Miljögeografi

Question 1

Naturen som social konstruktion - vad betyder det?

Answer 1

Kapitel 12 – Social constructions of nature
Vad är natur? - Naturen är frånskild människan – allt som inte är människan. Sociala världen å enda sidan; med dess politik, orättvisor och kulturella åstadkommanden, och å andra sidan den naturliga världen; ett förutsatt/given uppsättning biologiska enheter – saker som helt enkelt är.
-Är det så enkelt att skilja på oss och naturen? Maten vi producerar är högt manipulerad av människan, genom bla GMO.

Naturen är socialt konstruerat - en idé, snarare än ett ting. Det är en idé som varierar för olika människor under olika tider och på olika platser.

Sociologerna Peter Berger och Thomas Luckmann (1966) menade att människor etablerar meanings/betydelser och sanningar genom vanor och instutitioner. Exempelvis är lagar en social konstruktion då de inte har någon essentiell existens utanför samhället där männniskor har bestämt sig för att komma överens om och beté sig som att de existerar – de är ”sociala faktum”.

Social konstruktionism – inidivider och grupper deltar i skapandet av deras verkligheter genom hur de upplever saker och händelser. Det innebär att olika individer och grupper kommer bilda helt olika verklighetsuppfattningar som är färgade av tidigare erfarenheter och sociala normer.

4 bilder i boken ger exempel på hur olika representationer av samma ´sak´. Kolmolekylen, ensamt träd, skog och trävirke. Olika människor kommer att värdera dessa olika. Exemplet demonstrerar hur lätt det är att konflikter uppstår över iljön och också hur de kan undvikas.

Naturen presenteras ofta som om något som är fixerat och objektivt, eftersom det är ett kraftfullt argument för hur samhället bör bete sig.
-William Cronon: människor tenderar att vädja till naturen som stabil extern källa av icke-mänskliga värderingar mot vilka mänskliga handlingar kan ställas och dömas.
=sociala konstruktioner av naturen är därför högst politiska, eftersom specifika versioner av naturen can användas för att priviligera vissa sociala beteenden och handlingar över andra.
Går inte att argumentera mot att något är ’det naturliga’.

När man förstår att naturen är en idé synliggörs dess makt att dikterar hur vi bör leva, värdera och använda naturen. Det rättfärdigar exploateringen av vissa människor samtidigt aom det validerar andras lyx. Det har använts för att fördömma homosexualitet och legitimera folkmord.

Social konstriktionister försöker demonstrerar två aspekter av naturen:

1. Hur idéer om naturen inte representerar någon extern ”sanning” utan sitället reflekterar de kulturella, politiska och spirituella övertygelserna i ett samhälle
2. Sätten som idéer om naturen används för att få stöd inom visa specifika politiska synvinklar..

Dominerande kulturella normer och preferenser har inflytande på idéer om naturen, och dessa argument används sedan för att få stöd om dominerande kulturella normer.
Geografer söker avslöja cirkulationen av denna rpocess för att kunna blotta repressiva ideologier och öppna upp för nya politiska möjligheter.

The challange
Iom kunskaper om klimatförändringar börjar det mer och mer debatteras om hur mycket man kan lägga sig i människoliv. Bioteknologins ökade inflytande väcker frågor om hur mycket vi kan manipulera biologin till vår fördel, och huruvida vetskapen om våra gener kommer avslöja några vitkiga sanningar om mänskligt varande (existance).

Question 2

Vad innebär “the limits to growth” och vad har det för konsekvenser?

Answer 2

Geografer söker förstå vilka grupper som drar nytta och vilka som lider av de olika kontruktionerna av naturen, som nedan:

The limits to growth: a radical critique
Thomas Malthus – natural limits to growth – såg att många i arbetarklassen under slutet av 1800-talet led. Han menade att det fanns en skiljelinje mellan den geometriska takten av befolkningsökning (1,2,4,8,16) och det aritmetriska takten av matutbudet (1,2,3,4,5): Att överskrida gränserna för naturresurser (mat) skulle leda till svält och död. Han ville kontrollera deras beteenden genom att förespråka idén om naturliga gränser.
Bevisats att han har fel – iom mekaniserad produktion och nya högavkastande grödor har matproduktion överstigit befolkningsmängden. Fortfarande relevant under vår tid dock.
”Naturresurser” är just det om människan säger att det är det – socialt konstruerat.

David Harvey (1974) menade istället att nöden beror på att resurserna fördelas ojämnt snarare än att det inte finns tillräckligt för alla. Ex. 1% av världens vuxna äger 40% av alla tillgångar. Om alla levde som västerlänningar skulle resurserna inte räcka till. Hungersnöd härstämmar från att maten inte distribueras till alla snarare än att för många behöver mättas – idén om naturaliga gränser gagnar de rikaste i världen.

Meadows (1972) publikation Limits to growth. Med datamodeller försökte de förutse trender i resursanvändning och befolkningsökning i framtiden. De förutsåg naturliga gränser på tillväxt och ett domedagsscenario med miljökatastrof. Även om detta nu anses alldeles för pessimissiskt blev man mer medveten om gränser och ändlighet – brist/knapphet snarare än öbverflöd.

I minoritetsvärlden blev det även tydligt att man kan upprätthålla ekonomisk tillväxt och reducera resurskonsumtionen per enhet skapad rikedom (wealth). Detta argument ledde till uppkomsten av ecocatastrophism – som skulle växa till konceptet: hållbar utveckling.

Question 3

Vad är några kulturella konstruktioner av naturen?

Answer 3

Cultural constructions of nature
-Wilderness – man conquering the great outdoors, risk – säljer!
Nybyggarna i USA såg naturen som orörd (det var den inte). Urbefolkningen passade inte in.

Ex. Företag ser skog som resurs, skapar jobb – miljöorganisation ser det som en spirituell plats – båda glömde att urinvånare bodde här.
=man ser naturen som något orört av människan

Landskapsmålningar visar mycket på hur man värderade naturen under olika tider. Tex rikt par i förgrunden, med sina ägor (utan arbetare) i bakgrunden – mannen står dessutom bredvid sittande kvinna, med ett gevär i handen. Mannens dominans över naturen.

Landsbygden ses nu för tiden ofta som stadens motsats – idylliskt etc. Även om det kanske finns här mycket fattigdom och mindre biodiversitet än i en stad.

Question 4

Vilka är några Environmental Myths och vad har de för konsekvenser?

Answer 4

Environmental myths
Models of Ecology rely on social constructions of nature. The field of political ecology recognizes that ecological knowledge is not always neutral, but reflects the specific aims of those involved in producing it.

Myterna påverkar hur miljöproblemen hanteras
“Pristine Myth” - Pilgrims of USA
“Desertification”

Question 5

Vad är The Pristine Myth?

Answer 5

”Pristine Myth” – Bill Denevan 1992
Menade att indianer faktiskt manipulerade landskapen, men de nyanlända Europeerna kände inte igen deras metoder och antog därför att det var så landskapen (slätter) såg ut ’naturligt’. När indianerna visade sig, var de ovälkomna eftersom de nyanlända trodde sig vara de första att bosätta sig där.

Question 6

Vad är Ökenspridning?

Answer 6

Ökenspridning – internationellt uppmärksammat 1970
David Thomas och Nick Middleton (1994) formulerade 4 myter kring detta:
1. Omättlig process som påverkar 1/3 av jorden landarealer
2. Att torra områden (drylands) har sköra ekosystem
3. Att ökenspridning är den primära anledningen till mänskligt lidande
4. Att FN spelar en central roll i förståelsen av och lösningen på problemet.

Under 1700-1800-talen trodde man att det berodde på överbetning och överodling, skapat av romarna och fenicierna.
Under 1900-talet trodde man att ökenspridning berodde på felhantering och överexploatering främst under kolonialismen.

Thomas och Middleton ifrågasatte både takten och anledningarna till denna process.

• De menade att biofysiska processer har varit de primära anledningarna till ökenspridningen under 1900-talet, på grund av den progressiva uttorkningen av Nordafrika sedan slutet av den senaste Pleistocena stiden (10 00 år sedan).
• Advances and retreats (frammarch och reträtt) inom detta övergripande mönster reflekterar klimatiska variationer i nederbörd över ett 10-tal år.
• De menar också att människan inte är anledningen till ökenspridningen och att ändrade regelverk skulle ha minimal påverkan på dess fortsatta spridning.
• ”Experter” inom ämnet för torrlandskap och hanteringen av dessa kunde istället hindra adaptiva strategier som av människorna i dessa områden utvecklat i århundraden. Exempelvis skulle begränsningen av boskap istället kunna leda till att människor skulle ha det svårare att överleva torka.

Fokuseringen på felhantering mörkar inte bara den biofysiska anledningen av torrlands-försämringen utan även specifika sociala problem, som vedbrist.

Batterbury och Warren (2001) menar på att försämring (degradation) ofta är lokaliserat och efemärt (flyktigt) och att det är svårt att överbeta i ett dynamiskt icke-jämviktssystem dominerat av årliga grästillväxter så som betes-/ängsmarker (rangelands), där externa faktorer som torka överväger mänsklig påverkan som överanvändning (over-stocking)

Myten om ökenspridning är bundet till Västervärldens forskares oförmåga att förstå dynamiken av torrländer, och bara faller tillbaka på koloniala stereotyper om överbetning och fortskridande (advancing) deserts..
Som Paul Robbins (2004) argumenterar, att idén om jorderosion är en social konstruktion some har hjälpt säkra kolonial makt, och att termen fortfarande används av ex FN. .

Problemet med begreppet är, som med andra sociala konstruktioner kring naturen, befästs genom att forskning i ämnet finansieras, olika intressegrupper försöker hålla det levande, media uppmärksammar det osv. Det befäster det som sanning.

Question 7

”Närodlat innebär mindre koldioxidutsläpp”

Answer 7

Falskt. Största delen av matutsläppen kommer från själva jordbruket/framställningen av varan – om ett jordbruk på andra sidan världen är mer effektiv än en i närområdet kommer det många gånger innebära mindre utsläpp även om frakten är inräknad.

Question 8

Constructing human nature

Answer 8

Det finns en lång tradition i att titta mot djuren för att söka förstå hur människan ska beté sig. ”Naturligt är rätt” (korrekt). Exempelvis kapitalister argumenterar att den fria marknaden och konkurrens är en del av mänsklig natur. Mycket problem med denna logik, djur lagar ex. inte mat. När djur gör något vi inte gillar kallar vi det för animalistiskt.

Försöken att dra paralleller mellan djur och människovärlden är en av de mest tydliga sätten som naturen speglar samhällets värderingar.

Donna Haraway (1989) – forskarprojekt inom primatologi är partiska: män tenderar att förklara apbeteende genom sexuell konkurrens mellan aggressiva hanar som försöker göra barn med honor, medan kvinnor tenderar att fokusera på apors kommunikation och basala överlednadsstrategier – och då blev resultaten för hur apors beteende såg ut väldigt olika beroende på vem som utförde forskningen.

Homosexuella djur
De som är emot homosexualitet bland människor argumenterar ofta att det går emot naturen, när det i själva verket förekommer överallt i djurvärlden. Detta är en kristen idé som härstammar från 1120 e.Kr. Det var biologen Bruce Beghemil (1999) som tog upp detta – hans forskning visade också på att djur inte bara har sex för att kunna föröka sig, utan även för njutningen skull – och detta går ju emot evolutionsteorin. Icke-heterosexuella relationer i djurvärlden kan också ha andra positiva konsekvenser, som att två hanar kan skydda ett större territorium och därmed sina ungar bättre osv.

Question 9

Our place in nature

Answer 9

Inom biologin har man länge försökt hitta de egenskaper som skiljer människan från djuren. Man vill bevisa att människan inte bara är inom naturen utan även över den. Man tänker sig att människan är mer komplex än andra djur, även om Darwin placerade oss vid aporna.

The Human Genome Project som ämnade kartera människans gener visade att vi har mer gemensamt med djuren än vad vi tror – vi har 32 000 genpar, och bananflugor 13 600 – detta räddades med förklaringen att våra gener interagerar på mer komplexa sätt som hör att de producerar ett större antal proteiner än i andra organismer. Detta innebar att individuella gener inte kontrollerade individella element av en organism fenotyp (utseende och beteende) trots allt. Även om vi delar 99% av våra gener med aporna, delar vi inte 3.5 miljoner genpar med dem. Så även om forskning placerar oss i naturen, kräver våra kulturella övertygelser bekräftelse på vår unikhet.

Question 10

Nature and the media

Answer 10

I media går det att urskilja två dominerande konstruktioner av naturen: fragility and violence (skörhet och våld).

Den förstnämnda (skörhet) är nära relaterat till uppkomsten av miljöaktivism (environmentalism – ekologism) som bryr sig om jordens välmående som människan är beroende av för dess överlevnad. Man tror att det härstammar från 60-och 70-talen efter det att bilder på jorden från Apollos rymdexploration cirkulerade i massmedia. Aldrig förut hade man sett jorden som ett ensamt ting, och jorden verkade så sårbar där den hängde i rymden omringad av ”ingenting”. Jorden blev en sårbarh blå bild som trascenderar nationella gränsr och politiska oenigheter, och på vilken människans drag (features) är osynliga.

Den andra konstruktionen av naturen är att den erhåller en okontrollerbar våldam kraft – den här synen är mycket äldre och härstammar från att människan lidigt mycket av saker kopplade till klimat, naturkatastrofer och sjukdomar.

Även om dessa två begrepp kan verka motsägelsefulla, visar de båda på samhällets osäkerhet i relationen till miljön/naturen. Den våldsamma bilden av jorden har drivit oss till att försöka dominera den och kontrollera den, men vår teknologiska skicklighet kan vara det som driver oss till grunden.

Question 11

Naturkatastrofer i media

Answer 11

Naturkatastrofer
Mike Davis (1998) i hans avhandling The Ecology of Fear, framgår det att Los Angeles har påverkats av stora katastrofala händelser 145 i olika filmer och böcker – detta visar på hur vi fascineras av kriser. Kriserna kan ofta förstoras, som i filmen The day after tomorrow där Nordatlanten fryser över en natt (skulle ta 50-500 år i verkligheten) för att attrahera större publik. Förstoringen av katastrofer kan också användas politiskt, av hjälporganisationer exempelvis, för att attrahera bidrag. 

Vad är ”naturligt” med naturkatastrofer?
I cambridge dictionairy framgår det att: ”a disaster is an event causing great damage, injury or loss of life” vilket innebär att en händelse bara kan skattas som katastrof om det påverkar människan.
-Då skulle en ”naturkatastrof” kunna vara något som inte påverkar människan, men det som oftast klassas som naturkatastrofer är de som faktiskt gör det.

Katastrofer börjar mer och mer ses som händelser som förvärrar redan existerande sociala och ekonomiska problem – som översvämningen i New Orleans 2005 var det främst fattiga som drabbades för att de inte kunde lämna platsen. MediaS representationer av katastrifen tenderade att falla tillbaka på gamla konstruktioner av naturen, nämligen att det var en destruktiv kraft. New York Times skrev en artikel titulerade ”Natures Revenge” även om den handlade om regeringens policies som förvärras situationen (förlusten av skyddande kustliga våtmarken och hur man inte reparerat strandvallarna).

Idén om att naturen skulle göra OSS något leder till personliggörande av den som subjektiv kraft (i detta fall med viljan att hämnas). I Al Gores film frågar han oss om vi har förått naturen eller om den har förrått oss, problemet med detta är om man svika en sten i rymden och om den kan svika människan. Personliggörande av naturen belyser vår makt över naturen i och med att vi kan föråda den, och även vår rädsla och maktlöshet över naturen, hur den kan föråda oss.
Här går det att dra paralleller med berättelser om hur gud bestraffar människan – men även idag får naturkatastrofer mänskliga namn som ”Orkanen Gudrun” osv, och hur politiker (kanske inte i Sverige just) brukar kallar katastrofer för ”acts of God”.

Fokuseringen på naturen som förrädare distraherar från de politiska, ekonomiska och sociala anledningen till förlorade människoliv.

Question 12

Environmental knowledge and the media

Answer 12

Environmental knowledge and the media
I media ses bla Afrika som stor savann som inte påverkas av människor. Man klipper djurfilmer till att bara visa heterosexuella beteenden, det acceterade.
Internet är oreglerat och därför hittar man bla många källor som beräknar förlorad biodiversitet väldigt olika.

I UK kallade staten diskussionerna kring klimatförädringar för ”Klimatporr” och menade på att media får klimatförändringarna att verka katastrofala och gör att läsaren känner sig maktlös – fokus på de katastrofala konsekvenserna blir ett sätt att få uppmärksamhet via spänning, snarare än att försöka informera och undervisa om vad man kan göra själv.

Question 13

Naturen – en farlig idé?

Answer 13

När man förstår att naturen är en idé synliggörs dess makt att dikterar hur vi bör leva, värdera och använda naturen. Det rättfärdigar exploateringen av vissa människor samtidigt aom det validerar andras lyx. Det har använts för att fördömma homosexualitet och legitimera folkmord.

Social konstriktionister försöker demonstrerar två aspekter av naturen:

1. Hur idéer om naturen inte representerar någon extern ”sanning” utan sitället reflekterar de kulturella, politiska och spirituella övertygelserna i ett samhälle
2. Sätten som idéer om naturen används för att få stöd inom visa specifika politiska synvinklar..

Dominerande kulturella normer och preferenser har inflytande på idéer om naturen, och dessa argument används sedan för att få stöd om dominerande kulturella normer.
Geografer söker avslöja cirkulationen av denna rpocess för att kunna blotta repressiva ideologier och öppna upp för nya politiska möjligheter.

The challange
Iom kunskaper om klimatförändringar börjar det mer och mer debatteras om hur mycket man kan lägga sig i människoliv. Bioteknologins ökade inflytande väcker frågor om hur mycket vi kan manipulera biologin till vår fördel, och huruvida vetskapen om våra gener kommer avslöja några vitkiga sanningar om mänskligt varande (existance).

Question 14

Miljömyt - Markförstöring pga överbefolkning

Answer 14

neo-Malthusian – ser miljöproblem som konsekvens av överbefolkning. Detta synsätt kan ses i forskning som försökt förklara markförstöring med befolkningsdynamik. Inte bara är detta motsägelsefullt, i norra Kina har befolkningsökning lett till ökad markförstöring, medan det i norra yemen och Kenyas Machakosberg relaterats till befolkningsminskning. Problemet är också att de endast söker en parameter på varför marken skulle blivit sämre – befolkningsstorleken – när det i själva verket är massor av faktorer som spelar roll, nämligen bland annat HUR man hanterar marken, oavsett befolkningsstorlek.

Question 15

Hur kan man värdera naturen olika?

Answer 15

6.1. Valuing the environment
Historiskt sett har det alltid debatterats om vilka delar av den mänskliga och icke-mänskliga världen har för värden. Värdena används för att besvara etiska frågor om miljön, ex. huruvida vi bör äta kött eller om det är försvarbart att hugga ned ett trä för att värma upp ett hus.
-Genom att förstå värden kan man enklare förstå varför vissa bryr sig mycket om miljön och andra inte gör det.

Tre värden:

Instrumentellt - Värde något har då det uppfyller ett behov. Resurs som skog för ved.

Inherent / Inneboende - Värdet som en entitet har för NÅGON, men inte för att uppfylla något behov. Att gå i en skog som får oss att må bra.

Intrinsikalt/egenvärde - Värdet en entitet har i sig självt. Människoliv.

Människor är de enda som distribuera värde men är inte de enda bärarna av värde.

Question 16

Rule of no-substitution och den vilda tigern

Answer 16

Rule of no-substitution:

• Om något är av instrumentellt värde, kommer dess värde försvinna om den kan ersättas av något bättre (det skulle inte behövas optiker om det fanns ett piller som rättade till dålig syn).
• Om något har ett inneboende/intrinsikalt värde av sig självt kommer det inte kunna ersättas av något.

Exempel:
1.Hinchliffe och Belshaw (2003) använder den vilda tigern som exempel för konsekvenserna av dessa värderingar: den vilda tiger-populationen har hotats av handeln med tigerdelar (kinesisk medicin). En lösning på detta är att etablera tiger-farmer, men om tiger-farmer tillåts så görs det även plats för att värdera tigern instrumentellt. Om tigerns inneboende värde ligger i främsta rummet (paramount) blir tigerfarmer stötande (objectionable).

Question 17

Old-growth logging in Tasmania, Australia (Hutton och Connors 1999).

Answer 17

Minimal mänsklig påverkan, tar hundratals år att “odla” och är de högsta växterna på jorden. Anses vara av högt konservations-värde (bevara). Tasmaniens regering har visat föga intresse att sluta hugga ned den, även om befolkningen röstat för att avskogningen ska sluta. I maj 2003 bestämde sig regeringen för att tillåta avskogning i Australiens största tempererade regnskog. I ett land som får mycket av deras rikedomar från exploateringen av deras naturresurser, är det vanligt att motivera avskogningen med att det skapar jobb i rurala områden och ger exportintäkter. Skogsbolagen menar att Australien har en begränsad mängd naturresurser och att de därför måste göra det mest lönsamma möjliga med dem. De menar även på att människan i flera generationer, genom selektiv avhuggning, påverkat skogarna i Tasmanien.

Miljöaktivister (environmentalists) argumenterar att avskogning snarare är ett slöseri med naturresurser då det är så subventionerat av staten samt oekonomiskt (inte bara priset för produkten men även pga den negativa påverkan på turismen). Det mesta av träden går till att bli träspån och det finns effektivare trädsorter för detta – dessa träd tar minst 300 år att växa tillbaka (The Huon Pine takes 3000 years). Urskogar kan inte bara ersättas och förstörelsen av dem resulterad i förlorad biodiversitet i ett inte helt förstått och ömtåligt ekosystem. Avskogning påverkar heller inte bara lokala förhållanden utan har stor påverkan på koldioxidabsorptionen och kan störa hydrologiska system utanför området som avhuggs. Miljöaktivisterna finner också att urskogen har inneboende värde – i och sig självt.

Många kampanjer för att rädda urskogen har drivits – bland annat om The Styx Valley i sydöstra delen av Tasmanien där världens högsta lövträd återfinns – Eucalyptus regnans. Skogen är också hem till några inhemska arter djurliv. Även om några av de största träden bevaras så huggs ändå 300-600 hektar ned varje år – detta genom total kalhuggning och bränning.

Lokalinvånare och miljöaktivister har lyckats med deras kampanjer på så sätt att de kommit överens om ett hållbart sätt att bruka skogen, urskog som Styx Valley och Tarkine ska skddas och det största bolaget Gunns ska lägga ned sin verksamhet totalt i staten – frågan är bara om skogbolagen och regeringen håller sitt löfte och tidsramen för när verksamheterna kommer läggas ned är också oklar.

Sammanfattning – Värde

• Regering och skogsbolag ser skogen som resurs av instrumentellt värde och är bara intresserade av mer hållbar skogshuggning om det ökar värdet på dess användning och exploatering i framtiden.
• För miljöaktivister är det mer komplext: å ena sidan kan många erkänna skogens instrumentella värde (som för möbelbygge), men tycker att de rådande användningsområdena är resursslöseri. Men skogen har också både ett inneboende (inherent – värde FÖR någon) och egenvärde/inbyggt (intrinsikalt – i sig självt) och tycker att skogen bör bevaras från allt förutom rekreation så att den är orörd för framtida generationers njutning.

Question 18

Antropocentricism och Ecocentrism

Answer 18

Ett annat sett att se på hur vi människor värderar miljön är genom att förstå ovanstående begrepp. Det antropocentriska perspektivet argumenterar att endast människor har intrinsikalt värde (egenvärde/inbyggt– i sig självt) och att miljön endast är av instrumentellt värde. Miljön är bara användbart som resurs för människan och därför har man inget ansvar att ha ett hållbart förhållningssätt till naturen.

Ecocentricism menar istället att alla ickemänskliga entiteter har intrinsikalt värde. För många är detta dock inte svart på vitt, det finns ett stort mellanområden (gråzon) där vissa ickemänskliga entiteter har intrinsikalt värde men vissa inte och att människor har ett större värde än miljön. Här har miljön ett värde bortom människans användning.

Arne Naess (1973) skiljer på ”djup” och ”ytlig” ekologi, och identifierade en följd (continuum) mellan dessa. Han menade att ytlig ekologi var ett antropocentriskt perspektiv, och att djup ekologi var en typ av ecocentricism där allt har intrinsikalt värde. Det innebär att människor har jämlikt värde med andra ickemänskliga entiteter. 
Det innebär att alla varelser är sammanlänkade och beroende av varandra. Detta holistiska förhållningssätt lär oss att om vi rubbar ett element kommer det påverka alla andra element. 

Konsekvenser av djup ekologi: total omställning – drastiskt reducera befolkningsmängden, begränsa ekonomisk tillväxt och ge upp våra överflödiga liv för enklare sådan där vi ”ömsamt vidrör jorden”. Kräver alltså mycket personligt uppoffrande för att säkerställa överlevnaden av den ickemänskliga världen.

Naess har kritiserats för att kräva för mycket uppoffring men han accepterar att människor ibland är rättfärdigade att ge människoliv större moralisk vikt.

Question 19

Hållbar utveckling

Answer 19

Brundtland report (1987) visade på att man faktiskt kan söka ekonomisk tillväxt utan att för den delen förstöra miljön, och denna rapport introducerade begreppet.
Enligt den mest använda definitionen är hållbar utveckling ”en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att för den skull begränsa kommande generationers möjlighet till utveckling”, dvs. vi skall sörja för att den tillväxt vi har idag inte skadar kommande generationers tillväxtmöjligheter. I hållbar utveckling ingår tre delar – ekonomiska aspekter, sociala aspekter och miljöaspekter – som det på det politiska planet skall tas hänsyn till.

Hur kan dagens och framtidens behov bestämmas och vems behov refererar man till?

”Hållbar utveckling” har blivit något löst uttryck för att man bryr som om miljön.
Brundtland report visade i alla fall på att det finns en relation melan ekonomisk tillväxt, sociala förhållanden och miljöförstöring (environmental degradation), och satte hållbar utveckling på agendan hos FN och flera stater i fem år tills de möttes 1992 på FN:s klimatmöte Earth Summit i Rio de Janeiro. Majoritetsvärlde bildade en grupp i Köpenhamns klimatsamtal 2009. BASIC (Brasilien, Kina, Indien och Sydafrika) menade att det skulle skilja vilka som fick bära den största bördan av att hålla en restriktiv utsläppspolitik – framför allt USA bör ta mer menade det, eftersom USA redan utvecklats så mycket.

Question 20

Connelly och Smith (2003) identifierade två breda tolkningar av vad ett (environmentally) hållbart samhälle skulle se ut:

Answer 20

1. Deep green: radikalt - många av Naess’ principer och söker sätta det i praktiken. Vill ha radikal förändring och omstrukturering i alla av samhällets nivåer; politiskt, ekonomiskt och socialt. Genom att acceptera tillväxtens gränser måste man begränsa den, och omdefinera vad som är ett bra liv – konsumera mindre, leva enklare, slösa mindre, köpa närordlad mat – lokalization, dela uppgifter med en gemenskap (community), energieffektiva byggnader, ofta med betoning på att producera för eget leverne. Ex. low-impact living i UK: påverka miljön så lite som möjligt. Visar sig att 50% av UK’s koldioxidutsläpp kommer från husbyggen.
2. Ecological modernization: mindre radikal – menar att deep green ideologin är för naiv och utopisk med ett onödigt och ineffektivt fokus på localization (närområde). Mest framträdande för denna ståndpunkt är att ekonomisk tillväxt inte behöver hindras/saktas ned för att säkerställa ekologiskt skydd. Den förkastar inte teorin om tillväxtens gränser helt och hållet utan menar istället att den ekonomiska tillväxten måste omorienteras och använda teknologin för att lösa miljöproblem, och därmed övervinna tillväxtens miljöpåverkan. Det är en mycket svag tolkning av hållbar utveckling som tillåter ett reformistiskt svar i de områden där fri-marknads-kapitalismen inte utmanas: framtiden för miljö-politik är en teknisk fråga om hur man gör kapitalismen mer miljö-känslig.

(Localization) - En term ofta kontrasteras mot globaliseringen och innebar att fånga betydelsen av plats baserade aktiviteter. Lokalisering avser den nödvändiga embeddedness av ekonomiska processer, vilket alltid återspeglar deras sociala, politiska och geografiska sammanhang. Alla aktiviteter kräver en viss grad av rumslig oföränderlighet och många erhåller betydande fördelar från att geografiskt lokaliserad. Dessa fördelar är skal agglomerering samt mer sociokulturella fördelar avseende ansikte mot ansikte kontakt, bildandet av personliga nätverk, och skapandet av centrum för innovation och vet avsats (Amin och Thrift, 1994a).

Question 21

The clompexity of scale and responsibility

Answer 21

Skalan av responsen på miljöproblem debatteras mycket. Deep greens tänker att de viktigaste punkterna i hållbar utveckling faller under localization, och genom en local livsstil kan man ha mindre miljöpåverkan. Men miljöproblemen är mer komplexa och globala än så. För att förstå detta måste man utforksa evolutionen från lokala problem till globala miljöproblem.

Första generationen – pre- 1960s
Preservation and conservation
(bevarande och skydd)
-Skydd av djurliv och livsmiljö
-Jorderosion
-Local pollution

Andra generationen – from 1960s
Modern environmentalism
(Modern ecologist)
-Befolkningstillväxt
-Teknologi
-Ökenspridning
-Bekämpningsmedel
-Utarmning av naturresurser
-Föroreningsminskning

Tredje generationen – late 1970s onwards
Global issues (globala problem)
-Surt regn
-Ozonförtunning
-Förstörelse av regnskogar
-Klimatförändringar
-Förlorad biodiversitet
-GMOs – genmanipulerade grödor

Question 22

Malthusianism och Nymalthusianism

Answer 22

Malthusianism är en nationalekonomisk och statsvetenskaplig teori som går ut på att befolkningen ökar mycket snabbare än produktionen av mat och matresurserna. Teorin är uppkallad efter dess upphovsman, Thomas Malthus, och fick ett enormt internationellt genomslag under de första årtionenda under 1800-talet, och under 1900-talet omformulerad och benämnd som nymalthusianism.
Thomas Malthus teori gick ut på att det för befolkningen inte fanns någon gräns för hur mycket den kunde öka, men att det fanns ett maximum för matproduktionen. Då befolkningen ökade i snabbare takt än maten så skulle det bli brist på mat i världen, med svält som följd. Malthus påstod att fattigdomen aldrig kan besegras genom växande produktivitet, och som en följd av detta började hans anhängare förespråka olika slags regleringar i barnafödande, t ex genom sena giftermål. Malthus menade dock att hans teori endast kan tillämpas på människor – inte växter och djur. Anledningen till att det inte går att använda detta på växter och djur är att de inte är kapabla till lika mycket som en människa.

Nymalthusianism är ett begrepp vars innebörd skiftat. Medan Malthus fokuserade på matförsörjningen fruktar moderna neo-malthusianer en mer generell befolkningsökningsrelaterad brist på mat, vatten, energi och andra naturresurser. Det senaste halvseklet har neo-malthusianism väsentligen stått för antaganden om att en envis befolkningsökning leder till tilltagande miljöförstöring, brist på naturresurser, mänskliga umbäranden och förtida död.

Question 23

Systematisk och kumulativ förändring

Answer 23

Det var först under 70-talet som man insåg, inte bara att miljöproblem är sammanlänkade och problem med kumulativ förändring, men även att hanteringen av globala problem behövde koordineras internationellt. Forskare fann två typer av globala miljöförändringar.

Systematisk förändring: inträffar när de är direkt inverkan på ett fysiskt sammanlänkat globalt system i.e. atmosfären och haven, exempelvis effekterna som ökade nivåer av växthusgaser har på det globala klimatet

Kumulativ förändring: inträffar när många isolerade händelser blir viktiga eftersom distributionen är global eller för att tillsammans blir effekten av desssa kännbart över en större del av jorden. Exempelvis den relativt lilla andelen regnskog som förvandlas till jordbruksmark eller förloras till gruvdrift i delar av Afrika, Amerika, Asien-Stilla havet varje år har tillsammans effekten att påverka fuktiga regnskogsområden globalt , en av de mest biodynamiska biomerna på jorden, som i sin tur har stor påverkan på hydrologiska system (jorden vatten- och kolbalans).

Erkännande av denna dualism är viktigt i formuleringen av lagar och strategier.

1. Aktörerna som tar sig an de systematiska problemen måste vara globala, och alla länder måste gå med på avtalen och strategierna.
2. Aktörerna som fokuserar på kumulativa problem måste både ha ett globalt tillvägagångssätt (informationsutbyte och jämförande studier) och lokalt tillvägagångssätt (reducera effekterna av ett problem på grund av att olika orsaker finns i olika geografier)

Question 24

Strategies for change

Answer 24

Två tillvägagångssätt för att tackla problemen:
Reformatoriskt: Jobba med det aktuella politiska och ekonomiska systemet - shallow deep green approach som menar att vi kan modifiera vårt nuvarande liv med bla teknologi för att tackla miljöproblemen

Reformist

1. Modifierad hållbar ekonomisk tillväxt/ekologisk modernisering
2. Teknologi är lösningen på miljöproblem
3. Miljöåtgärder kan samexistera med nuvarande politiska och sociala strukturer.
4. Antropocentrism och hängivenhet till rättvisa som är generationsöverskridande och inom samma generation

Radikal: totalförändring av samhället – deep green approach, en icke-våldsam revolution för att besegra det förorenande, plundrande och materialistiska industriella samhället, och istället skapa en ny ekonomisk och social ordning i vilket människan lever i harmoni med naturen. Miljörörelsen menar sig vara den mest radikala och viktiga politiska och kulturella kraft sedan socialismen.

Radikal

1. Gränser på och icke-önskvärd ekonomisk tillväxt
2. Misstro till att forskning och teknologi hinner/kan lösa allt
3. Radikal social och politisk förändring nödvändig: antingen auktoritär eller decentraliserad och demokratisk politisk organisation
4. Inneboende/intrinsikalt värde av naturen, eller åtminstone en svagare antropocentrism: hängivenhet till social rättvisa inom mänskligt samhälle och mellan människor och icke-mänskliga varelser

Question 25

Hur kan man utforska de reformistiska och radikala strategierna?

Answer 25

Kan utforska dessa strategier med några exempel: nationellt politiskt parti - German Green Party, politisk lobbyism – Friends of the Earth UK, direct action/direkta åtgärder – Earth First!, individuella åtgärder och företagsåtgärder.

German Green Party: radikala från början, blev mer reformistiska allt eftersom de fick kompromissa med socialdemokraterna. Vill ha deltagandedemokrati snarare än representativ demokrati.

Miljörättsorganisation spelar två roller i samhället:
1. Identifiera miljöproblem
2. Formulera strategier för att tackla dessa problem
Friends of the Earth – lobbar de med politisk makt och industrier, producera forskning och publicera den i läsbar form, attrahera media att diskutera problemen, mobilisera befolkningen genom olika lokala miljögrupper, koordinera och samarbeta med andra grupper att göra stora kampanjer.
FOE hade dock blivit mer reformistsk – försökt pragmatiskt få en miljöoro i det aktuella politiska och sociala systemet.

Direct Action-grupper, gräsrotsrörelser som sökte en skapa omedelbar effekt genom med demonstrativa och uppmärksamhetssökande aktiviteter.
Earth First – anarkistisk – låser sig själva till träd osv. De tycker att misären i världen: exploateringen av den tredje världen, de globala fattiga, kvinnor, djur och miljön som ett resultat av hierarki, patriarkatet, anthropocentrism, racism och främst kapitalism.

Individuella åtgärder – 3 R’s: reducne, reuse, recycle
Företagsåtgärder – coopbanker, utveckla miljöteknologi – men många lobbar också mot miljön.

=Alla behövs

Question 26

problemen med ekologisk odling?

Answer 26

tanken är att reducera föroreningar, ännu bättre om maten kommer från närområdet. Men när matvarukedjor fick nys om detta började de importera ekologisk mat från andra sidan världen, vilket ibland kan vara värre.

Question 27

Typer av relationer mellan miljön och samhället

Answer 27

• Avsiktlig miljömanipulation:
  1. Avleda vattenvägar för konstbevattning som ändrar vattendragens karaktär – översvämningskontroll och vattentillgänglighet till jordbruk under längre tid

2. Konstruktion av stora dammar som leder till tvångsförflyttning av människor, förlorad produktiv mark och våtmarker, förändringar i vattenresurser och ekologin längre nedströms.

• Oförutsedda effekter av aktiviteter som var ämnade att förbättra samhället
  1. Konstbevattning i Sovjetunionen ledde till uttorkningen av Aralsjön pga avvledningen av för mycket vatten från floderna som flödade till den. De förlorade Aralsjön påverkade kommersiella fisket och hälsoproblem associerade med vinderosion av agrokemikalier som var fast i sjöbottensedimenten.

2. Expansion av spannmålsproduktionen i USA i semi-arida grässlätter ledde till jorderosion (dustbowl 1930)

-Komplexa problem där orsak-verkan är oklart. Karakteriseras ofta av att mänsklig aktivitet och naturliga krafter funkar synergistiskt.
Klimatförändringar – högre temperaturer pga naturlig klimatförändring eller pga förbränningen av fossila bränslen

-Kopplingar karakteriserade av överlappning och interaktion Modern avskogning innebär förändringar i människors levnadssituation, förlorad biodiversitet, förändringar i regionala vattenbalanser och förändringar i det globala klimatet. Överlappar olika skalor – lokal till global.

Question 28

Miljökunskap

Answer 28

Modern ekologism glömmer ofta internationell rättvisa. När industrialiserade länder sökt reducera sina miljöproblem har de helt enkelt exporterat dem: som exporten av farligt datoravfall till Kina. Men även internt inom länder. Exemeplvis att man har förflyttade urinvånare för att skapa rum för nationalparker som är ett resultat av två felaktiga övertygelser:
1. Att människan endast har negativ påverkan på miljön
2. Bevarandet av miljön är viktigare än människorna i miljöns välmående
-Alltså är problemet att man ofta glömmer bort människorna i miljöekvationen.
men miljöproblem har blivit något som hotar social överlevnad – som att stilla-havare inte kommer kunna bo på sina öar om några år.
-Snarare än att ses som ett hinder för åtgärder mot miljöproblem, börjar nu urinvånare ses som folk med kunskap om miljön och hur man hanterar den – ex. Aborginer ser miljön som en blandning av kultur, land och himmel – vilket utamanar våra egna idéer.

Question 29

Miljörättvisa

Answer 29

det är oftast de som är mest marginaliserade som lider mest av miljöförsämring – (människor som inte äger sina bostäder och har resurserna för att organisera sig och protestera). Exempelvis är giftiga avfallsanläggningar oftast lokaliserade i “svarta” områden i USA – en typ av miljöracism och miljöorättvisa.

Question 30

Det finns fyra nyckelsteg vi kan ta för att reducera vår miljöförstörelse:

Answer 30

1. Vi måste förstå hur vi påverkan miljön bättre: individuellt, lokalt, regionalt, nationellt, globalt. På den individuella nåvon kan vi använda konceptet om ekologiskt fotavtryck för att bedöma vår miljöpåverkan.
2. Vi måste delta i beslutsfattandet kring miljöproblem. Connely och Smith genom deras koncept om ecological democratization, argumenterade att det enda sättet att uppnå hållbara vanor är genom att att hängiva oss till både rättvisa och deltagande. De föreslår bla demokratiska institutioner för att tackla problemen på alla skalor. På många sätt är det ett steg förbi föreliggande lokala initiativ – istället för att förespråka utbildning – eftersom folk inte vill lära sig hur utan ’komma på det själva’.
3. Erkänna och använda innovativa gräsrotslösningar – low-impact development, permaculture.
4. Förbättra hanteringen av den aktuella situationen, vi måste hantera dagens problem innan vi kan börja jobba på framtidens problem – och det är nu. Exempelvis: bilkörande ökar i England, då istället för att bygga fler vägar för att minska utsläppen vid ökade köer – bör man istället bygga ut kollektivtrafiken så att färre väljer bilen, eller ha en avgift på vägar eller endast vissa tider man får köra osv.

Question 31

Hållbar utveckling? (föreläsning)

Answer 31

Nyckelbegrepp:
• Alla människors basbehov måste uppfyllas
• Det finns ingen absolut gräns för utveckling
/
• Begreppet betonar förhållandet mellan naturmiljön och
utvecklingsprocessen - alltså miljöhänsyn, en del i
utveckling snarare än exploaterbar resurs

• Hållbara former av resursanvändning är nödvändiga för
att nå de ekonomiska målen med utveckling

• Bevarandet av ekosystem och genetisk mångfald är
centrala för framtida generationers överlevnad och
välfärd
/
Framtida generationer skall ha tillgång till
minst samma resursbas som de tidigare
generationerna - Men vad betyder allt det här det egentligen?
/
Hållbar utveckling: En konflikt mellan tre dynamiska
system: det biologiska, det ekonomiska och det sociala.
Vem bestämmer vad som kommer först?
/
• Ett mega-koncept -en term som alla anammar, som omfattar allt, och som knappast förklarar något?
/
Ex. gruvdrift:
• Hållbart eller ohållbart?
• Ohållbart för en hållbar utveckling?
• Ohållbart för en ohållbar utveckling
/
Hållbar urban utveckling?
• Urbaniseringen – hot mot miljön - eller räddningen?
• Eller är miljön ett hot mot staden?

Question 32

Vad är “politisk ekologi”?

Answer 32

En ansats eller ett perspektiv för att förstå
samspelet mellan människa och miljö.

• En kontextuell analys över samspelet mellan människa-miljö i olika skalor…
• med ett historiskt perspektiv på framväxten av olika markutnyttjande…
• med en betoning på staten och andra maktinstitutioners roll …
• och på den lokala beslutsprocessen…
• med en öppenhet för regional variabilitet och komplexitet
–
En vetenskaplig ansats som går längre än förenklade och
smala tolknings- och förklaringsmodeller.
• Ansatsen kombinerar hänsyn till ekologiska förhållanden
med en brett definierat politiskt-ekonomiskt perspektiv
• Ansatsen innebär en fokusering på det ständigt föränderliga sambandet mellan samhället och de markbaserade resurserna, men också mellan klasser
eller grupper i samhället

Question 33

4. ”Närodlat innebär mindre koldioxidutsläpp”

Answer 33

Falskt. Största delen av matutsläppen kommer från själva jordbruket/framställningen av varan – om ett jordbruk på andra sidan världen är mer effektiv än en i närområdet kommer det många gånger innebära mindre utsläpp även om frakten är inräknad.

Question 34

5. “Ekologiskt är ohållbart”

Answer 34

Forskare från SLU kritiserar ekologiskt jordbruk och menar att det är ohållbart då det skulle leda till svält eftersom man inte får ut lika mycket per landareal.
Det är ju sant men problemet är att de i sina artiklar behandlar Sverige separat från sitt globala sammanhang. svensk mat odlas förvisserligen i Sverige men är högst beroende av produkter från andra delar av världen, det gäller så väl fossil energi (som fortfarande driver huvuddelen av jordbruket), som de höga doser växtnäring som de högavkastande grödor som SLU-forskarna vill se.

Fosfor är ett växtnäringsämne som bryts ur berggrunden men saknas i Europa. Fyndigheter finns framför allt i Marocko. Prognoser visar att toppen på fosfortillgångarna är nådd och jordbrukets fosforbehov måste tillgodoses på annat sätt.
Exemplet ”svenskt kött”: är endast delvis svenskt, eftersom köttdjuren utfordras med sojaprotein odlat i Brasilien eller Argentina.
Energi, näringsämnen och kraftfoder är bara några exempel på att det högavkastande jordbruket är helt beroende av en kontinuerlig tillförsel av produkter från andra delar av världen. Många andra nödvändiga komponenter till detta produktionssystem ger en känslig och sårbar matproduktion i västvärlden som inte kan fungera utan ett ständigt tillflöde av insatsvaror. Huruvida man fortsättningsvis kan räkna med störningsfria leveranser och transporter för att hålla västvärldens matproduktion igång är en öppen fråga, men en snabb överblick av den globala konfliktsituationen vad gäller naturresurser ger kanske en fingervisning.

Sårbarheten ligger också i att ”konventionell odling” bygger på monokultur, det vill säga motverkan av all variation i jord, lokalklimat och grödor (också genetisk variation), i en strävan att kortsiktigt maximera avkastningen. Minskad variation ger mindre möjligheter att uppehålla den primära funktionen i odling, avkastningen, vid olika typer av förändringar, till exempel klimatet. Jämför med ekologisk odling där en av utgångspunkterna är att metoderna anpassas till de lokala förhållandena. En uthållig och pålitlig matproduktion är ett mål i Sverige liksom i alla delar av världen, men det konventionella jordbruket och dess intensifiering är inte vägen till det målet.
Det är inte brist på mat i världen som förklarar svälten, det visar mängder av forskning, utan att fattiga människor inte har makt att kräva sin rätt till den mat som finns. Hungerproblemen i världen måste relateras till fattigdom och kan inte lösas av att exportera västvärldens resurskrävande jordbruksmetoder utan hänsyn till hållbarhet och rättviseaspekter.