Självet och identitet

Question 1

Självet

Answer 1

Beroende på olika psykologiska teorier uppfattar man självet på olika sätt. Men inom socialpsykologi trycker vi på att inte blanda ihop det med jaget, ego osv.

Question 2

Self-concept

Answer 2

Våra samlade föreställningar om oss själva, en kognitiv struktur

Question 3

Social identitet

Answer 3

Identitet från våra sociala grupper

Question 4

Personlig identitet

Answer 4

Identitet från unika personliga attribut och relationer

Question 5

Individuella självet

Answer 5

Det som gör en unik

Question 6

Relationella självet

Answer 6

Attribut som vi delar med signifikanta andra, roller inom relationer

Question 7

Kollektiva självet

Answer 7

Attribut gemensamt med ingrupp, skiljer oss från utgrupp

Question 8

Independent self

Answer 8

Oberoende, självständig, skild från andra

Oberoende (independent): Ser sig som oberoende/självständig, lägger mer fokus på inre egenskaper såsom ‘smart’

Question 9

Offentligt själv

Answer 9

Identitet vi visar offentligt

Question 10

Självscheman

Answer 10

Hur kunskapen om självet är uppbyggd, bra att ha flera olika scheman om sig själv(Självuppfattningen utgörs av ett stort antal olika och mer eller mindre integrerade själv-scheman)

Mer komplexa och varierade jämfört med andra typer av scheman

Question 11

Privat själv

Answer 11

Identitet som vi är när vi är ensamma

Question 12

Realsjälvet

Answer 12

Hur vi uppfattar att vi är

Question 13

Idealsjälvet

Answer 13

Så som vi önskar att vi hade varit

Question 14

Självdiskrepansteori

Answer 14

Uppstår diskrepans om det verkliga självet inte överensstämmer med ideal eller kravsjälvet. Detta motiverar självreglering.

Verkligt själv
Självguider:
Idealsjälv
Borde/kravsjälv

Question 15

Symbolisk interaktionism

Answer 15

Hur självet dyker upp från mänsklig interaktion genom ex språk och gester (fungerar om man är överens om symbolens betydelse)

Question 16

Regulatory focus theory (Higgins)

Answer 16

Teori om hur fokusering av uppmärksamhet har en styrande effekt på hur människor konstruerar självet.

Promotion system - Förhoppningar, önskemål, drömmar och ideal.
Söker utmaningar, är aktiv, Fokuserar på framgång och positiva förebilder.

Prevention system - Plikter och måsten
Undviker misslyckanden, Fokuserar på förluster och negativa förebilder.

Question 17

Self-handicapping

Answer 17

Att i förväg göra en offentligt extern attribution till förväntat dåligt utförande.

Question 18

self perception theory

Answer 18

Vi får kunskap om oss själva genom att göra själv-attribueringar

Question 19

Self-affirmation theory

Answer 19

(jmf self-enhancement, bevara självet)

Teori om att människor minskar påverkan av hot mot deras självkoncept genom att fokusera på och affirmera deras kompetens inom andra områden.

Självförsäkring/bekräftelse (affirmation)- framförallt utåt gentemot andra

Question 20

Självmedvetenhet

Answer 20

När vi ser oss själva, och när vi ses av andra

privat självmedvetenhet - egna attityder, tankar och känslor jämförs mot internaliserade ideal och standarder (måttstockar)

offentlig självmedvetenhet - styrs av sociala normer och att “se bra ut” för andra

Question 21

Social identity theory

Answer 21

Teori om grupptillhörighet och hur självkategorisering, social jämförelse och konstruktioner av delade definitioner. Internaliserar automatiskt egenskaper hos gruppen som höjer självkänslan ex. prestige och status.

Question 22

Motivationsprocesser

Answer 22

Processer som kan stärka självbild och självkänsla.
- Själv-utvärdering
- Självbekräftelse (verification)
- Självupphöjelse (self-enhancement)
- Social jämförelse

Question 23

Self-categorisation theory

Answer 23

En kategoriserar sig själv till grupper där en anser sig höra hemma och internaliserar (i sin självuppfattning) automatiskt egenskaper hos gruppen (status, prestige etc.som höjer självkänslan).

Question 24

BIRG: Basking In Reflected Glory

Answer 24

Name-dropping för att koppla sig själv till eftertraktade människor eller grupper för att förbättra andras intryck av sig själv

Question 25

Self enhancing triad

Answer 25

En bias.
Vi fokuserar på/överskattar våra goda sidor
Vi överskattar graden av kontroll vi har över händelser “det här har vi koll på”
Vi är överoptimistiska “det händer inte mig”

Question 26

Self serving attribution bias

Answer 26

Vi tar äran av bra saker men tar inte ansvar när det går dåligt/misslyckanden
Inre orsaker = lyckas
Yttre orsaker = misslyckas

Question 27

Självkänsla

Answer 27

Hur väl man känner sig själv och därmed värderar oss själva både positivt och negativt

Question 28

terror management theory

Answer 28

Den mest fundamentala mänskliga motivationen är att minska rädslan av döden. Människor kan ta efter ideologier (värden) för att hantera detta.

Question 29

the overjustification effect

Answer 29

När tydlig extern belöning saknas för att förklara vårt beteende så antar vi att det är frivilligt valda för att vi tycker om det. Detta ökar motivation. Ex: Om en person städar utan att det ger någon yttre belöning (såsom pengar) så drar den personen slutsatsen att hen gillar det.

Question 30

Sociometer

Answer 30

Hög självkänsla fungerar som en social barometer som hjälper en att hålla reda på sin sociala status dvs i vilken grad vi är accepterade respektive avvisade av andra

Question 31

Spegelsjälvet

Answer 31

Hur vi tror andra uppfattar oss.Genom att se oss som andra ser oss så kan vi ändra oss, ändra attityder/egenskaper och beteenden. Medvetandegöra hur man är.
- Ett sätt att lära känna sig själv
- Man antar att andra ser en som man vill se sig själv.
- Får man ingen respons tar man till motivationsfaktorer, bias

Question 32

Social comparison theory

Answer 32

Beskriver hur människor lär sig om sig själva genom social interaktion.

Jämförelse av oss själva med andra för att etablera korrekta och socialt acceptabla sätt att tänka och bete sig

Vi föredrar att umgås med människor lika till oss

Man bör ha rätt jämförelseobjekt - inte en elitidrottare om man själv är amatör

Question 33

symbolisk interaktionism

Answer 33

Lära sig om sig själv genom andras gester “symboler”

Question 34

Introspektion, självreflektion

Answer 34

Metoder för att lära känna sig själv.
Processer där man reflekterar över sig själv, sina inre tillstånd och varför man gör som man gör

Question 35

Problem med introspektion

Answer 35

Vi vet vad vi känner, men inte varför det blir ofta fel om vin försöker beskriva varför vi känner som vi gör pga;
- upptagna med att processa mycket information (börjar analysera –> hittar på)
- negativa aspekter tas inte med pga normer
- vill bevara en positiv självbild
- många mentala processer är omedvetna

Question 36

Själv-utvärdering

Answer 36

En motivationsprocess.
Sökande efter information om vem man är (motiv: validitet, korrekt bild)
när vi behöver en korrekt bild för att kunna planera, ex utbildning.

Question 37

Självbekräftelse (verification)

Answer 37

En motivationsprocess.
söker information som stöder ens tes om sig själv (motiv: konsistens, sammanhängande bild)
söker en sammanhängande bild
söker bekräftelse till en tes om mig själv

Question 38

Självupphöjelse (self-enhancement)

Answer 38

En motivationsprocess.
Sökandet efter positiv information som betonar en fördelaktigt bild
upprätthålla positiva aspekter av sig själv

Question 39

Social jämförelse

Answer 39

En motivationsprocess.
Här handlar det om att vi värderar oss själva utifrån positivt eller negativt i förhållande till andra
ogillar det som inte stämmer överens med vår självbild, vi vill helst då jämföra med någon som är sämre för att hålla självbilden.

Question 40

Self-evaluation maintenance model

Answer 40

Om man tvingas jämföra sig uppåt (ex syskon) försöker man förminska likheten, eller om det går, säga upp relationen.
Ibland jämför vi oss med de som är bättre/sämre istället för dem som är lika oss. Vi vill bli bättre i sport kan man jämföra sig med någon som är lite bättre för att bli motiverad