Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

T2 (från andra) > Ben > Flashcards

Ben Flashcards

1
Q

Vilka olika typer av ben har vi grovt?

Ge något exempel på varje

A
  • Rörben (fokus)
  • Korta ben (handlov)
  • Platta ben (skalle, bröstben)
  • Sesamben (patella) – del av en sena
  • Oregelbundna ben (ryggkotor)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Hur kan benet delas in i tre delar (5)?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad innehåller ben?

A
  • 60 % matrix – hydroxyapatit (kalcium och fosfat) mineraler helt enkelt
  • 20 % organiskt material – kollagen typ 1, proteiner (kommunkation och förankring)
  • 20 % vatten
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Hur är kortikalt ben uppbyggt och hur kärlförsörjs det??

A
  • Osteoner bygger upp kortikalt ben
    • Minsta funktionella enheten
    • formas runt Haversk kanal i mitten och osteocyterna runt i lamellär struktur
  • Kärlförsörjning sker genom Haverska kanaler i längsriktning och Volkmanns kanal i tvärriktning
  • Detta omges av periosteum (bra genomblödning här) som föder kanalerna, innehåller också vilande stamceller som kan aktiveras vid skada
    • Blodkärl i periostriet (1/3 av allt blod hit), kommunicerar genom Haverska kanaler och Volkmanns med blodförsörjningen endostalt (2/3)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Var finns spongiöst ben och kortikalt ben?

Vad innehåller dessa ben?

A
  • Spongiöst ben med trabekler i metafys
  • Kortikalt ben (kortex) och märghåla i diafys
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vilket är tyngt spongiöst eller kortikalt ben?

A

Kortikalt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad ger trabekelstrukturen bland annat?

Vad täcks trabekler av?

A
  • Mer yta genom trabekelstrukturer (plats för mkt hålor)
    • Trabekler täcks av endosteum (benhinna)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Mellan trabeklerna finns?

A

Röd benmärg (hematopoes)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Hur påverkas röd benmärg av ålder?

A
  • Barn har mer
  • Ersätts hos vuxen av mer fett
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad säger Wolffs lag?

A

Den berättar om bildning av trabekler

  • Kraft går in i proximal del i benet hos barnet
  • Trabekler bildar sig efter belastningen – löper in i den kortikala bendelen och sen fördelar sig kraften jämt över ledytan
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad är remodullering av ben, när pågår den och vad styr den?

A
  • Pågår ständigt i alla ben (10 % byts ut varje år)
  • Resorption och återbildning av ben
  • Styrs av
    • mekanisk belastning (ingen belastning ger svagare ben över tid)
    • Hormoner
      • Parathormon (PTH), östrogen, kortison
      • Tillväxthormon (GH)
    • Kalciumhomeostas/fosfathomeostas
    • Direkt benläkning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vilket ursprung har osteoklasten och hur är de uppbyggda?

A
  • Hematopoetiskt ursprung
    • HSC –> monocyter –> makrofager –> fusionering –> osteoklaster
  • Flerkärniga jätteceller (15 kärnor)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Hur bryter osteoclasten ned benet?

A

Enzymatiskt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad har hänt på bilden avseende osteoklaster?

A
  • Howships lakuner bildas av att osteoklasten i ringen äter sig in i benet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vilket ursprung av osteoblasten?

A
  • Mesenkymalt ursprung
    • Mesenkymal stamcell –> osteoprogenitorcell –> omogen ostoeblast
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Var ser vi osteblasterna och vad är de röda klumparna i mitten?

A

Osteblaster kläder sidan (de lite mörkare cellerna), kärlen är de röda klumparna i det vita

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad gör osteoblasten?

A
  • Frisätter kollagen och vesiklar (kalciumfosfat) som tillsammans bildar benet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad är en osteoid och vad är en osteocyt och vad har bildats när osteocyten har bildats?

A
  • Osteoid är ett mellanstadie (ett litet skikt under osteblasterna
  • Osteocyt är en inmurad osteblast som har mindre metabol aktivitet
  • Det bildas ett stort nätverk av canalculi (cellutskott), sensorer för kalcium, belastning, sjukdomar osv
19
Q

Vad visar bilden och vad är viktigast i denna process?

A
  • Beskriver BMU (bone multicellular unit), osteclasterna resorberar benet följt av osteblasterna som blir till egeninmurade osteocyter
    • Viktigaste i denna process – blodförsörjningen, då denna process är mkt energikrävande
20
Q

Hur fungerar RANKL/RANK/OPG systemet?

A
  • Osteblasten styr osteoklasten genom RANKL/RANK/OPG
    • Osteblaster uttrycker RANKL viktiga för aktiveringen av osteoclasten
    • Osteblaster uttrycker också OPG som kan inhibera RANKL
      • Även benmärg och njure mfl uttrycker OPG
      • OPG skyddar ben
    • Osteoklast prekursorer och osteoklaster uttrycker RANK, när prekursorns RANK aktiveras av RANKL kommer den differentiera till den större mogna osteoklast där flera går ihop och bildar den större. Denna uttrycker också RANK och kommer aktiveras av RANKL
    • Östrogen kan inhibera osteoblasterna att uttrycka RANKL vilket då inhiberar osteoclaster
21
Q

Hur sker benutvecklingen i stora drag embryonalt? Vad kommer ur vad?

A
  • Startar dag 15 (axialt skelett), dag 28 extremitetsanlag, dag 60 allt anlagt
  • Mesoderm – skelett
  • Ektoderm – delvis brosk, skallben
22
Q

När sker den största tillväxten av ben?

A
  • Två tillväxtpeaks, bebis upp till två år och ny peak vid pubertet (pojke ligger efter)
  • Huvud mkt större hos barn relativt kropp
23
Q

Vad innebär intramembranös benbilding och nämn två strukturer som utgår från detta

A

Bindväv blir ben direkt

  • Kollagenfibrer med kärlinväxt, mesenkymala stamceller differentierar till osteblaster och bildar ben runt sig. Trabekler bildas i benet genom osteblasterna och kärl kan växa in och försörja osteocyterna, sedan kortikalt ben inramat av periostrie och hålrum innanför kortikalt ben

Skall- och nyckelben

24
Q

Vad är en mesenkymal stamcell?

A

Mesenkymala stamceller (MSC) eller bindvävsbildande stamceller som de också kallas, är multipotenta stromaceller som kan differentiera till olika celltyper, inklusive: osteoblaster (benceller), kondrocyter (broskceller), myocyter (muskelceller) och adipocyter (fettceller).

25
Q

Vad innebär endokondral benbildning (kortfattat)?

Vilka ben utvecklas dessa till?

A

Bindväv blir brosk och brosk blir ben

Långa rörben

26
Q

Hur sker den endokondrala benbildningen?

A
  • I början (dag 60) alla leder och skelett anlagda. Bara kondrocyter och hyalin broskvävnad. Finns inga nerver och blodkärl i detta. Försörjs genom diffusion
  • I mitten börjar det mineraliseras, bildas organiskt material. Blir svårt för kärl att nå fram vilket medför att kondrocyter dör i diafysen. Brosket har mineraliserats
  • Primärt ossifikationscentrum bildas i diafysen genom kärltillväxt och att osteblaster kommer dit
  • Osteklaster gräver ut medullära kaviteten, osteblasterna bygger på det kortikala benet
  • Sekundärt ossifieringscenter bildas i epifysen och bildas på samma sätt som det primära
  • Bilden visar primärt centrum i märghålan och sekundärt centrum i epifysen
  • Viktigt med tillväxtzonen som ligger mellan dessa två!
27
Q

Vad visar bilden?

A
  • Handbilden visar sekundärt centrum vid uppväxten
  • Dessa sekundära ossifieringscenter ossifieras i en viss turordning vilket gör att vi kan åldersbestämma något sånär
28
Q

Vad händer vid tillväxtzonen?

A
  • Den epifysiala plattan som är mot epifysen växer i princip inte medan den sidan som vetter mot metafysen växer, detta område kallas tillväxtzonen
  • Cellerna som mognar åker ner från zonen mot diafysen genom broskkolumner vilka styr lite
  • Till höger på bilden ser vi överst brosk i vilozon, nedan denna syns proliferation(zon) i kolumner och nedan denna hypertrofi(zon) där de ökar tiofaldigt i volym och får en rundad form, näst längst ner är förkalkningszon och anslutning till metafys och apoptos av kondrocyter. Nu kan osteoblaster och osteoklaster ta över
29
Q

Vilket är det första steget vid indirekt benläkning (diafysär fraktur)?

A
  • Hematom 1-7 dagar
    • Frakturhematom bildas – kärl och muskler har gått sönder, ben släpper ut tillväxtfaktorer, stromaceller aktiveras som gör att frakturhematomet blir en inkubator av cytokiner som aktiverar hela kroppen och informerar att fraktur skett
      • Viktig fas i frakturläkningen
30
Q

Vad kallas indirekt benläkning för med ett annat namn?

A

Callusläkning

31
Q

Vilket är steg 3 under indirekt benläkning och vad händer?

A
  • Hård kallus – 3 månader
    • Äkta embryonala mekanismer (läker utan ärrbildning) som leder till äkta vävnads regeneration
    • Bildas vävt ben genom intramembranös (direkt) benbildning från frakturändarna
    • Sen sker endokondral benbildning via förstadier av brosk, mekanism som kan ge benbildning även när benbitarna uppvisar viss diastas (2 cm), bildas då brosk som sedan blir ben
32
Q

Vad kräver direkt benläkning?

A

Absolut stabilitet

33
Q

Vad innebär den direkta benläkningen och varför används den?

A
  • Läkningsform där vi använder kirurgisk teknik för att utnyttja den fysiologiska remodulleringsprocessen via cutting comes
  • Vi gör detta för att snabba på tiden då det annars kan leda till medicinska komplikationer som lungemboli med mera, samt funktionella komplikationer (kan inte röra sig), muskulär atrofi, ledstelhet osv
34
Q

Vad gäller angående distansen för direkt benläkning?

A

< 0,5 mm

35
Q

Vad visar bilden?

A

Visar de multicellulära osteklasterna som arbetar i cutting cones (BMU), bryter ned benet och följs av osteblaster där osteoid bilas

36
Q

Hur ger vi relativ stabilitet?

A
  • Märgspik
  • Överbroande platta
  • Elastisk linda
37
Q

Hur ger vi absolut stabilitet?

A
  • Kompressionsskruv
  • Kompressionsplatta
  • Stift
38
Q

Vad visar bilden?

A

Metafysärt ben

  • Mkt trabekler, mellan dessa hittas hematopoetiskt aktiv benmärg där det finns stromaceller med mesenchymal potential (kan omvandlas till osteblaster)
  • Mkt yta (där ben kan bildas)
    • Fraktur har därför större anläggningsyta, kan därför mekaniskt vara mer stabil
  • Bildas nytt ben redan efter 12 dagar
  • Osteoblasten har vävt ben genom den intramembranösa benbildningen och nya trabekler med vävt ben har bildats på platser där det inte finns gammalt ben (snabba stromaceller)
  • Bilden visar en fin läkning
39
Q

Vilka skillnader finns för kortikal kontra metafysär benläkning?

A
  • Metafysär blir snabbare genom de mesenchymala cellerna
    • Den är inte NSAID-känslig
    • Mindre Kallus eftersom vi har de celler som behövs på plats
    • Många mesenchymala celler
    • Metafysära är bara intramembranös
40
Q

Vad händer med mkt demineraliserat ben?

A

Demineraliserad –> elastiskt

41
Q

Vad händer med ben som har snålt på organiskt material?

A

Utan organiskt material –> mkt sprött

42
Q

Vilket är det andra steget vid indirekt benläkning?

A

Mjuk kallus 1-3 veckor

  • Inkubatorn av cytokiner har aktiverat celler som anländer till skadan
  • Viktigaste mesenkymala stamceller – bildar ju osteoblaster
  • Också viktig, celler som bildar kärl eftersom det är en energikrävande process, bildar kärl hej vilt utan koppling till övriga kärl. Det kopplas dock ihop och blir ordning så att nytt ben kan bildas
43
Q

Vilket är steg 4 under indirekt benbildning och vad sker?

A

Remodullering > 4 månader

  • Benet läkt med mindre kvalitativ vävnad, denna kommer brytas ned och ersättas med mer högkvalitativt lamellärt ben

T2 (från andra) (19 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions