specifika detektionsmetoder Flashcards
Vad gör FID?
Bygger på att prover bränns upp i en blandning av vätgas och luft, kolatomer bildar joner som mäts som en ström
När kan MS användas och vad behöver den?
- MS kan användas för princip alla bioanalytiska frågeställningar
- MS behöver ett bra vakuum för att fungera
Kortfattat vad är en masspektrometer uppbyggd av?
- > Man behöver en jonkälla, det är där joner produceras.
- > Man behöver en massanalysator, det är den del i masspektrometern som kan filtrera och manipulera joner
- > Man behöver en detektor, den omvandlar joner till en elektrisk signal
- > Slutligen, mha av ett datorsystem så behandlas informationen som samlats in. Kommer inte gå in närmare på detta i denna kurs.
Vad gör jonkällan ?
- den skapar alltså joner.
- man skiljer på hård och mjuk jonisering
- Mjuk= ingen eller liten fragmentering när analyten joniseras. Biomolekyler älskar ofta vatten och är stora, dem behöver en mjuk jonisering för att inte gå sönder.
Hur fungerar det när gaskromatografi används tillsammans med masspektrometir ?
- Det enklaste är att producera joner in vacou från prover som redan befinner sig i gasfas eller som enkelt kan föras till gasfas.
- Man behöver åstakomma jonisering för att överföra tillräckligt med energi till analyt-molekylen.
- Det kan göras direkt med en stråle eller av elektroner som vid elektronjonisering ger en relativt hård jonisering
vart sker joniseringen ?
Den sker i en reaktionskammare, vilket kallas jonvolym. Jonvolymen sitter vid den del som kallas jonkälla.
-> jonvolymen består av ett antal håll så att analyter och elektroner kan ledas in och de joner som bildas leds sedan ut med det stora hållet.
Hur skapas elektornerna som används vid jonisering?
- Elektronerna som behövs för joniseringen skapas av en ström som går genom ett filament, dvs en tråd av rhenium eller volfram, mycket liknande processen som alstrar ljus i en glödlampa. Precis som glödlampstråden så går filamentet slutligen efter ett antal hundra timmar av och behöver ersättas
Hur fungerar jonisering med elektronstråle?
När analytmolekylerna passerar genom elektronstrålen så kan en valens-elektron slås ut och en positiv jon bildas. Detta pga den repulsiva kraften mellan elektronerna. Det vanligaste är att elektronerna accelerar i 70 v-fält, vilket har visat sig ge reproducerbara förhållanden för joniserning
Varför är makromolekyler tex proteiner svåra att jonisera?
Dels så är det svåra att föra över till gasfas och dels så kräver de mycket mjuka joniseringstekniker för att inte fragmentera för mycket.
Hur kan man åstakomma mjuk jonisering?
- Analyten dras ut ur substratet mha elektronsikt fält
2. Förångning genom snabb upphettning av provet sker.
Hur fungerar MALDI tekniken?
- tekniken bygger på att man ”bäddar in” analytmolekylen i ett överskott av små molekyler som absorberar laserljus. Denna ”struktur” av molekyler som finns runt analytmolekylen kallas för matrix.
- droppar läggs på ett papper. Hur matrixen absorberar laserljus är känt, men den exakta processen där analytmolekylen lämnar matrixen är inte lika välförstådd.
Vad är jonsuppression?
Att signalen undertrycks av att nästan all joniseringskraft används till att jonisera något annat i provet. Detta är ett exempel på en matriseffekt. Jonförstärkning förekommer också, men är ovanligare.
Fosfolipid är exempel på jonsuppression
Vad gör massanalysatorn?
- Massanalysatorn är den del i masspektrometerna som har förmågan att på ett selektivt sätt sortera och manipulera joner. Det finns en lång rad olika sorter, som har olika fördelar och nackdelar.
