Kranialnerver Flashcards

1
Q

Varifrån utgår N. oculomotorius (III)?

A
  • Nukleus finns i lägre mecencepahon ventralt om aqueductus Sylvii (cerebri) (som kopplar ihop tredje och fjärde ventrikel), medialt finns Edinger-Westphal nucleus (nuclei accessorii nervi oculomotorii), ventralt finns crus cerebri (motorbanor från cerebral kortex till pons och ryggmärg), nucleus ruber ventralt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Hur löper CN III?

Vilka fibrer får den sällskap av?

A

Går ut på framsida

  • Nerverna passerar nucleus ruber och ner genom fossa interpeduncularis (hålrum med likvor) tillsammans med parasympatiska fibrer (GVE), går sedan emellan lager av dura mater lateralt i sinus cavernosus. Sedan går nerven och GVE ut genom fissura orbitalis superior och delar sig i superior- och inferior gren (GVE sällskapar mest med denna)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad innerverar CN III (n. oculomotorius) och de sällskapande parasympatiska fibrerna?

A
  • GVE går till ganglion ciliare för omkoppling och sedan till iris för innervering av sfinkter (pupillens storlek) och ciliarismuskel (kontraktion) som påverkar linsen (främst att bli globulär för närsyn=tjockare lins) (parasympatiskt)
  • Superior gren innerverar m. levator palpebrae superioris (eleverar ögonlock) och m. rectus superior (ögat tittar upp och medialt)
  • Inferior gren innerverar m. obliquus inferior (superior, lateral rotation), m. rectus inferior (titta nedåt) och m. rectus medialis (medial rotation)
    • Annulus of Zinn är en fibrös struktur som är utgångspunkt för de fyra rectusmusklerna
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Varifrån utgår N. trochlearis (IV)?

A

Ligger lite under N. oculomotorius i pons och ligger därför istället i nivå med colliculus inferior, i övrigt finns flera av de strukturerna som också omger CN III som crus cerebri ventralt (motorbanor från cerebral kortex till pons och ryggmärg) och lemniscus medialis lateralt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Hur löper CN IV (n. trochlearis)?

A
  • Nerven korsar när den går ut på baksida (vänster nuklei innerverar alltså höger öga)
  • Går sedan jämte mesenchepalon ner lite och går ut på framsida
  • Går (likt CN III) emellan lager av dura mater och inferiort om CN III i sinus cavernosus. Sedan ut genom fissura orbitalis superior
  • Annulus of Zinn är en fibrös struktur som är utgångspunkt för de fyra rectusmusklerna, CN IV går lateralt/superiort om denna och fäster till m. obliquus superior
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad innerverar CN IV?

A
  • M. obliquus superior går nasalt till en liten krok (trochlea) för att sedan fästa till ögat superiort/lateralt
    • Tre funktioner: inåtrotation (tänk ett hjul inåt mot näsan), trycker också ner ögat, även då lateral rotation
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Varifrån utgår n. abducens (VI)?

A

Går ut på framsida utan att korsa

  • Utgår från lägre pons och ligger nära n. fascialis (VII) proper (motorisk), n. fascialis proper går runt bakom CN VI (strax bakom pons finns 4:e ventrikel) och ger en liten elevering in mot ventrikeln som kallas colliculus facialis. Bra riktmärke för CN VI ligger i höjd med denna
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Hur löper n. abducens (VI)?

A
  • CN VI går ventralt nedåt och går ut mellan pons och medulla oblongata medialt om CN VII och CN VIII (mest lateral) som också går ut där. Den går ut och går strax ovanför a. cerebelli inferior anterior och går snett uppåt mot och över clivus och entrar sedan Dorellos kanal där också sinus petrosus inferior går, går ut från kanalen och entrar sinus cavernosus som ligger mellan dura maters två lager och går ut från denna och igenom fissura orbitalis superior
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad innerverar n. abducens (VI)

A

Innerverar m. rectus lateralis bulbi som ger abduktion (lateral rotation) av ögat

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Hur innerveras de olika ögonmusklerna?

A

LR6, SO4, ATR3 (all the rest)

N. oculomotorius (III)

  • m. levator palpebrae superioris
  • m. rectus superior bulbi
  • m. obliquus inferior bulbi
  • m. rectus inferior bulbi
  • m. rectus medialis bulbi

N. trochlearis (IV)

  • m. obliquus superior bulbi

N. abducens (VI)

  • m. rectus lateralis bulbi
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vilka strukturer går genom canalis opticus?

A

arteria ophthalmica

n. opticus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad går genom fissura orbitalis superior utanför annulus of zinx (Anulus tendineus communis)?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vilka viktiga strukturer går genom annulus of zinn (Anulus tendineus communis) i fissura orbitalis superior?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vilken viktig struktur går genom fissura orbitalis inferior?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad innervera n. fascilais (VII)?

A
  • Huvudfunktion är motorinnervering av alla ansiktsmuskler men också motorinnervering av musculus stapedius i örat
    • Parasympatiska fibrer till glandula submandibularis och glandula sublingualis
    • Parasympatisk innervation till tårkörtel och körtlar i näsa
    • Afferenter från öra
    • Får också smak anterior 2/3 tunga från chorda tympani (<– n. lingualis <– V3 (n. mandibularis) <– n. trigeminus)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad inneverar n. trigeminus (V) generellt?

A

Ge taktil, smärta och temperaturinnervering till större del av ansikte och mun, mkt kring ögon osv

Motoriskt till tuggmuskler och lite andra muskler, ex tensor tympani via V3

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vilka tre huvudgrenar består trigeminusnerven av?

A
  • Trigeminusnerven består av tre stycken huvudgrenar
    • V1 – ögonnerven (n. ophthalmicus),
    • V2 – överkäksnerven (n. maxillaris)
    • V3 – underkäksnerven (n. mandibularis)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Var ansluter trigeminusnervens tre huvudgrenar innan de går till hjärnstammen, vad tar dem med sig och vilka nuklei grenas den till?

A
  • De har tagit med sig GSA-fibrer (smärta, känsel och temperatur) och de ansluter till ganglion trigeminale som sedan gå till tre sensoriska nuklei i hjärnstammen
    • Medullanucleus spinalis nervi trigemini (viktigast)
      • Känsel, smärta, temperatur, tryck och proprioception av hela ansiktet
    • Ponsnucleus principalis nervi trigemini
      • Känsel och propioception
    • Mesencepahlonnucleus mesencephalicus nervi trigemini
      • Proprioception
  • Och en motorisk nuklei (nucleus motorius nervi trigemini) som sällskapar med V3 genom foramen ovale
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Hur går V1 (n. ophtamlicus) från ganglion trigeminale till loben och vad avger den strax innan?

A
  • Går genom sinus cavernosus som går genom två lager av dura mater, passerar sinus cavernosus och går ut genom fissura orbitalis superior, ger tre grenar strax innan utpasseringen
  • N. lacrimalis
  • N. frontale
  • N. nasociliaris
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vilka tre grenar från n. ophtalmicus?

A
  • N. lacrimalis
  • N. frontal
  • N. nasociliaris (bra ha koll på att denna innerverar iris dilatormuskel) sympatiskt påverkan
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vad försörjer V1 (n. opthalmicus) sammantaget?

A

V1 försörjer sammantaget ögonlocket (hud och conjunctiva), panna, lite skalp, lite bak på huvudet, cornea, autonomt iris dilatormuskel, delar av insida näsa, ett sinus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Hur går och vad innerverar n. maxillaris fram till efter foramen som den går ut?

A

Går från ganglion trigeminale och sedan genom

  • sinus cavernosus men avviker tidigare
  • Går ut genom foramen rotundum och avger i samband med detta en gren
    • Duralgren (menegeal gren) som innerverar dura mater (smärta)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Var går V2 – överkäksnerven (n. maxillaris) efter foramen rotundum och vad innerveras?

