öka aktivitetsnivån.
När aktivitetsnivån är ökad arbetar man sig uppåt i modellen mot att arbeta med NAT.
Hur kan man identifiera vilka tankar som man ska arbeta med kognitiv omstrukturering på?
- FORMULÄRET - Registrera situationer med nedstämdhet och NAT (grad av nedstämdhet och trovärdighet för NAT).
- Formulär kan hjälper en att identifiera tankefällor patienten hamnar i (sit. automatiska tankar, konsekvenser)
- Välj en tanke som väcker stark nedstämdhet för omtolkning, välj teknik för omtolkning.
- En ny balanserad alternativ tanke skrivs med efter omtolkningen (trovärdighet för NAT skattas samt grad av nedstämdhet).
Hur går omtolkning av automatiska tankar till (steg för steg)?
- Vad finns det för bevis? Bevis för tanken? Bevis emot tanken? – brukar fungera bra!
- Finns det en alternativ förklaring?
- Vad är det värsta som skulle kunna hända? Skulle jag kunna överleva detta? (Hur skulle det vara efter tre månade, sex månader, ett år?) Vad är det bästa som skulle kunna hända? Vad är den mest realistiska utgången?
- Vad blir konsekvenserna för mig att tro på denna automatiska tanke? För och nackdelar med tanken.
Vad skulle kunna bli konsekvensen av att förändra mitt tänkande? - Vad skulle jag säga till en vän ifall hen var i samma situation? Ofta säger patienten att de skulle vara mer positiva åt en väns räkning – Charlotta: ”ofta biter denna inte så mkt på patienten”.
- Vad kan jag föra beteendemässigt åt tanken?
Vad finns det för vanliga tankefällor/tankeförvrängningar?
- Dra förhastade slutsatser
- Bara se till det negativa
- Underskatta betydelsen av framsteg
- Svart-vit tänkande
- Se för mycket till den egna personens betydelse (i negativa termer).
När använder man beteendeexperiment enligt Becks modell?
Används mest för att utmana livsregler.
- Kan användas för att omtolka de livsregler som finns (och automatiska tankar)
- Om patienten har livsregeln ”jag måste alltid prestera perfekt för att bli omtyckt” så kan denna utmanas genom att patienten får planera att göra något halvdant.
- Innan experimentera får patienten skatta hur stor riks det är att någon blir missnöjd, och sedan efteråt skatta hur det gick.
Hur och när arbetar man med att förändra grundantaganden?
Mot slutet av terapin kan man arbeta med att identifiera och omstrukturering av grundantaganden/scheman/core beliefs. Det är dock inte vid alla depressioner som detta behövs eftersom patienten kommer upp ur depressionen. Men vid återkommande depressionsepisoder bör man arbeta med scheman/grundantaganden för att förhindra återfall.
Att identifiera scheman:
- Titta efter återkommande teman i de NAT som finns eller använda tekniken ”den nedåtgående pilen” – ”vad är det värsta med det…”
- Beck har identifierat tre scheman som individen kan ha om sig själv, men den kognitiva triaden används även vid uppdelning av scheman, dvs. scheman om sig själv, omgivningen. och omvärlden.
Omtolkning av scheman:
- Bevis för och emot dysfunktionella scheman, ”positive data log” för nya funktionella scheman.
- Kontinuum-jämförelse för att luckra upp svart-vitt tänkande.
- Beteendeexperiment: agera utifrån ett mer funktionellt schema