Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Rättspsykologi > Social kognition > Flashcards

Social kognition Flashcards

Föreläsning

1
Q

Vad är social kognition?

A

Studiet av olika psykologiska processer som påverkar hur människor processar, tolkar och reagerar på sociala signaler. (google)

Det påverkar hur vi väljer, tolkar och använder information för att göra bedömningar, ta beslut och agera (F)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Två processer är centrala i social kognition, dvs vårt sociala beteende och förhållande till omvärlden. Vilka?

A

Kognitiva processer
Sociala processer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad är kognitiva processer?

A

Hur vår perception, minnen, tankar och känslor styr hur vi uppfattar och förstår omvärlden, och hur vi beter oss eller förhåller oss till den

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad är sociala processer?

A

Att våra tankar, känslor och beteenden påverkas av människor omkring oss, och varierar beroende av vilka grupper vi ingår i, vilka kulturer vi tillhör, vilken uppfostran vi fått osv.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad menas med att vår verklighet är konstruerad?

A

Det vi uppfattar som verkligt är en konstruktion som drivs av kognitiva och sociala processer. Vi kan titta på samma föremål, men kanske inte se samma sak. Social påverkan är genomgripande i alla våra tankar, känslor och beteenden.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Hur vi processar information kan ske på två sätt som är i växelverkan med varandra. Vilka?

A

Utifrån och in/bottom up-process
Inifrån och ut/top down-process

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad är utifrån och in/bottom-up-processen?

A

Individuella stimulanselement bryts ned och kombineras sedan för att tolkas som en helhet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad är top down/inifrån och ut-processen?

A

Perceptuell helhet där befintlig kunskap, koncept och förväntningar tillämpas för att förstå inkommande stimulans

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad är kategorier? (C)

A

En kategori verkar vara något som hjälper oss att sortera in intryck för vidare processande. Personer, saker, platser mm kategoriseras automatiskt hos oss så fort vi uppfattar dem/det (se s.659 Carlson)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad använder vi kategorisering till?

A

Det är en grundläggande funktion som förser oss med information. Genom kategorisering förenklar vi världen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Hur avgörs kategoritillhörighet?

A

Genom att avgöra hur typiskt ett objet är. Icke-typiska objekt gör att vi ifrågasätter kategoritillhörigheten och det är svårare för oss att hantera (tänk typ exemplet när man ser en androgyn person)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad baseras kategorier ofta på?

A

Synliga tecken som hudfärg, kön, utseende och klädsel (C s. 659)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Varför gör vi förenklingar av tillvaron genom bla kategorisering?

A

Vi har begränsade resurser och måste sålla information. Kategorisering av t.ex. människor upprätthåller också social identitet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Varför ser man ofta sig själv i lite bättre ljus än vi egentligen är?

A

För att inte bli deprimerade, det är en försvarsmekanism :)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vi har tre motivationella principer. Vilka?

A

Behov av kontroll och förståelse
Behov av samhörighet
Värdesättande av mig och mina

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad innebär det att vi har behov av kontroll och förståelse?

A

Vi vill förstå och förutse händelser. Ter sig världen som vi förväntar oss upplever vi kontroll, är världen oförutsägbar upplever vi obehag

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad innebär det att vi har behov av samhörighet?

A

Grupptillhörighet är viktigt för identitet och man baserar sin självkänsla på olika grupper man tillhör.
Man vill känna sig uppskattad, accepterad och ha samhörighet med andra. Därför beter man på ett sätt så att samhörigheten inte äventyras.
Därför uppstår ingrupper och utgrupper.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad innebär värdesättande av mig och mina?

A

Vi ser oss själva och andra vi bryr oss om från den ljusa sidan. Andra människor får inte samma fördel.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad är en ingrupp?

A

Den sociala grupp/kateogori som en person själv tillhör.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vad är en utgrupp?

A

Grupper som man inte tillhör

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Det finns tre principer som påverkar hur information processas. Vilka?

A

Konservatism
Tillgänglighet
Ytlig vs djupt processande

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vad innebär konservatism för informationsprocessen?

A

Det är lättare och bekvämare att behålla gamla idéer än att pröva nya. Vi ändrar därför inte vårt synsätt eller vad vi tycker så enkelt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vad innebär tillgänglighet för informationsprocessen?

A

Lättillgänglig information påverkar oss mest. Det är oftast lättillgänglig information som vi använder när vi fattar beslut

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vad innebär ytligt och djupt processande?

A

Att bearbeta information förbrukar stora mängder information och ansträngning. Stora mängder information bearbetas därför ytligt, vilket leder till effektiva kognitiva processer men kan leda till övergeneraliseringar och andra misstag

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Vad är en självuppfyllande profetia?

A

Att man har förväntningar på hur andra är, vilket influerar hur man agerar mot personer samt att agerandet orsakar att förväntningarna bli sanna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Vad är bias?

A

Vinkling/obalans/partiskhet

27
Q

Vad är självtjänande bias? (C)

A

Något vi gör för att skydda vår självkänsla och självförtroende. Det kan ta sig olika uttryck, som att vi tillskriver framgång till interna faktorer och misslyckanden till externa (C s.671)

28
Q

Det finns sex olika former av självtjänande bias, vilka? (F)

A

Orealistisk optimism
Självcentrerad partiskhet
Falsk koncensus
Falsk unikhet
Minneskonstruktion
Attribution

29
Q

Vad är orealistisk optimism?

A

Att vi bedömer våra framtidsutsikter som bättre än andras

30
Q

Vad är självcentrerad partiskhet?

A

Att vi överskattar vårt eget bidrag till gemensamt producerade utfall

31
Q

Vad är falsk koncensus?

A

Att vi tenderar att överskatta att andra, om de är i samma situation, skulle tycka, känna och agera som oss. Förstärks om det avser något vi inte är bra på eller inte är socialt önskvärt

32
Q

Vad är falsk unikhet?

A

Att vi tenderar att underskatta andras förmåga gällande saker som är socialt önskvärt

33
Q

Vad är minneskonstruktion?

A

Vi gör om minnet av händelser för att framstå bättre.

34
Q

Vad är attribution?

A

Hur man kommer fram till att något händer, dvs vad som har orsakat t.ex. ett beteende hos andra

35
Q

Vad är det fundamentala attributionsfelet?

A

Vi tenderar att attribuera andras beteenden till dispositioner (internt) snarare än till situationen (externt)

36
Q

Vad är aktörs/observatörs-effekten?

A

Vi är benägna att se andras beteenden (särskilt dåliga) som betingade av deras dispositioner och våra egna beteenden (särskilt dåliga) som styrda av situationen.

37
Q

Vad är ett schema?

A

Kognitiva strukturer som organiserar information runt personer, händelser och situationer

38
Q

Det finns fem olika scheman. Vilka?

A

Personscheman
Rollscheman
Händelsescheman (scripts)
Självscheman
Stereotyper (tror det är typ gruppscheman?)

39
Q

Vad är ett personschema?

A

De är kopplade till personen så man vet hur en viss person är och ungefär hur den kommer reagera i en viss situation.

40
Q

Vad är ett rollschema?

A

Man beter sig på visst sätt i viss roll som juriststudenter, kanske inte beter sig på samma sätt som hemma hos mamma och pappa.

41
Q

Vad är ett händelseschema?

A

Ett schema för hur en viss händelse ska gå till, som man anpassar sig efter och kan använda då en uppgift ska utföras

42
Q

Vad är ett självschema?

A

Man vet hur man själv fungerar i en viss situation

43
Q

Hur kan scheman inverka på minnet?

A

Har vi ett schema för en plats eller en händelse innebär det en förväntan på hur platsen ska se ut eller händelsen utspela sig.
Scheman är som filter som filtrerar bort information som motsäger ens schema, varför vi tenderar att bortse från annan info.
Vi uppmärksammar och minns ofta sånt som stämmer med våra förutfattade meningar.

44
Q

Hur använder vi oss av scheman?

A

För att tolka och förstå oss själva och andra människor

45
Q

Hur påverkas vi av kategorier och scheman när vi möter en annan människa?

A

Vi kategoriserar in personen blixtsnabbt utefter de faktorer vi kan uppfatta.
Genom kategoriseringen tillskriver vi personen alla de egenskaper som kategorin, och schemat, vi har innehåller. Det innebär i sin tur att vi får en förväntan på hur den personen är (?)

46
Q

Vad är en stereotyp?

A

En mental representation av en grupp och dess medlemmar. Bildar en kognitiv struktur som innehåller kunskap, tro och förväntningar av en social grupp

47
Q

Hur bildas stereotypa uppfattningar?

A

Genom kategoriseringar och scheman. Vi organiserar information och kunskap om människor utifrån sociala kategorier.

48
Q

Vad utmärker stereotyper?

A

Det skiljer sig från andra scheman pga dess sociala konsekvenser.

49
Q

Vad utgår tilldelning av stereotyper från?

A

En individs medlemskap i en kategori räcker för att tilldela personen alla egenskaper som stämmer överens med kateogorin/stereotypen

50
Q

Vilka problem finns med stereotyper?

A

De är övergeneraliserade, felaktiga, resistenta mot ny information och kan tillämpas utan urskiljning

51
Q

Hur kan kategorisering av människor leda till hat?

A

Kategorier och scheman = fysiska och mentala verkligheten kring människors beteenden
Stereotypiska beskrivningar av verkligheten = förenklingar
Fördomar kan då uppkomma, där stereotyper ger upphov till negativa eller positiva tankar och beteenden = visst handlingsincitament (så oklart)

52
Q

Vad är ABC-modellen?

A

En modell för sterotyper, fördomar och diskriminering

53
Q

Vilka komponenter innehåller ABC-modellen?

A

Affektiv komponent
Beteendekomponent
Kognitiv komponent

54
Q

Vad är den affektiva komponenten?

A

Affekt = fördom
Det är emotionellt drivna processer som ger upphov till fördomar, ofta en negativ känsla kopplad till en (ut)grupp

55
Q

Vad är beteendekomponenten?

A

Beteende = diskriminering
Särbehandling av människor baserat på stereotyper och fördomar, vilket förhindrar jämlikhet

56
Q

Vad är den kognitiva komponenten?

A

Kognition = stereotyp
Kognitiva processer, huvudsakligen generalisering och ytligt processande, leder till stereotypisering av hela grupper

57
Q

Vad skapar de tre olika komponenterna i ABC-modellen tillsammans?

A

De bildar en människas attityd mot någon eller något

58
Q

Vilka konsekvenser kan stereotypiska tankemönster och fördomar få i rättsliga sammanhang?

A

Tolkning, värdering och bedömning av en individ är beroende av vilken social grupp den tillhör och man bedömer sin egen ingrupp som mindre klandervärd. Därför riskerar minoritetsgrupper att oftare bedömas som skyldiga och få hårdare straff än ingrupps- eller majoritetsgruppens medlemmar.

59
Q

Vad är implicita bias?

A

Omedvetna fördomar eller medvetna men inte öppet uttryckta fördomar

60
Q

Varför har vi implicita bias?

A

För att möta behovet vi har av att förstå världen. Implicita bias kan också fylla sociala funktioner som att skillnader i ingruppen tonas ned, skillnader i utgruppen överdrivs

61
Q

Vad är stereotyp-hot?

A

Insikten om att själv tillhöra en grupp som stereotypiseras kan leda till ångest och oro över att ofrivilligt förverkliga stereotypen

62
Q

Hur har stereotyp-hot testats?

A

Genom att t.ex. en grupp kvinnor och män “primeas” med påståendet att kvinnor är sämre på matte inför ett matteprov. Kvinnorna presterar då sämre när de hört detta.

63
Q

När finns stereotyp-risker, dvs i vilka situationer riskerar vi att använda oss av stereotyper?

A

När vi ska fatta beslut eller bedöma/tolka saker under tidspress, vid hög arbetsbelastning eller när information saknas

64
Q

Vilka åtgärder kan man vidta mot stereotyp-risker?

A

Medvetandegörande
Strukturerade bedömningar
Byta perspektiv med den man bedömer
Se individen
Färskvara (?)

Rättspsykologi (12 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions