Politisk geografi

Question 1

Vad är politisk geografi?

Answer 1

Makt och maktfördelning (statsvetenskap)
Rumslig variation (geografi)
= dvs. hybrid av geografi och statsvetenskap

Question 2

Varför territorialitet? (5)

Answer 2

Olika teorier:
• Biologiska och genetiska förklaringar - människan är ett djur som försvarar sitt revir

• Psykologiska förklaringar - människan präglas tidigt. Territorialitetens ursprung kommer från barnens behov av trygghet.
• Kontrollera resurser och utöva makt - kontroll och makt verkar exkluderande (vi och dem)
• Rumslig identifikation - Platskänsla & starkt och långvarig platsidentitet
• Samhällsekonomisk effektiv organisation med tydligt ansvar

Question 3

Vad är ett territorium?

Answer 3

• En avgränsad yta där maktutövning sker. Kan vara formell eller informell.

• Exempel på formella territorier är administrativa regioner, exempelvis kommuner, län och stater
• Exempel på informella territorier är revir, maktutövning i transnationella företag.

Question 4

Kommunerna i stockholms län:
•Hur och varför varierar kommunstorlekarna?
•Varför territorialitet i kommuner? (vilken teori stämmer)
•Vilka är problemen med (alltför) stora kommuner?

Answer 4

• Bygger på medeltida bestämmelser - men är relativt till befolkningsmängd- och tätheten.
• Varför/vilken teori? Samhällsekonomisk effektiv organisation med tydligt ansvar // Rumslig identifikation - Platskänsla & starkt och långvarig platsidentitet
• Människorna i en kommun kan leva på stora avstånd och under olika förutsättningar vilket kan orsaka spänningar.
• Kommunledningen är oftast rekryterad från centralorten.
• Kommunstorlek har även betydelse för hur nära politiker samarbetar med sina tjänstemän så till vida att det i större kommuner är lättare att hålla ett avstånd mellan politiker och tjänstemän.

Question 5

Vad är en centralort?

Answer 5

Den tätort som är huvudort i en kommun benämns centralort.

Centralortsteorin går ut på att man länkar ihop städer i hexagoner där stora centra har stora hexagoner kring sig och små orter har mindre hexagoner. Mellan dessa orter finns vad man kallar influensfält. Dessa hexagoner länkas samman i ett mönster som kan påminna om bikupans struktur. Givetvis får man modifiera denna teori efter verkligheten då jordens yta inte är platt.

Question 6

Vad är skillnaden mellan stat, nation och nationalstat?

Answer 6

• Staten är en legal politisk organisation med makt över de medborgare som bor inom statsterritoriet
• Nationen uttrycker en homogenitet, socialt och/eller kulturellt - känsla av samhörighet
• En stat uppbyggd runt och förknippad med en nation är en nationalstat.

Question 7

Vad är en stat?

Answer 7

Staten är en legal politisk organisation med makt över de medborgare som bor inom statsterritoriet

Question 8

Hur uppstår en nation?

Answer 8

Nationen uttrycker en homogenitet, socialt och/eller kulturellt - känsla av samhörighet.

Uppstår:
•Kärnteorin: svenskhet/tyskhet - “nationer har alltid funnits” ursprung: raser, religioner, språk

•Modernistteorin: nationer tjänar syften - “nationer är ett nytt fenomen”

• för att legitimera krigsinsatser
• för att hålla ihop staten vid interna förändringar
• för att vinna politiska poänger “SD hyllar Astrid Lindgren”

Question 9

Ge ett exempel på en nation som griper över flera stater

Answer 9

Kurderna kan i viss mån kallas en nation, eftersom de har ett språk samt en gemensam historia och kultur.

Question 10

Vad är nationalism?

Answer 10

Nationalism är en term som betecknar en doktrin eller politisk rörelse som hävdar att en nation - ofta definierad i termer av etnicitet (gemensam härstamning) eller kultur - har rätten att utgöra en oberoende och självständig politisk gemenskap baserad på en gemensam historia och gemensamt öde. De flesta nationalister menar att statens gränser borde sammanfalla med gränsen för den folkliga nationen. Man betonar alltså nationalstatens betydelse.

Question 11

Vad är en nationalstat?

Answer 11

En stat uppbyggd runt och förknippad med en nation är en nationalstat.

Bonniers lexikon definierar nationalstat som “en geografiskt avgränsad stat vars befolkning i stort sett har samma härstamning, språk och kultur” och hänvisar till begreppet nationalism.

Norges strävan mot självständighet från sin union med Sverige, vilken upplöstes 1905, kan förstås som ett typiskt exempel på skapandet av en nationalstat.

Tolkningen av nationalstatens identitet är fundamental för ett lands förhållande till centralstyrd integrationspolitik. Sedan omkring 1990-talet har idén om byggandet av nationalstaten, mer eller mindre ersatts av globalisering, mångkulturstaten eller etnisk och religiös pluralism. Nationalstaten tar därmed rollen som upprätthållare av värden som tolerans inom sitt eget territorium.

Question 12

Vad innebär Suveränitet?

Answer 12

Suveränitet, egenskapen att inte lyda under någon främmande makt.

I folkrätten handlar suveräniteten om staters relationer till varandra, och implicerar dels andra staters erkännande av annan stats regering, dels territoriell suveränitet varigenom andra staters gränser respekteras. FN kan bryta mot suveränitetsprincipen om FN:s säkerhetsråd anser att situationen i landet utgör ett allvarligt hot mot internationell fred och säkerhet och det begås allvarliga brott mot de mänskliga rättigheterna.

Question 13

Vilka är teorierna bakom hur en stat utvecklas?

Answer 13

• Staten som organism (Ratzel) - befolkningsökning skapar ett tryck att öka territoriets storlek - “lebensraum”
• Funktionalistiska teorier (Hartshorne) - Stater utsätts för centriputala och centrifugala krafter
• Centriputalt: liten landareal, regional likhet, etnisk, kulturell, språklig likhet
• Centrifugalt: stor landareal, regionala, etniska, kulturella och språjliga skillnader (Motverkas med cohesion - sammahållning ex. bandylag etc)

Var finns områden med önskemål om ökat självstyre?

Question 14

Vad innebär EU:s strukturfonder?

Answer 14

1/3 av EU:s budget försöker jämna ut skillnaderna mellan olika regioner och medlemsstater

Question 15

Ge några exempel på mellanregionalt samarbete över statsgränserna inom EU

Answer 15

• Finska, Åländska, Svenska övärlden

- Finland och Estland

Question 16

Vad kan vara problemen med EMU?

Answer 16

obalans mellan nationell demokrati och överstatlig kontroll

då EMU har ekonomisk och monetär makt.

Question 17

Ansvarskommittén föreslår en ny
regionindelning till att göra länen större i Sverige
- Vad är problemen med det?

Answer 17

• Splittrat ansvar, otidsenlig länsindelning, skiftande statlig regionindelning
• Ökat behov av välfärdstjänster (framförallt sjukvård)
• Ökad geografisk rörlighet och större räckvidd
• Globaliserad ekonomisk konkurrens
• “Den regionala identitetens betydelse skall inte överskattas”

Vilket innebär..
• Större och mer jämnstora geografiska territorier (“regionkommuner”) ca 1 miljon invånare
• Ett universitet/region + universitetssjukhus/region
•Direktval till regionkommunerna som för beskattningsrätt
•Trafikplaner och kommunala planer samplaneras i regionkommunerna
•Lag om regionalt utvecklingsarbete
•Dialog med primärkommunerna som på sikt bör bli större

Question 18

Vem ska bestämma över östra Ukraina?

Answer 18

• Ukrainska staten eller ryssvänliga separatister?

* Hur motverka Centrifugala krafter?

Question 19

Vem ska bestämma över Bromma flygplats?

Answer 19

•Vem har nytta av Bromma flygplats? Stockholm? Kommuner dit planen går? Staten?

Question 20

Vem ska bestämma över miljöfarlig industri?

Answer 20

Territoriet där industrin är lokaliserad eller de som påverkas av utsläppen?

Question 21

Vad är Beroendeteorin?

Answer 21

Beroendeteorin, Dependency Theory, är en ekonomisk teori som uppkom i slutet av 1950-talet, främst via den amerikanska ekonomen Paul Barans idéer,

Beroendeteorin menar att det var tillväxten i industriländerna, alltså den framväxande kapitalismen, som åstadkom den tredje världen, främst genom utsugning av naturresurser. Denna utsugning är något som pågått sedan 1500-talet, då kapitalismen som vi känner den uppstod: det var detta som ändrade tredje världens strukturer, och det är en process som pågår än idag. Tredje världens arbetare producerar exportvaror för rika länder, utan att de får ta del av vinsten.

En viktig tanke inom beroendeteorin är den om centrum (kärna) och periferi. Handelsnätverket mellan länderna i centrum och dem i dess periferi hindrar periferins utveckling, eftersom nätverket skapats för att gynna centrum. Det förekommer alltså en utsugning av kapital från u-länderna till i-länderna.

Beroendeteorin är en utväxt av marxismen, men det finns saker som skiljer, bland annat att marxisterna fokuserar på de interna orsakerna till fattigdom, medan beroendeteoretikerna ser till de externa orsakerna. Underutveckling ses som en process, inte bara ett misslyckande i att utvecklas, utan en aktiv fattigdomsprocess – underutveckling och utveckling går alltså hand i hand.

Dessa teoretiker menar att tredje världen inte består av statiska samhällen, utan de har förändrats mycket via kontakten med de rika kapitalistländerna. Tredje världens fattigdom är varken traditionell eller slumpartad, istället är den nödvändig för den rika världens framväxande, och fortlevande – utarmandet är något som fortgår än idag, menar de.

Question 22

Gör en grov klassifikation och karakteristik av vanliga utvecklingsteorier

Answer 22

• Moderniseringsteorier ser världen som bestående av en traditionell del och en modern del, med olika ekonomisk struktur, värden och mänskliga relationer. Förhållandena i den moderna delen, som ses som synonyma med västlig civilisation, är eftersträvansvärd. Övergången till det moderna kan antingen leds av nationella eliter eller tvingas fram av yttre påverkan.
• Klassisk marxistisk teori ser kolonialismen som något nödvändigt ont, som möjliggör för de förtryckta att skapa ett mer utvecklat samhälle. Detta samhälle skiljer sig i grunden från existerande samhällen.
• Beroendeteorier uppfattar att underutveckling och utveckling går hand i hand. Länkarna mellan länderna i världssamhällets centrum och dem i dess periferi hindrar periferins utveckling eftersom de skapats för att gynna centrum. Enligt Baran kan de förmögna i periferin inte skapa ett nationellt produktionssätt utan drar nytta av underutvecklingen. Nymarxism som betonar produktionsförhållandena anser att ett överskott går från periferin till centrum men hävdar att flera produktionssätt kan samexistera.
• Nypopulistiska teorier (en misslyckad term som kan uppfattas som pejorativ) brukar användas om varierande idéer som ifrågasätter storskalig ekonomisk aktivitet. Ofta betonas den informella sektorns roll och de fattiga människornas individuella initiativ. Många eko-teoretiker kan räknas in i denna grupp, liksom Nyerere, Lipton och Schumaker. Nyliberalismen utgår ifrån att ett undanröjande av ett stort antal hinder för privat företagande och kapitalackumulation skulle leda till att den därav följande ökande produktionen gradvis skulle komma allt fler människor till del.

Memetiska teorier tar sin utgångspunkt i Richard Dawkins mem-teori, som i sin efterföljd lett till en icke-biologisk och icke-sociobiologisk evolutionsteori - memetiken - som tar sin utgångspunkt i Darwin, Dawkins, m.fl. Memetiken bygger på mem-begreppet som innebär att varje typ av “replikator” (enhet som sprider sig) ger evolution om tre villkor uppfylls: (1) variation bland dem, (2) selektion bland dem och (3) differentierad nedärvning (eller motsvarande). Memetiken söker alltså förklara kulturell evolution darwinistiskt men icke-biologiskt. Samhällens utveckling kan alltså memetiskt ses som exempelvis institutionell evolution memetiskt-darwinistiskt.

Question 23

Ge några exempel på

1) när stater och nationer geografiskt sammanfaller och
2) när de inte sammanfaller.

Answer 23

.

Question 24

Redogör för två olika typer av nationalism

Answer 24

1) Nationen utgörs av dem som accepterar vissa grundläggande värderingar, och därmed delar statens vision om hur samhället i stort bör fungera. Denna form av nationalism brukar kallas statsnationalism. Det klassiska exemplet på en stat byggd på sådana principer är USA.
2) Nationen utgörs av dem som har gemensam kultur, religion, etnisk tillhörighet eller språk (etc etc). Denna form av nationalism brukar kallas kulturnationalism, och den var den dominerande formen av nationalism i Europa på 1800-talet.

Question 25

Vad ansåg Hobbes……..

Answer 25

människan ond, vill ha makt - behövs en suveränitet eftersom människor annars skulle ha ihjäl varandra

Thomas Hobbes’ mest kända verk är Leviathan som kom ut år 1651, där han bland annat beskriver de mekaniska lagar som strikt styr allting i naturen, inklusive människors beteende. Människans naturliga beteende är enligt Hobbes egoistiskt och inriktat på överlevnad. Hennes strävan är att sätta sig över andra människor och skaffa sig egna fördelar. I naturtillståndet, skriver Hobbes, blir hela livet ett allas krig mot alla (“bellum omnium contra omnes”). För att undvika ett sådant tillstånd var det nödvändigt att skapa en statsmakt, en Leviathan, vilket vid denna tid var liktydigt med en suverän, en envåldshärskare, vars funktion var att skydda människorna. I sitt livsverk Leviathan, skildrar han detaljerat hur skydd mot krig, stöld etc. skall upprätthållas genom ett socialt kontrakt, vari medborgarna ger makt åt staten (statsöverhuvudet) för att i gengäld kunna påräkna beskydd. När Hobbes var 84 år gammal skrev han sin självbiografi på latin och vid 87 års ålder översatte han “Illiaden” och “Odysséen”, han sade att han gjorde det för att han inte hade något annat att göra. Hobbes försökte skapa en sammanhängande filosofi och ville använda samma metoder på alla områden, i sina teorier om naturen, om människan och om samhälle och stat. Alltsammans skulle bygga på vetenskapliga principer.

Question 26

Vad är en nation?

Answer 26

Nationen är en upplevd social och politisk gemenskap “baserad på en kulturell kommunikation, där gemenskapen avgränsas och hålls samman genom en gemensam kulturell identifikation, i meningen gemensamma värderingar, normer och idéer, liksom också gemensamma preferenser och prioriteringar i fråga om attityder och beteenden i olika situationer”. Nationen är, med Benedic Andersons lyckade formulering, en FÖRESTÄLLD GEMENSKAP, där de gemensamma föreställningarna av det egna folkets karaktäristiska drag avgör utsträckningen av gemenskapen. I praktiken är det ofta det geografiska rummet som utgör ramen för denna gemenskap, där medborgarna mobiliseras och samlas kring gemensamma symboler. Nationens politiska dimension återspeglas i det faktum att nationen består av en grupp av viss storlek och viss karaktär, som på grundval av gemensamma historiska erfarenheter mer eller mindre har kommit fram till den gemensamma övertygelsen att nationens värden och dess intressen (dess gemensamma definition av det gemensamma goda: dess allmänna vilja) är viktigare än andra kollektiva intressen och värden, samt att förverkligandet av dessa värden och intressen förutsätter största möjliga oavhängighet, vilket i sin tur förutsätter politiskt kontroll över ett geografiskt avgränsat territorium.

Det innebär i andra ordalag att en nation är en kulturell grupp som eftersträvar att bilda en national för att därigenom få sammanfall på “stat och nation”.

Nationen är en upplevd politisk gemenskap med en samlande NATIONALKÄNSLA, som tar sig uttryck i identifikationen med nationen i en känslomässig och upplevd gemenskap. Denna nationalkänsla underlättar en nationell integration och skapar gynnsamma förutsättningar för en NATIONELL SOLIDARITET i betydelsen en uppslutning kring grundläggande politiska institutioner och spelregler.

Den nationella gemenskapen är betingat av samspel, kommunikation och ett visst minimum av värdegemenskap och är ömsesidig tillit mellan medborgarna i ett visst geografiskt väldefinierat område. det skapar en gemensam nationsuppfattning mellan medborgarna, som i sin tur utgör den jordmån solidariteten kring gemensamma institutioner, styrelsesätt och beslytsregler kan växa fram i. Denna solidaritet mellan medborgarna föranleder att de blir så ansvariga för varandra att de till och med är villiga att offra sig för varandra, genom att exempelvis göra värnplikt eller delta i befrielsekrig.

Mycket få stater är emellertid homogena i den meningen att befolkningen utgör en enhet ur kulturell och härstamningsmässig synvikel. En nationalstat är därför en stat där den nationella gemenskapen, trots mångfalden, är tillräckligt starkt för att legitimera statsmakten och den territoriella suveräniteten. En sådan gemenskap utgör förutsättningarna för politisk stabilitet, mobilisering kring gemensamma symboler och medborgerlig integration, vilket i sin tur är en nödvändig betingelse för självbestämmandet och för den allmänna viljans suveränitet.

Såsom Rousseau förstod det måste medborgarna i varje gemenskap förenas av ett gemensamt intresse som är starkt nog för att hålla samman gemenskapen.