A
  • Efter foramen rotunda går den till fossa pterygopalatina som innehåller ganglier och nerven kommer avge lite grenar till detta ganglia (pterygopalatina ganglie), efter denna avger den tre grenar
    • rami alveolares superiores posteriores nervi maxillaris
    • n. infraorbitalis – går genom fissura orbitalis inf
    • n. zygomaticus – går också genom fissura orbitalis inf
24
Q

Vad innerverar V2 – överkäksnerven (n. maxillaris) sammantaget?

A

V2 försörjer sammantaget dura mater (smärta), kind, visdomständer, tandkött, nedre ögonlock med conjunctiva, övre läpp, näsa, premolarer med tandkött, canines och incesors, tinning, kind

  • Nasopharynx, ögonhåla, soft palate, gomspenen, palatum durum
25
Q

V2 bidrar till ganglie som har många grenar, vilket?

Vilka grenar avgår och vad innerveras?

A

Pterygopalatina ganglie

  • Flera grenar från detta ganglie som V2 bidrar till
    • En försörjer nasopharynx
    • En försörjer ögonhålan
    • Sedan flera stycken till
26
Q

Hur går V3 - underkäksnerven (n. madibularis) efter ganglion trigeminale?

A
  • Går genom foramen ovale tillsammans med nerver från trigeminus motoriska nuklei
27
Q

Vad är ett ganglion?

A

En grupp cellkroppar i det perifera nervsystemet

28
Q

Vad är sinus cavernosus?

A

Ett oregelbundet, venöst hålrum i den hårda hjärnhinnan (dura mater) på båda sidor av kilbenet.

29
Q

Var utgår n. fascialis (muskelinnervation) ifrån och hur går den till första hålet den entrar?

Vad heter hålet?

A

Nucleus nervi facialis utgår och går först bakom CN VI och svänger sedan runt och går ut mellan pons och medulla på lateral framsida, går genom hålet meatus acusticus internus

30
Q

Hur går n. facialis när den utgår från nuclei salivatorius superior?

A

Går från pons tillsammans med proper och går sedan genom canalis facialis, hoppar ut (mitten på den) genom denna och går sedan anteriort genom mellanörats hålrum och ut anteriort och genom ett hål vid fissura petrotympanica och går med lingualnerv och SVA-fibrer men går sedan till ganglion submandibulare som sedan försörjer två körtlar (glandula submandibularis och glandula sublingualis) där parasympatiska postganglioänära motorneuron tar över sista kopplingen

  • Har också en avstickare (nervus petrosus major) som lite senare utgår genom Foramen lacerum (där också a. carotis interna går) och går sedan genom canalis pterygoideus (tillsammans med sympatiska nerver som har info från carotis interna) och kopplar i ganglion pterygopalatinum, postganglionärt går den genom fissura orbitalis inferior och ger gren till tårkörtel (lakrimalvätska – tårar), ger också på slutet nerver till körtlar i näsa (sekretion)
    • GVE ger parasympatisk innervering till saliv, tår och nasala körtlar
31
Q

Hur går n. facialis (muskelinnervation) från första hål den entrar och framåt?

Vilka grenar avger den?

A
  • Går genom hålet meatus acusticus internus till ganglion geniculi och går genom hela canalis facialis i mellanörat och ut genom foramen stylomastoideum (avger innan dess en gren som försörjer musculus stapedius som hindrar kroppens minsta ben os stapes (stigbygeln) att knacka för mycket på ovala fönstret vid ljud)
    • SVE – special visceral efferenter som går till 2:a hjälbågsregionen
  • Kommer sen delas upp i grenar som försörjer motoriskt
    • Rami temporales nervi facialis
    • N. zygomaticus
    • N. buccalis
    • Ramus marginalis mandibularis nervi facialis
    • Ramus colli nervi facialis
32
Q

N. facialis har också viss sensorisk innervation av örat, hur går denna och vad bär den med sig?

A
  • Utgår ifrån mellanörat (intratympaniskt), trumhinna (membrana tympanica) och kanal (meatus acusticus externus) och lite hud på ytterörat och går till ganglion geniculi nervi facialis som får information och vidare till medulla och nucleus spinalis nervi trigemini
    • GSA-fibrer som bär med sig smärta, känsel och temp från delar av örat
33
Q

Hur går N. glossopharyngeus (IX) sensoriska afferent från tunga?

Del av tunga?

Vad bär den med sig?

A
  • Sensorisk afferent utgår från posterior 1/3 av tungan, dessa SVA-fibrer går till ganglion inferius nervi glossopharyngei (petrosum) utanför kraniet och går sedan genom foramen jugulare och till NTS
    • Smak 1/3 bakre tunga
34
Q

Hur går n. glosspharyngeus (IX) muskelinnervering och vad innerveras?

A
  • Efferent (SVE-fibrer) utgår från nukleus ambigius och går genom foramen jugulare och försörjer en muskel (m. stylopharyngeusi) i soft palate som drar pharynx uppåt när vi tuggar
    • Muskel i soft palate
35
Q

Vad tar N. glossopharyngeus (IX) upp ifrån öra och skallen och hur?

A

Afferent (GSA-fibrer) från utsida öra, gången du ser på bilden utifrån, trumhinna, andra sidan trumhinnan och Eustachian tube (förbinder med nasal cavitet), går sedan till ganglion superius nervi glossopharyngei, här avger den en central process till foramen jugulare, här avgår en liten del som försörjer dura mater (kan ta upp smärta här), sedan går huvuddelen till nucleus spinalis nervi trigemini i medulla

  • Afferenta fibrer från öra, smärta från dura mater
36
Q

Vad innerverar N. glossopharyngeus (IX) genom n. tympani och hur går denna gren?

A
  • I medulla oblongata finns nuclei salivatorius inferior och fibrer härifrån går genom foramen jugulare till inferior ganglion och avger n. tympanicus och går genom ett hål (canaliculus tympanicus) till örats cavitas tympani och går till tympanic plexuspromontorium tympani (sympatiska fribrer anslutet från a. carotis interna), här är nu parasympatiska och sympatiska nerver mixade, från plexat går nervus petrosus minor (mest parasympatiskt), går mot ett hiatus (hiatus canalis nervi petrosi minoris) och går intrakraniellt och sedan ut genom foramen ovale, går sedan anteriort och kommunicerar med andra petrosinerver innan den ansluter anteriort till ganglion oticum varifrån postgangionska parasympatiska motorneuroner till Glandula Parotidea

GVE-fibrer till glandula parotidea

37
Q

N. glossopharyngeus (IX) hämtar också sensorisk information från delar av munnen med omgivande strukturer samt något från carotis interna, vad hämtas från vad?

A
  • Hämtar från pharynx (oro, laryngo), bakre 1/3 tunga till NTS
  • Tonsiller, gomspenen (uvula palatina) till nucleus spinalis nervi trigemini
  • Samt från afferenter vid carotidkropparna (kemoreceptorer) och carotidsinus (baroreceptorer) som går till ganglion inferius nervi glossopharyngei (petrosum) sedan går nerven upp genom foramen jugulare in till medulla till NTS
38
Q

Sammanfatta vad de olika nuklei innerverar gällande nervus vagus (X)?

A
  • nucleus spinalis nervi trigemini – information om smärta, temp och känsel från öra och dura mater (smärta)
  • NTS – epiglottis (smak)
  • Nucleus ambiguus – muskler vid fonation och sväljning, hjärtat (sympatisk innervering)
  • nucleus posterior nervi vagi - viscera
39
Q

Hur och vad innerverar nervus vagus strukturer i örat?

A
  • Känsel/smärta/temp-fibrer från Ramus auricularis nervi vagi hämtar från trumhinna (membrana tympanica) och cavitas tympani (bilden), öronkanalen (meatus acusticus externus) och lite hud på bakörat och går till ganglion superius nervi vagi (ganglion jugulare) och sedan igenom foramen jugulare, ger ramus meningeus nervi vagi (smärta) till dura mater och går vidare till nucleus spinalis nervi trigemini
40
Q

Hur smakinnerverar n. vagus?

