Homeostas Flashcards

1
Q

Vad är det autonoma nervsystemets huvudfunktion?

A

Hålla konstant inre miljö under växlande förutsättningar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad säger den klassiska modellen om autonoma nervsystemet övergripande?

A

Perifert och framför allt motoriskt

  • Motorisk del
    • Sympatiska nervsystemet
    • Parasympatiska nervsystemet
  • Sensorisk del (kemoreceptorer, tryckreceptorer i kärl och hjärta t ex), smärta och temperatur i gränslandet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Sympatiska nervsystemet

Var finns de preganglionära neuronen och hur går de?

A

T1-L2 (pregangl.) preganglionära neuron (sympatiska neuron) går paravertbralt (sympatiska gränssträngen) och prevertebralt och efter omkoppling går nervcells axon från dessa ut till organ

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Nämn tio saker som sympatikus gör

A

Vidgar pupill (bra med mer ljus i ögat), hämmar salivering, vidgar luftrör, höjer puls och blodtryck, glykogen till glukos, stryper blodkärl i GI, utsöndrar svett, inhiberar peristaltik (blodet behövs till muskler), hämmar blåskontraktion och stimulerar ejukulation

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Varifrån i ryggmärgen utgår sympatiska neuron, var går de ut?

A

T1-L2 och utgår från lateralhorn (intermedielateralkolumnen) och ut genom ventralrot

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad använder (normen) sympatiska systemet för transmittor vid omkoppling i ganglier och vilken används på organet?

A

Ach i omkoppling till ganglier och sedan noradrenalin (Ach till svettkörtlar)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad menas med att sympatiska nervsystemet har stor divergens?

A

En nervcell kan kontakta många målceller (grenarna du ser på bilden)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad kan sägas om binjuremärgen (adrenalin) gällande divergens ?

A

Binjuremärgen (omstylat sympatiskt ganglion), extrem divergens då alla celler i stort sett nås

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Stress (pistol mot huvudet, blodförlust, vätskeförlust, kyla etc) aktiverar vad som aktiverar vad?

Vilka axlar aktiveras?

A
  • aktiverar hypothalamus som aktiverar sympatiska nervceller i intermediolateralkolumnen (T1-L2) direkt eller indirekt, vilket leder till att organ badas i noradrenalin (hjärtfrekvens och blodtryck går upp), de sympatiska motorneuronen aktiverar också kromafina celler i binjuremärgen (adrenalin) som aktiverar samma organ
  • sätter egentligen igång fyra axlar
    • Eftersom det också sker humoral signalering där CRH frisätts från hypothalamus och går genom portasystemet till hypofys som frisätter ACTH som går till binjurebark och kortison frisätts vilket ger lipolys, glukoneogenes, proteinnedbrytning, minskad inflammation
    • GHRH från hypothalamus som gör att hypofys frisätter hGH vilket verkar på lever som ger IGF och därmed lipolys och glykogenolys
    • TRH som ger TSH från hypofys till sköldkörteln som ger T3, T4 och ämnesomsättningen ökar och vi får bättre fart på energiproduktion
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Varifrån utgår parasympatikus?

A

CN III, CN VII, CN IX, CN X och S2-S4

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Nämn iaf åtta saker som parasympatikus engagerar

A

Sammandragning av pupiller, stimulerar salivering, drar ihop bronker, sänkt blodtryck och puls, ökat blodflöde hud och viscera, stimulerar peristaltik och blåsa, stimulerar svällkroppar i könsorgan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Parasympatiska nervsystemet

Vilken nerv är viktigast i detta system, vilket nukeli utgår den ifrån ifråga om innervering av viscera?

A

Vagusnerven (viktigast) motorneuron från dorsala vaguskärnan försörjer stora delar av de inre organen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad i parasympatiska nervsystemet innerverar det vi kallar för pupillreflexen och hur?

A

Edinger Westphal-kärnan (CN III) skickar trådar till synaps ganglion cilliare och vidare till pupillsfinkter (här prövas pupillrefexen)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Hur ligger S2-S4 kärnas i ryggmärgen, hur och vad projicerar de till?

A
  • S3-S4, dessa kärnor ligger lateralt och trådar går ut från ventralhorn genom ventralroten och projicerar till prevertebrala ganglie som ligger nära målorgan, ach pregang och postgang
  • GI och annat längre ner
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad menas med att det parasympatiska systemet har mindre uttalad divergens?

A

Ibland ett till ett förhållande - neuron till målcell

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vilka två nerver för framför allt med sig sensorisk information från viscera? och vad kopplar de till?

A

N. vagus och n. glossopharyngeus för med sig information (CN X lite längre ner ifrån och n. IX lite högre uppifrån) till NTS

  • NTS kan sägas utgöra bakhornet för visceral information
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vilken typ av information kommer spinalnerver med (gällande homeostas), till vad och vad gör den med infon?

A

Autonom (interoceptiv) från spinalnerver framför allt till lamina I

  • Från lamina I går info vidare genom tractus spinothalamicus men mkt stannar och kopplar om för homeostatiska syften
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad kan den viscerala sensoriken användas till?

A

Den viscerala sensoriken som inkommit kan användas för att ge reflexer, ex baroreceptorerna via NTS, sträckningen blir mindre och NTS reagerar med att hämma fyrningen av n. vagus på M2-receptorerna (som annars har viss broms och aktiverar istället sympatiska motorneuron som ger stimulering på hjärtat genom beta-1-adrenerga receptorer genom noradrenalin

  • Poängen här är att sympatisk och parasympatisk aktivering hela tiden sker och ändras åt olika håll
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad skulle potentiellt kunna ske om inte reflexer hjälper för att hålla homeostasen?

A

Då behöver högre centra engageras, t ex kan lägre tryck ge beteendeförändring och hormonutsöndring från hypofys

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vilken del i hjärnan är nyckeln till homeostasen och vilken typ av information får den?

A

Hypothalamus

Får information både från sensoriska (visceral, somatiska sensoriska, kemosensoriska och humorala signaler) men också från cerebrala kortex (barken), amygdala och hippocamus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vad sker i hypothalamus som svar på all information?

A
  • Integrering av autonoma svar, endokrin funktion, men kan också skicka information till högre centra (t ex att törsten börjar bli allvarlig)
    • Som ex blodtrycket; törst, saltsug, njurpåverkan (ADH), hjärtrytm och vasomotortonus
    • Kroppstemperaturreglering, både genom hud med svettning men också genom beteenden – söka värme/kyl
  • Svaret blir reflexer, hormoner och beteendeförändringar
22
Q

Vilken kärna i hypothalamus ombesörjer dygnsrytmen och hur?

A

Suprachiasmatikus

Uppmärksammar ljus vilket gör att vi kan ställa om i nytt land, tar tid då systemet är lite motståndsbenäget

23
Q

Vilken kärna i hypothalamus ombesörjer temperatur?

A

Preopticus

24
Q

Vilken kärna i hypothalamus ombesörjer vätskebalans?

A

Supraopticus, laterala hypothalamus

25
Q

Vilka kärnor i hypothalamus ombesörjer hypofysiär kontroll?

A

Paraventrikulära hypothalamus, supraopticus

26
Q

Var finns amygdala?

A

Strax under hypothalamus

27
Q

Vad triggar amygdala när hot, skräck och/eller aversion uppmärksammas?

A

Både emotionellt och autonomt svar

  • Också viktig för viscerala svar – framför allt när vi ska associera, vi kan t ex äta något och bli dåliga, då ska vi reagera på smaken nästa gång vi äter
28
Q

Varifrån får amygdala visceral information?

A

Från nucleus parabrachialis som är en visceral relästation som NTS skickar mkt info till framför allt om något inte är som det ska

29
Q

Hur ligger amygdala i förhållande till hippocampus?

A

Snett uppåt framför

30
Q

Ge ett exempel på klassisk betingning, vilken struktur detta engagerar och vad svaret kan bli

A
  • Klassisk betingning där ton mixat med elektrisk stöt, kommer aktivera amygdala med bara tonen, kan då aktivera autonomt svar, beteende (försvarsställning/frysning) och medveten /känsla
31
Q

Vilken information går till insula?

A
  • Primära sensoriska barken för visceralt inflöde (även interoception som smärta och temperatur
    • Amygdala, hypothalamus, NTS kan också signalera till barken
32
Q

Vad är insula viktigt för gällande visceroception, smärta och temperatur?

A
  • Viktig för att medvetandegöra signalerna (skickar till medial prefrontal bark) problem som ex då vi håller andan att vi ska andas, hunger, smärta, temperatur
33
Q

Du blir hotad med pistol, beskriv en potentiel autonom bana

A
34
Q

Vad ger information så att modullering kan göras gällande andningen?

A
  • Kemoreceptorer finns perifert i carotidern och aortabåge och dessa detekterar lägre pH, mindre O2 och mer CO2
    • Signaler går via n. glossopharyngeus och n. vagus till NTS för omkoppling till andra delar i hjärnstam (sympatiskt/parasympatiskt)
  • Även centrala kemoreceptorer på hjärnytan (medulla oblongata) som reagerar på lägre pH och högre CO2, vi har också irritantreceptorer som kan ge hosta
  • Proprioceptorer signalerar också och andningen påverkas innan det behövs
  • Cortex och framhjärna vid vilja, tal och emotioner
35
Q

Vad reglerar andningen?

A
  • Pons: PRG (pontine respiratorisk grupp)*
  • Modulerar både rytm och djup
  • Medulla oblongata: dorsala respiratoriska gruppen (DRG)*
  • NTS är del av denna
  • Tar emot mkt av afferent info, styr in- och utandning, står för den basala rytmen
  • Medulla oblongata: ventrala respiratoriska gruppen (VRG)*
  • Styr främst utandning, liten betydelse i vila, får input från DRG, är då kopplad till accessoriska respiratoriska muskler
  • Ryggmärgen (framhorn)*
  • DRG och VRG spelar på motorneuron i ryggmärg, ex C3-C5 – diafragma
  • Cortex och framhjärna*
  • Reglerar också andning genom vilja, tal och emotioner
36
Q

Vad visar vilden?

A
  1. Törsten är i blått och ligger lite före, vasopressin brukar ligga i linje med törst och gå ner ganska snabbt
  2. Om vi dricker men vattnet ”läcker” ut innan det når systemet så hämmas törst ändå initialt men vi blir till slut törstiga ändå
  3. Om vatten injiceras direkt i mage släcks inte törsten direkt men till slut
  4. Om djuret bara får slicka på flaska händer inte mkt
    • Om ovanstående snabba mekanismer vet man väldigt lite
37
Q

Vad signalerar om törst och till vad?

A
  • Allt relaterat till Ang II triggar törst liksom hög osmolaritet i plasma, vilket sker genom cirkumventrikulära organ (utanför blodhjärnbarriären på främre hypothalamus) där den viktigaste är subfornikalorganet som detekterar både ang II och höjd osmolaritet
    • Även organum vaskulosum (OVLT) i lamina terminalis som detekterar höjd osmolaritet
  • Signal från dessa skickas neuronalt (in genom blod-hjärnbarriär) till preoptiska området (MnPO) i hypothalamus, denna skickar sen till områden som kontrollerar törst som
  • Laterala hypothalamus, PVH (hypothalamus) och paraventrikulära thalamus
38
Q

Både subfornikalorganet (även Ang II) och organum vaskulosum (OVLT) i lamina terminalis detekterar höjd osmolaritet, men var skickas denna signal och vilka slutstationer har den?

Vad blir effekten?

A
  • Skickas neuronalt (genom blod-hjärnbarriär) till mediana preoptiska kärnan (blått område) (MnPO)
    • Skickar signal till centra som kontrollerar törst (PVH (Nucleus paraventricularis hypothalami), laterala hypothalamus och paraventrikulära thalamus
    • Skickar också signal om ADH-frisättning via paraventrikulära hypothalamus och supraoptisk kärna som sen skickar till neurohypofysen som frisätter ADH

Vi dricker mer och behåller mer vatten

39
Q

Vilka effekter har ADH utöver de i njuren?

A
40
Q

Vilka saker utöver ADH, törstcentra osv spelar roll för törsten?

A
  • Baroreceptorer (i kärlsystemet spelar viss roll), torrhet i mun, saltsmak, matintag, värme och hedonism (t ex genom Coca-Cola reklamen)
41
Q

Vilken effekt har ADH i njure?

A

ADH binder till receptorer i tubuli i njure vilket genom second messengers ger aquaporin-2 mot sidan där tubuli finns och primärurinet sugs bort och ger antidiures

  • Primärurin till vänster
42
Q

Vad koordineras ofta saltaptit med?

A

Törst

43
Q

Vad triggar saltsug?

A
  • Vi ska ha tillräckligt med plasma i cirkulationen, lite samma saker som triggar salt som törst
  • Det som triggar saltaptit är
    • ANG II i subfornikala organet
    • Aldosteron i NTS
  • Dessa tillsammans projicerar mot BNTS (bed nucleus of the stria terminalis) i framhjärnan – aptit för saltsug
44
Q

Vad skiljer det som triggar törst med salt?

A

Ökad osmolaritet triggar förstås inte saltsug

45
Q

Vilka sensorer har vi för att detektera temperatur?

Vad kallas de i hjärnan?

A
  • Primärafferenter – sensoriska nervceller med nervkroppen i dorsalrotsganglie som har fria nervändar som detekterar temperatur
    • Trp-kanaler: TRPM8 (kyla), TRPM2 (värme)
  • Warm-sensitive neurons i hypothalamus
    • Känner av hjärnans temperatur – TRPM2
46
Q

Hur ser banan för temperaturreglering ut?

A
  • Inflöde från fria nervändars t ex TRPM2-receptorer som går genom dorsalrotsganglie och dorsalrot för omkoppling i lamina 1 och överkorsning och uppgång i lateral spinothalamisk bana
  • Till thalamus och VMpo samt MDvc som sedan skickar vidare till insula (primär interoceptiv bark) och lite andra områden
  • På bilden ses också avgångar från den laterala spinothalamisk banan som ger lite reflexsvar, input till andningscentra och det viktigaste – förmågan till termoreglering som går via parabrachiala nucleus som skickar vidare till preoptiska området (i hypothalamus) som då är viktig för regleringen av kroppstemperatur (här finns också warm-sensitive neurons) vilket då ger denna struktur/plats tillgång till lokal och perifer temperatur
47
Q

Hur fungerar preoptiska området i hypothalamus gällande temperaturreglering?

A

Genom återkopplingen av info ges funktionen som är att likna vid en balanspunkt (set-point) där temperatur ska ligga (kretsen som helhet fungerar lite på detta sätt) däremot svårt att pinpointa särskild struktur där termostaten då skulle finnas i preoptiska området

48
Q

Vid vilken temperatur är ämnesomsättning som lägst?

Vad kallas detta för?

A
  • 28-31 grader (utan kläder), vid denna temperatur behöver våra termoreglerande system inte göra något

Termoneutral zon

49
Q

Vad kan driva förändringar i kroppstemperatur?

A

Kan drivas utifrån (t ex kan miljö) och av hjärnan (feber t ex), vid den senare flyttas balanspunkten uppåt

50
Q

Vad sker vid hypertermi (åtgärder)?

A

Svettning och andra värmesänkande system kommer sättas igång

  • Ledning och strålning genom blodflödet (kontroll av blodflöde – mer ytligt blodflöde), beteende genom att ta av sig kläder
51
Q

Vad sker vid hypotermi?

A

Värmegenererande system kommer aktiveras

  • Basalmetabolismen
  • Icke huttrande variant
    • Brun/beige fettväv (använder sig av uncoupling protein som jobbar i mitokondien genom att öppna fler protonkanaler som bara ger mer värme)
    • Futila cykler (t ex i muskulatur), bland annat i muskulatur där olika kemiska cykler leds fram och tillbaka utan att generera nåt speciellt utöver värme
  • Huttrande – kostar mkt energi och vi blir begränsade (denna kommer därför lite senare vad gäller kroppens åtgärder) – frossa i sista steget
52
Q

Hur sker den termoreglerande outputen?

A

TRPM2-receptorer –> dorsalrotsganglie –> dorsalrot –> omkoppling i lamina 1 –> överkorsning –> lateral spinothalamisk bana –> thalamus (VMpo samt MDvc) –> insula (primär interoceptiv bark) och lite andra områden

Avgångar från den laterala spinothalamisk banan till parabrachiala nucleus som skickar vidare till preoptiska området (i hypothalamus, här finns termostaten) som då är viktig för regleringen av kroppstemperatur (här finns också warm-sensitive neurons) vilket då ger denna struktur/plats tillgång till lokal och perifer temperatur

  • Preoptiska neuron kommer under basala betingelser ha bromsande verkan direkt eller indirekt (kan också gå genom dorsomedial hypothalamus) på termoreglerande system där Raphe pallidus (“sympatiska premotorneuron”) ingår och verkar på
  • Sympatiska motorneuron vid non shivering thermogenesis (icke huttrande varianten)
  • Vanliga motorneuron (alfa och gamma) vid huttrande
  • Om det är kallt kommer signalerna som går uppåt hämma preoptiskt område och bromsen minskar på Raphe och sympatiska motorneuron aktiveras
    • Kan även ske vid inflammation och ger då inducering av feber