Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

T2 (från andra) > Somatosensorik > Flashcards

Somatosensorik Flashcards

1
Q

Vilka två olika system rör somatosensorik och hur är kedjan uppbyggd generellt?

A

Två olika system (exteroception och interoception) men rent allmänt en kedja av tre nervceller efter varandra – först en primärafferent från kroppen via dorsalrotsgangliet in till ryggmärg och omkopplingsstation som sedan leder till thalamus och sedan till aktuellt hjärnbarksområde

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad innebär exteroception generellt och vilket system är den afferenta inputen viktig för?

Vart går medveten nivå av exteroception?

A
  • Sinne för att känna omgivning – beröringssinne
  • Afferent input (feedback av beröring) är viktigt för det somatomotoriska systemet (motoriken), viktigt för att kunna hålla balans, ex via käppen, handen och armen får den äldre mannen sensorisk feedback från underlaget)
  • Medveten nivå går till gyrus postcentralis (här finns primära somatosensoriska cortex)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad är interoception för typ av sinne?

Till vilket system ger det afferent input framför allt?

Var finns dessa områden i hjärnan?

A
  • Sinne som känner av hur kroppen mår; smärta, temperatur och klåda etc
  • Ger afferent input framför allt till det autonoma nervsystemet, t ex temperatur som kan regleras via svettning och blodomfördelning
  • Viktigaste området sensoriskt ligger i insula (primära området i dorsala posteriora insula)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Exteroception

Vilka typer av fibrer leder och vart leder de ifrån?

A
  • Leds av tjocka myeliniserade fibrer (Abeta typ, snabba men inte snabbast) från lågtröskliga mekanoreceptorer (Merkel, Meissner, Pacini, Ruffini, hårreceptorer)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Exteroception

Hur leds dessa Abeta-fibrer in till ryggmärgen?

A
  • Dessa leds in via nervcellerna i dorsalrotsgangliet till dorsalrötterna varefter det leds in till ryggmärgen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Exteroception

Vart löper den viktigaste delen av axoner efter att de entrat ryggmärgen?

A
  • Viktigaste delen löper upp i baksträngarna (fasciculus gracilis (medial)), fasciculus cuneatus (lateral)) som ligger mellan bakhorn på respektive sida
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Exteroception

Vilken skillnad finns gällande hur axoner från olika delar av kroppen löper i baksträngskärnorna?

A

Axoner från nedre halva av kroppen (framför allt ben) genom gracilis

Axoner från övre halvan av kroppen (framför allt arm) genom cuneatus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Exteroception

Vart går baksträngarna till?

A
  • Dessa löper upp till baksträngskärnorna kaudalt i medulla oblongata (nucleus gracilis (medialt) och nucleus cuneatus (lateralt)) (tvärtominfärgning på bilden (där omkoppling för ansiktet också visas genom NTS))
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Exteroception

Hur och var går axoner från baksträngskärnorna?

A

Axoner därifrån korsar över (kan skymtas på bilden) till andra sidan och går i mediala lemnisken (tydlig bunt av axoner) som går upp genom hjärnstam till thalamus och kärna som heter VPL

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Exteroception

Vilket neuron i ordningen finns i kedjan i VPL, hur är VPL organiserat och vart projicerar VPL?

A

Här ligger det tredje neuronet i kedjan (organiserad somatotropiskt) som projicerar genom capsula interna till primära somatosensoriska kortex (S1) som ligger i postcentralt gyrus och även då lite mindre till sekundära somatosensoriska kortex (S2)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Exteroception

Hur ligger VPL i förhållande till VPM och var?

A
  • VPM – nukleus ventralis posterior medialis (ansiktsnerven)
  • VPL – nukleus ventralis posterius lateralis
    • Bägge dessa i thalamus
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Exteroception

Vilka olika typer av känsleorgan verkar i detta system och vilka skillnader finns gällande behårad och fri hud?

A
  • Merkelceller, Meissnerkroppar (hårlös hud), Pacinikroppar, Ruffinikroppar, hårreceptorer (behårad hud)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad motsvarar Meissnerkroppar?

A

Meissnerkroppar och hårreceptorer motsvarar ungefär varandra men i olika områden i huden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Exteroception

Vilka specialiserade känselorgan är viktigast för detaljerad känsel, var finns dessa och storlek på fält?