A
  • SVA-fibrer från epiglottis (lite) går med smak till ganglion nodosum, (ganglion inferius nervi vagi) och vidare genom foramen jugulare till medulla och NTS

SVA – special visceral afferents – smak

41
Q

Hur innervera n. vagus muskler i hals/svalgrregionen?

A
  • SVE-fibrer (motor) går från nukleus ambiguus genom foramen jugulare och bildar tillsammans med IX och XI plexus pharyngeus nervi vagi men fokus är nu X som ger fibrer till muskler (kontraherarande) kring pharynx, går också anteriort till flera muskler vid soft palate som hjälper till vid sväljning (att höja tungan och pharynx), uvula (gomspene)
  • Innan plexat ovan avges n. laryngeus superior som går till larynx (delar sig strax innan) extern gren försörjer två muskler (m. cricothyroideus och m. cricopharyngeus) – fonation (drar i stämbanden så ljud resoneras)
  • Innan plexat avges också n. laryngeus recurrens försörjer intrinsiska muskler vid larynx – fonation
    • SVE – efferenta – hjälbågsregion (4:e och 6:e här)​
42
Q

Hur tar n. vagus emot afferenta sensoriska organ från viscera?

A
  • Det går GVA-fibrer från slemmembran till aäkta stämbanden tillsammans med n. laryngeus superior till ganglion nodosum
  • Det går GVA-fibrer från slemmembran nedanför äkta stämbanden tillsammans med n. laryngeus recurrens till ganglion nodosum
  • Det går också GVA-fibrer från aortabågen och carotidkropparna (pH, CO2 och O2-avläsning) och går till ganglion nodosum
  • Dessa går alla genom foramen jugulare och till nucleus posterior nervi vagi och NTS (mest
    • GVA – affarenta sensoriska från viscerala organ, smärta och reflex
43
Q

Vad och hur plockar n. vagus upp från hjärta?

A
  • GVE-fibrer grenar och bildar sen på vägen ner plexus cardiacus där postganglionära efferenta axon kopplar till bl a SA- (höger nerv) och AV-node (vänster nerv) (kronotropiskt) – dessa utgår från nucleus ambiguus

  • GVE – general efferent fibers – autonomiska efferenter
44
Q

Hur innerveras GI-tract av n. vagus?

A
  • Från nucleus posterior nervi vagi går GVE-fibrer som bildar plexus oesophageus vid esofagus som verkar peristaltiskt vid matintag, från detta plexa går en gren posteriort och en anteriort till gaster
    • Finns också GVA-fibrer till esofagus, njure, lever, tarmar (aktiveras vid stretch och irritation, gaster
  • Från höger vagusnerv bildar GVE-fibrer bildar plexus coeliacus som förser njure, binjure, pancreas (sekretion), tunntarm, tjocktarm (till mitten på transversum), mjälte
  • Från vänster vagusnerv ges plexus hepaticus som försörjer lever och gallblåsa
  • GVE – general efferent fibers – autonomiska efferenter
45
Q

Vilket plexa går n. vagus genom när lungor och omkringliggande vävnader ska försröjas (t ex irritantreceptorer/stretchreceptorer)?

A

genom plexus pulmonalis

46
Q

Hur försörjer n. vagus esofagus och trachea?

A
  • GVE går med n. laryngeus recurrens och försörjer esofagus (peristaltik) och trachea (sekretion)
  • GVE – general efferent fibers – autonomiska efferenter
47
Q

Vad försörjer n. accessorius (XI) och på vilket sätt?

A
  • Intern del försörjer pharynx och soft palate
  • Extern del försörjer m. sternocleidomasteoideus (ipsilateral) och m. trapezius (kontralateral)

Motoriskt

48
Q

Hur lämnar n. vagus cavitas cranii?

A

Genom foramen jugulare

49
Q

Varifrån utgår n. accessorius kraniala del, hur går den och vad försörjs?

A
  • Kranial del utgår från medulla och nucleus ambiguus och går genom foramen jugulare (liksom vagusnerven), mkt av XI (kallas för intern del) följer med (i närheten går också a. carotis interna) till plexus pharyngeus nervi vagi (där också n. glossopharyngeus ansluter), plexat försörjer pharynx (X och XI muskler kring denna, IX sensorik) och softa palate (samma här)
50
Q

Vart går nucleus nervi accessorii och vad innerveras?

A
  • Nucleus nervi accessorii utgår från laterala/anteriort från C6 upp till medulla och går uppåt mellan ventral och dorsal rot genom foramen magnum till fossa cranii posterior och går sedan genom foramen jugulare tillsammans med den kraniala delen men avviker innan den större delen av kraniala delen ska sällskapa med nervus vagus och IX, denna del som innehåller spinal del och lite av den kraniala kallas för extern del av XI. Går sedan mellan v. jugularis interna och a. carotis interna och går ovanför atlas (processus transversus) och under m. digastricus venter posterior och går igenom m. sternocleidomastoideus (motorisk innervering) dit också ventrala rötter från C2 och C3 har sällskapat och innerverar. Går sedan vidare genom trigonum cervicale posterius till n. trapezius och innerverar tillsammans med C3 och C4
51
Q

Vilket ursprung har n. hypoglossus (XII)?

A
  • GSE-fibrer utgår från medulla och nucleus nervi hypoglossi
    • På bilden är det de röda nuklei i mitten (lite posteriort i medulla)
    • De gröna är nucleus posterior nervi vagi
    • De blå är NTS
    • De svarta runda prickarna är fasciculus longitudinalis medialis och kopplar ihop C3, C4 och C6 (vilket möjliggör koordination gällande ögonrörelser)
    • De svarta ovala prickarna är tractus tectospinalis
    • De rödbruna bananerna är lemniscus medialis (ascenderande väg)
    • De blåvita bullarna är nucleus olivaris complex
    • De svarta är pyramiderna

GSE – general (spinal) somatic efferent neurons

52
Q

Vart går n. hypoglossus och vad innerveras?

A
  • Utgår från medulla och nucleus nervi hypoglossi och går framåt nedåt genom formatio reticularis som finns i mitten strax före de svarta runda och genom fasciculus longitudinalis medialis och genom lemniscus medialis och genom nucleus olivaris complex och ut genom mellan pyramiderna och oliverna
  • Går sedan ut genom dura mater (piercar denna) och hålet canalis nervi hypoglossi (i närheten av foramen jugulare) i skallen, och även i närheten av v. jugularis interna och a. carotis interna, går sedan emellan a. carotis interna och a. carotis externa. Processus styloideus ossis temporalis (bilden) är fäste för ett flertal muskler, bland annat m. mylohyoideus som nerven piercar, går sedan till tungans muskler och innerverar motoriskt
    • M. hyoglossus (depression och retraktion), m. styloglossus (eleverar och drar bak), m. genioglossus (protraktion och retraktion), m. chondroglossus (stödjer hyoglossus)
    • Tungans intrinsiska muskler också, hjälper till att ändra struktur på tungan
  • Viktigt för funktionen av fonation (artikulationen av ord) men också matintag
53
Q

Vilken struktur syns på bilden?

A

Processus styloideus ossis temporalis

54
Q

Var i hjärnstammen avgår de olika nukleus?

Nämn någon viktig innervering på varje nivå

A

Mesecnepahlon 3, 4 (ögonmuskulatur)

Pons 5-8 (ansiktmotorik)

Medulla 9-12 (tungans rörelser)

55
Q

Vilken typ av skada kan du märka av om ockulomotorius är skadad?

A

Pupillen dilaterad

Ptos

Vi tittar förmodligen snett neråt

56
Q

Vad innerverar V3 sammantaget?

A
  • V3 ger sammantaget innervering i dura mater (smärta), lite temporalt, örat (externt), m masticatorii (motoriskt), främre två tredjedelar av tunga (sensorik), tänder, kind, m. mylohyoideus (motoriskt), tuggningen mindre hög genom m. tensor tympani som binder till os malleus (hammaren) och gör tuggningen mindre högt i huvudet