Smärta (zoom)

Question 1

Smärta förr kunde nekas till folk, sjuksköterskan kunde inte tro på att patienten har ont. Varför är det inte längre så?

Answer 1

individuell upplevelse som upplevs olika från individ till individ och detta ska vi rspektera, säger patienten att hen har ont så har hen ont.

Question 2

akut smärta

Answer 2

direkt kopplat till vävnadsskada och akut vävnadsskada

uppkommi plötligt

Question 3

Är den akuta smärtan ett problem?

Answer 3

ofta en postoperativ smärta (40%), 14% efter 4 dagar

cancer relaterad smärta hos 30-50% där 25 % får otillräcklig smärtlindring när de avlider.

Detta bör ej vara så dp vi har de medel för att behandla denna smärta

Fysiologiska effekter av smärta:
- respiratoriska effekter: korta små andetag, hög Andningsfrekvens, sällan eller aldrig kommer någon med smärta ta långa och djupa andetag.

Question 4

kardiovaskulära symptom på akut smärta.

Answer 4

hjärtats syrebehov ökar och tillförsel minskar då diastole förkortas.

Question 5

endokrina effekter av akut smärta

Answer 5

katanola ökar och metabola minskar.

Question 6

vatten elektrolytbalans vid akut smärta

Answer 6

vatten och Na- retention ökar vilket kan ge ödem

• leder till immobilisring vilket kan leda till trombos. Därav är trombosprofylax viktigt

Question 7

Hur vanligt är det med långvarig smärta i europa?

Answer 7

19% av den vuxna befolkningen lever med långvarig smärta. 1/3 del av dessa har ingen behandling

Question 8

smärta är en subjektiv upplevelse, vilka aspekter bör man ta hänsyn till pga detta?

Answer 8

vävnadsskada, leder till nciception som gör att vi upplever smärta och får ett lidande vilket gör att vi upplever smärtbeteende.

VAS skala är bra för att skatta en patients smärta, så jag förstår hur patienten mår.

Question 9

vad kan smärta påverkas av?

Answer 9

sömn, oro, sociala situationer, minnen, nedstämndhet, stress, koncentration, humör, ökad muskelspänning.

Question 10

patienter med neuropatisk smärta vs patienter med allvarliga somatiska tillstånd.

Answer 10

i många fall kan det vara svårt att behandla detta med bara medicin, multiprofessionell behandling är då viktig och sammarbete för att förbättra för patienten.

Kolla slide med grafen och skriv mer

Question 11

exempel på en sensitiserad receptor

• vart finns det mest av denna?

Answer 11

nociceptorn
Fria nervändsslut på tunna myeliniserade A.. fibrer eller omyeliniserade C-fibrer (i huden och i de flesta organ)
- de flesta är polumodala
- ex. om de har TRPV1 receptorn kan den aktiveras av värme, lågt pH och vanilloider.

drick kall mjölk, det binder kapcaicin

cornean och endtarmen samt genitalia och urinblåsa har kraftig många TRPV1 receptorer. Därför gör det så ont om man tar sig i ögat efter att ha ätit chilli.

Question 12

schwann cellen

Answer 12

gör mycket mer än vi en gång i tiden trodde.

Question 13

någon som har smärta, vilken effekt får de? sträck eller böj?

Answer 13

flexionsrörelse = böj (smärtinmpulsen går upp till hjärnan via ryggmärgen och börjmuskler)

Question 14

vart sitter cellkroppen?

Answer 14

nervträdar samlas till nervrötter och går in till ryggmärgen. Cellkroppen sitter i dorsalrotsgangliet och en sådan nervtråd kan gå ner till foten.

Question 15

bakhornet

- i vilka lamine är de neuron som mest är associerade med nociception?

Answer 15

organisationen av neuronen beskrvs i olika lager
- laminae I, II och V vilka är mest associerade med nociception

Här finns neuron som svarar på både smärtsam och icke-smärtsam stimulering (ex EDR) men också neuron som specifikt svarar på smärtsam stimulering (NS)

Question 16

gnuggande aktiverar

Answer 16

A-beta fibrer, därav är det smärtlindrande om man gnuggar eller blåser på ett smärtsamt ställe

Question 17

när blir beröring exciterande?

Answer 17

vid central sensitisering, ökad aktivering och minskad inhibition.

Det som faller bort är de inhibitoriska interneuronen och de inhibitoriska banorna som går från hjärna ner till ryggmärg. Så inhibition minskar och excitation ökar.

Detta sker via glutamat aspartat. Dessa är excitatoriska transmittor substanser som förstärker signaler.

Balansen mellan inhibition och excitation rubbas. Detta sker i 12-24h efter att smärtstimulering har påbörjat. T.ex en postoperativ smärta. Detta sker vid stora smärtimpulsen, när smärtimpulse konstant strålar i C-fibrer.

Question 18

Hur kan ditt mående påverka hur du upplever smärta? förklara funktionen bakom detta

Answer 18

hur du mår påverkar inflödet av smärtimpulser i ryggmärgen. Är du orolig så kommer de excitatoriska signalerna att öka, medan om du är lugn och avslappnad så kommer de inhibitoriska signalerna att öka.

Har du en välinformerad patient so är lugn så kommer de inhibitoriska singnalerana att öka och patineten upplever mindre smärta. En patinet som från början är rädd och tror att detta ej kommer gå kommer slå av alla inhibitoriska signaler och uppleva mer smärta.

Question 19

neuropatisk smärta

Answer 19

perifer neuropatisk smärta
- smärtsam diabetes,

central neuropatisk smärta (smärtan sitter i ryggmärg eller hjärna)

• smärta efter stroke och MS
• spinala skador

Ofta komponent i långvarig ryggsmärta.

Question 20

vad kan ge upphov till neuropatisk smärta?

Answer 20

vid skador på sensoriska nerver eller i centrala nervsystemet. Orsaken till skadan kan vara t ex mekanisk, toxisk eller infektiös. Skadade axoner kan ge upphov till ektopisk impulsbildning som kan förorsaka parestesi, dysestesi och smärta i nervens försörjningsområde.

Dt sker perifer sensitisering. Frisättning av NGF (nerv growth factor) pga uppreglering och sensitisering av detta så får vi en sensitisering i den nervskadan. När trådarna försöker växa ihop till sina myelin, detta gör att dessa neuron är väldigt känsliga för t.ex tryck.

skär man bort neuron, så uppstår det nya neuron. Vilket ger mer NGF bildning och kan ge mer smärta.

Question 21

vad kan överkänslig trigger-zon bero på?

Answer 21

där har man mer känsla för smärta pga ackumulering av Na-kanaler i neuron

Question 22

central neuropatisk smärta

Answer 22

uppstår om vi har skada i ryggmärg eller hjärna.

kunskaperna kring stroke är mkt små. Vi vet att ca 10% utvecklar smärta i ett område som är associerat med skadan och har en sensorisk störning. I Denna känselströning ses genom nedsatt känsla för temperatur eller nålstick. Ibland kan överkänsligheten ske djupare, som i muskulatur, därav har dessa individer rörelsesmärta.

Question 23

ju mera känsleströning desto mer smärta hos patineten

Answer 23

detta kan tyda på att central sensitisering spelar roll även vid stroke smärta.

Question 24

nociplastisk smärta

Answer 24

patineterna hanterar smärtsignalerna annorlunda men vi hittar inga tecken på skada i känselsystem som skulle kunna orsaka smärta

detta ses hos de med fibromyalgi, IBS och patineter med spridd muskuloskeletal smärta

dessa patienter är överkänsliga vid beröring t.ex

Question 25

klinisk diagnostik

Answer 25

vi måste lära känna vår patinet för att veta vilken behandling vi skall förmedla.

För att veta vad det är för smärta så:

• baseras på klinisk diagnostik
• konfirmeras av klinisk undersökning
• • varma/kalla metallrullar

Question 26

vad letar vi efter

Answer 26

allodyni
dysestes
parestesi
hyperalgesi: ökad respons mot stimuli som normalt utlöser smärta
hyperestesia: ökad käslighet
hypoestesia: minskad känslighet.