Lukt och smak Flashcards

1
Q

Lukt

Vad finns i näsans tak?

A
  • I näsans tak (1 cm) finns luktslemhinnan (regio olfactoria) medan resten är respiratorisk slemhinna (regio respiratoria)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad går ifrån regio olfactoria och var löper dessa (övergripande)?

A
  • Från regio olfactoria går det tunna buntar av omyeliniserade axoner (fila olfactoria), dessa kallas gemensamt för n. olfactorius (CN I), dessa löper igenom benet os ethmoidale (kallas här lamina cribrosa) i flertalet små hål och bildar en klump (bulbus olfactorius) där signaler kopplas om och sekundära neuron leder signalen vidare genom tractus olfactorius in till hjärnbarken
    • Luktsystemet har ingen omkoppling i thalamus
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad skiljer luktsystemet med de andra sinnena gällande kopplingar?

A

Luktsystemet har ingen omkoppling i thalamus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Hur definieras luktreceptorceller, vilka egenskaper har den gällande omsättning och vad medför detta?

A

Luktreceptorceller definieras som nervceller, de har egenskapen att de omsätts på 1-2 månader varför det finns basalceller (stamceller)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Luktreceptorcellen sällskapas av stödjeceller, vad gör dessa?

A

Stödjecellerna utsöndrar odorant binding proteins, hör ihop med att många doftämnen är hydrofoba och därför svårt gå igenom slemskiktet men om de binds av dessa proteiner kan de ta sig in

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Var sitter luktreceptorerna?

Vad bidrar till slemskiktet?

A
  • Luktreceptorcellen har utskott mot näshålan (luktknopp) varpå det finns cilier som sticker ut i slemskiktet
  • På cilierna sitter luktreceptorerna och detekterar olika dofter
  • Körtlar bidrar till slemskiktet som cilierna ligger inbäddade i
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad är det som skiljer mellan olika lukter i fråga om upptag?

A

Receptorn

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad kallas luktens överföring till receptorn?

A

Transduktion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Hur sker luktöverföringen?

A
  • Receptorn är G-proteinkopplad (G(olf) och kommer genom GTP-bindning aktivera adenylatcyklas som producerar cAMP som sen binder till cAMP-gated jonkanal varpå Na+ och Ca+ kan släppas in vilket gör att cellen depolariseras och aktionspotentialer leds till bulbus olfactorius
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vilka gener kodar för luktreceptorer, vem är viktigast?

A
  • Stort antal gener som kodar för g-proteinkopplade receptorer (3 % av genomet) där olfactory genes (OR) är de viktigaste, finns också TAAR, V1R och V2R
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vilka kromosomer innehåller någon av generna för luktreceptorer och hur många är funktionella?

A
  • Nästan alla kromosomer innehåller någon av dessa, och 400 av dessa är funktionella
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Till vilken grupp räknas människan gällande förmåga att känna dofter?

A
  • Elefant, hund och råtta räknas till makrosmatiska dvs stor förmåga känna lukter, människan är mikrosmatisk, dvs lite sämre förmåga att känna lukter än djur
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Hur många luktreceptorer uttrycker varje luktcell?

A
  • Varje enskild luktreceptorcell uttrycker bara en av luktreceptorerna
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad tar fila olfactorius kontakt med?

A
  • När fila olfactorius projicerat upp genom lamina cribrosa tar ändarna på 25 000 axoner kontakt genom glomeruli (stora synaptiska strukturer) med dendriter till 25 mitralceller i bulbus olfactorius som ligger på undersidan av frontalloberna och under hjärnan
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Lukt

Vad innebär labeled lines i detta sinne?

A
  • Varje receptor uttrycker i stort sett en av de 400 generna och de som är gemensamma kommer sortera ihop och koppla till samma glomeruli och de mitralceller som kopplar till detta glomeruli kommer därför bara ha kontakt med samma typ av luktreceptor. Det innebär att en typ av mitralcell bara signalerar en typ av lukt
    • Egentligen är detta förenklat, det är egentligen interneuron och andra celltyper inblandade också (överkurs!)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad kan sägas bilda tractus olfacatorius?

A

Mitralceller som bildar axoner bildar tractus olfactorius

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad kontaktar tractus olfactorius i hjärnan och vad går ev dessa kontakter vidare?

A
  • Viktigaste kontakten är med cortex piriformis (primära luktkortex), här skapas mönster som definierar olika typer av lukter
  • Tuberculum olfactorium (på undersida hjärna)
  • Amygdala (aversion mot vissa dofter troligen)
  • Cortex entorhinalis (också undersida hjärna) som i sin tur projicerar till hippocampus (minnen kopplade till dofter)

Framför allt går signalen vidare då från cortex piriformis till orbitofrontalcortex där också thalamus är förbunden (dock inte lika involverad som annan sensorik), också signalöverföring till hypthalamus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vilka är strukturerna?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Hur kan vi känna skillnad på 10 000 dofter med bara 400 luktreceptorer?

