Fördomar och diskriminering Flashcards
Ingrupp
Utgrupp
- Grupper man anser tillhöra
- Grupper man anser sig inte tillhöra
man kan tillhöra flertal olika grupper, det beror på vilken kontext man befinner sig i
Etnocentrism
Avser att man ser sin egna grupp som standarden för hur andra grupper bedöms och värderas
en sådan inställning leder ofta till fördomsfullt beteende mot andra grupper och favoriserande av ingrupper.
Fördomar
= fientliga attityder
Diskriminering
= avser beteende. Förhållandet mellan fördomar och diskriminering - de kan förekomma utan varandra. En attityd behöver inte övergå till ett beteende.
Tre-komponentsteorin (för fördomar)
Kognitiva komponenten - stereotyp, kopplar ihop en grupp med en eller flera egenskaper (kategorisering)
Affektiva komponenten - fördom, negativ känsla mot personer beroende på att de tillhör en viss en grupp
3:e komponenten - beteendeintention, fördomar består av intentionen att bete sig mot en viss grupp
Kulturella synsättet på varför fördomar förekommer
Förklara och förstå fördomar i relation till den kultur där fördomar florerar, fördomsfulla strukturer finns i fördomsfulla kulturer
realistic conflict theory
Uppstår fördomar i kulturer där det råder konflikt om knappa resurser.
inomgruppsförändringar:
- fientlig mot konkurrerande grupp/er
- favorisering av egna gruppen
- hierarki
Lösning till konflikten: överordnat mål
Motivationellt synsätt
Individnivå, individens erfarenheter och personliga motiv som man försöker finna förklaringar till via fördomar
social identitetsteori
Varför förekommer ingruppsfavorisering?
Man vill höja sin egen självkänsla, om jag tillhör den bästa gruppen är jag en bra person
Reviderade frustration-aggression teorin
Sannolikheten för att frustration skall leda till aggressivitet ökar om saker som leder tankar till aggression finns närvarande
Det är inte objektiv frustration som leder till aggression utan den subjektiva upplevelsen av att känna sig frustrerad
Frustration är bara en av ett flertal möjliga källor som kan leda till aggression
andra är t.ex. saker som dålig lukt och hög temperatur.
Frustration-aggression teorin
Fördomar och diskriminering är ett uttryck för aggression som i sin tur är en följd av frustration hos den fördomsfulla individen
Displacement
Frustrationen kan ha skapats av något annat men tas ut på en annan grupp, att frustrationen uppstått av något abstrakt ex. ekonomi (syndabock)
Relative deprivation
Det avser en känsla av att ha mindre av något eftertraktat än vad en tycker sig ha rätt till.
Egoistisk - individens känsla av att bli depriverad relativt till andra
Broderlig - denna jämförelse kan göras på gruppnivå, känsla av hur gruppen har det relativt till hur man önskar gruppen ha det eller jämfört med andra grupper
Kritik till auktoritära personligheten
För det första tycker man att det inte tar hänsyn till kulturella och socio förhållanden, finns det förhållande i samhället som främjar fördomsfullhet så kommer fördomsfulla individer florera oavsett personlighet.
Andra: det finns personer som blivit fördomsfulla på grund av att det varit med om specifika upplevelser oavsett hur de blivit uppfostrade. EX: 9/11
Auktoritära personligheten
Det är ett personlighetssyndrom som formas i barndomen och kan orsaka fördomsfulla individer/etno centristiska individer
Ambivalensteori
Fördomsfulla människor har både sympatiska/välvilliga och fientliga attityder
Detta är situationsberoende, beroende på situation kommer den ena eller andra attityden få utlopp
Kognitiva synsättet
Hitta förklaringar till fördomar i form av mentala processer, föreställningar (beliefs)
Belief congruence theory
Vetskapen om att andra människor inte delar våra värderingar och föreställningar som man tycker är viktiga är väldigt mentalt obehagligt och hotande.
Individer upplevs hotande efter de har andra åsikter än oss själva
Kritik till belief congruence theory
Fördomar som är socialt accepterade så gäller inte denna teori, då är grupptillhörighet (grupp nivå) förklaringen bakom fördomar.
När alla dessa situationer räknas bort så är det snarare gillande av de med samma föreställningar som förklaras snarare än fördomar.
Stereotyper
Det som har varit huvudfokus för forskare inom kognitiva.
man behöver inte tro på den själv för att känna till stereotypen.
Förutfattade meningar, Svåra att ändra och oftast negativa
- Har sin grund i kognitiva processen av kategorisering att göra. det är nödvändigt att organisera och begriplig göra vår sociala miljö
Accentueringseffekten
Redan vid 10 år ålder kategoriseras personer genom etnicitet, vi bedömer personer inom en kategori som mer lika varandra än vad de faktiskt är och personer i olika grupper som mer olika än vad det faktiskt är.
Varför utvecklas stereotyper?
Om 2 särpräglade eller ovanliga företeelser sammanfaller i tid dras slutsatsen att de vanligen hör ihop
Relativ homogeneity effekt.
Som en konsekvens av hur kulturen/samhället strukturerat samspelet mellan olika grupper (kulturellt synsätt)
Relative homogeneity effekt
Eftersom vi delar in människor i in- respektive utgrupper
människor tenderar att se ut grupper som mer homogena sinsemellan än vad man gör in grupper
Varför lever stereotyper kvar?
Förväntan
-Ifall människor förväntar sig en samvariation så kommer det uppleva att det är fallet även om det inte stämmer i verkligheten.
Kognitiv defekt
-Människor tenderar att glömma information som går emot deras stereotyper men tenderar att väldigt väl minnas det som bekräftar stereotyper.
Undantag som bekräftar regeln.
Effekter av stereotypa föreställningar
Påverkar interaktionen och samvaro med enskilda specifika individer.
Nästan alltid negativt för individer från stereotypiserad grupp
Vanligaste indelnings kategorierna = kön och etnisk tillhörighet
Stereotyphot
Oro över att bedömas utifrån negativ stereotyp
Negativ påverkan på prestation → självuppfyllande profetia
Stereotyplyft
Positiv effekt på prestation om önskvärd egenskap, –> självuppfyllande profetia
Stigma
Stigmatiserade individer har eller tros ha egenskaper/attribut som gör att de nedvärderas i vissa sociala sammanhang. Vanliga egenskaper som används som indelningsgrund är religionstillhörighet, övervikt, kön och sexuell läggning
2 faktorer till hur mycket man kommer bli lidande av stigma
Synlighet - i vilken utsträckning attributen är synlig eller möjlig att dölja.
Kontrollerbarhet - alltså i vilken utsträckning man kan kontrollera egenskapen.
Deindividuation
Förlorad känsla av individualitet och minskad (egen) begränsning av avvikande beteende.
Accountability cues (ansvarighets signaler)
En situation där deindividuation uppstår
låg sannolikhet att man behöver ta ansvar för sitt beteende, ex. Anonym
attentional cues (uppmärksamhetssignaler)
individens uppmärksamhet dras från sig själv och självmedvetenheten minskar, starka intryck av stimuli, hög nivå av upphetsning, ansvarigheten minskar, individer kan utföra abstrakta avvikande beteende som vi - om vi vore ensamma - aldrig skulle utföra (triggas av andra som är med i gruppen)
Minimal group paradigm
Inte nödvändigt att det finns en konflikt eller tävlan för att det ska bli ett favoriserande av en grupp före en annan → samlade in data genom mini grupper
- en experimentel metod
