Howitt kap 13 Flashcards
Eyewitness testimony
Vilken relation mellan vittne och misstänkt kan öka risken för felaktiga utpekanden? (H)
Situationer där vittnet och den misstänkte inte känner varandra (s.281)
Vilken ställning har ögonvittnen i brottmålsprocessen?
Ögonvittnen används i stor utsträckning och det finns även studier som pekar på att bl.a. poliser värderar ögonvittnesmål högt (s.281)
Vilka faktorer vid brottstillfället kan påverka och förutsäga ett vittnesmåls exakthet (accuracy)?
Avstånd mellan vittnet och den misstänkte
Brottets varaktighet i tid (gick det fort/långsamt)
Vittnets fysiska position i förhållande till förövaren
Känslor av hot som vittnet upplevde (s.283)
Vad är “eyewitness confidence”?
Hur säker vittnet är på att dess minnen/beskrivningar är korrekta (s.288-289)
Inför en vittneskonfrontation, när ska vittnet göra en skattning av sin confidence/säkerhet i att göra ett korrekt utpekande?
Innan konfrontationen äger rum (s.289)
Hur kan bekräftande feedback till ett vittne påverka dess säkerhet/confidence?
Det kan leda till “confidence inflation”, dvs får vittnet feedback som bekräftar dess beskrivning eller utpekande kan dess uppskattade confidence öka trots att man kanske inte gjort ett korrekt utpekande (s.290)
Vad ska man undvika då man gör en vittneskonfrontation (en line-up)?
Deltagarna i line-upen får inte vara dåligt matchade
Fysisk bias får inte förekomma, som att den misstänkte sticker ut via kläder eller liknande
Den som leder konfrontationen ska inte veta vem som är misstänkt
Omedveten igenkänning, vilket kan förekomma om vittnet känner igen en person i line-upen från en annan situation än brottet (s.290)
Vad är skillnaden mellan relative judgement theory och absolute judgement theory i vittneskonfrontationer?
Om den misstänkte inte är med i line-upen kommer vittnet
Enligt relative judgement theory - jämföra deltagarna i line-upen med varandra och välja den som är mest lik den misstänkte
Enligt absolute judgement theory - jämföra deltagarna i line-upen direkt med sin minnesbild av den misstänkte (s.291)
Varför ska man informera vittnet om att den misstänkte kanske inte finns i line-upen?
För att minska risken för felaktiga utpekanden, vilket man kan göra genom att vittnet inte känner sig pressad att göra ett val (s.291)
Vilka utmaningar finns för att återge ett korrekt alibi för en oskyldig misstänkt person?
Har man gjort rutinmässiga saker den dag man ombes ge ett alibi kan det vara svårt att komma ihåg vad man gjort - rutinmässiga saker “sticker inte ut” för oss och inkodas då inte särskilt.
Rutinmässiga saker är dock inkodade som ett generellt schema, varför man kan återge vad man gjorde en viss dag felaktigt.
Generellt sett minns vi platser bättre än tider.
Detta underminerar den misstänktes alibi i polisens ögon. (s.302-303)