Embryologi Flashcards

1
Q

Vad sker vid gastrulationen och vad får vi dag 17?

A
  • Från gastrulation, bilaminär groddplatta omvandlas genom att den primitiva strimman bildar den primitiva fåran och epiblast vandrar ner och bildar mesoderm och epiblasten som blir kvar kallas för ektoderm
  • Vi har nu de tre groddbladen, dag 17 får vi notokord (kommer ligga i mitten på fostret), utgör primitiv ryggrad, viktig för att andra saker anläggs på rätt sätt (induktion)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad är endoskelettet och

hur bildas endoskelettet?

A
  • Två delar med
  • Visceralt (gälbågen med mellanörats ben t ex)
  • Somatiskt med två delar
    • axialt - mittpunkt/från svanskota uppåt och huvud
    • appendikulärt är extremiteterna )
    • somatiskt = biologiskelett i skolan liksom

Endoskelett bildas genom endokondral benbildning, (indirekt benbildning)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vilka ben är dermalskelett och hur bildas det?

A
  • Rester embryologiskt –> skalltaket, käke och även nyckelbenet (direkt benbildning)
  • mesenchymala celler börjar bilda ben direkt genom differentiering till osteblaster, sker i platta strukturer (intramembranös benbildning)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Ge exempel på heterotropt skelett

A

patella och sesamben

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Hur sker den endokondrola benbildningen?

A
  • Mesenchymala celler kondenseras (odifferentierade), centralt differentieras de till kondrocyter, de kommer sedan att växa till och hypertrofiera och utsöndra matrix och det kalcifieras och cellerna dör, kärl går längs ytan på benet och växer in i kalcifierat område och drar med sig stamceller från periostret och växer till i det kalcifierade området till osteoblaster och kan börja lämpa ut matrix
    • Vid tiden för födsel har det också bildats sekundära benbildningscenter, broskzonerna finns kvar till vi slutar växa
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad bildar mesodermet?

A
  • Paraxiala mesodermet bildar skelett (en del), tvärstrimmiga muskler och delar av dermis
  • Intermediära mesodermet (merparten av urogenitalsystmet)
  • Laterala mesodermet – hjärta, inre beklädnaden av kroppshåligheter, dermis, delar av extremiteter (skelett i ben t ex)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad händer med det paraxiala mesodermet vecka 3 och vad kommer dess delar utgöra?

A
  • Paraxiala mesodermet (slutet av v 3) vars innerdel ser ut som knölig baguette blir mer uppstrukturerad, somitomerer bildar somiter som vandrar –>
    • Sklerotom vandrar centralt och kommer utgöra kotor och revben (också korsben och skallbas, de två andra bitarna dermomyotom (hud och muskler)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Hur börjar bildningen av det axiala skelettet?

A
  • Signaler från ryggsträngen påverkar bland annat, så schlerotomcellen börjar uttrycka PAX1, nu vet den att den ska bli ben
  • Ett schlerotom bildar inte en kotkropp utan bildas av nedre del av ett schlerotom och en övre del av en annan, i och med att det skickas ut nerver (kommer kopplas till dermatom), dermomyotom till höger
    • Schlerotomet delar sig och utgör delar på två kotor då muskler håller sig till ”sin somit” och därför ”kopplar” ihop två kotor, vi kan tack vare detta röra på oss
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad bildar nukelus pulposis och vilka gener är viktiga för ryggkotornas olika utseenden och funktion under somitutvecklingen?

A
  • Ryggsträngen bildar nukleus pulposis (enda resten av notokorden)
  • Hox-gener viktiga för ryggkortornas olika utseenden och funktion, somitutvecklingen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vilket skelett tillhör revbenen och hur bildas de?

A
  • Axialt skelett
  • Schlerotom delar upp sig, revben skickas ut från schlerotom
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad utgår sternum från och hur kopplas det ihop med revben?

Hur bildas clavicula?

A

Sternum bildas från lateralt mesoderm (indirekt benbildning), revbenen växer in och möter bröstbenet (brosk länge innan det förbenas ordentligt, vuxen ålder ibland), clavicula bildas genom direkt benbildning (inget brosk), bröstkorgen är byggd

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Hur bildas de appendikulära benen?

Vad bildar de appendikulära benens muskler?

A
  • Appendiculära skelettet (inte mkt v.5), evolutionärt senare
    • Bildas på plats en bit utanför (utgår alltså inte från det axiala skelettet)
    • Bildas från lokalt mesoderm (lateralt mesoderm), kondensering (förtätning) av mesenchym och i den sker ytterligare förtätning, endokondral benbildning
    • Kondenseringen ger upphov till kondrifikation med i detta fallet ligament och menisk också

Somiten (paraxialt mesoderm) ger upphov till ex extremitetens muskler men inte dess ben

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad utgår skallen ifrån och vad bildar vad?

A
  • Paraximalt mesoderm (längst bakre skallen), parietal ex
  • Neurallisten främre skallen (ansiktet)
  • Dermalskelett –> skalltaket, käke och nyckelben
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad kallas de muskler som utgår från epimere respektive hypomere?

Vad kallas de ramus som följer med ut i tidigt stadie?

A
  • Myotomet bildar muskler och nås av nerv
  • Delar upp sig i epimere och hypomere
  • Epimere (ryggens muskler) hypomere (extremiteter och bålens framsida muskler)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad bildar myotomet (detaljer och tidsperspektiv) och vilken transkriptionsfaktor är med och styr (bland annat)?

A
  • Myotomet bildar tvärstrimmig muskulatur och nås av nerv
  • Delar upp sig i epimere och hypomere
  • Epimere (ryggens muskler) hypomere (extremiteter och bålens framsida muskler)
  • Muskelskivor vid 6 veckors ålder, vid åtta veckor har musklernas vandrat mycket, därför innerveras (drar med sig innerveringen liksom) ibland vissa muskler av nerver från annan nivå men grundprincipen är dock sådan

WNT styr bland annat

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vilka nerver innerverar biceps, triceps, quadriceps fem. och ankelns plantarflexorer

A
  • C1-C4 nackmuskler
  • C3-C5 – diafragma (diafragma vandrar neråt, trycks neråt av hjärta och lungor), nervus phrenicus
  • C5-C6 Biceps
  • C7-C8 Triceps
  • C8-T1 Fingermuskler
  • T2-T12 Axial muskulatur
  • L1-L2 – höftens flexorer
  • L2-L3 – quadriceps fem.
  • L5-S1 – glutealmuskultaur
  • S1-S2 Ankelns plantarflexorer
  • S3-S5 Bäckennbotten, blåsa, genitalia
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Hur bildas musklerna och vad utgör broms?

A

Myoblaster bildas och smälter samman till muskelfibrer (många kärnor), satelitceller runt om (stamcellsegenskaper)- kan smälta samman med fibrer och utöka senare

myostatin (broms på muskeltillväxt genom att hämma fibrers antal och tillväxt), belgian blue saknar denna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vilka olika typer av muskelfibrer bildas?

A

Bildas olika typer av fibrer

  • Typ I, långsam ihopdragning, ganska lite kraft men uthålliga, aerob metabolism, mkt mitokondrier, hög kapillär densitet (hög metabolism möjligt), myoglobin (blir röda), röda fibrer, kan använda triglycerider
  • Typ IIx, snabb kontraktion, stor kraft men inte uthålliga, anaerobt, kan bibehålla full kraft under minuter, jobbar inte aerobt och behöver inte lika mkt mitokondrier och kapillärer, kreatinfosfat och glykogen förstaval som bränsle (hoppa, styrkelyft)
  • TypIIa, inte heller mkt myoglobin (ligger mitt emellan de ovan)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Va bestämmer vilka muskelfibrer som bildas och hur är musklerna fördelade?

Ge något exempel på muskler med olika typer

Vad ger avsaknad av aktivering?

