Social geografi

Question 1

Vilka är socialgeografins 4 grundantaganden?

Answer 1

1. Samhällen är socialt konstruerade
2. Det finns en relation mellan samhällen och rum
3. Den relationen är tvåsidig (dialektisk)
4. Rumsliga konstruktioner är ojämna (maktrelationer)

Question 2

Vad är “Absolut fattigdom”?

Answer 2

ex. FN:s 2 dollar per dag

Question 3

Vad är “Relativ fattigdom”?

Answer 3

relativ till annan stat/grupp - individens uppfattning
I boken: 60% av medianinkomsten, men det visar inte på hur mkt det här kan säkra varor, tjänster och nödvändigheter. Nu för tiden försöker man istället mäta det med hur mycket en person kan leva vad som anses vara ett ‘normalt’ liv på den platsen/det samhället. Visar inte på att alla har samma behov, men det kan visa vilken inkomstnivå som är socialt accepterad för en individ att leva under.

Question 4

Vad innebär “Segregation” och vad är motsatsen?

Answer 4

• rumsliga åtskiljanden av befolkningsgrupper
• Motsatsen är Integration

Östermalm är inte segregerat -> Stockholm är segregerat och Östermalm är ett uttryck för det

Question 5

Vad är “Marginalisering”?

Answer 5

ett uttryck för social ojämliket

Marginalisering är ett postmodernt begrepp som innebär att individer utestängs från makt, status och diskurs.

-Stigma som sammankopplas med marginaliserade områden gör så att fattigdom och isolation (utanförskap) reproduceras

Question 6

Individ eller grupp?

Answer 6

Utgångspunkten för ett bra bemötande är att se personen mitt emot som en individ. Men det är mycket lättare att se en människa som representant för en grupp och att
sätta in henne i ett fack. En kvinna som har sitt ursprung i Turkiet och som har en ryggmärgsskada blir lätt en turkisk, ryggmärgsskadad, ”förtryckt” kvinna. Hon har plötsligt förvandlats till bärare av tydliga drag. Hon är turkisk – och symboliserar därmed allt man vet och tror om turkar. Hon är ryggmärgsskadad – och symboliserar därmed allt man vet och tror om ryggmärgsskadade.

Kategoriseringar och föreställningar om ”gruppen” skymmer den verkliga människan och gör henne obetydlig – det sker en marginaliseringsprocess. När man sätter etiketter
på människor bryr man sig bara om en del av deras egenskaper, till exempel att de talar turkiska. Man omdefinierar detta till ordet ”turk” – på så sätt blir individen
symbol för ett kollektiv – turkarna. Turkarna är på ett speciellt sätt och därför ”ska” de bemötas så här.

På samma sätt kan man ta fasta på att en människa har ett funktionshinder och ge henne etiketten ”funktionshindrad”. Då blir hon symbol för ett kollektiv som kräver vissa ”åtgärder”. När det handlar om handikapp och funktionshinder förknippas åtgärderna ofta med omhändertagande och stöd. När det gäller personer med annan etnisk bakgrund definieras de i termer av sin kultur eller religion.

Question 7

Vad är “Marginaliseringsprocesser”?

Answer 7

Social uteslutning och stigmatisering
• Sociala normer - ideal som kopplas till majorieteten
• Olika normer i olika tider och rum
• Normen och "de Andra"
• De Andra hotar normen
-Svårföränderliga

Question 8

I kursboken beskriver Phil Hubbard tre nivåer av marginalisering. Redogör för dessa samt beskriv vilka grupper som kan placeras i de olika nivåerna.

Answer 8

1. Ekonomisk “marginalisering”: arbetslösa och studenter
2. Ekonomisk och social marginalisering: etniska majoriteter, funktionshindrade, homosecuella
3. Ekonomisk, social och legal marginalisering: papperslös, (drog)missbrukare, prostituerade

Question 9

“Den institutionella desinvesteringens geografi” - vad är det?

Answer 9

Under 90-talet började man diskutera om hur institutionell desinvestering förvärrade problemen i fattiga områden.

• En dimension var i UK att 15% av alla bankfilialer stängdes ned, och att det var främst fattiga områden som påverkades.

• En annan dimension var nedläggningarna av mindre grannskapsbutiker då detaljvarukedjor koncentrerade sig i kluster och byggde megacenter som var till för de kunder som kunde röra sig (med bil - ex. Arninge)
• —Externa handelsplatser
Det innebär att vissa platsen (framför allt fattiga) blev sk food deserts. Detta leder ännu mer till att fattiga får sämre hälsa eftersom de inte kan köpa lika billig och hälsosam mat, och som i USA kan det vara billigare och snabbare att köpa mat på en snabbmatskedja.

Question 10

Varför stjäl unga män bilar?

Answer 10

• Inte så mkt av ekonomiska skäl
• Snarare i protest: att hävda sin maskulinitet genom att konfrontera auktoriteten (babylon)
• Bilar/åka snabbt är också maskulint
• Försvinnandet av “Gender division of labour” - pressen på män att tjäna pengar gav de i högarbetslös områden mycket ångest
• Män som hade svårt/var ovilliga att anpassa sig till tjänstesamhället där mer kvinnliga skickligheter så som att skriva på ett tangentbord värdesattes, gjorde att männen blev mer isolerade.
• Utan någon vanlig inkomstkälle, eller något incitament att jobba, blev det tydligt med maskulinitet och rumslighet - de unga männen lämnande sällan hemmen.

Question 11

Hur är studenter marginaliserade?

Answer 11

De lever inte 9-17 samhället.

Stereotyper om studenter: rebeller, politiskt radikala, alternativt mode och musik = “counter culture” - festar hela nätterna, sover hela dagarna. Kan bli socialt exkluderade, ex. kaféer där studenter inte får sitta.

Men det är också ökad studentifiering - studentlägenheterna räcker inte till så studenter måste skaffa vanliga bostäder (hyreslägenheter). Normen är rädd för att det nu ska bli smutsigare, vildare osv. Medias stereotyper är self-reinforcing.

Diskussionen om studentifiering visar på att man kan marginaliseras oavsett inkomst och kön. Däremot så är det problematisk att tala om studenter som marginaliserad grupp, då dessa oftast endast är studenter under en övergångsperiod och oftast flyttar från dessa områden/betalar tillbaka sina lån kort därefter, eftersom de konverterar sin utbildning och “Kulturella kapital” till ekonomisk vinst. De flesta marginaliserade grupperna har svårare att ta sig därifrån, ex. funktionshindrade.

Studentifieringen och student-ghettos visar på att olikartade grupper (mångfald/diverse) kan förminskas till trånga sociala stereotyper där stereotyperna formar relationen mellan dem och dominanta sociala grupper. Det pekar mot att social exkludering har en viktig symbolisk dimension, som skapas i the realms of representation. (Representation = media, internet, tv osv. genom vilka vi förstår världen och vår plats i den)
Oundvikligen kommer media ge en ofullständig och förenklad bild av livsstilen hos dessa heterogena grupper. Och även om de flesta inte anammar dessa stereotyper helt okritisk, kommer de ändå att använda dem i sitt liv.

Vad som är extra betydande med dessa stereotyper är att de are ideologiska i sin natur, på det sättet att de ofta skapas av (och i intresset av) vita, arbetsföra, heterosexuella, medelklassmän. Alla som inte tillhör denna grupp är “de Andra”

Question 12

Hur är funktionshindrade marginaliserade?

Answer 12

Kanske exkluderas från arbetsplatser som är arbetsföra.
Funtionshindrade representerar det Shakespeare (1994) beskriver som “imperfekt fysikalitet” där arbetsföra har ångest över de som ser visuellt olika ut.

Question 13

Hur är HIV-smittade marginaliserade?

Answer 13

Ett levande exempel på hur stereotypiska bilder bidrar till social och rumslig exkludering, är medias rapportering kring HIV/AIDS under 80-talet. I den morala panik som uppstod efter diagnoseringen av viruset och dess spridningssätt, började media fokusera på de grupper inom ‘riskzonen’ - icke-vita minoriteter, intravenösa drogmissbrukare och homosexuella. Det ansågs att det inte var ‘så konstigt’ att just dessa drabbades då de avvek från den sociala normen (och vars livsstil ansågs oförenliga med upprätthållandet av “familjevärderingar”). Sensationella berättelser om sexuell osedlighet (omoraliskt), ansvarslöshet, och hedonism inom dessa grupper användes för att skapa sociala barriärer mellan de ‘hälsosamma’ och de sexuellt promiskuösa, socialt ansvarslösa och smutsiga.

Denna symboliska markeringen av HIV-infekterade grupper som avvikande ledde till social exkludering, och uppmuntrade vidsträckt diskriminering, fördomar och negligering. Som Wilton (1996) menar, så hade detta rumsliga effekter: de HIV-smittade hade ‘minskande/försvinnande geografier’ då deras tillgång till arbetsplats osv. minskade mer och mer. Wilton argumenterade att detta inte hade med själva sjukdomen i sig att göra utan snarare det sociala stigmat som medföljde det. Symtomen på denna stigma är bland annat att arbetsgivare inte velat anställa AIDS-sjuka, tandläkare och läkare vill inte vårda dem och samhällsgrupper ville inte konstruera hospice/vårdhem för dem. Det sistnämnda kan kopplas till NIMBY.

Question 14

Vad är några exempel på rumslig marginalisering?

Answer 14

Lappis, koncentrationsläger, Apartheid

Question 15

ge exempel på en Demarginaliseringsprocess

Answer 15

The Castro i San Francisco (HBTQ)
“fria rum” - ta tillbaka sin plats
Skydd= styrka i antal
Synlighet = stärka identitet i heterosamhälle

Question 16

Vad är NIMBY?

Answer 16

“Not in my backyard” - ‘vill ha asylboende men inte just här’
—“Renhet”—-
Ju fler som äger sina bostäder i ett område -> större chans att organisera sig och protestera -> faciliteter flyttar till marginaliserade områden.

Ghettofieringen av faciliteter för de som lever med HIV, asylsökande och välfärdsberoende människor, visar på att de marginaliserade gruppernas geografier är mer eller mindre produkten av dominanerande påhittade geografier (imaginary geographies) som framställer minorieter som ‘folk devils’ som måste placeras någon annanstans. Detta “annanstans” kan vara “ingenstans” - som koncentrationsläger exempelvis, eller “out of sight” som Red Light Districts i UK/NL osv.

• Sibley (1995) i sin Geographies of Exclusion, använde sig av psykoanalytiska idéer om vikten av att upprätthålla själv-identiteten (upprätthålla gränserna till Jaget) - han argumenterar att viljan att exkludera Andra från ens näromgivning är kopplat till idéer om kroppslig renhet, som kommer från spädbarnstiden.
• Han menade att rädslan om att smutsa ner Jaget konstant projiceras mot de grupper som anses smutsa ned. Sibley menade då att man använder olika exkluderande strategier för att hålla någon form av avstånd mellan sig själv och miserabla grupper, och bygger på så vis symboliska, psykologiska och fysiska gränser mellan Jaget och de Andra.
• Denna psykoanalytiska teori ger geografer en viktig insyn i marginaliseringsprocesser, som föreslår att exklusionen av de Andra endast kan förstås med referens till det djupsittande behovet hos människans att rena sin omgivning.

Question 17

Hur är Jaget, de Andra och marginaliseringsprocesser sammankopplade?

Answer 17

Ghettofieringen av faciliteter för de som lever med HIV, asylsökande och välfärdsberoende människor, visar på att de marginaliserade gruppernas geografier är mer eller mindre produkten av dominanerande påhittade geografier (imaginary geographies) som framställer minorieter som ‘folk devils’ som måste placeras någon annanstans. Detta “annanstans” kan vara “ingenstans” - som koncentrationsläger exempelvis, eller “out of sight” som Red Light Districts i UK/NL osv.

• Sibley (1995) i sin Geographies of Exclusion, använde sig av psykoanalytiska idéer om vikten av att upprätthålla själv-identiteten (upprätthålla gränserna till Jaget) - han argumenterar att viljan att exkludera Andra från ens näromgivning är kopplat till idéer om kroppslig renhet, som kommer från spädbarnstiden.
• Han menade att rädslan om att smutsa ner Jaget konstant projiceras mot de grupper som anses smutsa ned. Sibley menade då att man använder olika exkluderande strategier för att hålla någon form av avstånd mellan sig själv och miserabla grupper, och bygger på så vis symboliska, psykologiska och fysiska gränser mellan Jaget och de Andra.
• Denna psykoanalytiska teori ger geografer en viktig insyn i marginaliseringsprocesser, som föreslår att exklusionen av de Andra endast kan förstås med referens till det djupsittande behovet hos människans att rena sin omgivning.

Question 18

Racial Exclusion

Answer 18

Ras så som klass, religion och ålder är socialt konstruerat.

Imaginary geographies som trycker ut minoriteter till utkanten - medier visar en negativ bild av etniska minoriteter - kopplade till social oro, kriminalitet, dålig hälsa och miljöförstöring.

Vita i norra Europa - renhet, renlighet och ordning - skapat negativa stereotyper av alla som inte är detta. Dessa grupper har då fått en marginell roll i nationella kulturer pga deras ‘hotande’ natur. Denna typ av marginalisering leder till rumslig segregation, och skapar enklaver av etniska minoriteter i de fattigaste delarna av Europas städer som är en produkt av personliga fördomar i job- och husmarknaden som drivs av medias negativa bild/stereotyper. Även i blandade områden kanske inte människor av olika etniciteter beblandar sig - på så sätt frivillig segregation.

•Ibland är segregationen institutionell, som Apartheid i Sydafrika som begränsade svarta från att röra sig vissa områden - detta har gjort att det än idag finns ‘vita’ och ‘svarta’ områden - gated communities.
–De fick bara vara i städerna om de hade speciella intyg som visade att de jobbade för vita där, och bo i speciella baracker som skulle tygla deras “djuriska instinkter” - visar på hur man ansåg de ha arbetsföra kroppar men fortfarande hade det koloniala tankesättet att icke-vita var vildar (primitiva, animaliska, natur) som behövde tyglas.

• I USA är förorterna främst vita, och på så vis undviker man den ‘svarta’ smutsen, kriminaliteten och fattigdomen i städerna. ‘Black urban males main criminal threat’.
Rapmusik och ‘svarta’ filmer har re-inforcat stereotyper om att de svartas vardag är fylld av våld och droger.

—Otherness of the Afro-American population is mirrored in what has been termed as Hypersegregation - with black people remaining more spatially concentrated than any other US ethnic minority. Segregation has declines over 1980-2000 - increase in metropolitan areas.

“Apartheid i Usa”
• Desinvestering i områden som behövde mest välfärd - long-term konsekvenser som högre barnadödlighet, mer AIDS-fall osv. Nedskärningar i den offentliga sektorn,
• Fängsla extremt många svarta män - läxa upp/disciplinera dem.
• Nästintill omöjligt att försäkra ett företag i svarta områden, dyrare att skaffa bil osv.
–Förstärker ytterligare.

Question 19

Vad är några sociala konstruktioner?

Answer 19

genus, klass, sexualitet, etnicitet

Question 20

Vad är Intersektionalitet?

Answer 20

När konstruktioner som genus, klass, sexualitet, etnicitet samverkar i överlappande identiteter - ex. “Mörkhyad, homosexuell kvinna”

Question 21

Vad handlar Genus och Genusgeografi om?

Answer 21

Genus:

• socialt konstruerade könsroller
• maktrelationer
• kvinnan som den Andra

DIKOTOMIER
• Privata (kvin) och Offentliga (man) rum (industrialiseringen)
• Produktion (man) och Reproduktion (kvin) (industrialisering - hemmet endast en enhet för reproduktion)
• Natur (kvin) och Kultur (man) - “manligt att tämja naturen”

Genusgeografi - kritikerar dikotomier & dualistiskt tänkande
• Aanalysera och utmana dualistiskt tänkande - centralt
• Kritisera och dekonstruera - inte förbise
• Dikotomier och dualism - västerländsk vetenskapsfilosofisk tradition

Question 22

Vad innebär “Gentrifiering”?

Answer 22

Vad:
En process där nedgångna områden omvandlas genom en tillströmning av kapital och välbärgade medborgare, och där svagare medborgare trängs undan till andra områden.

Varför:
• Produktionstesen:
Rent-gap-teori (kapitalflöden styr omvandling)
Vinstmöjlighet -> investerare köper, renoverar, flyttar in

• Konsumtionstesen
Ny medelklass -> närhet till urbana stadslivet

Exempel - Globala Norr:

• Södermalm: 70-tal framför allt 90-tal
• Berlin just nu - konstnärligt, nyskapande, unga studenter flyttar in, coola företag lockar investerare, investerare köper upp, renoverar osv. Svaga trängs undan.

Globala Syd:
-Slum-upprustning av FN Habitat i Kibera, Nairobi
Köps upp av fastighetsägare

Många varnar nu för konsekvenserna av den riktning som städer utvecklats mot idag. Som inledningsvis nämndes, tenderar städernas omvandling att skapa rumsliga och sociala barriärer som separerar fattiga och rika befolkningsgrupper från varandra. Med gentrifieringen
och stadslandskapets sociala och rumsliga fragmentering tenderar socialt blandade stadsdelar att försvinna. Liknande tendenser till social homogenisering kan märkas av i de offentliga rummen. Risken är att denna utveckling skapar städer där olika befolkningsgrupper lever i skilda världar som sällan möts. En konsekvens av denna utveckling är att
bristen på kontakt genererar vitt skilda föreställningar om verkligheten och större främlingsskap mellan människor. I takt med att de sociala skillnaderna mellan olika befolkningsgrupper ökat har också rädslan för och den negativa inställningen gentemot de socialt marginaliserade grupperna stärkts.

Neil Smith menar att utvecklingen mot ökad ras- och
klassegregering, pådriven av gentrifieringen, banar väg för the revanchist city, en stad som är mer än delad. Det är en stad där utestängningen och kriminaliseringen av mindre bemedlade och etniska minoriteter kringskär och krymper deras existensmöjligheter. Som sådan representerar the revanchist city en antiurban och reaktionär politik
som går ut på att ”ta tillbaka” staden från dem den inte anses tillhöra. Don Mitchell menar att denna politik blivit
så vanlig i USA att den utgör grunden för en ny ”urban regim”. Åtgärderna för att göra stadens offentliga rum mer säkra genom att exkludera hemlösa framställs som logiska och nödvändiga. Det hot som hemlösa egentligen utgör är hotet om att deras blotta närvaro förhindrar en positiv utveckling av den byggda miljöns marknadsvärde

Question 23

Vad betyder “Dikotomi”?

Answer 23

Dikotomi innebär en uppdelning av en helhet i två icke överlappade delar. Delarna är:

• gemensamt uttömmande: allt måste höra till ena delen eller den andra, och
• ömsesidigt uteslutande: ingenting kan samtidigt tillhöra båda delarna.

Question 24

Vilka strategier kan en stad använda sig av för att öka sin konkurrenskraft?

Answer 24

Entreprenörsstadens framväxt
Stockholm har som många andra städer i västvärlden genomgått en genomgripande omvandling som i många avseenden förändrat förutsättningarna att bo och leva i staden. Under de senaste två decennierna har inflyttningen till Stockholm varit stor. Staden, liksom stadsregionen i sin helhet, har vuxit både till folkmängden och till ytan med utbyggnaden av bostäder, företagsområden, handel och
infrastruktur. Ekonomin har förändrats i en riktning som följer de generella trenderna i väst där tillverkningsindustrin successivt utbytts mot en tjänste- och kunskapsbaserad sektor och där städerna intagit en förnyad roll som platser för omsättning av kapital. I och med att kapital och produktion lättare kan flyttas mellan olika lokaliteter
globalt, eftersom nationsgränserna inte längre bjuder på särskilt stort motstånd för sådan rörlighet, har städerna försatts i en situation där de konkurrerar om investeringar (se ex. Harvey [1989] 2001, 348).
Detta har förändrat de sätt på vilka städer utvecklas och styrs. Inom forskningen sammanfattas denna utveckling ofta under begreppen entreprenörsstaden (the entrepreneurial city) (Hall & Hubbard 1996)
urbant entreprenörskap (urban entrepreneurialism) (Harvey 2001) och urban governance (Elander 1999).6
Dessa begrepp hänvisar till de strategier som utvecklats för att städer ska kunna attrahera nya investeringar
och nya invånare. Det har blivit viktigt för städer och regioner att satsa på förnyelseprojekt såsom utbyggnaden av boendemiljöer, konsumtionsmiljöer, företagsområden, infrastrukturprojekt och etablering av forskningscentrer, högskolor eller universitet. Hur framgångsrik en stad blir i detta avseende beror också på hur väl man lyckas marknadsföra den. Det har därför blivit viktigt för städer att
framställa sig som konkurrenskraftiga och attraktiva att bo och leva i. I den senaste regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen (RUFS 2001), kan man exempelvis läsa att: ”Stockholm har etablerats”.

Question 25

Rumslig marginalisering

Answer 25

I den mycket omdiskuterade boken City of Quartz beskriver den amerikanske urbanteoretikern Mike Davis hur både offentliga och privata rum i Los Angeles i allt större utsträckning kontrolleras med övervakningssystem och beväpnade vakter på ett nästintill militäriskt sätt. Denna skärpta säkerhetsövervakning och kontroll återspeglas
även i arkitekturen och utformningen av stadens yttre miljöer. Vad som sker är att tillgängligheten till de attraktiva stadsdelarnas offentliga rum begränsas för personer som hotar att göra dem mindre attraktiva. Exklusivt utformade utemiljöer med bänkar som inte är möjliga att ligga på talar sitt tydliga språk om vilka som inte är välkomna: hemlösa och andra som till det yttre inte harmonierar med omgivningen. Dessa trängs undan till andra delar av staden, ofta handgripligen, något som legitimeras och påivras av en politik och en medial debatt i vilken hemlösa utpekas som ett hot för den övriga allmänhetens säkerhet.
Förändringar av lagar som reglerar användningen av offentliga rum har också inneburit att hemlösa enbart genom att leva på gatan begår lagbrott. Denna typ av exkludering och skuldbeläggning har emellertid inte enbart drabbat denna allra mest marginaliserade grupp. En följd av säkerhetstänkandets politik är att det har konstruerats en norm för vilka som anses skapa osäkerhet och
oordning i staden. Etniska minoriteter misstänkliggörs rutinmässigt och långt mycket oftare, både i media och i stadens offentliga rum, än den ”vita” majoritetsbefolkningen. Detta tenderar att dramatisera närvaron av olikhet och göra den till något hotfullt sig. Det föreställda hotet blir då något som framträder genom visuella markörer såsom hudfärg och klädstil. På så sätt kopplas etnisk mångfald samman med rädsla och hot, vilket innebär att det offentliga rummet rasifieras. Då det offentliga rummet helt enkelt anses vara
för farligt för offentlig kultur tenderar också det offentliga rummets offentlighet att eroderas. Det slags offentliga kultur som bygger på umgänget med främlingar urholkas och värdesätts inte längre som något gott i sig.

Question 26

Vad innebär “Stigmatisering”?

Answer 26

Stigmatisering innebär att medlemmar av sociala kategorier - om vilka andra har negativa uppfattningar eller stereotyper - diskrimineras i deras egenskap av medlemmar i densamma kategorin.

–
I boken Stigma - den avvikandes roll och identitet definierar socialpsykologen Erving Goffman stigma som ett djupt misskrediterande attribut hos en individ. Det tenderar att reducera henne till att vara endast det som själva stigmat symboliserar. Goffman anger tre olika typer av stigma:

• Kroppsliga stigman, exempelvis ett fysiskt handikapp
• Karaktärsstigman, exempelvis ett missbruk.
• Gruppstigman, bland annat religion, etnicitet, klass och kön

Andra menar att dessa attribut i sig inte är så viktiga som de ojämna maktförhållanden som alltid utgör grogrunden för stigmatisering i samhället.

Question 27

Vad betyder “Diskriminering”?

Answer 27

Diskriminering är, i sin bredaste definition, när en person eller grupp av personer gör åtskillnad mellan olika människor, inte på grund av meriter eller kvaliteter utan på grund av mer grundläggande egenskaper till exempel delar av den diskriminerades identitet.

Question 28

Samhällsvetenskap och dikotomier

Answer 28

Några av begreppen inom samhällsvetenskaperna har sitt ursprung i de dikotomier som introducerades i samband med den moderna samhällsvetenskapens
födelse i slutet av 1800-talet. Den första generationens sociologer arbetade inom ramen för den begreppsliga dikotomin mellan det förmoderna och moderna samhället. Durkheim skilde mellan det mekaniska och det organiska
samhället, Marx mellan kapitalism och feodalism, Weber utmejslade modernitetens rationalitet med alla dess konsekvenser för byråkrati och politik som särskiljande från tidigare epoker och inte minst Ferdinand Tönnies tillhandahöll den tydligaste dikotomin av dem alla, nämligen Gemeinschaft och Gesellschaft.

Begreppen beskriver två olika samhällstyper där det första, Gemeinschaft, avser en samhällsform som bygger på personliga och familjära relationer, ärvd status och en enande känsla av gemenskap liknande medeltidens skråsamhälle. Gesellschaft avser en mer modern samhällstyp med individualism, arbetsfördelning, institutioner och status skapad genom arbete och utbildning.

Question 29

Vad är stigmatisering?

Answer 29

Stigmatisering innebär att medlemmar av sociala kategorier - om vilka andra har negativa uppfattningar eller stereotyper - diskrimineras i deras egenskap av medlemmar i densamma kategorin. Vad som betingar de sociala kategorier som leder till stereotypier, innefattar attribut som är synliga eller osynliga, kontrollerbara eller inte kontrollerbara, och kan vara knutet till utseendet, beteendet eller ett medlemskap i en grupp. Sådant kan leda till psykisk stigmatisering. Social stigmatisering förutsätter å andra sidan att en stigmatisering försämrar de sociala villkoren