A
  • Möjliggörs genom att en luktreceptor inte är specifik för en lukt (kemisk ämne) utan aktiveras i olika grad av olika kemiska ämnen
  • Olika grad av aktivering av luktreceptorer och mitralceller ger då olika mönster av aktivering i cortex piriformis vilket då definierar olika lukter
20
Q

Vad är det vomeronasala organet och vad är det till för (övergripande)?

Vad skulle kunna tyda på att människor har detta organ?

A
  • Särskilt organ i näshålan (lite längre ner) där syftet är att på lite mer omedveten nivå detektera särskilda luktämnen som kallas feromoner
    • Tveksamt om detta system finns hos människor, men synkronisering av menscykler hos väninnor kan tyda på detta
21
Q

Vad uttrycker det vomeronasala organet, var projicerar signalen och vad kan det vara viktigt för?

A
  • Organet uttrycker luktreceptorer som uttrycker särskilda luktreceptorgener som sedan projicerar till särskild del av bulbus olfactorius (accessorius) som efter omkoppling skickar signaler vidare till amygdala och hypothalamus
  • System viktigt för beteende och reaktioner, t ex musens detektering av katten genom feromoner vilket ger rädsloreaktion
    • Hos musen har särskild luktreceptorgen knockats med icke detektering av katt som följd och ingen rädsloreaktion
  • Även sexuellt beteende kan härröras till detta system
22
Q

Det är tveksamt om människan har systemet med de vomeronasala organet men vilka “rester” av det kan ses?

Vilka gener kodar för det?

A

Anatomisk finns ”rest” kvar hos vissa

  • V1R och V2R är gener som kodar för dessa feromonreceptorer och vi har väldigt få av dessa, de flesta är också pseudogener (alltså inte funktonella)
23
Q

Var har vi smaklökar?

A

Smaklökar på tungan men också i larynx, epiglottis, pharynx, esofagus

24
Q

Vilka kranialnerver bär med sig afferenter för smak och hur kopplas det vidare till slutmålet?

A

Afferenter går från n. lingualis (V3 från n. trigeminus) och sedan corda tympani där CN VII (tar bara den sista biten), CN IX och CN X som terminerar i NTS (första omkoppling) i medulla oblongata som sedan projicerar till VMb (inte VPM!) i thalamus (andra omkoppling). Denna projicerar till ”smakkortex” i insula

25
Q

Hur ser smakfördelningen ut på tungan?

A
  • Alla smaker detekteras överallt men olika mkt
26
Q

Vilka smaker detekteras?

A

Sött, surt, salt, bitter och umami

27
Q

Var finns smaklökar i störst utsträckning?

A

Smaklökar finns mest i papiller på tungan

28
Q

Vilka olika typer av papiller finns?

A
  • Papillae filiformes – raspiga utskott som inte har smaklökar (mekanisk bearbetning)
  • Papillae fungiformes – svampformade som finns på tungans övre yta och har smaklökar insprängda på ytan
  • Papillae vallatae – stora strukturer baktill på tunga (10 st), har också smaklökar i dess vallgrav
  • Papillae foliatae – bladformade på sidan och har smaklökar i vallgraven också
29
Q

Hur är smaklöken uppbyggd och hur omsätts de?

A
  • Lökformade ansamlingar av smakreceptorceller (inte nervceller), basalceller och stödjeceller med smakpor
    • Basalceller eftersom smaklökarna omsätts (2 veckor), dessa är stamceller
30
Q

Smaksensation

Vad innebär labeled line i smaksystemet?

A
  • Enskild smakcell uttrycker bara receptorer för en typ av smak (umami t ex)
  • Perifera ändar av axoner kontaktar bara smakceller av en viss typ (umami t ex) och dessa leds då som en viss typ (umami t ex) till hjärnstammen, detta kallas generellt för labeled lines
31
Q

Hur sker smaktransduktionen för salt/surt respektive sött/beskt/umami gällande receptorer och transmittor?

A
  • Salt och surt sker via jonkanaler
  • Sött, beskt och umami sker via g-kopplade proteiner
  • Detta leder till depolarisering av cellen som i sin tur frisätter transmittor
    • oklart vilka transmittorer men serotonin nämns, viktigt dock med ATP från receptorcellen (om receptor för ATP blockades så försvann smaksinnet hos möss)
  • ATP aktiverar axonet via receptor vilket leder till depolarisering av axonet och signalen kan ledas vidare
32
Q

Hur engagerar smaken surt sin kanal?

A
  • Surt engagerar en H+-känslig TRP-kanal (PKD2L1), H+ strömmar alltså in och ger depolarisering av cellen
33
Q

Hur aktiverar smaken salt sin kanal?

A

Salt innebär Na+ i maten som påverkar en amiloride-känslig Na+-kanal och Na+ strömmar in och depolariserar cellen

34
Q

Hur aktiverar sött, umami och beskt sina respektive kanaler?

A

Receptorn skiljer annars är vägen lik med G-protein (gustducin) som aktiveras när ämne binder receptor, denna aktiverar sedan PLC som producerar IP3 som binder till kanal (TRPM5-kanal) på insidan av cellen och kanalen öppnas och släpper in Ca2+ (framför allt) vilket ger depolarisering

35
Q

Receptorerna för sött, umami och beskt kommer från lite olika genfamiljer, vilka? Vilka receptorerer sätts ihop för att bilda respektive receptor?

A
  • Genfamilj
    • T1R (T1R1, T1R2 och T1R3)
    • T2R (30 st olika)
  • Sött – dimer av T1R2 + T1R3
  • Umami dimer av T1R1 + T1R3 (glutamat stark aktivator)
  • Beskt T2R (alla uttrycks i alla beskceller), ofta varningssignal varför vi har många varianter här
36
Q

Smak

Var kopplar alla aktuella kranialnerver om?

A

Alla kopplar om i NTS

37
Q

Vad heter CN IX och var har den smakreceptorer?

A
  • N. glossopharyngeus (IX) har receptorer i bakre tredjedel av tungan
38
Q

Vad innerverar n. vagus gällande smak?

Genom vilken nerv som n. vagus skickar ut sker detta?

A

N. vagus innerverar smaklökar i epiglottis, delvis svalg och överdel av esofagus framför allt genom n. laryngeus superior som går till larynx, pharynx och överdel esofagus

39
Q

Varför påstår vissa “experter” att n. fascialis innerverar främre 2/3 av tungan?

A
  • N. fascialis (leder egentligen bara sista biten till hjärnstammen) innerverar främre 2/3 tillsammans med
  • n. trigeminus vars V3 (n. mandibularis) passerar ut genom foramen ovale till undersidan av kraniet där den delar sig i framför allt två stora grenar
    • n. alveolaris inferior som framför allt innerverar underkäken och dess tänder
    • Främre 2/3 tunga innerveras av n. lingualis och denna löper då bakåt till fossa infratemporalis (under okbåge och innanför mandibel), här avgår chorda tympani som löper bakåt genom fossa infratemporalis (igenom benet) och genom mellanörat (överdelen av trumhinnan) och ut genom benet till canalis fascialis och förenas med n. fascialis och följer med denna till hjärnstam
40
Q

Vad löper i chorda tympani utöver smak (2/3 anterior tunga)?

A
  • I chorda tympani löper inte bara smak från främre 2/3 tunga utan också parasympatiska innervation av spottkörtlarna glandulla submandibularis och glandulla sublingualis
  • De preganglionära fibrerna utgår från hjärnstam och löper först genom n. fascialis innan de följer chorda thympani och n. lingulalis fram till ett ganglion där det kopplas om till de postganglionära nervcellerna vars axoner leder till spottkörtlarna
    • Skada på chorda tympani kan därför ge både smakbortfall och muntorrhet
41
Q

Vilka delar av NTS tar emot gällande smaksensation?

A

NTS övre rostrala del (här finns andra ordningens neuron)

42
Q

Vad tar NTS kaudala delar emot?

A

Tar emot viscerala sensoriska fibrer från n. vagus från inre organ

43
Q

Var leds smaksensation vidare till efter NTS och vad är speciellt med denna bana?

A
  • Efter omkoppling i NTS leds signaler vidare till VMb (basala delen av den ventrala mediala kärnan) i thalamus i motsats till utsida av kropp som för det mesta korsar
    • Det speciella med denna omkoppling – framför allt ipsilateral
44
Q

Smak

Vilket neuron i ordningen finns i VMb och var leds det vidare?

A

I VMb finns tredje ordningens neuron som leds vidare till insula (frontalcortex ((smakkortex)) som är en del av interoceptiva cortex

45
Q

Smak

Vart har NTS för projektioner utöver till VMb i thalamus (mest till VMb) och vad reglerar detta?

A
  • NTS har också projektioner till hypothalamus och amygdala (inte så direkta som på bilden) utan genom parabrachial kärna (finns i hjärnstam)
    • Hypothalamus kan röra mättnadsregering
    • Amygdala – hur vi upplever smaken på olika saker (positiva/negativa)
46
Q

Smak

Var går förbindelser från insula högre upp och vad regleras här?

A
  • Från insula går förbindelser till orbitofrontalkortex som ligger på undersidan av frontalloben och ovanför ögat – inblandad i saker som rör hur vi upplever maten samt mättnadskänsla, denna får också input från lukt och syn, allt som rör upplevelsen av det vi äter liksom
47
Q

Smak

Vilka system går irriterande och stark mat genom utöver smaksystemet?

A

Smärtsystemen