Social Kognition Flashcards
Kognition
Bredare än tänkande, refererar till tänkande och bortom det medvetna tänkandet och i större utsträckning automatiska processer.
Social cognition
Kognitiva processer och strukturer som influerar och är influerade av sociala beteenden.
Naive psychologist
(or scientist) Modell inom social kognition som karakteriserar människors användande av rationella, vetenskapsliknande, orsak och effekt för att förstå deras omvärld.
Cognitive misers
En modell inom social kognition som karaktäriserar människor som att använda det minst komplicerade och krävande kognitioner. Spara på kognitiva resurser.
Konfigurationsmodellen (Asch)
Finns vissa traits som är mer centrala och har mycket större bäring i hur vi bedömer en person.
Social dimension
Kall –> Varm. (generös, klok, snäll, sympatisk, pålitlig och glad)
Intellektuell dimension
Inkompetent –> Kompetent. (Intelligent, skicklig, flitig, bestämd, ordentlig, försiktig)
Centrala personlighetsdrag
Traits/egenskaper som kommer ha större vikt i hur vi bedömer en person.
Perifera personlighetsdrag
Traits/egenskaper som har en mindre viktig roll i hur vi bedömer en person.
Primacy
Informationen som kommer först bedöms som mer central
- Större vikt än recency
Recency
Information som kommer efter något viktigt får mer uppmärksamhet.
Kognitiv algebra
Helhetsintrycket avgörs av summan eller medelvärdet av all information vi har om en person. En egenskap uppskattas ha ett värde.
- Traits/egenskaper tillskrivs ett värde, ex intelligens får +2
- Summering av alla positiva och negativa egenskaper
- Medelvärdet av positiva och negativa egenskaper (weighted averaging)
Implicita personlighetsbedömningar
Initialt uppfattas människor som ok/bra men detta kan förändras snabbt till det negativa (evolutionärt positivt ex. svek) därmed är en positiv bild av en människa mindre robust än en negativ bild. Holism - trait/egenskap triggar helheten.
Holism (Halo-effekten)
Ett karaktärsdrag kan trigga helheten, är det ett centralt trait då antar vi att personen besitter andra egenskaper från den sidan av dimensionen.
Scheman
Ett kognitivt verktyg, “kognitiva strukturer som representerar vad vi vet om ett begrepp. (person, grupp, händelse.) inklusive dess egenskaper och sambanden mellan egenskaper.”
Personschema
Egenskaper förknippade med personer.
Rollscheman
Egenskaper förknippat med sociala roller (yrken)
Stereotyper
Socialt delade generaliseringar om medlemmar i en social grupp
Script
Egenskaper förknippade med händelser (gå på restaurang)
Hur kan man använda scheman som ett kognitivt verktyg?
- Sparar kognitiva resurser
- Uppmärksamhet, inkodning, lagring, ta fram minnen
- Kulturellt betingade
- Stereotyper, skript för olika länder/kulturer (ex. dricks, puss på kinden etc)
- Ett schema + värderande komponent = attityd
Scheman och kategorier
För att spara associationer inom ett schema måste en kategori finnas för personen/objektet/händelsen.
Luddiga “Fuzzy”
(abstrakta) kategorier - Exempel: fordon, restaurang
Väldefinierade kategorier
Exempel: 2001 Seat Leon, karaokebar
Förändring av scheman - bookkeping
Man noterar fler instanser och gör schemat bättre. Man adderar erfarenheter i schemat.
Förändring av scheman -Förvandling
Efter en tillräckligt stor mängd erfarenheter har samlats ihop sker till slut en påtaglig förändring. Det kommer en punkt i uppbyggnaden av schemat då det klickar. “aha det är så”
Förändring av scheman - Undergrupper
Nya erfarenheter skapar nya underkategorier för scheman. Italienska restaurang kontra thai restaurang.
Varför hamnar somliga i en kategori och andra i en annan?
Tillgänglighet på scheman
Heuristiker (t.ex. priming)
Egenskaper hos bedömaren
Perceptuell förändring
Prototyper
En kognitiv representation som exemplifierar de mest viktiga egenskaperna för en kategori/koncept/medlemmar i en kategori. Kognitiva scheman är representerade av sina prototyper.
Priming
Aktivering av tillgängliga kategorier eller scheman i minnet som påverkar hur vi processar ny information. Ex: när man var primad med färgen vit så svarade man att kossor dricker mjölk
- Priming är en automatisk kognitiv mekanism som sparar kognitiva resurser och leder till snabbare beslut som ofta är korrekta.
- Ett föremål eller en persons faktiska egenskaper är ofta mindre viktiga än vilka scheman som är lättillgängliga.
- Ex. om vi i ett experiment får läsa en text som innehåller ord som vi finner attraktiva/åtråvärda är vi primade att skatta personer vi bedömer som mer attraktiv.
Priming → personbedömningar
Personminne
Generella tanken att vi lagrar olika propositioner som är bestående av noder eller ideer.
- Noder är delar av propositioner och noderna har olika associationer mellan varandra och har associationer mellan noder i andra propositioner.
- Klustrar människor på olika sätt. Antingen personer -> grupper alltså börja på personnivå eller så kan man göra kluster utifrån gruppnivå; grupp -> personer
Två viktiga dimensioner av personlighetsdrag:
Social önskvärdhet: Kall (elak, hämndlysten) → Varm (snäll, trevlig)
Kompetens: Inkompetent (dum, lat) → Kompetent (smart, flitig)
Personlighetsdrag/traits
Abstrakta minnen om personer och utgör viktiga komplement till mer konkreta personminnen
Struktur av personminne: Kluster
Person –> Grupper
Grupp –> Personer
Användande av personminne
Vi använder oss relativt lite av minnen när vi ska göra bedömningar. Vi använder online bedömningar, alltså att det sker på löpande band/ live.
- Om man gör minnes baserad bedömning eller online bedömning beror på ändamålet av bedömningen.
Affekt - som personbedömningar
- Affekt påverkar hur vi formar minnen och vilka vi minns.
- Affekt kan göra ett minne starkt.
- Affekt påverkar personbedömningar.
- Situationer → affekt → minnen, beteenden (samma situation kan trigga olika affekt hos olika personer)
Affect-infusion model
Sinnesstämning kan färga personbedömningar i olika grad, och genom olika mekanismer, beroende på omständigheterna.
Antaganden för affect-infusion model
Har du stabilt schema kommer din affekt inte påverka bedömningen lika mycket, alternativ om du har ett specifikt mål med bedömningen.
Direkt tillgång till scheman/bedömningarna lagrade i minnet: ingen påverkan
Motiverad bearbetning (vi vill nå en viss slutsats): ingen påverkan
Heuristisk bearbetning: “mood as information” affekt används som data i bedömning
Systematisk (substantive) bearbetning: “mood-congruent memory”
Negativ sinnesstämning → systematisk analys
Problem → mobilisering
“Humörreparation”
Mindre användning av stereotyper
Positiv sinnesstämning → heuristisk tänkande
Inga problem → ingen åtgärd
Undvika att förstöra sinnesstämning
Undantag: Om systematisk analys väntas bidra till positiv sinnesstämning
Mood-congruent model
Vår sinnesstäming aktiverar information i minnet med samma laddning. Bedömningar baseras ofta på de aspekter som är mest lättillgängliga.
Mood as information
Vi använder vår sinnesstämning som informationskälla: “Hur känner du för det här?”
Affektheuristik
Sinnesstämning felattribueras
Heuristik
Paraplybegrepp - kognitiva genvägar
Representativeness heuristic
En kognitiv förkortning där instanser tillskrivs till kategorier eller typer baserat på att de generellt sätt är lika kategorin
Availability heuristic
Drar slutsatser om händelser beroende på det som finns tillgängligt i huvudet
Anchoring and adjustment
En kognitiv genväg där slutsatser är kopplade till inititala standarder eller scheman
Social inference (paraply begrepp)
Ett sätt att dra sociala slutsatser. Slutsatsprocesser som vi använder för att identifiera, sample och kombinera information för att forma intryck och göra bedömningar
Behavioural decisions theory
En grupp av normativa modeller för att göra passande sociala slutsatser
Olika sätt att göra social encoding
- Salience
- Vividness
- Accessibility
