Carlson kap 15

Question 1

Vad är social kognition?

Answer 1

Hur människor processar och lagrar social information, samt hur social information påverkar socialt beteende (s.656)

Question 1

Vad är socialpsykologi?

Answer 1

Studiet av socialt beteende (s.656)

Question 2

Vad är ett schema?

Answer 2

Ett mentalt ramverk som organiserar information om något (s.658).

Question 3

Vilken information finns i ett schema?

Answer 3

Information om attribut/egenskaper och relationen dem emellan (s.658)

Question 4

Vilka scheman har vi?

Answer 4

Vi har schemata för specifika personer (ex bästa vännen), grupper av människor (lärare), oss själva, händelser (hur man beställer på en restaurang), roller (hur en pilot ska agera i cockpit), platser och objekt (s.658)

Question 5

Hur använder vi scheman?

Answer 5

För att tolka och förstå vår omgivning (s.659)

Question 6

Vad händer när man kategoriserar en person?

Answer 6

Schemat för den personen eller gruppen personen ingår i aktiveras (s.659)

Question 7

Vad är basic level categories och hur använder vi dem?

Answer 7

Det är standardkategorier som vi använder för att generera ett kontext-specifikt schema för människor. De baseras ofta på synliga faktorer som hudfärg eller kön (s.659)

Question 8

Vad är schema för sociala grupper?

Answer 8

Scheman för ett antal människor. Består av ett fåtal egenskaper som inte tar hänsyn till skillnader som kan finnas inom den gruppen. Schemat för andra grupper är ofta gemensamt inom den egna gruppen (s.659)

Question 9

Vad är stereotyper?

Answer 9

Schema av en grupp som delas av typ alla i en annan grupp (s.659). Det hänger ihop med fördomar, diskriminering och relationer mellan grupper

Question 10

Vad är en viktig förutsättning för fördomar?

Answer 10

Tron på att utgruppen är väldigt annorlunda från ingruppen. Ofta är den egna gruppen bättre än den andra, för att ingruppen ska ses positivt vilket rättfärdigar t.ex. makt över utgruppen (s.659)

Question 11

Vad händer när man kategoriserar en person som tillhörande en viss grupp?

Answer 11

Schemat för den gruppen aktiveras och påverkar ens intryck av den personen (s.660). Detta sker automatiskt.

Question 12

Vad är stereotyp-hot?

Answer 12

När människor blir negativt primeade med en dålig stereotyp så kommer man få en sämre bild av sig själv och uppvisa beteenden i linje med den stereotyp man primeats med. Den negativa stereotypen är en kognitiv och emotionell börda som påverkar prestationer och skapar effekter som “följer” den negativa förväntan (s.661)

Question 13

Vad är ett själv-schema?

Answer 13

Ett mentalt ramverk som representerar information om vem man är, en kognitiv struktur som organiserar kunskap, känslor och idéer som konstituerar ens själv-koncept. (s.665)

Question 14

Vad är ett själv-koncept?

Answer 14

Ens kunskap, känslor och idéer om sig själv (s.665)

Question 15

Hur skapar vi själv-schema?

Answer 15

Genom introspektion, självuppfattning (dvs genom att observera vårt eget beteende) och social jämförelse (s.665)

Question 16

Self-enhancement (typ att se oss själva ur ett bra ljus) är viktigt för oss. Hur gör vi för att upprätta hålla en positiv bild av oss själva?

Answer 16

Genom att t.ex. ta ansvar för framgång men inte för misslyckanden, vara mottaglig för positiv men inte för negativ feedback (s.666)

Question 17

Vad är social identitet och hur uppstår det?

Answer 17

Social identitet får vi av de grupper vi tillhör. Identiteten, såsom gruppens egenskaper, uppstår framförallt genom uppfattningen om skillnaden som finns mellan grupper. Inter-grupp relationer påverkar därför ens självuppfattning (s.666)

Question 18

Vad är attribution?

Answer 18

Att “tilldela” ett beteende en orsak, hur man kommer fram till att något händer (s.667)

Question 19

Varför uppstår attribution

Answer 19

Vi måste förstå hur människor fungerar för att kunna interagera, framförallt måste vi förstå varför folk gör som dom gör. Genom att vi kan förutsäga hur folk kommer reagera eller agera kan vi navigera socialt (s.667)

Question 20

Vilka två attributions-faktorer använder vi?

Answer 20

Situationella faktorer - stimuli i omgivningen (extern)
Dispositionella faktorer - individuella personlighetsdrag (interna)

Question 21

Varför reagerar vi när någon inte beter sig som vi förväntat oss i en situation?

Answer 21

När vi har lärt oss hur folk normalt agerar i en viss situation och vilken attributionsfaktor som oftast styr, så skapar vi schema för situationen. Om någon agerar annorlunda bryter det mot vårat schema. Om personen agerar på ett sätt vi tycker är negativt tenderar vi att härleda det till dispositionell attribution (s.668)

Question 22

Vad är det fundamentala attributionsfelet?

Answer 22

Tendensen att överskatta vikten av dispositionella faktorer och underskatta situationella faktorer som orsaken till någons beteende. Det är en stark tendens som många gör även om man får information som visar på att den man tror inte stämmer (s.669)

Question 23

Vad är aktörs/observatörs-effekten?

Answer 23

Tendensen att göra olika attributioner för vårt eget och andras beteende. Vi förklarar ofta vårt eget beteende utifrån situationell attribution och andras med dispositionell (s.670)

Question 24

Hur kan vi förklara varför det finns kulturella skillnader för hur vi förklarar orsaken (dvs attribution) till beteenden?

Answer 24

Människor i individualistiska samhällen tenderar att förklara beteenden utifrån individuell disposition och fri vilja. Människor i kollektivistiska samhällen tenderar att förklara beteenden utifrån sociala skyldigheter och situationella begränsningar (s.670)

Question 25

Vad är falsk konsensus?

Answer 25

Uppfattningen att ens eget beteende är vanligt bland andra och att andra håller med om ens åsikter. (s.670)

Question 26

Vad är det ultimata attributionsfelet?

Answer 26

Tendensen att attribuera in-gruppens misslyckanden och ut-gruppens framgångar till externa faktorer som tur, och det motsatta (s.671)

Question 27

Vad är tron på en rättvis värld och varför uppstår den?

Answer 27

Det är en form av själv-tjänande attributionsfenomen och innebär en tro på att människor får vad de förtjänar. Det kan uppstå för att vi vill känna att vi kontrollerar världen vi lever i. Genom att på så sätt förutse vad som händer om man gör dåliga saker, kan vi anpassa vårt beteende - gör vi bra saker kommer bra saker hända (s.671)

Question 28

Vad är attityder?

Answer 28

Relativt bestående uppsättningar av övertygelser, känslor och tankar om objekt, personer, händelser eller symboler (s.678)

Question 29

Vilka tre komponenter ingår i attityder?

Answer 29

Affektiva, beteende och kognitiva

Question 30

Vad är den affektiva komponenten av attityder och hur uppstår det?

Answer 30

Den affektiva komponenten består av den typ av känslor som något kan väcka hos en.
Det skapas antingen genom direkt påverkan - någon är otrevlig mot en flera gånger, då får man en negativ känsla inför personen.
Eller genom mer subtil påverkan, som att barn uppfattar sina föräldrars känslor inför saker trots att de inte uttalas (s.678)

Question 31

Vad är the mere exposure effect?

Answer 31

Blir man exponerad för neutrala objekt många gånger utvecklar man en positiv inställning till det. Kan kallas the attraction for the familiar (s.678)

Question 32

Vad är beteendekompontenten av attityder?

Answer 32

Den består av en motivation eller intention att bete sig på ett sätt som är förenligt med den affektiva och kognitiva komponenten i en attityd gentemot ett visst objekt (s.678)

Question 33

Vad är den kognitiva komponenten av attityder?

Answer 33

Den består av en uppsättning övertygelser eller tro om ett objekt (s.678)

Question 34

Teorin “reasoned action and planned behaviour” handlar om förhållandet mellan attityder och beteenden. Hur förklarar den när en persons intention att handla stärks?

Answer 34

1. Man har en positiv attityd för ett beteende
2. Man tror att personer man bryr sig om också har en positiv attityd för beteendet
3. Man tror att man har resurser och möjlighet att utföra handlingen
4. Intentionen är specifik för ett visst handlande (s.678)

Question 35

Vilka tre nyckelfaktorer finns för övertalning?

Answer 35

Kommunikationskällan
Innehållet i budskapet
Målgruppen för budskapet (s.680)

Question 36

Ett sätt vårt beteende påverkar våra attityder är genom kognitiv dissonans. Vad är det?

Answer 36

När vi uppfattar att våra attityder och beteenden, beteenden och självbild eller två attityder, inte stämmer överens så upplever vi ångest eller oro/obehag (s.682).

Question 37

Hur påverkar kognitiv dissonans oss?

Answer 37

Eftersom att det skapar obehagskänslor försöker vi minimera eller “ta bort” känslan. Det kan man göra genom att ändra sitt beteende eller attityd, minska vikten man lägger vid något av dem eller addera något som kan förklara skillnaden som har uppstått. Oftast ändrar vi våra attityder för att de ska passa vårt beteende (s.682)

Question 38

Varför är in-grupper viktiga för oss?

Answer 38

Människan har ett starkt behov av att känna sig bekräftad och gillad av andra, varför grupptillhörighet är väldigt viktigt. In-grupper ger oss en slags psykologisk tillhörighetsmiljö för “jaget” och är fundamentalt för känslan av vilka vi är (s.693)

Question 39

Hur kan vikten av grupptillhörighet ta sig uttryck?

Answer 39

Vi blir väldigt upprörda om gruppen exkluderar oss och kan gå långt för att bevara gruppens integritet. Detta kan ge upphov till “the black sheep-effekt”, vi behandlar folk som har ett avvikande beteende från den egna gruppen väldigt hårt (s.694)

Question 40

Vad är en ut-grupp?

Answer 40

Grupp/er som inte är en del av ens in-grupp :)

Question 41

Vad är intergroup relations och hur brukar de “relationerna” vara?

Answer 41

Relationer mellan två eller fler grupper och dess medlemmar. Beteendet mellan grupper brukar vara konkurrerande och etnocentriskt - man tycker att egenskaperna hos den egna gruppen är bättre än den andras (s.700)

Question 42

Vad är realistic conflict theory för intergroup relations?

Answer 42

Människors beteenden mot varandra påverkas av folks mål och uppfattningen av mål-relationen mellan grupper/människor. När två grupper “tävlar” om samma mål kommer de konkurrera och försöka hindra varandra. När de har samma mål men inte kan åstadkomma det själva tenderar grupperna att samarbeta (s.703)

Question 43

Vad är the minimal group paradigm?

Answer 43

Människor kan kategoriseras in i grupper utifrån små och triviala saker, och kan även då uppvisa konkurrerande och diskriminerande inställning mot en ut-grupp (s.704)

Question 44

Social kategorisering kan leda till avpersonalisering. Vad är det?

Answer 44

En process som gör att vi tenderar att inte uppfatta oss själva och andra enligt individualitet och personliga attribut, utan istället utifrån grupptillhörighet och gruppattribut. Det förklarar bl.a. varför vi tenderar att se på ut-gruppens medlemmar utifrån stereotyper och anpassa oss själva till vår in-grupps normer som känslor, uppfattningar, attityder och beteenden (s.704)

Question 45

Vad är en fördom?

Answer 45

En delad attityd, oftast negativ, mot en social ut-grupp, och därmed mot medlemmar av gruppen endast baserat på deras grupptillhörighet (s.704)

Question 46

Vad är den kognitiva komponenten i attityden fördomar?

Answer 46

Det är en stereotyp (dvs en form av schema) - en uppsättning idéer om en grupp som påverkar vår uppfattning av en person när vi tillskriver den en grupptillhörighet (s.704)

Question 47

Om fördomar uttrycks i beteende, vad kallas det då?

Answer 47

Diskriminering

Question 48

Vilka personligheter eller individuella skillnader kan göra människor mer mottagliga för att ha fördomar?

Answer 48

En auktoritär personlighet kan göra att man har mer fördomar.
Att man har en kognitiv stil som är rigid och dogmatisk.
Människor som vill att deras ingrupp ska vara dominant och överlägsen ut-grupper är mer dominant orienterade socialt, varför de kan acceptera myter som rättfärdigar hierarkier och diskriminering (s.705)

Question 49

Vilka kollektiva beteenden kan göra att människor blir mottagliga för fördomar?

Answer 49

Det kan ses som ett utfall av intergroup beteenden. Fördomar, stereotyper och diskriminering uttrycks av individer men är ett intergroup-fenomen - individer blir fördomsfulla för att de tillhör grupper som har utvecklat relationer med andra grupper som är karaktäriserade av ojämlik status och fördelar, samt av konflikt och hat (s.705)

Question 50

Varför bidrar kategoriseringen av människor till fördomar?

Answer 50

För att det påverkar självuppfattning. Kategorisering i in- och ut-grupper uppmanar människor att se sig själva som gruppmedlemmar och tänka på sig själva i former av social identitet (ett slags själv-schema). Social kategorisering gör att folk ser ut-gruppens medlemmar i form av stereotyper och att agera på sätt som stärker in-gruppen och upprätthåller särarten av in-gruppens identitet. (s.705)

Question 51

Vad är the illusion of out-group homogeneity?

Answer 51

Folk antar att medlemmar i andra grupper är mer lika varandra än folk i ens egen grupp (s.706)

Question 52

Vad är en konsekvens av fördomar?

Answer 52

Det stigmatiserar och missgynnar grupper. Stigmatiserade personer tillskrivs vissa attribut som förmedlar en social identitet som är nedvärderad (s.706).

Question 53

Vad leder stigma till?

Answer 53

Det legitimerar ojämlik fördelning av status och resurser. Den grupp som tjänar på stigmatiseringen kommer upprätthålla detta då de gynnar dem och stigmat i sig har en rättfärdigandet funktion (s.706)

Question 54

Hur skapas vårt intryck av människor?

Answer 54

Vårt intryck av personer är starkt influerat av centrala drag, negativ information och den information man först möts av (dvs the primcay effect) (s.716)

Question 55

När vi ska dra slutsatser om andra människor och deras beteenden, hur gör vi oftast då?

Answer 55

Vi använder kognitiva genvägar och heuristiska slutledningar, vilket ofta består av lättillgänglig information och ytliga idéer av hur en grupp människor är (s.717)

Question 56

Varför följer människor en grupps normer?

Answer 56

Människor tenderar att vara osäkra, söka bekräftelse och vilja definiera sig själv (dvs sin identitet) i form av en grupp (s.717)