A
  • Viktigast för detaljerad känsel i händer och fingrar är Merkelceller och Meissnerkroppar (små receptorområden)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Exteroception

Hur ser pacinikroppar ut och vilka typer av fält har dessa?

A
  • Pacinikroppar är lökliknande strukturer (kan ses med blotta ögat), stort receptorfält och aktiverar ett stort område
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Exteroception

Hur aktiveras bäst Ruffinikroppar, vad räknar man ibland dessa till?

A
  • Ruffinikroppar, aktiveras bäst av drag i huden lokalt (tveksamt om de är mekaniska receptorer för känsel), snarast proprioceptor
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vilka typer av fibrer går från Merkel, Meissner, Pacini, Ruffini?

A

Tjocka myeliniserade fibrer (Abeta-fibrer), snabba men inte snabbast

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Exteroception

Hur fungerar receptororganen gällande adaption?

A
  • Antingen reagerar dessa receptororgan snabbt och slutar signalera eller så signalerar de hela tiden om de stimuleras
    • Merkelceller och Ruffinikroppar är långsamt adapterande (signalerar hela tiden)
    • Meissnerkroppar och Pacinikroppar är snabbt adapterande (reagerar i princip när vi tar i huden men slutar snabbt, kan sedan reagera igen när huden släpps)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Exteroception

Hur är postcentralt gyrus (S1) strukturellt uppbyggt?

A

Finns olika strimmor i postcentralt gyrus (där primära somatosensoriska kortex finns), framifrån area 3a, area 3b, area 1 och area 2, dessa utgör sammantaget PCG

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Exteroception

Vart projicerar nervceller i VPL till i gyrus postcentralis?

A
  • Nervceller i VPL som tar emot från hudafferenter (beröringsreceptorer) går framför allt till 3b (lite 1 också)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Var till projicerar muskelafferenter (proprioceptorer) i gyrus postcentralis?

A
  • Muskelafferenter (proprioceptorer) går till 3a (lite 2 också)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vart projicerar 3a och 3b bägge till?

A

Både 3a och 3b projicerar också till 1 och 2

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Varför är det bra att både 3a och 3b projicerar till 1 och 2 i gyrus postcentralis?

A

Viktig princip är att 3a tar emot proprioceptorer, 3b lågtröskliga hudafferenter (exteroception) som tolkas i 1 och 2 (sker alltså bearbetning här) om

  • 1 ytors beskaffenhet (texture)
  • 2 storlek och form
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Exteroception

Somatotopik bibehålls i kortex, hur är den organiserad?

A
  • Du hänger i knäveck åt vänster på bilden (medellinjen på storhjärnan) med händerna i samma läge som figuren
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Exteroception

Vad är syftet med detta system?

A

Diskriminativ beröring

  • Nära funktionell koppling till somatomotoriska systemet (tänk att du ska plocka upp en tia ur fickan där det också ligger andra typer av mynt)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Vilka ytterligare banor har de primära beröringsafferenterna och hur är detta kopplat till grövre sensorik?

A

De primära beröringsafferenterna har också axoner som går in i bakhornet och kontaktar spinothalamicus neuron som ligger i lamina V, dessa korsar sedan och löper upp till thalamus genom tractus spinothalamicus från lamina V-neuron

  • Skulle bakrotssträngarnas banor slicas av (som i fallet) finns det en grov beröring kvar som funkar. Troligen beror det på lamina-V-neuron men dessa tar emot signaler från större fält och skickar därför inte samma detaljerade information
    • Kan testas genom att finger dras utefter underarm, kan de tala om åt vilket håll som drogs så är baksträngarna intakta men lamina V-neuron räcker inte för detta (kanske att de kände draget)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Vilket system kan man säga proprioception är släkt med och varför?

A
  • Närbesläktat med exteroception eftersom bägge är viktiga för vår motorik
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Vilka är de två vikigaste komponenterna för proprioception och vad registrerar dessa?

A
  • Muskelspole – längd och längdförändring i muskel
  • Golgi senorgan – i senor och registrerar tension i muskel
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Proprioceptionens bana (åtminstone för armen) liknar det för beröringssinnet (exteroception), hur går denna bana?

A

Afferenter från t ex muskelspole leds in via dorsalroten till ryggmärg (cervikalt från armen) och upp till nucleus cuneatus (ja, särskilda delar av denna) där de kopplas om till nästa nervcell som korsar över till motsatt sida och axonen terminerar i VPL och sedan S1 (3a)

(Exteroception går f.a till 3b)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Hur går benets bana gällande proprioception?

A

Primärafferent från muskelspole går via dorsalrot till ryggmärg och en bit i fascikulus gracilis men terminerar i särskild kärna – nukleus dorsalis (columna clarki) vars nervaxon går i vit substans och bildar tillsammans med andra axon från columna clarki tractus spinocerebellaris dorsalis och går hela vägen till cerebellum

  • men i kaudala delen av medulla oblongata avgår också gren till del av nukleus gracilis (Z-kärnan, inte viktigt) för omkoppling och överkorsning
  • Sedan upp till VPL och sedan S1 (area 3a)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Vilka typer av stimuli innefattar interoception och hur löper dessa system i förhållande till varandra?

A
  • Smärta (nociception), kyla, värme, klåda löper i parallella system
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Interoception

Vilka fibrer används i detta system?

A
  • Tunt myeliniserade Adelta-fibrer och omyeliniserade primärafferenter C-fibrer
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Interoception

Hur går dess fibrer in i ryggmärg och vad kopplar den till?

A

Dessa fibrer likt andra primärafferenter har sina cellkroppar i dorsalrotsganglie och går in genom denna till bakhornet där den kopplar till nervceller i lamina 1 ytligast i bakhornet (lite olika typer av nervceller beroende på vilken sensorik det gäller)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Interoception

Vart går och projicerar nervceller från lamina 1?

Vad kallas banan?

A
  • Dessa korsar över och löper upp till thalamus (banan kallas för tractus spinothalamicus från lamina-1-neuron, dessa terminerar i två kärnor i thalamus, laterala thalamus – VMpo och mediala thalamus MDvc
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Interoception

Hur projicerar VMpo och MDvc?

A
  • VMpo projicerar till dorsala posteriora insula (interoceptiva cortex)
  • MDvc projicerar till anteriora gyrus cinguli (limbiska motorkortex)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Vad är smärta?

A
  • Smärta är en obehaglig, sensorisk och emotionell upplevelse associerad med faktisk eller potentiell vävnadsskada eller som beskrivs i termer av sådan skada
    • Även klåda och värme/kyla har den emotionella upplevelsen kopplad till den sensoriska upplevelsen (vi tycker det är obehagligt)
    • ”Beskrivs” är viktigt då vissa berättar om smärta som upplevd utan uppenbar anledning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Varför är förmågan att känna smärta livsviktig?

A

Viktigt för varningssignal

38
Q

Vad kontaktar Adelta-fibrer och C-fibrer för receptorkropp perifert?

A
  • A-delta-fibrer och C-fibrer har nakna nervändsslut, ändarna på axonen ut i vävnad kontaktar ingen särskild receptorkropp (som ex sengolgi)
39
Q

Vilka egenskaper har Adelta-fibrer och C-fibrer gällande snabbhet och vad som stimulerar dem?

Vad händer om du sparkar i väggen?

A
  • A-delta-fibrer – snabb smärta (mekaniska och ”mechanoheat” (över 50 grader )
  • C-fibrer – långsam smärta (de är polymodala vilket innebär att de aktiveras av olika typer av smärtsamma stimuli som ex för hög temp, för låg temp, lågt pH, kemikalier, stark mekanisk stimulering)
    • Sparka i väggen så blir smärtupplevelsen stark och snabb (Adelta-fibrer) för att sedan gå över i en molande värk (C-fibrer)
40
Q

Vilka fibrer leder kyla?

A

Adelta-fibrer

41
Q

Vilka fibrer leder värme

A

C-fibrer

42
Q

Vilka fibrer leder klåda?

A

C-fibrer (tunna!)

43
Q

Vilka fibrer leder sensual touch?

A

C-fibrer, mkt tunna och lågtröskliga (vid smekning), vi upplever beröring som positivt

44
Q

Varför är inte alla nervceller myeliniserade och därmed snabba?

A

Viktigast att proprioceptorer är myeliniserade och därmed snabb (t ex tappa balansen så kräver det snabba reflexer), skulle alla nerver vara lika tjocka skulle de ta för stor plats

45
Q

Interoception

Vad avgör vad vi reagerar på i t ex huden, vilken grupp är viktig gällande temperatur?

A
  • Receptorer i membranen avgör vad de reagerar på
    • Viktig grupp är TRP-kanaler där flera registrerar olika temperaturer
46
Q

TRP-receptorer registrerar värme/köld inom icke smärtsam nivå och andra då inom smärtsam nivå, vilka är viktiga att känna till och vilka temperaturer reagerar de vid?

A
  • Viktig receptor är Trpv1 (capsaicin-receptor (från ämnet i chili)), börjar signalera vid 42 grader, ju högre temp desto mer signalering
  • Trpv3 och Trpv4 registrerar icke smärtsam temperatur
  • Trpm8 (mentol-receptorn) ökar istället sin aktivitet när temperatur sjunker, detta förklarar varför menthol känns kall
47
Q

Vilka receptorer kan vara viktiga vid klåda?

A

histaminreceptorer viktiga (inte alltid)

48
Q

Vad innnebär det att temperaturrecpetorer adapterar?

A

Innebär att det känns som mest kallt i början när vi stoppar handen i kallt vatten, värmereceptorerna stängs först av för att sedan bli lite aktiva men mkt aktivt efter att handen tagits upp ur vattnet

49
Q

Vad innebär paradoxal kyla?

A
  • Paradoxal kyla – om vi för handen under jättevarmt vatten kan det kännas kallt först (men drunknar sedan i nociceptorerna (smärta))
50
Q

Interoception

Vad innebär perifer sensitisering?

A

Ökad känslighet i systemet vilket kan göra att vi reagerar tidigare eller starkare än vanligt

  • Kan ske genom inflammation i området (solbränna t ex) vilket ger en inflammatorisk soppa (det frisätts en massa ämnen i området) vilka inducerar förändringar i smärtfibrernas nervändsslut (fler receptorer eller egenskaper som ändras så de blir känsligare), en dusch på brännan som normalt inte gör ont gör det nu
51
Q

Vad kallas en ökad känslighet i smärtbanesystemet (leder till mer smärta) som inte är perifer?

A

Central sensitisering

52
Q

Interoception

Vad tar primärafferenterna mer sig och var terminerar dem?

A
  • Bortse från D-hair
  • HTM står för Adelta-fibrer (högtröskliga), C-cold, C-poly
  • Dessa C-fibrer och Adelta-fibrer terminerar ytligt i bakhornet (lamina 1 eller lamina 2) medan beröringsfibrer terminerar i lamina 3 och neråt
53
Q

Var finns ryggmärgens “interceptiva centrum”?

A

Lamina 1

54
Q

Interoception

Vad utgörs neuronen av i lamina 1 (frågan berör inte modalitet), var går de, vad gör majoriteten av cellerna här?

A
  • 5-10 % projektionsneuron vars axoner korsar över och bl a fortsätter till thalamus
  • Majoritet utgörs dock av interneuron med excitatorisk eller inhibitorisk effekt som alltså bearbetar signalen i lamina 1 och lamina 2 (uteslutande interneuron i lamina 2)
55
Q

Interoception

Hur mottager projektionsneuron signaler? På vilket sätt är de specifika?

A

Projektionsneuronen mottar alltså signaler direkt och indirekt och de är modalitetsspecifika (en typ av stimuli)

56
Q

Interoception

Vilka olika typer av projektionsneuron i lamina 1 finns det, vad aktiveras de av?

A
  • Vanligast är NS (nociceptive specific) som aktiveras framför allt av Adelta-nociceptorer (dessa bildar då Adelta-kanal till hjärnan)
  • HPC (heat-pinch-cold) aktiveras av C-nociceptorer (i och med att dessa är polymodala så är även HPC det)
  • COOL nervceller som aktiveras av köldfibrer (Adelta-fibrer)
  • Man har också funnit icke nociceptiv-värme och klåda, de har egna kanaler också
57
Q

Interoception

Vad gör alla projektionneuron (som ska till thalamus) i lamina innan de går uppåt?

A

Korsar över

58
Q

Interoception

Många projektionsneuroner i lamina 1 går till thalamus, var kan de istället gå och vad händer där?

A
  • Har också projektioner till andra delar i ryggmärg och hjärnstam
    • IML (interomediolaterala kärnan), här finns de preganglionnära sympatiska neuronen i ryggmärg som sedan skickar ut axoner via ventralrot till kroppen och kontakt med postganglionära neuron
      • Denna kan spela roll för spinala autonoma reflexer (t ex ändra blodflöde lokalt i huden)
    • Homeostatiska regioner (t ex nucleus parabrachialis och PAG) – kärnor inblandade i homeostatisk kontroll som sedan då kan projicera till preganglionära sympatiska neuron och kontrollera deras output
    • Sammanfattningsvis är denna typ inblandade i sympatiskt påslag vid t ex smärtstimuli då vi får pulsstegring osv
      • Om patienten inte är tillräckligt sövd kan dessa banor reagera med hög puls/blodtryck som följd
59
Q

Interoception

Hur går projektionsneuron på sin väg till thalamus och var landar de i thalamus?

A

Först korsar de över i ryggmärg och sedan går de genom tractus spinothalamicus till laterala thalamus – VMpo och mediala thalamus MDvc

60
Q

Interoception

Var projicerar MDvc (ventrocaudala delen av mediodorsala kärnan) och vad sker där?

Vilket system är det också viktigt för?

A
  • Skickar axoner som terminerar i anteriora gyrus cinguli (limbiska motorkortex)
    • Viktigt för motivation och motivationsstyrt beteende (”urge”)
      • T ex att vi vill in i kylrummet på sommaren men inte på vinter vilket är skapat av homeostatiska funktioner
    • Har en central roll i regleringen av smärtkontrollerande system
      • Finns projektioner från olika områden i hjärnstam (där anteriora gyrus cinguli är en) som kontrollerar nervceller som leder smärtsignaler till hjärnan
61
Q

Interoception

Var projiceras VMpo (posteriora delen av ventromediala kärnan) och vad sker där?

Hur är det somatotopiskt ordnat?

Vad projicerar också hit?

A
  • Projiceras via capsula interna upp till dorsala posteriora insula (interoceptiva kortex)
    • Detta är den första kortikala representationen av de interoceptiva modaliteterna
    • Här finns olika områden som tar emot info från COOL-celler, HPC-celler och NS (nociceptive specific (Adelta-fiberkanalen))
    • Somatotopiskt ordnat (anteroposteriort) – foten posteriort, huvud framåt (VPL och S1 som också är somatotopiska är mer mediolateralt ordnat)
      • Främre delen av interoceptiva kortex tar emot från NTS –> VMb (smakfibrer (del av interceptiva kortex) och viscerala afferenter framför allt från n. vagus (inre organ)
62
Q

Vad motsvarar dorsala posteriora insula (interoceptiva kortex) i det exteroceptionella systemet?

A

S1 (primära somatosensoriska kortex) (postcentralt gyrus)

63
Q

Interoception

Var kan vi se utslag i hjärnan vid köldstimulering?

A

dorsala posteriora insula (interoceptiva kortex)

64
Q

Hur är förhållandet mellan stimuli och svar i dorsala posteriora insula (interoceptiva kortex)?

A
  • Linjärt förhållande mellan hur intensivt stimuli är och hur stort svaret blir här (mekaniskt svar liksom)
65
Q

Interception

Var projicerar neuron i dorsala posteriora insula (interoceptiva kortex) och vad har hänt med informationen?

A

Ger projektioner av bearbetad information till mid-insula (denna tar också emot info från annat håll)

66
Q

Interoception

Hur är förhållandet mellan stimuli och aktiveringen i mid-insula och vad tyder detta på?

Vad influerar mid-insula

Vad kan man sammanfattningsvis säg om spannet som denna struktur verkar inom?

A

Aktiveringen av mid-insula är inte linjär utan stämmer bättre med subjektiv upplevelse om det är starkt eller svagt

Denna del av hjärnan är alltså mer viktigt för den subjektiva upplevelsen av en viss stimulering (influeras inte bara av lamina 1 –> VMpo utan får input från mkt annat som påverkar den subjektiva upplevelsen), denna kan sägas verka inom spannet för känslor som rör kroppen självt)

67
Q

Interception

Vartill projicerar mid-insula och varför är det så?

A

Högra anteriora insula (limbiska sensoriska cortex (LSC))

  • För att förstå varför mid-insula bara projicerar till högra delen får vi titta på smak- och viscerala afferenter som går via NTS –> VMb (basala ventromediala kärnan som alltså ligger nära VMpo)) –> interoceptiva cortex (dplns) –> mid-insula –> vänstra anteriora insula (limbiska sensoriska cortex LSC) (kommer hit efter bearbetning)
  • Detta är bara ett ytterligare exempel på lateralisering i hjärna (särskilt högre funktioner), en sida av hemisfären
68
Q

Interoception

Vad visar bilden och vad har man missat att visa?

(Frontallob fram i bilden)

A

Man har missat att lamina 1-projektionerna är korsade, dessa går iaf till VMpo i thalamus som sedan projicerar via capsula interna till dorsala posteriora insula (interoceptiva kortex)

  • Från dplns (interoceptiva kortex) ges projektioner av bearbetad information till mid-insula (denna tar också emot info från annat håll)
  • Varefter information går till högra anteriora insula (limbiska sensoriska cortex (LSC))
69
Q

Vilken information går till anteriora insula (limbiska sensoriska cortex (LSC)) och vad brukar man se i studier av hjärnan?

A
  • Inflöde av bearbetad interoceptiv (och annan) information från mid-insula
  • Även inflöde av all möjlig information från andra delar av hjärnan
  • Detta område lyser upp i många studier
70
Q

Hur kan man beskriva anterioa insula (limbiska sensoriska cortex (LSC)) i termer av vad som finns där övergripande?

A
  • Substrat i hjärnan för ”material me” (”det kännande jaget”, kroppen som levd, kroppen är jag), all emotional feelings, inte bara kopplat till kroppen här, subjektiv tidsuppfattning (tiden går långsammare vid en olycka), uppskattning av musik, optimerad energihushållning (anpassningsförmåga till olika sammanhang/geografiskt i världen)
71
Q

Vilken typ av lateralisering kan ses i anteriora insula (vänster och höger sida)?

A
  • Vänster sida står mer för när vi har gott om energi och inte behöver skaffa mer samt positivt laddade känslor
  • höger sida står mer för när vi behöver anstränga oss för att skaffa mer energi samt negativt laddade känslor
    • Vid stroke kan man se patologiskt lyckliga patienter vid skada på höger sida, tvärtom vid skador på vänstersida
72
Q

Vad sammanfattar bilden?

A

Primära interoceptiva fibrer –> lamina 1 –> VMpo –> dorsala posteriora insula (första kortikala representationen) –>

  • mid-insula där också annan info läggs till från andra delar av hjärnan inklusive
    • exteroceptiva banor och från balansorgan
    • homeostatiska motorfunktioner genom hypothalamus
    • amygdala
    • även tillägg om vad vi uppfattar som positivt och negativt
  • Allt detta läggs ihop till en bild av hur vi upplever våra tillstånd för tillfället
  • Den bearbetade informationen i mid-insula går till anteriora insula (LSC) där motivation, sociala och kognitiva betingelser (från olika områden som
    • anteriora gyrus cinguli (limbiska motorkortex)
    • venteromediala och dorsolaterala prefrontalkortex (frontalloben))
  • Läggs till i anteriora insula
73
Q

Vad är mid-insula starkt kopplat till?

Vad är anteriora insula kopplat till?

A

Mid-insula alltså starkt kopplad till hur kroppen känns (dessa känslor)

Anteriora insula ännu mer brett med stämningstillstånd överlag

74
Q

Förklara bilden

A
  • Anteriora insula (limbiska sensoriska cortex) har förbindelser med anteriora gyrus cinguli (limbiska motorkortex) som också har förbindelser tillbaka
    • Anteriora insula har mer med varseblivningen och känslor av olika slag
    • Limbiska motorkortex rör underliggande motivation och det motivationsstyrda beteendet
  • Mixen av dessa ger en emotion
75
Q

Vilket system påminner trigeminussystemet om men vad skiljer?

A
  • Organiserat lite på sammas sätt som bana för exteroception men kärnorna har andra namn och ligger lite annorlunda
76
Q

Hur går C- och A-deltafibrer (smärta, temp, klåda osv) genom trigeminusnerven, var tar de vägen och var terminerar de?

A
  • Har cellkroppar i trigeminusganglie (ganglion trigeminale), löper in som n. trigeminus på ponsnivå varav en bunt löper ner i hjärnstam (tractus spinalis) till medulla oblongata och koppla till nucleus tractus spinalis n. V
    • NTSnV är i princip en fortsättning av bakhornet uppe i hjärnstam vilket gör att lamina 1 och lamina 2 kan urskiljas och C- och Adelta-fibrer terminerar alltså här
77
Q

Var projicerar nucleus tractus spinalis n. V?

A

Korsar över och går upp till thalamus till VMpo och MDvc för omkoppling varifrån de sedan går till samma kortexområden (gyrus cinguli och insula) men ligger lite framför dorsala posteriora insula (armar, ben lite längre bak)

78
Q

Hur går sensoriska Abetafibrer från ansiktet och vart termineras slutligen en väg?

A

Grön

Abeta-fibrer har cellkroppar i trigeminusganglie för att sedan gå till pons och nucleus sensorius principalis n. V (motsvarighet till baksträngskärnor) fast för ansiktets känsel

  • neuroner härifrån korsar och går upp till thalamus och kärnan VPM (jämte VPL)
79
Q

Vilka likheter finns gällande banor för interoception mellan människor och primater?

A

Lamina 1 och dess projektioner till thalamus (MD och VMpo) till kortexområden stämmer överens med människor och primater

80
Q

Vilka skillnader finns gällande interoception mellan species och vad medför detta?

A
  • Hos lägre livsformer går de inte upp direkt utan mellanlandar på parabrahcial kärna (PB) varifrån projektioner går till MD och VMb och sedan ACC och insula
  • Detta innebär sammantaget att livsformer upplever smärtsamma stimuli på olika sätt i och med att de har fler indirekta kopplingar upp till högre centra
    • Viktigt tänka på vid grundforskning (olikheter på råttor och möss), generellt mer lika på ryggmärgnivå
81
Q

Signalering från primärafferenter till lamina 1 kan modulleras, ge ett praktiskt exempel på hur dessa funktione kan verka

A

Soldat råkar ut för skada i fält (benet avskjutet) men upplever inte smärta eftersom det kan handikappa honom, börjar göra ont vid trygg plats, finns alltså funktioner för att blockera smärta

82
Q

Modullering av smärtsignalering kan ske i ryggmärg, hur går detta till?

A

Genom neuronkretsar i dorsalhorn där olika typer av neuron kan hämma projektionsneuronen (direkt eller indirekt) och kan då minska signalering till hjärnan (man kan smärtlindra direkt i ryggmärg tack vare detta)

83
Q

Signalering från primärafferenter till lamina 1 kan modulleras inte bara från ryggmärg utan också genom?

Vilken sjukdom förknippas med dessa banor?

A

Descenderande kontroll uppifrån hjärna och hjärnstam som kontrollerar flöde genom ryggmärg som kan ge förstärkning eller hämning (oftast)

Anteriora gyrus cinguli och associerade cortexområden (amygdala t ex) projicerar ner till PAG som i sin tur kontaktar diverse kärnor i medulla som projicerar ner till bakhornens neuron och reglerar överföring/aktivitet – hämma/stimulera

  • Tros vara inblandat i fibromyalgi
84
Q

Vad innebär hyperalgesi?

A

Stimuli som normalt är smärtsamma upplevs som mer smärtsamma än normalt

85
Q

Vad kan man kalla icke smärtsamma stimuli (beröring/kyla) som upplevs som smärta? Kliniskt exempel tack

A

Allodyni

  • Kläder på huden t ex
86
Q

Vad är nociceptiv smärta?

A
  • Smärta som uppkommer efter aktivering av nociceptorer (Adelta-fibrer och C-fibrer)
    • Normal smärta
87
Q

Vad är neuropatisk smärta?

A

Smärta initierad eller orsakad av en skada eller sjukdom i det somatosensoriska nervsystemet (ej normal smärta), svårbehandlat

88
Q

Vilka olika typer av neuropatisk smärta finns?

A
  • Perifer neuropatisk smärta – PNS
  • Central neuropatisk smärta – CNS
89
Q

Vad innebär refered pain och vad beror detta på?

A
  • smärta från en plats (ofta inre organ) upplevs komma från annan plats som ofta är mer ytligt belägen (hjärtinfarkt upplevs som smärta i hals och vänster arm)
    • Man tror att detta beror på smärtfibrer från organet terminerar på samma nervcell i ryggmärg och hjärnan tolkar detta som att det kommer från huden
90
Q

Vad innebär proprioception?

A

Muskelsinnet

  • Förmåga att avgöra kroppsdelarnas position (del av ens kroppsuppfattning), även om jag inte ser armen så vet jag att den är i ett visst läge
91
Q

Vad är skillnaden mellan smärta och nociception?

A
  • Smärta är subjektiv upplevelse av att vävnadsskada pågår vilket rimligen kräver att hjärnbarken engageras
  • Nociception är mer allmänt begrepp till sådant som skadar vävnader (ett system för att detektera sådant), kan ha effekter i nervsystemet på vägen

T2 (från andra) (19 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions