Befolkningsgeografi Flashcards
Vad innebär “Demografisk transition”?
Demografisk transition är ett demografiskt begrepp för att beskriva övergången från höga födelsetal och höga dödstal till låga födelse- och dödstal i ett land som industrialiseras
-den beskriver förändringen av nativiteten och mortaliteten vid övergången från ett jordbrukssamhälle till ett industrisamhälle.
När ett land industrialiseras förändras dödsantalen (mortaliteten) och födelsetalen (nativiteten). Den demografiska transitionen är ett demografiskt begrepp för att förklara övergången från hög mortalitet och nativitet, till låga motsvarande siffror. Varför detta förändras beror t ex på globalisering, bättre transporter, bättre medicin (bättre hälsa) osv; helt enkelt att utvecklingen i ett land går framåt. Det pratas om fyra - nu för tiden även fem - skeden (där de flesta industrialiserade länderna befinner sig på steg fyra och utvecklingsländerna på steg två eller tre)
Förändringar i befolkningsstrukturen kan påverka miljön, influera ekonomisk utveckling och statliga beslut, stimulera migration and leda till social kaos.
Den traditionella modellen för den demografiska transitionen menade att samhällen når en platå där dödstal ligger strax under födelsetal vilket skulle innebära gradvis befolkningsökning. (stämmer ej pga flera exempel på där sjukdomar, ekonomisk kaos och stabilitet)
Svårt att få korrekt data över världens befolkning pga: dåliga statistiska metoder, hushåll vill gömma familjemedlemmar av skatteskäl, eller så kan stater vilja inflatera antalet av politiska skäl.
Vad har varit trenderna i I- och U-länder
I-länder: befolkningsmängd relativt stabil efter 1950 (ligger på 1 miljard)
U-länder: snabb ökning sedan 1950 (1miljard -> 5 miljarder) och tros fortsätta
Trend:
I-länder var 1/3 av människorna på jorden 1950, men var 17% år 2010. Europa ¼ till 1/8. Europa kommer troligen ligga på 7% medan Afrika tros ligga på tre gånger så mycket år 2050. Asien tros bli 1.4 miljarder fler till 2050. Men det är mindre än de 2,4 miljarder som Asien ökade med mellan 1950 och 2003.
Vilka är stegen i den demografiska transitionsmodellen?
Steg 1: Land har dålig sjukvård, höga dödstal pga av botliga sjukdomar. Höga födelsetal eftersom stora familjer är normen, delvis för att se till att föräldrarna tas hand om när de blir gamla. Befolkningsmängden ökar inte direkt eftersom både födelse- och dödstal är höga. (Avlägset folk – få, stabil eller mycket låg tillväxt)
Steg 2: Landet börjar få en bättre sjukvård och saniteten förbättras. Alltså sjunker dödstalen. Men här brukar födelsetalen fortfarande vara höga och det kan bero på kulturella orsaker eller ekonomisk tillväxt innebär större behov av arbetskraft. Kraftig befolkningsökning. (Egypten, Kenya, Indien: mycket snabb tillväxt)
Steg 3: Döds- och födelsetal konvergerar. Födelsetal minskar kraftigt pga: a) ökad ekonomisk välfärd och utvecklandet av pensionssystem vilket innebär att föräldrar inte behöver barn som tar hand om dem, b) ökad urbanisering innebär att föräldrar inte har plats med så många barn i trånga utrymmen, c) ökade sociala och ekonomiska val för kvinnor så som arbetstillfällen, högre utbildning and tillgängligheten av tillförlitliga preventivmedel, d) kulturella attityder förändras och stora familjer slutar ingå i normen, och ett ökande antal kvinnor väljer att inte ha barn, e) ökade antal skilsmässor och ensamstående föräldrar innebär mindre familjer, f) ökad ålder för att när man får sitt första barn vilket innebär att stora familjer är mindre troligt.
(Brasilien: tillväxten saknar ned)
Steg 4: (Usa, Japan, Frankrike, UK - stabil eller sakta tillväxt)
Vid steg fyra har områdena i fråga om låga födelse- såsom dödstal, och befolkningarna skulle traditionellt bli relativt stabila. Det har dock visat sig att befolkningsökningen fortsätter att minska, vilket leder till ett hypotetiskt steg fem.
Steg 5: (Tyskland, Sverige – mycket låga födelsetal, sakta minskning av befolkning)
Den ursprungliga modellen har enbart fyra stadier, men det blir mer och mer tydligt att det måste finnas ett femte stadium för att representera länder som har genomgått den ekonomiska transitionen från tillverkningsindustri till informationsbaserade samhällen, en så kallad avindustrialisering. Länder såsom Tyskland, Italien, Spanien, Portugal, Grekland och framförallt Japan har födelsetal som ligger under dödstalen, och har därför en minskande befolkningsutveckling. Dessa länder bygger sin befolkningsökning på invandring. Andra länder som drabbats av befolkningsminskning har drabbats snabbt, främst Ryssland, Ukraina och andra baltstater, som drabbats av den snabba ekonomiska förändringen efter kommunismens fall.
Vilka kan vara indikatorer på levnadsstandard?
Life expectancy/Beräknad livslängd påverkas inte av åldersstrukturer och ger en direkt indikation på livschanser.
Epidemiologiska transitionen: många länder gått igenom de senaste 20 åren pga förbättringar inom förebyggande sjukvård, olika program att minska infektionssjukdomar, vaccin osv. I sub-sahariska Afrika är dock siffran låg mycket på grund av krig samt HIV/AIDS.
(späd)Barnadödligheten: också en indikator på sjukvården, extremt höga i lågutvecklade länder. FN:s milleniummål: reducera 2/3 av dödligheten bland barn under 5 år.
Hur förändras åldersstrukturen under en transition?
Åldersstrukturen förändras (människans ekonomiska livscykel)
– Barnfas: obalans mellan försörjare och försörjda = fattigdom. Behov av att mobilisera arbetskraft = barnarbete. (30-40 år innan utveckling) Behov av att täcka underskott = lån/bidrag från andra länder. Mobilisering av naturkapital.
– Ungdomsfas: (1850-1860) Behov av ”livelihood positions” (jordreformer, teorpbildning, kolonialisering), utflyttning från landet (emigration, urbanisering). Ökning av arbetsstyrka (stora investeringsprojekt blir möjliga att genomföra = hårt tryck på naturresurser, möjligt att etablera fabriker, press nedåt på löner). Sociala spänningar och institutionell omvandling. Minskad fertilitet.
– Medelåldersfas: Spar för pension. Ökat utrymme för näringslivsinvesteringar, fler med lång yrkeserfarenhet, fler med utflugna barn = ökat BNP per capita, social stbilitet
– Åldrandefas: innebär än en gång att andelen icke arbetsföra (nu gruppen 65+) är oproportionerligt stor. Dock ser vi här ej samma ekonomiska kris, då gruppen 65+ har haft mognadsfasen på sig att samla ihop bra med pengar till pension, med andra ord: till skillnad från barnfasens underskott, vars konsekvenser föll på individen (alt. den individuella familjen), faller åldersfasens underskottskonsekvenser på kollektivet. Detta syns på makroekonomisk nivå i form av minskad tillväxt, dock ej kris.
Vilka är 3 olika syner på befolkningstillväxt?
- Adam Smith: Marknaden växer och därmed ökad arbetsdelning
- Malthus: Ökat tryck på naturresurser, lägre löner, ökad dödlighet, lägre födelsetal
-Neo-malthusianism: Mindre kapital per arbetare, lägre produktivitet och löner. Preventivmedel ger tillväxt
= Ökad befolkningstäthet
Bosrup, Farr’s lag, längre livslängd:
Ökad befolkningstäthet
• Intensifiering (Boserup)
– Från samlare till multi-cropping
– Uppkomst och utveckling av städer
– Ökad specialisering, stordriftsfördelar
• Farr’s lag
– Täthet höjer dödlighet (t o m 1880)
• Lägre fertilitet
– Tillgång till land
– Ökad kvinnligt förvärsdeltagande
– Dyrare med bostad (holkteorin)
Längre livslängd: Mer lönsamt med utbildning Dyrare att skaffa barn Ökat sparbehov Specialisering mindre riskabel
Vad har HIV/AIDS haft för konsekvenser och vad innebär det i den demografiska transitionsmodellen?
Sub-sahariska Afrika:
HIV/AIDS – 2/3 av alla som är infekterade bor i sub-sahariska Afrika ca 25 miljoner människor, och av de 2.9 miljoner som dog av det år 2006 kom 2.1 miljoner av dessa från denna region.
Varför här?
- traditionell brist i diskussioner kring sexual hälsa
-kvinnor har låg social och socio-ekonomisk status
-fattigdom: vilket ibland leder till att kvinnor prostituerar sig
-mönster i arbetsmigration - familjelivet störs, vilket leder till ökade sexpartners
-kulturellt motstånd mot användandet av kondomer i många regioner
-vissa regioner har kulurella attityder mot relation, som månggifte (polygami) och många partners, vilket ökar infektionsrisken
-etablerade epidemier av könssjukdomar
Främst unga kvinnor – 4ggr troligare än unga män
Det är mer troligt att de tar hand om sjuka familjemedlemmar med infektionsrisk på 50% i vissa städer vis 2009. 16 miljoner föräldralösa barn, 90% av dessa bodde i subsahariska Afrika. Mor- och farföräldrarna tar då ofta över ansvaret för barnen, och dessa är ofta sjuka de med. Det finns mycket stigma kring att vara sjuk och därför vill få testa sig.
= drabbade länder lider ekonomisk förlust inte bara på grund av höga sjukvårdskostnader men även på grund av lägre skatteintäkter, kunskapsförlust och allmän osäkerhet.
Beräknad livslängd ökade sakta i och med större tillgång till mediciner, i slutet av 1900-talet. Dessa länder har dock inte råd med alla mediciner som behövs men läkemedelsföretag i i-länder vill inte sänka priset eftersom produktionskostnader är så höga, dessutom tror de inte att det kan distribueras riktigt.
UNAIDS menar att man måste fokusera på att inte se sjukdomen som individuell utan nationell, utbildning och preventiva resurser måste vara social- och kulturenigliga, kvinnor som tar hand om sjuka prio, sjukdomens socio-ekonomiska struktur – unga kvinnor måste få tillgång till utbildning och högre status/makt, de som jobbar med detta måste samarbeta, väststater måste vara förberedda på att stödja, både finansiellt och politiskt, omstruktureringen av hälsovård och utbildning.
Återkopplingsmekanism AIDS-Utbildning:
Utspridningen av HIV växer -> lärardödstal ökar, utbildningsnivå minskar, antalet föräldralösa barn pga AIDS och barn utom skolning ökar. -> Analfabetism ökar, kompetent arbetskraft minskar och mänskligt kapital vissnar -> landets konkurrenskraft minskar och utbildningsekonomin lider -> ekonomisk tillväxt går nedåt -> pengar till utbildning finns inte -> Utspridningen av HIV växer ->
Vad har hänt i Ryssland?
1917 ryska revolutionen ledde till många år av hungersnöd och krig, och många miljoner dog för tidigt.
1939-1945 Andra världskriget bröt ut och Ryssland förlorade 14 miljoner människor. Efter fick 2.5 miljoner människor sitta i fängelse
Efter Stalins död gick de igenom steg 1, den epidemiologiska transitionen. Men det var fortfarande demografiska obalansen i och med att kvinnorna var många fler än männen.
1960-1970 såg det inte ut i Ryssland som i resten av Europa mest av kulturella skäl: Ryssland har några av världens mest alkoholiserade befolkning och de flesta äter även mycket onyttig mat.
1985: reform – gräns på alkoholförsäljning - övergavs iom sovjetunionens fall 1991.
Ryssland som då hade stabil befolkning tills 1992 då befolkningsmängden minskade kraftigt
Varför:
- Historisk fördröjning: vissa påstår att det är en fortsättning på hälsoförsämringen sedan 1960-talet, och var så snabb i och med reformen som kan ha fördröjt dödstalen från 1980-talet. Ryssland har heller inte utbildat sin sjukpersonal riktigt och hänger inte med i den medicinska utvecklingen. Detta bidrar till problemen men förklarar inte varför krisen har varat så länge.
- Fattigdom: 20-30 miljoner ryssar lever i fattigdom men många jobbar informellt eller odlar sin egen mat. Har blivit bättre men beräknade livslängden är ännu låg.
- Tillgång till samhällstjänster: gratis vård men låg status för läkare och underutvecklat. Många behöver betala för att få medicin.
- Kulturella problem: många medelålders sovjet-män har svårt att anpassa sig till efterkrigstiden – de har inte rätt kompetens och dricker därmed mer alkohol
= 1991-2008 Rysslands befolkning minskade med 7 miljoner
försökt stimulera med extra barnbidrag men människor är för fattiga
Vilka är konsekvenser av steg 3: problem med åldrande befolkning i västra Europa?
Konsekvenser av steg 3: problem med åldrande befolkning i västra Europa.
Ger inga skatteintäkter, är beroende av sjukvården och producerar inga barn. För att befolkningsmängden ska växa måste födelsetalen ligger över befolkningens ersättningsnivå. Den måste alltså vara över 2.1%
EU 2030: 20-8 miljoner människor 6.8% av befolkningen
Lösningar: Höja pensionsåldern Försöka stimulera barnafödandet – bla via medier Betald far- och mödraledighet Barnbidrag Immigration
Vad är en befolkningspyramid och vilka tre grundtyper finns det?
Pyramiden beskriver en befolknings åldersfördelning, vilken har stor betydelse för både sociala och ekonomiska sammanhang. Med hjälp av en befolkningspyramid kan man urskilja förändringar eller avvikelser i åldersfördelningen. Att veta om en befolkning är ung eller gammal är till en stor hjälp för att kunna förutse saker som till exempel hur arbetsmarknaden ser ut, vilken tillgång och behov det finns på bostadsmarknaden. Vid en ung befolkning kommer det att behövas nybyggnation och efterfrågan på utbildning kommer att öka medan hos en gammal befolkning kommer vårdbehovet att öka och så vidare.
Tre (grund)typer
Den Stationära
Den expansiva
Den lökformade
Vad är en stationär befolkningspyramid?
Denna typ av befolkningspyramid har ett fyrkantigt utseende. Alla generationer är ungefär lika stora förutom de äldsta generationerna där det rent naturligt avlider fler människor. Att pyramiden är stationär påvisar att det inte har skett någon större förändring, varken negativ eller positiv, när det gäller nativiteten och moraliteten under en lång tid.
När pyramider har en stationär form får det konsekvensen att det berörda landet har en befolkning med en hög så kallad ”dependency rate”. En hög dependency rate innebär att det är en stor del utav befolkningen som är beroende av omsorg, vanligtvis de som är yngre än 15 och de som är äldre än 65. Detta leder till att staten tar ut högre skatter för att kunna bedriva skolor, hälso- och sjukvård och till det ökade behovet av diverse bidrag. De som är arbetsföra i det här samhället kan spara mindre eftersom mer går till staten.
Staten i sin tur kan inte finansiera den industriella eller den ekonomiska infrastrukturen som till exempel vägar. Detta leder till en sämre ekonomisk tillväxt.
Vad är en expansiv befolkningspyramid?
Den vida basen i en expansiv befolkningspyramid visar att det är ett stort antal barn men att det dör många människor mellan varje ålderstapel. Pyramiden visar en befolkning som har en hög nativitet, en hög mortalitet och har en kort livslängd.
Pyramidformen var karakteristisk för större delen av världen tills för några årtionden. Nu är den här formen typisk för utvecklingsländer där hälsofaktorer som brist på rent vatten är vanliga men också dålig tillgång till sjukvård. I dessa länder existerar inte familjeplanering och det föds många barn som inte överlever till skolåldern.
I dessa samhällen är det en hög folkökning och den kommer att förbli hög under en lång tid framåt, detta på grund av att den stora delen av be-folkningen finns i de fruktsamma åldrarna.
I utvecklingsländerna är det naturligt för människor att föda många barn, den enda försäkringen mot att behöva lida nöd på ålderdomen. Att barnen har en kort eller obefintlig skolgång gör att barn i unga år utgör en ekonomisk tillgång.
Vad är en lökformad befolkningspyramid?
Den lökformade pyramiden har en negativ nativitetsutveckling. Denna typen av pyramid är idag karakteristisk för väl utvecklade länder där diverse faktorer gör att det inte föds så många barn.
• När en lökpyramid börjar formas leder fertilitetsnedgången till att andelen av befolkningen som befinner sig i arbetsför ålder ökar till följd av ett minskat antal unga. Det är en mindre andel som ska försörjas samtidigt som en stor andel av befolkningen står till förfogade för arbetsmarknaden, vilket har positiva effekter på den ekonomiska tillväxten.
• Efter det har gått några decennier och befolkningen fortfarande har en nativitetsnedgång börjar alla de personer som var i arbetsför ålder, vid lökformationens början, gå i pension och blir gamla, vilket leder till att försörjningsbördan ökar återigen. Efterfrågan på vård ökar och andra diverseutgifter ökar vilket bidrar till ett negativt skeende i det totala sparandet och skattebördan ökar för de arbetande.
• Även arbetskraftsutbudet minskar i takt med att allt större del utav befolkningen går i pension. Befolkningens åldrande utgör ett hot mot den ekonomiska tillväxten och samhällets välfärd.
• I Sverige har detta yttrat sig i en omläggning av det svenska pensionssystemet samt en debatt om välfärdsstatens omfattning och åtaganden speciellt när det gäller åldringsvården.
Sammanfattning
Många förändrar (transitioner) under hela mänskliga historien men snabbare takt senaste 50 åren. Växt med 5 miljarder: med mest tillväxt i utvecklingsländer. Vilket sätter press på sociala institutioner. Utvecklade länder har en befolkningsminskning vilket innebär andra problem som måste tacklas, så som att ta hand om en åldrande befolkning. I länder där migration jämnar ut befolkningsminskningen kan istället sociala spänningar uppstå och ökat tryck på resurser.
att förutspå framtida befolkningsnivåer är inte enkelt, bara små frändringar i födelsetalen (nativiteten) kan förorsaka stora förändringar i the medium term. Oväntade förändringar så som HIV kan också drastiskt ändra befolkningsmängden. Man vet i alla fall att värkldens befolknings förväntas växa till 8 miljarder innan år 2025, vilket med världskrig och pandemier kan vara förödande för stater eftersom det redan med den mängden som finns idag, är svårt att mätta alla munnar.
