Social Kognition Flashcards

1
Q

Kognition

A

Bredare än tänkande, refererar till tänkande och bortom det medvetna tänkandet och i större utsträckning automatiska processer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Social cognition

A

Kognitiva processer och strukturer som influerar och är influerade av sociala beteenden.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Naive psychologist

A

(or scientist) Modell inom social kognition som karakteriserar människors användande av rationella, vetenskapsliknande, orsak och effekt för att förstå deras omvärld.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Cognitive misers

A

En modell inom social kognition som karaktäriserar människor som att använda det minst komplicerade och krävande kognitioner. Spara på kognitiva resurser.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Konfigurationsmodellen (Asch)

A

Finns vissa traits som är mer centrala och har mycket större bäring i hur vi bedömer en person.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Social dimension

A

Kall –> Varm. (generös, klok, snäll, sympatisk, pålitlig och glad)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Intellektuell dimension

A

Inkompetent –> Kompetent. (Intelligent, skicklig, flitig, bestämd, ordentlig, försiktig)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Centrala personlighetsdrag

A

Traits/egenskaper som kommer ha större vikt i hur vi bedömer en person.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Perifera personlighetsdrag

A

Traits/egenskaper som har en mindre viktig roll i hur vi bedömer en person.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Primacy

A

Informationen som kommer först bedöms som mer central
- Större vikt än recency

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Recency

A

Information som kommer efter något viktigt får mer uppmärksamhet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Kognitiv algebra

A

Helhetsintrycket avgörs av summan eller medelvärdet av all information vi har om en person. En egenskap uppskattas ha ett värde.
- Traits/egenskaper tillskrivs ett värde, ex intelligens får +2
- Summering av alla positiva och negativa egenskaper
- Medelvärdet av positiva och negativa egenskaper (weighted averaging)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Implicita personlighetsbedömningar

A

Initialt uppfattas människor som ok/bra men detta kan förändras snabbt till det negativa (evolutionärt positivt ex. svek) därmed är en positiv bild av en människa mindre robust än en negativ bild. Holism - trait/egenskap triggar helheten.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Holism (Halo-effekten)

A

Ett karaktärsdrag kan trigga helheten, är det ett centralt trait då antar vi att personen besitter andra egenskaper från den sidan av dimensionen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Scheman

A

Ett kognitivt verktyg, “kognitiva strukturer som representerar vad vi vet om ett begrepp. (person, grupp, händelse.) inklusive dess egenskaper och sambanden mellan egenskaper.”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Personschema

A

Egenskaper förknippade med personer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Rollscheman

A

Egenskaper förknippat med sociala roller (yrken)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Stereotyper

A

Socialt delade generaliseringar om medlemmar i en social grupp

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Script

A

Egenskaper förknippade med händelser (gå på restaurang)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Hur kan man använda scheman som ett kognitivt verktyg?

A
  • Sparar kognitiva resurser
  • Uppmärksamhet, inkodning, lagring, ta fram minnen
  • Kulturellt betingade
  • Stereotyper, skript för olika länder/kulturer (ex. dricks, puss på kinden etc)
  • Ett schema + värderande komponent = attityd
21
Q

Scheman och kategorier

A

För att spara associationer inom ett schema måste en kategori finnas för personen/objektet/händelsen.

22
Q

Luddiga “Fuzzy”

A

(abstrakta) kategorier - Exempel: fordon, restaurang

23
Q

Väldefinierade kategorier

A

Exempel: 2001 Seat Leon, karaokebar

24
Q

Förändring av scheman - bookkeping

A

Man noterar fler instanser och gör schemat bättre. Man adderar erfarenheter i schemat.

25
Q

Förändring av scheman -Förvandling

A

Efter en tillräckligt stor mängd erfarenheter har samlats ihop sker till slut en påtaglig förändring. Det kommer en punkt i uppbyggnaden av schemat då det klickar. “aha det är så”

26
Q

Förändring av scheman - Undergrupper

A

Nya erfarenheter skapar nya underkategorier för scheman. Italienska restaurang kontra thai restaurang.

27
Q

Varför hamnar somliga i en kategori och andra i en annan?

A

Tillgänglighet på scheman
Heuristiker (t.ex. priming)
Egenskaper hos bedömaren
Perceptuell förändring

28
Q

Prototyper

A

En kognitiv representation som exemplifierar de mest viktiga egenskaperna för en kategori/koncept/medlemmar i en kategori. Kognitiva scheman är representerade av sina prototyper.

29
Q

Priming

A

Aktivering av tillgängliga kategorier eller scheman i minnet som påverkar hur vi processar ny information. Ex: när man var primad med färgen vit så svarade man att kossor dricker mjölk
- Priming är en automatisk kognitiv mekanism som sparar kognitiva resurser och leder till snabbare beslut som ofta är korrekta.
- Ett föremål eller en persons faktiska egenskaper är ofta mindre viktiga än vilka scheman som är lättillgängliga.
- Ex. om vi i ett experiment får läsa en text som innehåller ord som vi finner attraktiva/åtråvärda är vi primade att skatta personer vi bedömer som mer attraktiv.
Priming → personbedömningar

30
Q

Personminne

A

Generella tanken att vi lagrar olika propositioner som är bestående av noder eller ideer.
- Noder är delar av propositioner och noderna har olika associationer mellan varandra och har associationer mellan noder i andra propositioner.
- Klustrar människor på olika sätt. Antingen personer -> grupper alltså börja på personnivå eller så kan man göra kluster utifrån gruppnivå; grupp -> personer

31
Q

Två viktiga dimensioner av personlighetsdrag:

A

Social önskvärdhet: Kall (elak, hämndlysten) → Varm (snäll, trevlig)
Kompetens: Inkompetent (dum, lat) → Kompetent (smart, flitig)

32
Q

Personlighetsdrag/traits

A

Abstrakta minnen om personer och utgör viktiga komplement till mer konkreta personminnen

33
Q

Struktur av personminne: Kluster

A

Person –> Grupper
Grupp –> Personer

34
Q

Användande av personminne

A

Vi använder oss relativt lite av minnen när vi ska göra bedömningar. Vi använder online bedömningar, alltså att det sker på löpande band/ live.
- Om man gör minnes baserad bedömning eller online bedömning beror på ändamålet av bedömningen.

35
Q

Affekt - som personbedömningar

A
  • Affekt påverkar hur vi formar minnen och vilka vi minns.
  • Affekt kan göra ett minne starkt.
  • Affekt påverkar personbedömningar.
  • Situationer → affekt → minnen, beteenden (samma situation kan trigga olika affekt hos olika personer)
36
Q

Affect-infusion model

A

Sinnesstämning kan färga personbedömningar i olika grad, och genom olika mekanismer, beroende på omständigheterna.

37
Q

Antaganden för affect-infusion model

A

Har du stabilt schema kommer din affekt inte påverka bedömningen lika mycket, alternativ om du har ett specifikt mål med bedömningen.
Direkt tillgång till scheman/bedömningarna lagrade i minnet: ingen påverkan
Motiverad bearbetning (vi vill nå en viss slutsats): ingen påverkan
Heuristisk bearbetning: “mood as information” affekt används som data i bedömning
Systematisk (substantive) bearbetning: “mood-congruent memory”

38
Q

Negativ sinnesstämning → systematisk analys

A

Problem → mobilisering
“Humörreparation”
Mindre användning av stereotyper

39
Q

Positiv sinnesstämning → heuristisk tänkande

A

Inga problem → ingen åtgärd
Undvika att förstöra sinnesstämning
Undantag: Om systematisk analys väntas bidra till positiv sinnesstämning

40
Q

Mood-congruent model

A

Vår sinnesstäming aktiverar information i minnet med samma laddning. Bedömningar baseras ofta på de aspekter som är mest lättillgängliga.

41
Q

Mood as information

A

Vi använder vår sinnesstämning som informationskälla: “Hur känner du för det här?”

42
Q

Affektheuristik

A

Sinnesstämning felattribueras

43
Q

Heuristik

A

Paraplybegrepp - kognitiva genvägar

44
Q

Representativeness heuristic

A

En kognitiv förkortning där instanser tillskrivs till kategorier eller typer baserat på att de generellt sätt är lika kategorin

45
Q

Availability heuristic

A

Drar slutsatser om händelser beroende på det som finns tillgängligt i huvudet

46
Q

Anchoring and adjustment

A

En kognitiv genväg där slutsatser är kopplade till inititala standarder eller scheman

47
Q

Social inference (paraply begrepp)

A

Ett sätt att dra sociala slutsatser. Slutsatsprocesser som vi använder för att identifiera, sample och kombinera information för att forma intryck och göra bedömningar

48
Q

Behavioural decisions theory

A

En grupp av normativa modeller för att göra passande sociala slutsatser

49
Q

Olika sätt att göra social encoding

A
  • Salience
  • Vividness
  • Accessibility