Sjukdomar i cirkulationsorgan Flashcards

1
Q

Hypertoni: patofysiologi?

A

BT i artärerna är förhöjt vilket leder till ökad arbetsbelastning för hjärtat

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Hypertoni: etiologi?

A

Primär – 95% av hypertoni, ingen specifik orsak.
Vanliga riskfaktorer är däremot: rökning, fetma, diabetes, ärftlighet, långvarig stress, ateroskleros, stort alkoholintag, osv.

Sekundär – 5%. Bakomliggande orsak som KAN behandlas:
diabetes typ 2, stenos (njursjukdom), läkemedel, hormonella förändringar, osv.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Hypertoni: symtom & komplikationer?

A

Högt BT
Tillslut visar patient symtom för njursvikt, hjärtsvikt, ischemisk stroke och ischemisk hjärtsjukdom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Hypertoni: diagnos?

A

Ta BT (140/90) under minst 3 tillfällen för att fastställa diagnos.

BT i båda armar, grundlig anamnes

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Hypertoni: behandling?

A

Alltid livsstilsförändringar – sluta röka, motionera, ev. gå ner i vikt, ändra kost, osv.

Behandlingsmål – sänka BT till en säkrare nivå, helst >140/90mmHg

Läkemedel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad är arteroskleros?

A

Åderförkalkning, kan ge trombbilning.

Orsakas av rökning, högt blodsocker, inflammation, ärftlighet, hypertoni, osv.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Angina pectoris: patofysiologi?

A

Syrebrist i hjärtmuskulaturen vilket kan leda till hjärtstopp (instabil) eller besvär emellanåt (stabil). Det finns olika typer, kan utlösas utan anledning, vid ansträngning, osv.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Angina pectoris: etiologi?

A

Rökning, inflammation, ärftlighet, diabetes, ålder, stress, manligt kön, osv.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Angina pectoris: symtom?

A

Tryck över bröst, ångest, andfådd, bröstsmärta, osv

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Angina pectoris: diagnos?

A

Anamnes, EKG, blodprov, arbetsprov (ansträgning), kranskärlsröntgen (vid osäkerhet)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Angina pectoris: behandling?

A

Statiner (sänker kolesterol), PCI (ballongsprägning), nitroglycerinsspray (vidgar kärl vid smärta), trombocythämmande läkemedel, CABG

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

(Hjärtinfarkt) STEMI: patofysiologi?

A

Skada genom HELA hjärtmuskeln

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

(Hjärtinfarkt) NSTEMI: patofysiologi?

A

Visst blodflöde kvar, inte lika allvarlig hjärtinfarkt. Drabbar endast endokardit, alltså har bara några få hjärtmuskelceller har dött (pga. dåligt syre).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Hjärtinfarkt: symtom?

A

Patienter är oftast märkbart påverkade.
Stark bröstsmärta och obehag, dyspné, illamående, förvirring (inget syre till hjärna), blekhet, kall hud, AF hög

Äldre och kvinnor får oftast diffusa symtom – magont, andfådd.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Hjärtinfarkt: diagnos?

A

Klinisk bild
EKG – viktigt
Blodprov

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

(Hjärtinfarkt) STEMI: behandling?

A

Misstänkt STEMI – akut operation.

Vid mer än 2h till sjukhus ges trombolys, propplösande läkemedel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

(Hjärtinfarkt) NSTEMI: behandling?

A

Morfin, vätskedrivande, syrgas vid behov, nitroglycerin för att vidga kärl och trombocythämmande.

Övervakning av vitala parametrar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

(Hjärtinfarkt) NSTEMI: behandling?

A

Morfin, vätskedrivande, syrgas vid behov, nitroglycerin för att vidga kärl och ev. trombocythämmande.

Övervakning av vitala parametrar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Hjärtinfarkt: akuta komplikationer?

A

Hjärtsvikt, hjärtstopp, blodtrycksfall, arytmier, osv.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad innebär arytmier?

A

Avvikelser från normal sinusrytm

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vad innebär takykardi?

A

> 100slag/min

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vad innebär bradykardi?

A

< 50slag/min

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vad innebär extraslag (VES)?

A

Tar den långsamma vägen, breda QRS

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vad innebär extraslag (SVES)?

A

Ofarligt. Extraslag som utgår från förmak, QRS kommer något tidigare

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Förmaksflimmer: patofysiologi?
Elektriskt kaos i förmaken, väldigt många signaler skickas men få tas emot. Förmaket kontraheras inte och kamrarna fylls sämre. Risk för proppar i förmak
25
Förmaksflimmer: etiologi?
Långvarig hypertoni, ischemisk hjärtsjukdom, alkoholism, osv.
26
Förmaksflimmer: symtom?
Hjärtklappning, hjärtsviktssymtom
27
Förmaksflimmer: behandling?
Elkonvertering: en strömstöt som slår ut all signalering i hjärtat så att sinusknutan kan återta kontroll. Även läkemedel
28
Vad innebär ventrikeltakykardi?
Startar i kammaren. Oftast kortvarande. Mycket snabb och breddökad, väldigt lite blod pumpas i varje slag. Behandling: elkonvertering om det inte slutar av sig självt. Även läkemedel.
29
Vad innebär ventrikelflimmer?
Ingen cirkulation ut i kroppen. Hjärtstopp. HLR behöver påbörjas, det är den enda behandlingen
30
Aortaaneurysm: patofysiologi?
Bråck (aneurysm) på kroppspulsådern (aorta) innebär att aorta vidgas till den punkt att den riskerar att brista
31
Aortaaneurysm: etiologi?
Grundorsak okänd. Riskfaktorer är rökning, hög ålder, manligt kön, kol, fetma, osv.
32
Aortaaneurysm: symtom?
Obehag, smärta, puls i magen, symtom från trycket på organen, osv. Oftast visar sig ej symtom för än ruptur skett
33
Aortaaneurysm: diagnos?
Labprover Ischemitecken Palpera puls i buken Hb lågt CT
34
Aortaaneurysm: behandling?
Syrgas Ev. vätska Smärtstillande Ev. kirurgi
35
Aortadissektion: patofysiologi?
Aortan separeras från kärlväggen vilket leder till uppkommelsen av ett nytt hålrum. Typ A - skada proximalt Typ B - skada distalt
36
Aortadissektion: etiologi?
Hypertoni Rökning Perifer kärlsjukdom
37
Aortadissektion: symtom?
Akut: skarp smärta i bröst, allmänpåverkad, ischemisk, hypertoni, osv. Kronisk: oftast inga symtom men kan ge aneurysm (pulsåderbråck)
38
Aortadissektion: diagnos?
EKG Troponin, CK-MB (hjärtinfarkt) Hb, LPK, CRP (blödning, infektion) Leverprover
39
Aortadissektion: behandling?
Akut: smärtstillande, syrgas, operation Typ A: oftast kirurgi Typ B: oftast konservativ behandling
40
Perifer arteriell insufficiens: patofysiologi?
Sitter perifert, alltså ut från kroppen i tex. benen. Ateroskleros (kärlförträgning) i kärlen vilket ger nedsatt cirkulation + ischemiutveckling
41
Perifer arteriell insufficiens: etiologi?
Rökning, diabetes, högt BT, höga blodfetter
42
Perifer arteriell insufficiens: symtom?
* Cyanos * Håravfall vid kroppsdelar med dålig cirkulation * Smärta vid gång och ev. även vila * Perifera pulsar saknas eller är svaga
43
Perifer arteriell insufficiens: diagnos & behandling?
* Perifera pulsar saknas eller är svaga * BT * Ultraljudsundersökning * Rökstopp * Fysisk aktivitet (över smärtgräns!) * Behandla bakomliggande sjukdom
44
Vad innebär perifer arteriell tromboembolism?
Samma grundproblem som arteriell insufficiens. En arterosklerosskada i artväggen ger trombosbildning. Propparna kan föras med blodströmmen och sätta stopp för ex. hjärnan
45
Perifer venös insufficiens: patofysiologi?
Otillräcklig blodtillförsel i perifera vener, oftast benen. Ytlig insufficiens – vidgade vener eller skadade klaffar med stigande ålder Djup insufficiens– skada på klaffarna
46
Perifer venös insufficiens: etiologi?
Hormonella orsaker, hög ålder. Ytlig insufficiens – vidgade vener eller skadade klaffar med stigande ålder Djup insufficiens– skada på klaffarna
47
Perifer venös insufficiens: symtom?
Missfärgad hy, åderbråck, osv. Smärta Tyndkänsla
48
Perifer venös insufficiens: diagnos?
Klinisk bild (missfärgad hy, åderbråck, osv) Ultraljud CT/MR
49
Perifer venös insufficiens: behandling?
*Kompressionsbehandling (bandage) *Högläge *Gångträning *Kirurgi *Flebografi
50
Venös tromboembolism: patofysiologi?
Trombos (propp) i någon av kroppens vener. Bentromboser riskerar att föras till lungan och orsaka lungemboli
51
Venös tromboembolism: etiologi?
Nedsatt blodflöde (långvarigt sängläge eller stillasittande) Kärlskada (trauma, operation)
52
Venös tromboembolism: symtom?
Klinisk bild: ensidig bensvullnad och rodnad Ensidig smärta Temperaturökning i benet
53
Venös tromboembolism: diagnos?
Anamnes, blodprov D-dimer, ultraljud, flebografi
54
Venös tromboembolism: behandling?
Begränsa tillväxten och förhindra lungemboli. *Ev. Mobilisering *Kompressionsstrumpa *Smärtlindring *Trombolys
55
Vad är varicer?
Varicer är förstorade och slingrande ytliga vener på benen. Oftast till följd av långvarigt ökat tryck vid venös insufficiens
56
Vad innebär klaffel i aortan?
Aortastenos – förträngning. Tar sig inte blodet ut tar det sig ej upp till huvudet, svikt. Aortainsufficiens – läckage. När blodet konstant förs tillbaka sviktar hjärtat
57
Vad innebär klaffel i mitralis?
Mitralisstenos - förträngning i klaffarna vilket ger sämre blodflöde. Mitralisinsufficiens - läckage. Klaffen kan ej hålla utan blod läcker bakåt, leder till minskad blodvolym
58
Vad innebär anemi?
= erytrocytbrist (för få röda blodkroppar) som gör att organen inte får tillräckligt med syre
59
Vad innebär järnbrist?
Järn används för att bilda hemoglobin som transporterar syret i blodet. Finns i röda blodkroppar. Järnbrist kan leda till anemi
60
Vad innebär hemolytisk anemi?
Erytrocyter bryts ned snabbare än vad kroppen kan tillverka nya. Beror oftast på en autoimmun reaktion mot kroppens egna röda blodkroppar
61
Vad innebär perniciös/B12 anemi?
En autoimmun reaktion gör att protein IF, som är nödvändigt för upptag av vitamin B12, slutar bildas i magsäcken. Utan vitamin B12 kan kroppen ej bilda erytrocyter