A

Embryogenesen styrs av motorneuron (genetik störst faktor)

  • Långvarig aktivering av små motorneuron ger typ I,
  • Tysta och kraftiga burts av stora motorneuron ger typ II

Vi har ungefär 50/50

ögon, fingar typ II,

soleus och liknande mkt typ I

Avsaknad av längre aktivering ger mer Typ IIx (ex ryggmärgsskadad), beror troligen på avsaknad av uthållighetsträning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Hur börjar de appendikulära benen bildas och hur omsluts de i muskler?

Vilken tillväxtfaktor är viktig?

A
  • Apikala ektodermal ås, ligger ovanpå en kärna som är mesodermal (lateralt mesoderm) (FGF viktigt)
  • Ben bildas på plats (lateralt mesoderm) men myotomceller vandrar ut (urspringer från somiten) till extremitetsknoppen, dessa möts i knoppen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Hur sker induceringen av arm/ben (ange några viktiga transkriptionsfaktorer) och var kommer musklerna ifrån?

A
  • Apikal ektodermal ås (åsen (ektodermalt hölje) nödvändig för att induceringen av arm/ben kommer igång), ligger ovanpå en kärna som är mesodermal (lateralt mesoderm) (FGF viktigt)
  • Ben bildas på plats men myotomceller vandrar ut (urspringer från somiten) till extremitetsknoppen, dessa möts i knoppen
    • Mesodermal kärna styr vilket segment (styr detaljerna) som induceras genom HOX-gener (ex hand eller överarm)
    • ZPA (cellpopulation- organisationscentrum) styr upp mycket av handens organisation med fingrar och tumme på rätt plats
    • HOX-gener dock viktigast för vilket segment som ska byggas – scapula, humerus, radialis, fingrar osv, modulbygge
      • indirekt effekt vid fosterskada (neurosedyn)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Hur sker armens och benets utveckling?

A
  • Armen ligger lite före benens utveckling, dag 37 paddelhand, hyfsad hand och fot vid dag 52
  • Startar egentligen med knoppar som växer neråt, blir till paddlar, det sker vridningar, först ventral böjning för båda v. 6
  • V.7 vrids armen utåt, benet vrids inåt, andravåg senare roteras inåt ytterligare (benets fram blir alltså armens bak), designen är ganska likartad men 180 grader vänt liksom
  • Dermatomen kommer därför få betydelse genom dessa vridningar (polkagrisstil), därför kan känselbortfallet vara vridet på benet
23
Q

Vilka HOX-gener är viktiga för vad?

A
24
Q

Vilket vitamin minskar risken för missbildningar i ryggmärgen?

A

Folsyra

25
Q

Neuralplattan får en fåra och den kommer smälta ihop och bilda ett rör och integreras i resten genom att ektodermet sluter sig ovanför

Röret bildar ryggmärg och hjärna

Men hur sker bildning av perifera nervsystemet och vad ger det upphov till och varför ger det upphov till så många olika saker?

A

I samband med slutning av röret kommer neurallisten (cellpopulation i övergången mellan neuralrör och ytektoderm) migrera framåt lateralt, ger upphov till stora delar av PNS, dorsalrotsganglier, parasympatiska ganglier, nervceller i enteriska nervsystmet, binjuremärg, och vissa delar av skallens ben, melanocyter (oväntat)

  • Styrs av det dom möter (glukokortikodier – binjuremärger t ex)
26
Q

Hur sker differentieringen av neuralröret och vad ger neuralröret upphov till (fokus ryggmärg)?

A
  • Blir tjockare, celldifferentiering celldelning in mot mitten av neuralröret, vandrar utåt och delar sig, först bildas nervceller (vandrar utåt) sen glia och sist ependymceller (vetter in mot canalis centralis)
  • Det bildas inre mantellager (grå substans) och yttre marginallager (vit substans), finns utskott härifrån
  • Uppdelning av mantellager till ventral cellansamling och dorsalansamling (dorsal och ventral kolumn)
27
Q

Vilken typ av neuron ger ventral- och dorsal kolumn upphov till? Hur tas utskott emot och hur skickas de?

A

Ventral kolumn ger motorneuron (somatiska och autonoma motorneuron)

Dorsal kolumn tar emot information från primärafferenter och kallas då för andra ordningens sensoriska neuron, ger också upphov till interneuron)

  • Dorsalrotsganglier kommer skicka utskott som vandrar in mot ryggmärg mot dorsala kolumnen samt ut mot hud t ex (känsel) samtidigt som ventral kolumn skickar ut mot t ex muskler (kontraktion t ex)
    • Dorsal kan skicka vidare mot hjärna alternativt styra någon reflex direkt
28
Q

Vad händer med ektodermet från dag 18-24

A
  • Vi får en uppdrivning på ektodermet över primitiv nod kring 18 dagar som kallas för neuralplattan, foster och neuralplatta växer snabbt och bildar också neuralfåra och den är kraftigare kranialt
  • Fåran tar över mer och mer, fria kanter bildas och ansluter mot varandra och smälter ihop till ett rör – neuralröret (neurolering), dag 22-24, ytektoderm kommer sluta sig över neuralröret
29
Q

Vad händer med neuralröret efter att ektodermet slutit sig över det och fram till vecka 4 (avseende cellbildning och struktur)?

A
  • Röret expanderar och det sker cellnybildning i inre del mot lumen (ventrikulär zon) och vandrar uppåt mot mantelzon – här ligger alla nervceller som kommer skicka utskott till marginalzon
    • Radiell glia har fot mot inre och yttre yta och bidrar som riktmärke genom att celler kan klättra och hoppa av vid rätt tillfälle uppåt
  • Cellbildning sker i vågor, först bildas nervceller, sedan glia och sist ependymceller som klär in ventrikelsystemet mot cerebrospinalvätskan
  • Bildas tre hjärnblåsor under v. 4
    • Procencephalon
    • Mesencephalon
    • Rhombencephalon
30
Q

Vilka tre hjärnblåsor bildas först?

A
31
Q

När bildas de fem hjärnblåsorna och vilka är de?

A

Någonstans vecka 5 får vi fem sekundära hjärnblåsor

32
Q

Vilka hjärnblåsor bildar respektive av de tre hjärnblåsorna och vilka områden bildar de i sin tur?

A
  • Prosencephalon bildar Telencephalon och diencephalon
    • Telencephalon bildar hjärnbark (cortex cerebri) (inifrån och ut liksom), basala ganglier, hypocampus, amygdala
    • Diencephalon kommer ge thalamus, hypothalamus, epitalamus, näthinnan (retina) (utväxt från dienxeplen)
  • Mesenchepalon fortsätter vara mesenchepalon

Rombencephalon delas upp i metenchephalon och myelencephalon

  • Metencephalon ger pons och cerebellum som växer ut bakom som del av metencepahlon
  • Myelencephalon blir medulla oblongata
  • Det som blir kvar ger ryggmärg
33
Q

Vad är canalis centralis och vad bildas dess vägg av??

A

Ett knappt mm-tjockt rör som ligger mitt inne i ryggmärgen och sträcker sig i hela ryggmärgens längd. Uppåt övergår centralkanalen i hjärnans ventrikelsystem. Centralkanalens vägg bildas av ependymceller och insprängda stamceller.

34
Q

Vad bildar hålrummet i neuralröret?

A
  • Hålrummet som finns längs hela nervsystemet delas upp i olika delar
    • längst fram (telencephalon) – lateralventriklar (1a och 2a ventrikel)
    • diencephalon bildar tredje ventrikel
    • mesencephalon bildar aqueductus cerebri
    • hålrum i metencephalon och myelencephalon bildar fjärde ventrikeln
    • Canalis centralis sedan i mitten av ryggmärg
35
Q

När bildas telencephalon relativt, hur kammas det och vad sker då med lillhjärna?

A

Telencephalon är stort och expanderas ganska sent, kammas först bakåt och sedan framåt mot öronen, lillhjärna trycks nedåt bakåt

36
Q

Vilka typer av kolumner bildar ryggmärgen efter hand och vad innehåller de?

Vad kan dessa kolumner kallas med andra ord?

A
  • Ryggmärgen bildar kolumner som blir tydligare efter hand
  • Ventrala kolumner (basal platta) –> somatiska- och autonoma motorneuron
  • Dorsala kolumner (alar platta) –> 2:a ordningens sensoriska neuron och interneuron
37
Q

Hur blir organisationen i hjärnstammen?

A
  • Mkt är likt med dorsala och ventrala kolumner
    • kraniala nervkärnor med ventrala kolumner ger motoriska kranialnervceller
    • Dorsala ger sensoriska kranilanervskärnor
  • Tydlig dorsal och ventral organisation, men det dorsala här kommer också hamna lateralt
  • Ventrala motoriska delar kommer dela upp sig
    • kranlialnervskärnor som styr skelettmuskulatur (somatiska efferenta), ligger medialt ventralt
    • Nervceller som styr visceral utåtgående signalering ligger lateralt om de som styr skelettmuskulatur
  • Liksom dorsal kolumn (afferent)
    • Viscerala ligger inåt
    • somatiska inflödet ligger längst ut (trigiminus t ex)
38
Q

Vad har skett i mecencephalon v. 12?

A
  • Till en början likt men efter cirka v. 12 har tombolan jobbat (saker blandas) och de ventrala nervkärnorna som är bäst på att göra motorneuron kommer minska i antal och de dorsala öka eftersom det inte behövs lika många motorneuron här
39
Q

Vad bildar procencephalon (hur ser det ut med dorsal och ventral uppdelning), hur ligger ventriklar och vad bildar det som bildas bland annat?

Vad kallas det som bildar delar av basala ganglier?

A
  • Ventral och dorsal uppdelning finns inte direkt
  • Diencephalon centralt
  • Lateralventriklar och sedan tredje ventrikel i anslutning till diencepahlon
  • Talamus och hypothalamus från diencephalon
  • Corpus callosum (stora vägen för kommuniktation är utskott som skickas från celler i barken, även bark och utskott från talalmus bildar capsula interna
  • Ganglionic eminenses (emellan telencephalon och diencephalon) bildar striatum, nukleus caudatis osv
40
Q

Vad visar pekaren?

A

Ganglionic eminenses

41
Q

Hur bildas hjärnbarkens huvudsakliga nervceller (lager)?

A
  • Hjärnbarken bildas inifrån och ut (cellerna i de yttre lagerna bildas sist)
    • Ett undantag finns (en celltyp ytterst tidigt)
42
Q

Det finns också andra celler i hjärnbarken som vandrar utifrån och in, vilka är detta och var kommer de ifrån?

Vad kallas denna migration?

A
  • Hämmande nervceller (interneuron) (gabaerga celler) från ganglionic eminences
  • Oligodendrocyter

Kallas för tangentiell migration

43
Q

Vilka två typer av differentiering förekommer för nervcellen och vilken är vanligast?

A

Ex 1

Stamcellen kan vid delning ge olika molekylära gradienter som ärvs lite olika – kan ge olika öden (kanske viktigare i mindre komplicerade organismer)

  • Vid bildningen av barken är denna typ av assymetrisk delning viktig

Ex 2

Stamceller (progenitorer) styrs av det dem möter i sin omgivning, cellen har samma möjlighet men möts av olika molekyler från miljön och dotterceller utvecklas därför olika, olika miljöfaktorer, denna typ dominerar hos oss

  • Principen är läcker men har brister, vi skulle t ex behöva en faktor för varje celltyp, ett sätt att lösa det är att jobba med koncentrationer, sonic hedgehog utsöndras av notokorden och senare av de ventrala delarna av neuralröret, beroende på koncentration blir cellerna motorneuron eller olika typer av interneuron, modellen är lite enkel, fler faktorer påverkar
44
Q

Vilka två övergripande sätt gör att axonet hittar rätt?

A

1. Axonet styrs aktivt att hitta rätt mål (viktigaste)

  1. Det bildas alla tänkbara kontakter initialt och de rätta får överleva (fintrimning, mer senare i utvecklingen)
45
Q

Hur sker aktiv guidning av axonet?

A
  • Sammantaget styr ett flertal saker
    • Axonet skickas ut, adhererar till matrix och vandrar på detta och sedan adhesion till celler och deras yta
    • Fascikulering betyder att axonet hittar ett annat axon (pionjäraxon t ex) och följer med (förklarar varför många nerver löper ihop)
    • Kemoattrakation
    • Kontaktinhibition – något den inte tycker om genom ytan och går därför inte i den riktningen och även då kemorepulsion (något den inte tycker om)
46
Q

Hur sker fintrimning av axonet?

A
  • Närvaro av målorgan är viktigt, vilket visats i försök hos djur där ett ben plockats bort, motorneuron som skulle innervera det bortplockade benet dör då i högre omfattning. Det visar sig dock att även motorneuron försvinner på den sida där vi har benet kvar (även om bägge är kvar) vilket innebär att vi initialt bildat för många nervceller och vissa av den överlever. Får grodan ett extra ben ökar motorneuronen på den sidan
    • Celler som får bra kontakt överlever, de andra går i apoptos
  • Det som sker på detaljnivå är att målorgan utsöndrar överlevnadsfaktorer och de med närmst kontakt får mkt av dessa faktorer (NGF – nerve growth factor, en variant), finns många varianter
  • I många fall så är handlar det om att axoner minskar och vi får ett 1:1 förhållande, vanligt i t ex parasympatiska nervsystemet
47
Q

Det sker trimning genom axonens funktion mest postnatalt

Vad är signifikant för den postnatala trimningen av axoner?

A

Finns kritiska perioder vilket är tydligt hos t ex ankor som såg det första rörliga föremål (forskare) som sin mamma

  • Hos katter prövades ögonens koppling (vilket bilden visar)
  • Principen att ta med är att kritiska perioder passeras och ju senare i utvecklingen förändringen görs desto mindre plastiskt är detta fenomen som kan ses av bilder till vänster
  • Det som sker på detaljnivå är att målcellen mottar mer samstämd information (depolariseringar) vilket gör att synapsen dem emellan kommer stärkas och den mindre samstämmiga kontakten degenerera
    • Neurons that fire together wire together
48
Q

Vad visar bilden?

A
  • Bilden visar att målcellen mottar mer samstämd information från vissa axon (depolariseringar) vilket gör att synapsen dem emellan kommer stärkas och den mindre samstämmiga kontakten degenerera
    • Neurons that fire together wire together
49
Q

Vad är ett morfogen?

A

Ett ämne som utsöndras och vilkens koncentration styr utvecklingen av en cell

50
Q

Hur se utvecklingen av hjärnan ut i vuxen ålder?

A
  • Utvecklingen av hjärnan fortsätter så länge vi lever, strukturella omvandlingar sker i hjärnan beroende på vad vi utsätts (synaptisk plasticitet – vilket innebär nybildning av synapser och stärkning av dessa)
  • Nybildning av nervceller sker i hippocampus, inte i övriga cortex
51
Q

Hur skulle den assymetriska delningen kunna gå till praktiskt och vilka transkriptionsfaktorer kan då vara viktiga?

A
52
Q

Hur gör själva förlängningen av axonet under den embryonala utvecklingen?

A

Längst ut på axonet finns en tillväxtkon som används för att navigera rätt och delvis göra den faktiskta förflyttningen. De har små utskott av aktin som kan ses som händer som krafsar sig fram. Armen förlängs gradvis genom mikrotubuli som löper i axonet

53
Q

Hur kan utvecklingen av embryot kopplas till cellernas plasticitet?

A

Ju längre utvecklingen går desto mindre plastiska blir cellerna, de har liksom ett inneboende program (stor eller snäv kompetens) men är samtidigt påverkbara utifrån