Ekonomisk geografi Flashcards
Förklara skillnaden mellan producentdrivna och konsumentdrivna nätverk.
Till att börja med måste vi redogöra för begreppen. Dessa används i Globala produktionskedjeanalyser för att bättre kunna förstå internationell handel och företagsnätverk. Med globala produktionskedjor menas hela skalan av aktiviteter som behövs för en produkt att flytta sig från dess födsel till slutkonsument och produktens liv efter konsumtion, samt koordineringen av aktiviteterna. Med andra ord sammankopplar begreppet design, produktion, marknadsföring, distribution, stöd till slutkonsumenten och styrningen av hela processen.
Det finns två olika varianter av dessa produktionskedjor. De är producentdrivna och konsumentdrivna. Till den första kategorin hör kapital och teknologi-intensiva industrier så som flyg-, bil-, dator- och elektronisk maskintillverkningsindustrier. Kärnkompetensen ligger inom forskning, utveckling och produktion. Inträdesbarriären, det vill säga hur lätt det är att starta en konkurrerande verksamhet för en ny aktör på en given marknad, är i ett producentdrivet nätverk så kallad Skalekonomi dvs. Minskning av kostnad per tillverkad enhet genom att tillverka samma produkt i stora volymer. I dessa kedjor är det tillverkaren, som ofta är transnationella företag, som har en strikt kontroll över sina leverantörer och distributörer och är därmed de som driver nätverket. Kedjan anordnas vertikalt. exempel på dessa typer av företag är Boeing (flyg) och Ford (bilar)
Till konsumentdrivna nätverk hör arbetskraftsintensiva industrier, så som kläd- och leksaksindustrier. I denna kedja är det oftast de stora köparna som bestämmer över de ofta små tillverkande företagen. Kärnkompetensen ligger inom design och marknadsföring i industrialiserade länder medan själva produktionen oftast placeras i utvecklingsländer. Inträdesbarriären i det konsumentdrivna nätverket kallas Mångfaldsekonomi, dvs. Minskning av kostnad per tillverkad enhet genom att i en gemensam process kunna utveckla eller tillverka så många olika varianter av produkter som möjligt. Exempel på dessa köpare är kända varumärken och stora detaljhandelskedjor så som Nike och Adidas. Dessa kedjor är anordnade horisontellt.
Dessa två nätverk ger egentligen bara en övergripande bild och i själva verket är det mer komplext än så. Exempelvis finns det styrning som faller någonstans mellan dessa och är relationella - de kan tänkas vara nära relationer mellan två firmor som utvecklas på mer jämna grunder. Det kan också vara stora handelsfirmor eller intermediärer som driver nätverket. Sedan internet-eran har intermediärer med stor tillgång till kosumentinformation så som Google fått successivt större inflytande i produktionsnätverk. Det finns även varierande typer av drivande aktörer inom ett givet nätverk och det kan variera mycket även inom samma sektorer.
Styrmedlen är heller inte statiska och kan förändras över tid på grund av interna och externa faktorer. En sådan förändring kan vara att firmor eller vissa regioner söker förbättra sin position inom produktionsnätverket genom olika uppgraderingsstrategier.
Detta kan exemplifieras med det producentdrivna nätverket för laptops där Taiwanesiska tillverkare har uppgraderat sin verksamhet och därmed konkurrerar med sina kunder. Tillverkarna har gått från att montera ihop komponenterna på laptops, till att tillverka och montera laptops och sälja dessa under varumärken av olika firmor och blivit sk OEMs, Original Equipment Manufacturers, genom sk processuppgradering. De Taiwanesiska tillverkarna har sedan produktuppgraderat genom att utveckla designkapacitet och därmed blivit sk ODMs, Original Design Manufacturers. Vissa har funktionellt uppgraderat sig genom att sälja deras laptops under egna varumärken och därmed blivit OMBs, Original Brand Manufacturers. Ibland skiftar firmor fokus till helt andra produkter i en process som kallas (chain- eller) kedjeuppgradering.
Det säger inte att dessa skiften på något sätt är enkla och går att tillämpa i alla fall, utan reflekterar nödvändiga strategiska skiften från de Taiwanesiska fimornas håll i respons på ändrade marknadsförhållanden. Firmorna har antingen blivit OBMs själva, tillverkat deras egna komponenter för att minska på kostnader dvs integrerat deras verksamhet vertikalt eller försökt minska kostnader genom att outsourca vissa delar av produktionen till det billigare Kina.
