Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Somatisk ohälsa och sjukdom > Sjukdomar i cirkulationsorgan > Flashcards

Sjukdomar i cirkulationsorgan Flashcards

1
Q

Hypertoni: patofysiologi?

A

BT i artärerna är förhöjt vilket leder till ökad arbetsbelastning för hjärtat

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Hypertoni: etiologi?

A

Primär – 95% av hypertoni, ingen specifik orsak.
Vanliga riskfaktorer är däremot: rökning, fetma, diabetes, ärftlighet, långvarig stress, ateroskleros, stort alkoholintag, osv.

Sekundär – 5%. Bakomliggande orsak som KAN behandlas:
diabetes typ 2, stenos (njursjukdom), läkemedel, hormonella förändringar, osv.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Hypertoni: symtom & komplikationer?

A

Högt BT
Tillslut visar patient symtom för njursvikt, hjärtsvikt, ischemisk stroke och ischemisk hjärtsjukdom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Hypertoni: diagnos?

A

Ta BT (140/90) under minst 3 tillfällen för att fastställa diagnos.

BT i båda armar, grundlig anamnes

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Hypertoni: behandling?

A

Alltid livsstilsförändringar – sluta röka, motionera, ev. gå ner i vikt, ändra kost, osv.

Behandlingsmål – sänka BT till en säkrare nivå, helst >140/90mmHg

Läkemedel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad är arteroskleros?

A

Åderförkalkning, kan ge trombbilning.

Orsakas av rökning, högt blodsocker, inflammation, ärftlighet, hypertoni, osv.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Angina pectoris: patofysiologi?

A

Syrebrist i hjärtmuskulaturen vilket kan leda till hjärtstopp (instabil) eller besvär emellanåt (stabil). Det finns olika typer, kan utlösas utan anledning, vid ansträngning, osv.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Angina pectoris: etiologi?

A

Rökning, inflammation, ärftlighet, diabetes, ålder, stress, manligt kön, osv.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Angina pectoris: symtom?

A

Tryck över bröst, ångest, andfådd, bröstsmärta, osv

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Angina pectoris: diagnos?

A

Anamnes, EKG, blodprov, arbetsprov (ansträgning), kranskärlsröntgen (vid osäkerhet)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Angina pectoris: behandling?

A

Statiner (sänker kolesterol), PCI (ballongsprägning), nitroglycerinsspray (vidgar kärl vid smärta), trombocythämmande läkemedel, CABG

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

(Hjärtinfarkt) STEMI: patofysiologi?

A

Skada genom HELA hjärtmuskeln

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

(Hjärtinfarkt) NSTEMI: patofysiologi?

A

Visst blodflöde kvar, inte lika allvarlig hjärtinfarkt. Drabbar endast endokardit, alltså har bara några få hjärtmuskelceller har dött (pga. dåligt syre).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Hjärtinfarkt: symtom?

A

Patienter är oftast märkbart påverkade.
Stark bröstsmärta och obehag, dyspné, illamående, förvirring (inget syre till hjärna), blekhet, kall hud, AF hög

Äldre och kvinnor får oftast diffusa symtom – magont, andfådd.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Hjärtinfarkt: diagnos?

A

Klinisk bild
EKG – viktigt
Blodprov

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

(Hjärtinfarkt) STEMI: behandling?

A

Misstänkt STEMI – akut operation.

Vid mer än 2h till sjukhus ges trombolys, propplösande läkemedel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

(Hjärtinfarkt) NSTEMI: behandling?

A

Morfin, vätskedrivande, syrgas vid behov, nitroglycerin för att vidga kärl och trombocythämmande.

Övervakning av vitala parametrar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

(Hjärtinfarkt) NSTEMI: behandling?

A

Morfin, vätskedrivande, syrgas vid behov, nitroglycerin för att vidga kärl och ev. trombocythämmande.

Övervakning av vitala parametrar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Hjärtinfarkt: akuta komplikationer?

A

Hjärtsvikt, hjärtstopp, blodtrycksfall, arytmier, osv.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad innebär arytmier?

A

Avvikelser från normal sinusrytm

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vad innebär takykardi?

A

> 100slag/min

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vad innebär bradykardi?

A

< 50slag/min

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vad innebär extraslag (VES)?

A

Tar den långsamma vägen, breda QRS

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vad innebär extraslag (SVES)?

A

Ofarligt. Extraslag som utgår från förmak, QRS kommer något tidigare

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Förmaksflimmer: patofysiologi?

A

Elektriskt kaos i förmaken, väldigt många signaler skickas men få tas emot. Förmaket kontraheras inte och kamrarna fylls sämre. Risk för proppar i förmak

25
Q

Förmaksflimmer: etiologi?

A

Långvarig hypertoni, ischemisk hjärtsjukdom, alkoholism, osv.

26
Q

Förmaksflimmer: symtom?

A

Hjärtklappning, hjärtsviktssymtom

27
Q

Förmaksflimmer: behandling?

A

Elkonvertering: en strömstöt som slår ut all signalering i hjärtat så att sinusknutan kan återta kontroll.

Även läkemedel

28
Q

Vad innebär ventrikeltakykardi?

A

Startar i kammaren. Oftast kortvarande. Mycket snabb och breddökad, väldigt lite blod pumpas i varje slag.

Behandling: elkonvertering om det inte slutar av sig självt. Även läkemedel.

29
Q

Vad innebär ventrikelflimmer?

A

Ingen cirkulation ut i kroppen. Hjärtstopp. HLR behöver påbörjas, det är den enda behandlingen

30
Q

Aortaaneurysm: patofysiologi?

A

Bråck (aneurysm) på kroppspulsådern (aorta) innebär att aorta vidgas till den punkt att den riskerar att brista

31
Q

Aortaaneurysm: etiologi?

A

Grundorsak okänd. Riskfaktorer är rökning, hög ålder, manligt kön, kol, fetma, osv.

32
Q

Aortaaneurysm: symtom?

A

Obehag, smärta, puls i magen, symtom från trycket på organen, osv. Oftast visar sig ej symtom för än ruptur skett

33
Q

Aortaaneurysm: diagnos?

A

Labprover
Ischemitecken
Palpera puls i buken
Hb lågt
CT

34
Q

Aortaaneurysm: behandling?

A

Syrgas
Ev. vätska
Smärtstillande
Ev. kirurgi

35
Q

Aortadissektion: patofysiologi?

A

Aortan separeras från kärlväggen vilket leder till uppkommelsen av ett nytt hålrum.

Typ A - skada proximalt
Typ B - skada distalt

36
Q

Aortadissektion: etiologi?

A

Hypertoni
Rökning
Perifer kärlsjukdom

37
Q

Aortadissektion: symtom?

A

Akut: skarp smärta i bröst, allmänpåverkad, ischemisk, hypertoni, osv.

Kronisk: oftast inga symtom men kan ge aneurysm (pulsåderbråck)

38
Q

Aortadissektion: diagnos?

A

EKG
Troponin, CK-MB (hjärtinfarkt)
Hb, LPK, CRP (blödning, infektion)
Leverprover

39
Q

Aortadissektion: behandling?

A

Akut: smärtstillande, syrgas, operation
Typ A: oftast kirurgi
Typ B: oftast konservativ behandling

40
Q

Perifer arteriell insufficiens: patofysiologi?

A

Sitter perifert, alltså ut från kroppen i tex. benen. Ateroskleros (kärlförträgning) i kärlen vilket ger nedsatt cirkulation + ischemiutveckling

41
Q

Perifer arteriell insufficiens: etiologi?

A

Rökning, diabetes, högt BT, höga blodfetter

42
Q

Perifer arteriell insufficiens: symtom?

A
  • Cyanos
  • Håravfall vid kroppsdelar med dålig cirkulation
  • Smärta vid gång och ev. även vila
  • Perifera pulsar saknas eller är svaga
43
Q

Perifer arteriell insufficiens: diagnos & behandling?

A
  • Perifera pulsar saknas eller är svaga
  • BT
  • Ultraljudsundersökning
  • Rökstopp
  • Fysisk aktivitet (över smärtgräns!)
  • Behandla bakomliggande sjukdom
44
Q

Vad innebär perifer arteriell tromboembolism?

A

Samma grundproblem som arteriell insufficiens. En arterosklerosskada i artväggen ger trombosbildning. Propparna kan föras med blodströmmen och sätta stopp för ex. hjärnan

45
Q

Perifer venös insufficiens: patofysiologi?

A

Otillräcklig blodtillförsel i perifera vener, oftast benen.

Ytlig insufficiens – vidgade vener eller skadade klaffar med stigande ålder

Djup insufficiens– skada på klaffarna

46
Q

Perifer venös insufficiens: etiologi?

A

Hormonella orsaker, hög ålder.

Ytlig insufficiens – vidgade vener eller skadade klaffar med stigande ålder

Djup insufficiens– skada på klaffarna

47
Q

Perifer venös insufficiens: symtom?

A

Missfärgad hy, åderbråck, osv.
Smärta
Tyndkänsla

48
Q

Perifer venös insufficiens: diagnos?

A

Klinisk bild (missfärgad hy, åderbråck, osv)
Ultraljud
CT/MR

49
Q

Perifer venös insufficiens: behandling?

A

*Kompressionsbehandling (bandage)
*Högläge
*Gångträning
*Kirurgi
*Flebografi

50
Q

Venös tromboembolism: patofysiologi?

A

Trombos (propp) i någon av kroppens vener.

Bentromboser riskerar att föras till lungan och orsaka lungemboli

51
Q

Venös tromboembolism: etiologi?

A

Nedsatt blodflöde (långvarigt sängläge eller stillasittande)

Kärlskada (trauma, operation)

52
Q

Venös tromboembolism: symtom?

A

Klinisk bild: ensidig bensvullnad och rodnad
Ensidig smärta
Temperaturökning i benet

53
Q

Venös tromboembolism: diagnos?

A

Anamnes, blodprov D-dimer, ultraljud, flebografi

54
Q

Venös tromboembolism: behandling?

A

Begränsa tillväxten och förhindra lungemboli.

*Ev. Mobilisering
*Kompressionsstrumpa
*Smärtlindring
*Trombolys

55
Q

Vad är varicer?

A

Varicer är förstorade och slingrande ytliga vener på benen. Oftast till följd av långvarigt ökat tryck vid venös insufficiens

56
Q

Vad innebär klaffel i aortan?

A

Aortastenos – förträngning. Tar sig inte blodet ut tar det sig ej upp till huvudet, svikt.

Aortainsufficiens – läckage. När blodet konstant förs tillbaka sviktar hjärtat

57
Q

Vad innebär klaffel i mitralis?

A

Mitralisstenos - förträngning i klaffarna vilket ger sämre blodflöde.

Mitralisinsufficiens - läckage. Klaffen kan ej hålla utan blod läcker bakåt, leder till minskad blodvolym

58
Q

Vad innebär anemi?

A

= erytrocytbrist (för få röda blodkroppar) som gör att organen inte får tillräckligt med syre

59
Q

Vad innebär järnbrist?

A

Järn används för att bilda hemoglobin som transporterar syret i blodet. Finns i röda blodkroppar. Järnbrist kan leda till anemi

60
Q

Vad innebär hemolytisk anemi?

A

Erytrocyter bryts ned snabbare än vad kroppen kan tillverka nya. Beror oftast på en autoimmun reaktion mot kroppens egna röda blodkroppar

61
Q

Vad innebär perniciös/B12 anemi?

A

En autoimmun reaktion gör att protein IF, som är nödvändigt för upptag av vitamin B12, slutar bildas i magsäcken. Utan vitamin B12 kan kroppen ej bilda erytrocyter

Somatisk ohälsa och sjukdom (9 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions