Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

T2 (från andra) > Neuroanatomi > Flashcards

Neuroanatomi Flashcards

1
Q

Vad uppkommer på dorsal sida hos fostret under tredje veckan och ur vad?

A

Neuralplattan uppkomer ur ektodermet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad gör neuralplattan under fjärde veckan och vad kommer hända med detta?

A
  • Under fjärde veckan kommer neuralplattan invaginera och vi får neural groove
  • Lite senare, vid mitten av embryot kommer grooves att fusionera till neuralröret som helt skiljs från ektodermet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad händer med neural crest i förhållande till neuralröret och vad ger de upphov till? Vilken uppdelning får vi i neuralröret?

A
  • Neual crest separeras från neuralröret (blir sedan nervceller i perifera delar av kroppen)
  • Vi får en uppdelning i primära hjärnbåsor (procencephalon, mecencephalon och rhombencephalon)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vilka hjärnblåsor ger neuralröret upphov till primärt?

A

Prosencephalon (forebrain)

Mesencephalon (midbrain)

Rhombencephalon (hindbrain)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vid starten av andra månaden ger de primära hjärnblåsorna upphov till de sekundära hjärnblåsorna, vilka är detta? Och vilka hjärnblåsor ger upphov till dem?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad heter strukturerna på bilden?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad visar bilden och vilken månad är det?

A

Under tredje månaden fortsätter telencephalon att växa mest och pilarna visar vart tillväxten är störst och detta formar hjärnans utseende. Insula kommer stanna nära center, de andra delarna kommer växa mkt och ifrån

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vilken månad är vi i här?

A

Sjunde

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad kan vi utläsa av ventriklarnas form, var finns tredje ventrikeln och vad förenar tredje och fjärde ventrikeln?

A
  • Ventriklar visar tydligt hur hur hjärnan har utvecklats eftersom dessa från början utgör lumen i neuralröret
  • Laterala ventriklar visar hur telencephalon vuxit

Tredje ventrikeln finns i diencephalon

Aqueductus mesencephali (aqueductus Sylvii)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Sättet som hjärnan har växt på kommer ge upphov till flertalet C-formade strukturer (förutom de laterala ventriklarna), vilka är detta?

A

Corpus callosum, hippocampus och dess fornix (fibertract), nucleus caudatus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad utgör CNS och vad utgör PNS? Nämn också en nerv som är något av ett undantag

A
  • CNS – hjärna och ryggmärg
  • PNS – spinalnerver, kranialnerver (även om t ex n. opticum är del av CNS)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vilka strukturer finns i telencephalon?

Vad kallas telencephalon med ett annat namn?

A

Cortex cerebri, substantia alba och nuclei basales

Cerebrum

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vilka strukturer finns i diencephalon?

A

Epithalamus (glandula pinealis)

Thalamus

Subthalamus

Hypothalamus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vilka strukturer finns i mesencephalon?

A

Tectum mesencephali

Tegmentum

Pedunculi cerebri

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad ger metencephalon upphov till och vad är dess ursprung?

A

Cerebellum och Pons

Ursprunget är rhombencephalon

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad ger myelencephalon upphov till och vilket är dess ursprung?

A

Medulla oblongata

Ursprunget är rhombencephalon

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad utgör hjärnstammen?

A

Mesencephalon

Pons

Medulla oblongata

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad utgår mesencephalon ifrån?

A

Från mesencephalon (eller om man så vill neuralröret)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad ser vi på bilden och vad utmärker detta område histologiskt?

A

Medulla oblongata

  • Inte lika organiserat som i ryggmärgen, visar en infärgning där vit substans är infärgad mörk och grå substans då blir infärgad ljusare (ja tvärtom liksom)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Var är vi och vad ser vi på bilden?

A

Pons

  • Dorsalt (övre delen på bilden) finns Tegmentum av pons (fortsättning av medulla oblongata) mkt kranialnuklei och andra nukeli som är minglade med vit substans (mörk på bilden)
  • Basilar del av pons (ventral del) som består av pontine nuklei (precerebellar), vit substans (mörk på bilden) som är kortikofugala axoner som kommer från storhjärnans kortex där vissa formar kontakter med pontine nuklei
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vilka strukturer syns på bilden och vilka system är de involverade i?

A
  • Spinocerebellum – vermis och lite lateralt om dessa
    • motorfunktioner, postural kontroll
  • Cerebrocerebellum – hemisfärerna, får information från cerebral cortex via pontine nuklei i pons (bland annat), skickar sen axon till talamus (som i sin tur är kopplad till premotorkortex och primärt motorområde i kortex
    • planering av rörelse som precis ska ske, utvärdering om rörelsen var bra
  • Vestibulocerebellum – (längst ner)
    • balans
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vilka strukturer ser vi och vad innehåller de??

A

Mecencephalon

  • Aqueduct av mitthjärnan (aqueductus Sylvii) en liten del av lumen från neuralröret som finns kvar
  • Tectum och tegmentum innehåller nuklei från kranialnerver blandat med vit substans
  • Cerebral pedunkel, axoner från cerebral kortex flödar ner här och går till ventral del av pons
  • Substantia nigra
  • Runt akvedukten, speciell grå substans (periaqueductual gray/PAG/substantia grisea centralis) nukleus involverad i bl a autonomisk funktion
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Thalamus är relästation för i stort all sensorik utom ett, vilket?

A

Luktsinnet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vilka strukturer utpekas på bilden?

Vilken övergripande funktion har strukuren utpekad längst ner?

A

Hypothalamus – kontroll av homeostasis, hormonell funktion och autonomiska nervsystemet

Tallskottskörteln - glandula pituitaria

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Varifrån sträcker sig ryggmärgen (namn?) och var slutar den? Vad bildar pia mater nedanför slutet?

A
  • Ryggmärgen (medulla spinalis) sträcker sig från hjärnstammen (”börjar” vid mitten av pyramidbanekorsningen (tractus corticospinalis))
  • Ryggmärgen smalnar av/slutar och bildar conus medullaris (L1-L2), här kommer pia mater bilda en liten sträng nedanför som kallas för filum terminale
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

I vad går ryggmärgen och vad bildar detta hålrum?

A

Canalis vertebralis som bildas av foramen vertebrale på respektive kota

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Varför är ryggmärgen lite tjockare upptill och nedtill?

A
  • Benmärgen är olika tjock därför att upptill och nertill finns de nerver som styr arm (intumescentia cervicalis, C4-T1) respektive ben (intumescentia lumbosacralis, L2-S3)
  • Finns fler motorneuroner och sensoriska fibrer för att klara av denna innervering
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Var tar ryggmärgen slut, vad fortsätter nedåt och vad innesluter denna struktur?

A

När ryggmärgen ”tar slut” (disken mellan L1-L2-kotorna) kommer nervrötter fortsätta neråt och bilda cauda equina, denna omges av hjärnhinnorna dura mater (hård) och arachnoidea mater och innanför denna finns likvor (liquor cerebrospinalis) i subaraknoidalrummet (spatium subarachnoideum)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Var är det lämpligt med lumbalpunktion och varför?

Var kan det injiceras lokalbedövning?

A

Ryggmärgen ”tar slut” (disken mellan L1-L2-kotorna) och därför är det lämpligt med lumbalpunktion mellan L3-L4

Det saknas bakre kotbåge längst ner och det bildas ett hål upp (hiatus sacralis) där det kan injiceras lokalbedövning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Slutar benmärgen hos spädbarn på samma plats som för vuxna?

Om inte, vad är det som gör att det förändras till vuxen ålder?

A

Nej, hos nyfödd sträcker sig benmärg längre ner (ryggraden växer mer)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Nämn en skillnad gällande dura mater i hjärnan och ryggmärg

A
  • En skillnad i skallen är att dura mater ligger direkt mot benet där, i benmärgen finns istället ett utrymme som kallas för spatium epidurale (fylls av benplexa och fettvävnad)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Vad är ett segment?

A

Definieras som de ventralrötter och dorsalrötter som gemensamt bildar en spinalnerv

Där dessa möter ryggmärgen upptill och nedtill utgör då ett segment av ryggmärgen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Varför har vi åtta cervikala segment? Var går de ut och hur ser det ut i resten av ryggmärgen?

A

Det är 8 segment men bara 7 cervikalkotor, beror på att C1-segment går ut över den översta halskotan och C8-segment under C7-kotan

  • Resten är enkelt då de passerar ut under respektive tvilling
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Hur förhåller sig segmenten till kotorna höjdmässigt?

A
  • Cervikalt finns segmenten ungefär i höjd med respektive kota, längre ner förändras detta och segmenten hamnar långt över respektive kota eftersom ryggmärgen är kortare än ryggraden
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Hur är förhållandet vit och grå substans i ryggmärgen?

A
  • Förhållandet mellan vit substans och grå substans jämnas ut på vägen ner (mindre vit substans), logiskt eftersom det går motoriska banor från hjärnan hela vägen (ganska mkt till ben)
  • De sensoriska nervbanor som går upp till hjärnan från ryggmärg fylls på hela vägen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Vad är efferent motorrot på bilden?

A

Ventralroten

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Vad innehåller dorsalrotsganglion?

Sker det omkoppling?

A
  • Dorsalrotsganglion innehåller cellkropparna för de sensoriska signaler som leds in i ryggmärgen och likadant då ut
  • Här sker alltså ingen omkoppling
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Hur delar spinalnerven upp sig?

A
  • Spinalnerven delar sig i ramus posterior (dorsal gren) och r. anterior
    • Dorsal gren (delar hos de flesta spinalnerver upp sig i medial, mellanliggande och lateral gren) kommer innervera motoriskt djup muskulatur i ryggen m. erector spinae och även ha sensoriska grenar som innerverar huden på ryggen
    • Den större ventrala grelen (r. anterior) fortsätter framåt i kroppen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Vad leder radix anterior (ventralroten) ut och varifrån leds detta?

A
  • Radix anterior leder motorneuron ut från laminae 9 ut genom ventrala rötter till spinalnerv
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Var passerar rotganglion ut?

A

Foramen intervertebrale

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q
  • Nedan ventral del finns Rr. Communicantes som fäster till (?) och omkoppling sker till vad?
A

Fäster till truncus sympaticus (sympatiska gränssträngen) där omkoppling sker till postganglionära neuron

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

Vad händer med de flesta av spinalnervens ventrala delar?

A
  • De flesta fortsätter fram och ger upphov till plexusbildningar (spinalnerver från olika segment blandas med varandra som en nervfläta) varifrån perifera nerver ut mot kroppen utgår
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

Vilka är de fyra stora plexan och vilka spinalnerver utgår de ifrån?

Nämn lite övergripande vad de innerverar

A
  • Plexus cervicalis C1-C4 (C2 innerverar dermatom på baksidan av huvudet)
  • Plexus brachialis (Lite C4) C5-T1 – i stort sett alla nerver som går ut till axelparti och arm
  • Plexus lumbosacralis består av två delar eftersom flera av spinalnervernas ventrala delar förenas i truncus lumbosacralis
    • Plexus lumbalis (T12) L1-L4
    • Plexus sacralis L4-S4
      • Innerverar framför allt benen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

Vilka grenar bildar inget plexus och vilka nerver ger de upphov till?

A

T1-T11 ger upphov till 1-11 Nn. intercostales och T12 till, n. subcostales (eftersom den löper under sista revbenet)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

Vad är Rexeds laminae och hur är det uppdelat?

A
  • Ryggmärgens grå substans är uppbyggd i olika områden baserade på hur tätt nervceller ligger, deras storlek med mera
    • Laminae X ligger central i ryggmärgen
  • Lamina 1-6 – dorsalhorn
    • Dorsalhornet tar emot från dorsalrötterna som är sensoriska fibrer
  • Lamina 7 – intermediär zon (ibland inkluderas den i ventralhornet)
  • Lamina 8-9 – ventralhornet
    • Lamina 7-8- korta neuron (interneuron), vidarebefordrar fram till motorneuron
    • Lamina 9 – Motorneuron – skickar signaler ut till muskler
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
46
Q

Var går gränsen för CNS och PNS?

A
  • Gränsen mellan CNS och PNS kan sägas vara där rötterna går in i benmärgen (1 mm följer med ut från CNS)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
47
Q

Vilka hjärnhinnor har vi och var finns likvor?

A
  • Består av pia mater (tunna hjärnhinnan) (mellan dessa likvor i trådar), arachnoidea mater (spindelvävshinnan), dura mater (hårda hjärnhinnan)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
48
Q

Innehåller spinalnerverna likvor?

A
  • Både arachnoidea mater och dura mater följer med spinalnerverna en bit och därför innehåller de likvor
49
Q

Vad utgår a. vertebralis ifrån?

A

A. subclavia

50
Q

Hur går a. vertebralis och vad bildar den?

A

A. vertebralis från a. subclavia på respektive sida svänger in i foramen magnus och går upp i huvud och bildar tillsammans a. basilaris (hjärnstammen, lillhjärnan osv)

51
Q

Hur blodförsörjs ryggmärgen?

A
  • Från a. vertebralisx2 utgår a. spinalis anterior, likadant utgår a. spinalis posterior (2 st på baksidan) från a. vertebralisx2
    • A. vertebralis ansluter också på vägen ner med mindre utskott för att utöka blodtillförseln som annars inte räcker
    • Fylls på också av aorta längre ner

Enstaka av dessa påfyllningar inte så viktiga men det finns någonstans mellan T9-T12 en större artär, a. radicularis magna, viktig för nedre delen (lumbusacrala delen)

52
Q

Hur fyller aorta på och blodförsörjer benmärgen?

A

Genom a. intercostales posterior via ramen posterior till r. spinalis till a. radicularis anterior/posterior

  • Enstaka av dessa påfyllningar inte så viktiga men det finns någonstans mellan T9-T12 (utgår från intercostal artär här) en större artär, a. radicularis magna, viktig för nedre delen (lumbosacrala delen)
53
Q

Vad är ett sulcus och vad är en fissur?

A

Fissuren utgör gränsen mellan loberna

Sulcus kan utgöra fåror i en lob

54
Q

Vad är fissura sylvi?

A

finns mellan frontallob och temporallob

55
Q

Vad är ett gyrus? Vad kan det kallas med ett annat ord?

A
  • Kullen som går upp mellan de olika sulcus
    • Gyri - flera
  • Kan också kallas för vindling
56
Q

Vad är grå substans och vad kallas det med ett annat ord?

A

Substantia grisea– finns upp mot kanterna och ner mot mitten, nervcellernas hem

57
Q

Vad är substantia alba?

A
  • Vit substans – axoner som är myoliniserade
58
Q

Vad är svart fladdermus på bilden?

A
  • Svart fladdermus i mitten och runt omkring är vätska i ventriklar
59
Q

Vad är en lob?

A
  • Område med sulci och gyri ger en lob (ringen)
60
Q

Nämn tre viktiga basala ganglier

A
  • Nucleus caudatus
  • Globus pallidus
  • Putamen
61
Q

Vilken är den största commisuran i hjärnan?

Vad är en commisura?

A
  • Största vita vävnaden corpus callosum (hjärnbalken), information går mellan höger och vänster hemisfär
  • förbinder två områden
62
Q

Vad kallas stråket mellan hjärna och ryggmärg?

A

tractus cortikospinalis

63
Q

Vad är en pedunkel?

A

En stjälk av vit substans mellan två områden (hjärnstam till storhjärna till lillhjärna)

64
Q

Vad är capsula interna och vad gör det?

A

Vit substans mer beläget i mitten, förbinder grå substans i cortex med underliggande strukturer

65
Q

Vad syns i mitten vid röd prick och vad är framför?

A
  • Nucleus ruber – i mitten vid röd prick x2
  • Substanstia nigra framför på bägge sidor
66
Q

Vilken struktur syns i gul ring och vad förbinder den?

Samma fråga på bild två?

Vad heter strukturen som liknar Musse Pigg och vad är dess öron?

A
  • Mellersta Lillhjärnspedunkel (gul ring första bilden) förbinder lillhjärnan med hjärnstammen (pons)
  • Övre lillhjärnspedunkeln på andra bilden förbinder lillhjärna hjärnstam
  • Musse Pigg är mesecencefalon (övre delen av hjärnstammen), storhjärnspedunkeln är Musse Piggs öron (där hjärnstammen fäster in mot storhjärnan), i storhjärnspedunkeln går all information från och till ryggmärgen
67
Q

Vad heter hjärnstammen och vilka strukturer kan du urskilja ur hjärnstammen?

A

Truncus encephali

  • På mittenbilden kan vi följa ryggmärgen upp till första förtjockningen som visar förlängda märgen (medulla oblongata) och den ytterligare förtjockningen kallas Pons (hjärnbryggan) och möter mescencefalon (mittenhjärnan) högre upp (dessa tre delar utgör hjärnstammen)
68
Q

Vilken struktur går corpus callosum under och var på bilden till vänster är den?

Hur hittar vi den när vi tittar på ett sagitalsnitt?

A

Går under falx cerebri

Går ovanför fladdermusen

Utsträckt C vid sagitalsnitt ovanpå hjärnstammen

69
Q

Var på bilden till höger finns främre och bakre kommisur?

Var finns fissura sylvi på samma bild?

A

Tunn över den svarta pilen och sytrådstun under svart pil

Fissura sylvi syns går in i svart bilateralt

70
Q

Beskriv vägen från hjärnbark ner till ryggmärgen

A

Gå från hjärnbarken med sitt axon genom vit substans genom kapsula interna genom storhjärnspedunkeln genom mesencephalon, pons, förlängda märgen med överkorsning och vidare i tractus corticospinalis till ryggmärgen

71
Q

Vad finns efter benmärgens slut?

A

Ryggmärgen smalnar av/slutar och bildar conus medullaris (L1-L2), här kommer pia mater bilda en liten sträng nedanför som kallas för filum terminale

Nervrötter fortsätter neråt och bilda cauda equina, denna omges av hjärnhinnorna dura mater (hård) och arachnoidea mater och innanför denna finns likvor (liquor cerebrospinalis) i subaraknoidalrummet (spatium subarachnoideum), eller som det kallas Cisterna lumbales

72
Q

Vad består falx cerberi av?

A

Dura mater

73
Q

Utöver falx cerebri, vilka viktiga strukturer bildar dura mater i hjärnan?

A

Dura mater går in på kanterna och bildar tentorium cerebelli (lillhjärnstältet), tentorieslitsen avslutar lillhjärnstältet inåt, och upp ur denna kommer hjärnstammen

  • Supratentoriella rummet och infratentoriella rummet (bakre skallgropen), delas av lillhjärnstältet
74
Q

Vad är det för uppdelning vi ser på bilden?

A
  • På bilden till höger ses tentoriet tydligt dela av mot lillhjärnan neråt och mitten är ryggmärgen
75
Q

Vad producerar likvor och vad består det av?

A

Plexus choroideus

Strukturen består av små kärlnystan

76
Q

Vad kallas utrymmet mellan arachnoidea mater och pia mater?

A

Cisternae subarachnoidale

77
Q

Vad kallas förbindelsen mellan sidoventriklar och tredje ventriklen?

A

foramen interventriculare (foramen monro), en på varje sida

78
Q

Vad kallas förbindelse mellan tredje och fjärde ventrikel?

A

aqueductus mesencephali

(aqueductus Sylvii)

79
Q

Vad ligger framför och bakom fjärde ventrikel?

A

Pons

Lillhjärna

80
Q

Hur går likvor ut till subarachnoidala rummet från fjärde ventrikel?

A

Genom öppningar längst ned (två laterala, Luschka) och en bakre medial apertur (Magendi), denna är längst ner

81
Q

Hur ligger nuckleus caudatus, thalamus, globus pallidus och putamen i förhållande till ventrikelsystemet?

A
82
Q

Vilka ventriklar ser du på bilden till höger?

A

Det vi ser på bilden till höger är höger och vänster sidoventrikel i mitten och tredje ventrikel i mitten samt temporalhornen av sidoventriklarna vid lillhjärnan på respektive sida

83
Q

Vilka är de grå strukturerna som går in i det svarta i mitten?

A
  • Nucleus qaudatus (svanskärnan) går in sidoventriklarna tydligt på bilden (grå färg)
  • På den axiella bilden till höger är nucleus caudatus tydlig (”inkräktar” i mitten på ventriklarna)
84
Q

Vilka är de lätt går strukturerna nedanför det vita som är under fladdermusen och vilka lite mörkare strukturer är lateralt om dessa?

A
  • Globus pallidus (närme fladdermusen) än putamen som är lite tydligare
85
Q

Vilken är den axiella bilden?

Var finns nucleus caudatus?

Vad på den bilden är putamen och vad finns innanför dessa?

Vad är “äggen” för något?

Vad är de bakre mörka strukturerna vid lillhjärnan?

Var finns corpus callosum?

A
  • Axiell bild till höger
  • På den axiella bilden till höger är nucleus caudatus tydlig (”inkräktar” i mitten på ventriklarna), putamen är rektanglarna lateralt om dessa (strax innanför dessa är globus pallidus), äggen är thalamus, bakåt är de bakre sidoventriklarna, corpus callosum förbindelse uppe och ner på höger bild
86
Q

Vad kallas den vita strukturen mellan sidoventriklarna och hur ska den vara?

Vad är det lite gråa i ventrikel?

A
  • Skiljevägg (septum pillucidum, viktig struktur) mellan de två ventriklarna på höger bild, mjuk och sladdrig, varför radiologer vill ha denna i mitten hos frisk person
  • Plexus coroideus i ventriklar söderut (lite grått)
87
Q

Vad kallas corpus callosums främre och bakre del?

A
  • Främre genu – knä
  • bakre del splenium
88
Q

Vad är Musse Piggs näsa för något?

A

Aqueductus mesencephali (Sylvii)

89
Q

Vad är den lilla triangelformen på mindre bilden innanför lillhjärna?

A

Fjärde ventrikeln

90
Q

Var har vi Luschka och Magendi på denna bilden?

A
  • Apertura Magendi bakåt (strax nedanför hennes pekare), två laterala apertura Luschkae väldigt tunna precis lateralt om pekaren
91
Q

Vad är ett cisternae?

A
  • Utvidgade subarachnoidalrum fyllda med likvor, vissa har fått egennamn, t ex Cisterna lumbalis
92
Q

Var finns cisterna magna?

A
  • Mellan förlängd märg och lillhjärna (cisterna magna) mkt nära foramen magnum
93
Q

Var finns cisterna interpedunkulari och cisterna ambiens?

A
94
Q

Vad är det blå på bilden där pekaren är?

Vad är det gröna och det mörkgröna?

Vad visar pilarna?

A
  • Större ven – sinus sagitallis superior (blå)
  • Gröna är subarachnoidalrummet
  • Pilarna visar hur vätska går
95
Q

Var finns plexus choroideus och vart går vätskan ut från ventriklar?

A
  • Golvet i sidoventriklar, tak i tredje och tak i fjärde ventrikel har plexus choroideus (lite grönare är plexus)
  • Går ut lateralt i Lucshka och bakåt i Magendie
96
Q

Vad ser vi på bilden, hur förs likvor ut och vilka celler klär strukturen?

A
  • Willi på bilden
  • Aktiva transporter kommer föra ut likvor
  • Epitelceller (ependymceller, annan typ) följer med ner runt willi)
97
Q

Vad ser vi på bilden?

A
  • De små utskotten på bilden (blomkål) från subarachnoidla lagret
  • Falx cerebri i mitten med pia mater närmst och dura mater i gult/brunt, det vita emellan är subarachnoidalrummet
  • Genom tryckskilnader kommer likvor pressas ut i sinus sagitalis superior och komma ut i venös blodcirkulation
98
Q

Nämn tre fel med teorin om att likvor enkom kommer ifrån plexus choroideus

A
  1. Enkelriktat flöde från de olika plexusen ut
  2. Arachnoidala willi som sticker upp i sinus uppkommer ganska sent hos människa, kan ta två år, under perioden fungerar förstås ändå cirkulationen (absorption)
  3. Bortopererade plexus botar inte hydrocephalus
99
Q

Vad vet vi om likvorcirkulationen idag?

Vilka tryck är cirkulationen beroende av?

A
  • Flödet kan gå fram och tillbaka
  • Finns också absorption i hela CNS, hänger ihop med hjärtcykeln (mätning i akvedukten mellan 3 och 4 ventrikel visar framåt och bakåtflöde
    • I systole när vi får påfyllnad i artärer intrakraniellt så ökar dessa i volym och likvor går ut
    • I diastole under utflöde av blod kommer istället inflöde av likvor
  • Flera platser som producerar
  • Beror på både hydrostatiskt tryck och osmotiskt tryck
100
Q

Vilka sex strukturer ger prosencephalon, mesencephalon och rhombencephalon upphov till?

A
101
Q

Vilka strukturer ger Telencephalon, diencephalon, mesencephalon, metencephalon och myelencephalon upphov till?

A
102
Q

Vad separerar frontallob och hjässlob?

A

Sulcus centralis

103
Q

Vilka egenskaper har vi i frontalloben?

A
  • Personlighet, konsekvensanalys, hur vi beter oss (kopplas till tidigare erfarenheter)
104
Q

Vilka egenskaper finns i hjässloben (parietallob)?

A
  • Innehåller sensoriska cortex, sensorisk integration (synintryck kan kombineras känslointryck, kan räkna ut hur långt jag ska sträcka arm för att nå snörena)
  • Mellan hjässlob och temporallob; tal och hörsel
105
Q

Vilket sinne kopplas starkt till occipitalloben?

A

syn

106
Q
  • Gyrus precentralis (centralloben) –> sulcus centralis –> Gyrus postcentralis

Var finns motorcortex och sensorcortex sett till dessa gyrus?

A
  • Motorcortex framför centralfåran i gyrus precentralis
  • Sensoriska cortex bakom centralfåran i gyrus postcentralis
107
Q

Vilka strukturer i färg ser du på bilden?

A
  • Premotorcortex i det ljusrosa
  • Motorcortex där figurerna är i mörkrosa
  • Sensoriska cortex i det ljusblåa
  • Rosa blubb där pekaren visar är planering tal
  • Gröna hörselcortex
  • Gul är syn
108
Q

Somatotopi

  • Hur är kroppens olika delar representeade kortikalt i hjärnan
A
109
Q

Vad är det bilden vill visa?

Och varför är det viktigt att kunna orientera sig här?

Vad innerverar detta motorområde?

A
  • Hittar vi ”hand-nob” vet vi att vi är i precentralis
  • Denna fåra skiljer frontallob och parietallob
  • Viktigt veta eftersom vi vid ingrepp hellre pillar på sensoriska cortex än motoriska cortex (riskerar bli lam)
  • Innerverar handen
110
Q

Vad är det bilden vill visa?

A
  • Denna fåra skiljer frontallob och parietallob
  • Hittar vi ”hand-nob” vet vi att vi är i precentralis (Omega-tecken riktat bakåt
  • Gyrus precentralis brukar vara större än post (sensoriska cotex) också
111
Q

Parietalloben hanterar vad postcentralt i början av loben?

A

Känsel och integration av de sensoriska intrycken

112
Q

Vad innebär lateralisering?

A

En förmåga sitter mer kopplad till höger eller vänster hjärnhalva

113
Q

Vilka egenskaper “styr” höger hjärnhalva?

Vad kan hända med talet om skada sker här?

A
  • Kreativitet, konst/musik, holistiskt tänkande, spatiala förmågor, mönster
  • Höger parietalcortex har t ex stor betydelse för spatial förmåga och minne (klockan som alzheimerspatienter målar)
  • Intonation och känslouttryck i rösten i höger sidas Wernickes område (dessa områden finns alltså på bägge sidor med lite olika funktioner), är denna sida svag kan man tänka sig tal som Saga
  • Skada på höger sida hos flicka gav problem med tolkning av synintryck
    • vilket gav oförmåga att tolka bilder, svårt känna igen personer, osäkerhet i rörelser
114
Q

Vilka förmågor styr vänster hjärnhalva?

A
  • Språk, analytisk tänkande, logik, matematisk, tidsuppfattning (saker i rätt följd, knyta skorna osv)
  • Brocas område (”premotorcortex” för det som ska ske motoriskt när vi ska prata) och Wernickes område – mer kopplats till sensoriska bitar (inte riktigt förstår vad andra säger eller det du själv säger), vilket bilden till höger visar
  • Split-brainpatienter kan alltså inte känna på något med vänster hand och beskriva detta (om blind) eftersom det sker en överkorsning till höger och språket framför allt är beläget i vänster hjärnhalva
    • Känner denna på prylen med höger hand går det bra förstås
115
Q

Hur går synen gällande korsning?

A
  • Medialt synfält går in på samma sida medan lateralt synfält korsar
  • Vilket innebär att vänster synfält processas på höger sida och vice versa
116
Q

Vilka strukturer pekas ut (vänster uppifrån och ner)?

A

Septum pellucidum

Commissura anterior

Capsula interna

Amygdala

117
Q

Vilka strukturer pekas ut?

A

Commissura anterior

Commisura posterior

118
Q

Hur går de direkta corticospinala banorna?

A

Laterala korsar i pyramidbanekorsningen i medulla oblongata

Anteriora korsar på vägen ut från ryggmärg

119
Q

Beskriv hur cisterna ambiens och cisterna interpeduncularis är belägna

A

T2 (från andra) (19 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions