Självet och identitet Flashcards
Självet
Beroende på olika psykologiska teorier uppfattar man självet på olika sätt. Men inom socialpsykologi trycker vi på att inte blanda ihop det med jaget, ego osv.
Self-concept
Våra samlade föreställningar om oss själva, en kognitiv struktur
Social identitet
Identitet från våra sociala grupper
Personlig identitet
Identitet från unika personliga attribut och relationer
Individuella självet
Det som gör en unik
Relationella självet
Attribut som vi delar med signifikanta andra, roller inom relationer
Kollektiva självet
Attribut gemensamt med ingrupp, skiljer oss från utgrupp
Independent self
Oberoende, självständig, skild från andra
Oberoende (independent): Ser sig som oberoende/självständig, lägger mer fokus på inre egenskaper såsom ‘smart’
Offentligt själv
Identitet vi visar offentligt
Självscheman
Hur kunskapen om självet är uppbyggd, bra att ha flera olika scheman om sig själv(Självuppfattningen utgörs av ett stort antal olika och mer eller mindre integrerade själv-scheman)
Mer komplexa och varierade jämfört med andra typer av scheman
Privat själv
Identitet som vi är när vi är ensamma
Realsjälvet
Hur vi uppfattar att vi är
Idealsjälvet
Så som vi önskar att vi hade varit
Självdiskrepansteori
Uppstår diskrepans om det verkliga självet inte överensstämmer med ideal eller kravsjälvet. Detta motiverar självreglering.
Verkligt själv
Självguider:
Idealsjälv
Borde/kravsjälv
Symbolisk interaktionism
Hur självet dyker upp från mänsklig interaktion genom ex språk och gester (fungerar om man är överens om symbolens betydelse)
Regulatory focus theory (Higgins)
Teori om hur fokusering av uppmärksamhet har en styrande effekt på hur människor konstruerar självet.
Promotion system - Förhoppningar, önskemål, drömmar och ideal.
Söker utmaningar, är aktiv, Fokuserar på framgång och positiva förebilder.
Prevention system - Plikter och måsten
Undviker misslyckanden, Fokuserar på förluster och negativa förebilder.
Self-handicapping
Att i förväg göra en offentligt extern attribution till förväntat dåligt utförande.
self perception theory
Vi får kunskap om oss själva genom att göra själv-attribueringar
Self-affirmation theory
(jmf self-enhancement, bevara självet)
Teori om att människor minskar påverkan av hot mot deras självkoncept genom att fokusera på och affirmera deras kompetens inom andra områden.
Självförsäkring/bekräftelse (affirmation)- framförallt utåt gentemot andra
Självmedvetenhet
När vi ser oss själva, och när vi ses av andra
privat självmedvetenhet - egna attityder, tankar och känslor jämförs mot internaliserade ideal och standarder (måttstockar)
offentlig självmedvetenhet - styrs av sociala normer och att “se bra ut” för andra
Social identity theory
Teori om grupptillhörighet och hur självkategorisering, social jämförelse och konstruktioner av delade definitioner. Internaliserar automatiskt egenskaper hos gruppen som höjer självkänslan ex. prestige och status.
Motivationsprocesser
Processer som kan stärka självbild och självkänsla.
- Själv-utvärdering
- Självbekräftelse (verification)
- Självupphöjelse (self-enhancement)
- Social jämförelse
Self-categorisation theory
En kategoriserar sig själv till grupper där en anser sig höra hemma och internaliserar (i sin självuppfattning) automatiskt egenskaper hos gruppen (status, prestige etc.som höjer självkänslan).
BIRG: Basking In Reflected Glory
Name-dropping för att koppla sig själv till eftertraktade människor eller grupper för att förbättra andras intryck av sig själv
Self enhancing triad
En bias.
Vi fokuserar på/överskattar våra goda sidor
Vi överskattar graden av kontroll vi har över händelser “det här har vi koll på”
Vi är överoptimistiska “det händer inte mig”
Self serving attribution bias
Vi tar äran av bra saker men tar inte ansvar när det går dåligt/misslyckanden
Inre orsaker = lyckas
Yttre orsaker = misslyckas
Självkänsla
Hur väl man känner sig själv och därmed värderar oss själva både positivt och negativt
terror management theory
Den mest fundamentala mänskliga motivationen är att minska rädslan av döden. Människor kan ta efter ideologier (värden) för att hantera detta.
the overjustification effect
När tydlig extern belöning saknas för att förklara vårt beteende så antar vi att det är frivilligt valda för att vi tycker om det. Detta ökar motivation. Ex: Om en person städar utan att det ger någon yttre belöning (såsom pengar) så drar den personen slutsatsen att hen gillar det.
Sociometer
Hög självkänsla fungerar som en social barometer som hjälper en att hålla reda på sin sociala status dvs i vilken grad vi är accepterade respektive avvisade av andra
Spegelsjälvet
Hur vi tror andra uppfattar oss.Genom att se oss som andra ser oss så kan vi ändra oss, ändra attityder/egenskaper och beteenden. Medvetandegöra hur man är.
- Ett sätt att lära känna sig själv
- Man antar att andra ser en som man vill se sig själv.
- Får man ingen respons tar man till motivationsfaktorer, bias
Social comparison theory
Beskriver hur människor lär sig om sig själva genom social interaktion.
Jämförelse av oss själva med andra för att etablera korrekta och socialt acceptabla sätt att tänka och bete sig
Vi föredrar att umgås med människor lika till oss
Man bör ha rätt jämförelseobjekt - inte en elitidrottare om man själv är amatör
symbolisk interaktionism
Lära sig om sig själv genom andras gester “symboler”
Introspektion, självreflektion
Metoder för att lära känna sig själv.
Processer där man reflekterar över sig själv, sina inre tillstånd och varför man gör som man gör
Problem med introspektion
Vi vet vad vi känner, men inte varför det blir ofta fel om vin försöker beskriva varför vi känner som vi gör pga;
- upptagna med att processa mycket information (börjar analysera –> hittar på)
- negativa aspekter tas inte med pga normer
- vill bevara en positiv självbild
- många mentala processer är omedvetna
Själv-utvärdering
En motivationsprocess.
Sökande efter information om vem man är (motiv: validitet, korrekt bild)
när vi behöver en korrekt bild för att kunna planera, ex utbildning.
Självbekräftelse (verification)
En motivationsprocess.
söker information som stöder ens tes om sig själv (motiv: konsistens, sammanhängande bild)
söker en sammanhängande bild
söker bekräftelse till en tes om mig själv
Självupphöjelse (self-enhancement)
En motivationsprocess.
Sökandet efter positiv information som betonar en fördelaktigt bild
upprätthålla positiva aspekter av sig själv
Social jämförelse
En motivationsprocess.
Här handlar det om att vi värderar oss själva utifrån positivt eller negativt i förhållande till andra
ogillar det som inte stämmer överens med vår självbild, vi vill helst då jämföra med någon som är sämre för att hålla självbilden.
Self-evaluation maintenance model
Om man tvingas jämföra sig uppåt (ex syskon) försöker man förminska likheten, eller om det går, säga upp relationen.
Ibland jämför vi oss med de som är bättre/sämre istället för dem som är lika oss. Vi vill bli bättre i sport kan man jämföra sig med någon som är lite bättre för att bli motiverad
